Noteringar:

Jarl 1210-16, Kung 1216-22 Krönt i Link.domkyrka. Enligt Broocman skall han vara begravd i Linköpings Domkyrka. Enligt Olof Dalin skall han vara begravd i Alvastra. Han dog på Visingsö





Johan Sverkersson, 1201-1222, kung 1216-1222, son till Sverker d.y. Karlsson.I en samtida isländsk notis anges att han utnämndes till jarl, när han blott var en vinter gammal, en ”byxlös jarl”, som efterträdare till morfadern, Birger Brosa.I tre år bar Johan "den unge" kungatiteln företrädd av förmyndare. Han kröntes i Linköping 1219 vid 18 års ålder. Den danske kungen Valdemar försökte förhindra kröningen genom att vädja till påven. Skälet var att han ansåg sig företräda sin systersons intressen. Hans vädjan skapade problem.År 1220 företog Johan ett framgångsrikt korståg till Finland och Estland. Han gjorde den gamla estniska fästningen Leal (estn. Lihula) till högkvarter och påbörjade ett missionsarbete. Johan återvände till Sverige.De svenska trupperna i Estland överfölls en tidig morgon, 8 augusti 1220, av hedniska estländare från ön Ösel. En häftig strid utbröt varvid så gott som hela den svenska truppen nedgjordes. Under striderna dödades också den svenske jarlen Karl och biskop Karl från Linköping.Han avled av sjukdom och begravdes i Alvastra kloster. Han var ogift och den siste av den sverkerska kungaätten. Enligt Västgötalagens kungalängd, som nedtecknades ett par decennier efter Johans död, hade han varit en ”godvillig” kung, och hela landet sörjde honom.

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Sverker Karlsson (Sverkerska ätten). Kungav Sverige mellan 1196 och 1208. Född ca 1164. Död 1210. Vald till kung 1195 eller 1196, avsatt 1208, stupad 1210. Efter Knut Erikssons död valdes den nye kungen, Sverker d y, ur den 1167 fördrivna ätten. Den nye kungen gynnade kyrkan; år 1200 utfärdades privilegier för denna, som beviljades skattefrihet för all jord den då innehade. Härigenom skapades det s k andliga frälset. Vid sitt val till kung hade Sverker ingen son och lovade, att en son till företrädaren skulle bli tronföljare. I äktenskapet med Birger brosas dotter föddes emellertid år 1201 en son, Johan, som efter morfaderns död utsågs till jarl och spefullt kallades "den byxlöse". Dettta Sverkers försök att säkra tronen för sin dynasti ledde till strider med Knut Erikssons söner, som sökt stöd i Norge. Vid Älgarås i Västergötland stupade tre av dessa; den fjärde, Erik Knutsson räddade sig. Han återkom som tronkrävare en andra gång och besegrade nu Sverker på nyåret 1208 vid Lena i samma landskap. Sverker flydde till Danmark. Valdemar Sejr av Danmark och påven försökte förgäves återinsätta honom. Vid ett försök att återta kronan stupade Sverker i ett blodigt slag vid Gestilren i Västergötland; det ägde rum i juli 1210. Sverker blev troligen begravd i Alvastra.

Sverker gift Ingegerd Birgersdotter (Folkungaätten). Ingegerd (dotter till Birger Bengtsson "Brosa" och Birgitta Haraldsdotter "Gille") föddes 1180; dog 1230. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Karl Sverkersson, c:a 1130-1167, kung c:a 1161-1167.Karl Sverkersson var son till Sverker d.ä. Karl var gift med Kristina Stigsdotter, dottern till en storman i Skåne.Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade skrivna urkunderna i Sverige, en av dem försedd med kungens sigill. Under sina år som Sveriges kung vistades Karl mest på Visingsö. Han avslutade faderns byggnadsprojekt på ön, borgen vid Näs och kyrkorna Ströja och Kumlaby. Idag finns delar av Ströja kyrka kvar - det är det mäktiga tornet som är en del av nuvarande Brahekyrkan. Ströja kyrka byggdes för att vara en kunglig helgedom.Enligt ryska källor drog kung Karl i stid mot Novgorod 1164.År 1161 dödade Karl den danske prinsen Magnus Henriksson och valdes till kung. Tidigare hade han haft en stark ställning i Götaland, vilken med tiden blev osäker.Men trots att Karl Sverkersson garderat sig så noggrannt på sin väl skyddade borg vid Näs på Visingsös södra udde, gick han inte säker på sin ö.Efter skärtorsdagsmässan i Ströja kyrka på Visingsö, i april 1167, mördades Karl i Stigby på väg hem till sin borg vid Näs. Han höggs ner av en nygammal konkurrent om tronen, nämligen Knut Eriksson, son till Erik "den helige" Jedvardsson. Knut hade oförmärkt lyckats ta sig över till Visingsö. Mordet ägde rum i Stigby, inte långt från borgen Näs, och fortfarande står en ek planterad på platsen som ett minne av händelsen.Under Karls regering blev Uppsala ärkestift och den engelske cisterciensermunken Stefan från Alvastra blev landets förste ärkebiskop. Stefan var engelsman och en av de första cisterciensermunkarna, som kommit till Alvastra. En delegation från Sverige hade rest till påven för att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Det splittrade riket skulle få en enda ledare för sin kyrka, utnämnd att samla alla stift i Svealand och Götaland under sig. Beslutet togs av påven Alexander III och i staden Sens i Frankrike invigdes Stefan söndagen den 5 augusti 1164 till Sveriges förste ärkebiskop - invigningen förrättades av Danmarks ärkebiskop Eskil. Detta enande av den kyrkliga organisationen 1164 lade grunden till skapandet av riksenheten Sverige.





Kung 1161-67. Anses ha grundat Gudhems kloster i Västergötland genom en donationBlev ihjälslagen av Knut Eriksson på sin Gård Näs på Visingsö som sedan länge tillhört Sverkersätten.Karl Sverkersson (Sverkerska ätten). Kung av Sverige mellan 1161 och 1167. Född på 1130-talet. Vald till kung ca 1161 efter att ha besegrat och dödat Magnus Henriksson. Karl tycks ha varit erkänd som kung i Götaland före 1160 och kan ha varit inblandad i de händelser som ledde till Erik den heliges död; troligen hade han makten i Västergötland även under företrädarens regering. Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade, i Sverige skrivna urkunderna, en av dem med kungens sigill. Den är utfärdad tillsammans med ärkebiskop Stefan av Uppsala och gäller Viby kloster. Under Karls regering blev Uppsala ett ärkestift. I ett brev från 1164 5/8 utnämnde påven en tidigare munk från Alvastra vid namn Stefan till Sveriges förste ärkebiskop på begäran av Karl, svearnas och göternas konung, biskoparna och jarlen Ulf. Karl lämnade också betydande gåvor till bl a Vreta och Nydala kloster. Ett svenskt anfall mot Ryssland (Ladoga) ägde rum 1164, men misslyckades. 1167 12/4 överfölls Karl, som vistades på borgen Näs (Visingsö), av tronkrävaren Knut Eriksson och dödades. Gift omkring 1163 med efterföljande ana. Död 1167 12/4 på Visingsö (F). Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E)

Karl gift Kristina Stigsdotter Hvide 1163. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Hon flydde efter sin man mord på Visingsö till sina anhöriga i Danmark

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till. Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland. Han ägde jord och förfogade över rättigheter i Närke, Värmland, Östergötland och Södermanland, sannolikt även i andra landskap.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man under 1200-talet och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter.

Birger gift Birgitta Haraldsdotter "Gille". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Norge

Noteringar:

Birgitta (Brigida) var "oäkta" dotter till den norske kungen Harald Gille. Hon hade tidigare varit gift med svenske jarlen Karl Sunesson, som dock dog efter mycket kort äktenskap. Andra giftet är med Magnus Henriksson och efter hans fall gifter hon om sig för tredje gången med den mäktige svenske riksjarlen Birger Brosa, med vilken hon hade sönerna Filip jarl och Knut jarl samt dottern Ingegerd, gift med kung Johan Sverkersson.Efter Birger Brosas död 1202 levde drottningen Birgitta sina sista år i Riseberga nunneklosteri Närke och förmodas ha avlidit före 1210.

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.





Blev först Kung över Östergötland efter sin faders död, från ca: 1130 över hela Sverige till sin död 1156.Han byggde en domkyrka i gamla Uppsala och i Linköping. Grundade klostret i Alvastra som uppkallades efter sin första hustru Ulfhild eller Alfhild = Alfhildsrum = Alvatrum = Alvastra. Klosterbygget påskyndades av biskop Gille som samtidigt anlade Nydala kloster. Efter Ulfhilds död gifte han snabbt om sig med Rikissa som blivit änka när hennes man Magnus Nielsson stupade i slaget vid Fotevik 1134. Hon överlevde honom med 9 år och dog 1165.Hans maktcentrum låg kring Kaga i Östergötland, men även vid södra Omberg där Sverkersgården låg.Lär även ha hållit hov på Axevalla slott i Västergötland.1152 blev han av påvens legat Nicolaus krönt i Linköpings domkyrka.Blev mördad av sin dräng vid Ålebäcken i Alvastra när han var på väg till julottan i Tollstad kyrka 1156. Bakom mordet låg Magnus Henriksson som ville ha makten i Sverige.Sverker (Sverkerska ätten). Kung av Sverige ca mellan 1130 och 1156. Storman från Östergötland, erkänd som svearnas kung i början av 1130-talet, som götarnas ca 1134, mördad 1156 25/12. Sverkers födelseår är okänt. Under hans regering gynnades kyrkan och kloster grundades; 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes. Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala. Sverker blev stamfader för den sverkerska ätten, som utdog 1222 med Johan Sverkersson. Sverker mördades juldagen 1156, enligt en gammal uppgift på väg till julottan. Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E). Till hans minne uppfördes det s k sverkerskapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra, dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnesten. Gift med efterföljande ana. Död 1156 25/12 i Västra Tollstad

Sverker gift Ulvhild Håkonsdotter 1135. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Härstammar från en norsk släkt.Först gift med Niels direkt efter Margareta Fredkullas död. Sedan med Inge Halstensson. Därefter med Niels Svensson. Förskjuten från Niels före hans död.





Ulvhild, drottning i Sverige, av norsk börd, gift med Inge d. y. och därefter med Sverker d.ä.

Ulvhild Håkansdotter är den svenska drottningslängdens verkliga "femme fatale", en manslukerska, giftmörderska och intrigmakerska av italienska renässansdimensioner.Ulvhild föddes ca 1095 som dotter till den norske ländermannen och t.f. jarlen Håkon Finnsson (av Finn Skjalges ätt).År 1116 gifte hon sig med svenska kungen Inge den yngre. År 1118 sägs hon ha lurat Inge att mörda hans samregent och äldre bror kung Filip. År 1125 blev Inge förgiftad med en ond dryck i Vreta, och bakom mordet stod sannolikt hustrun Ulvhild och stormannen Sverker Kolsson, som kan ha varit drottningens älskare.Ulvhild gifte hon om sig 1130 med den svenske kungen Magnus den starkes far, kung Niels Svendsson av Danmark. Samma år sägs hon ha övertalat Magnus att mörda hertig Knud Lavad samt Sverker att med list besegra sina motståndare bland svearna och västgötarna. År 1132 lämnade hon kung Niels (som dog under outredda omständigheter kort där på, 1134) och ingick ett tredje gifte: med Sverker nu relativt obestridd kung i Sverige. År 1135 blev hon mor till Karl Sverkersson, sedemera kung i Sverige.Hon upplät 1143 kungsgården Alvastra åt cisterciensmunkarna och kan därför ses som grundare av Alvastra kloster, senare även Nydala, Varnhem och Gudhem.Det var oftast drottningarna som stödde biskoparna och munkarna och såg till att mark donerades till klostren. Så till exempel ska klostret Alvastra ha tillkommit på initiativ av drottning Ulvhild för att sona ett av hennes makes många illdåd: han hade låtit avrätta en tjänare genom att i tre steg sänka ner honom i kokande bly. Det var också drottning Ulfhild som tillsammans med ärkebiskop Eskil lät inkalla stenhuggare som byggde den stora katedralen i Lund, Nordens andliga centrum. Katedralen helgades åt den Helige Laurentius, "de fattigas och eländas skyddshelgon". Den högtidliga invigningen skedde år 1145.År 1148 avled hon, troligen på Alvastra kungsgård.

Stig gift Margareta Knudsdatter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Östergötland, Riddare, Herre till Bjälbo

Noteringar:

Bengt snivil eller snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.Barn:Birger Bengtsson (känd som Birger Brosa)Magnus Bengtsson (Magnus Minnisköld)Karl Bengtsson (känd som Karl Döve)Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Gällande de andra grenarna, se länkar nedan.Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.). Carina Stridlund

Bengt gift Ulfhild Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Norge