Anders gift Kersti Olsdotter den 29 Dec 1868 i Hassle-Bösarp (M). Kersti (dotter till Ola Andersson och Karna Larsdotter) föddes den 25 Jul 1845 i Hassle-Bösarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 12 juny föddes och den 17 döptes åbonn Anders Nilssons och Karna Olofsdotters son MÅNS uti Södra Vallösa, barnet hölts wid dopet af Ola Perssons encka Anna Jönsdotter ibm. Faddrar woro åbonn Jöns Olsson, Lars Andersson, pigan Mätta Olofsdotter, pigan Karna Andersdotter alla från S.Vallösa, samt hustru Pernilla Andersdotter från Sjörup.





Måns Andersson föddes på föräldrarnas gård, S.Vallösa nummer2, den 12:e juni 1797. Han var yngst bland nio syskon av vilka den 14år äldre brodern Sven var äldst men samtliga var således hemmaboendeännu vid Måns' födelse. När Måns föddes var Södra Vallösa by ännu ejenskiftad och då låg nummer 2, som alla andra hemman, inne i byn. Närenskiftesreformen 1804 trädde i kraft också i lilla S.Vallösa by varMåns med andra ord sju år gammal. Den gård som under många år varit hans föräldrars och som dessförinnan brukats av moderns morfar (Per OlssonKylling) flyttades helt enkelt ut från byn. Att med hjälp avenskifteskartan från 1804 härleda platsen dit hemmanet flyttades ärsvårt. Emellertid talar det mesta för att det kom att ligga vid den såkallade "Holahögavägen", inte så långt från den gamla byn. Skiftetinnebar däremot inga som helst ändrade ägoförhållanden, utan 2:anförblev precis som tidigare en utsockne frälsegård under Marsvinsholm.Här framlevde Måns Andersson sina dagar till dess han var 19 år gammal.1816 flyttade han till Sjörup för att "tjäna dräng" men där stannade hanendast ett års tid. Några år senare återfinner vi honom som dräng pånummer 15 i Skivarp och den 9:e april 1824 stod han inför altaret iSnårestads kyrka, med den 21-åriga Kjerstina vid sin sida. Snårestadskyrkbok förmäler:"Tillträdande åbon på no. 15 i Skifwarp, drängen Måns Andersson 26år gammal och pigan Kerstina Jeppesdotter, 22 år gammal, tjenande påCharlottenlund, vigde den 9 april".Kjerstina slapp nu pigtjänsten på Charlottenlund och kundeistället flytta hem till Måns som vid denna tid själv tog överett "ställe" i Skivarp. Det är i skrivande stund oklart vilket "ställe"det handlade om. Medan uppgiften i vigselattesten tyder på nummer 15 ärdet på nummer 14 som vi återfinner Måns och Kjerstina när de i februari året därpå, 1825, får sitt första barn, dottern Karna. Även 1826 står deskrivna där men när sonen Johan föds, i augusti 1830, hade de hunnitflytta från Skivarp till V.Nöbbelövs församling där Måns arrenderade ettsmåställe på Krågarp nummer 3. Här stannade de endast några få år ochmellan 1831 och 1833 flyttade den allt större familjen till Villie därSödra Villie nummer 2 blev deras nya hemvist. Måns tycks ha "bytt uppsig" efterhand ty denna gård var förhållandevis stor (ett halvt mantal).Den nutida gården Dalslund bar ursprungligen beteckningen S.Villie 2.Antingen var det detta ställe som Måns Andersson brukade, eller ocksåett annat, mycket närbeläget. Det var på Södra Villie nummer 2 somMåns Andersson och hans hustru fick sina fem sistfödda barn. Så bar dåflyttlasset tillbaks till Måns' hemsocken, Sjörup. Året var 1859 och detvar 35 år sedan han och Kjerstina i Snårestads kyrka lovat varandra evigtrohet. Den som tog över gården på S.Villie 2 var äldste sonen, den numera 30-årige Johan Månsson, som i samma veva gifte sig och bildade familj.Måns Andersson med hustru och de två ännu hemmaboendedöttrarna Boel och Anna står som inflyttade till N.Vallösa nummer 7 iSjörup (av obekant anledning nämns ej yngsta barnet, sonen Anders) inovember månad 1859. Familjen uppges i Sjörups inflyttningslängd vara"välfrejdad" (d.v.s. "skötsam"). Att döma av innehållet i ett senareupprättat gravationsbevis (se PL kopiepärm:Sjörup. Även karta) hadeMåns Andersson och hans hustru köpt ägan på N.Vallösa 7 redan 1855. En mycket trovärdig uppgift från gårdens förre ägare (Ivar Nilsson) gördessutom gällande att det gamla boningshuset skulle ha blivit uppfört1856, vilket påfallande väl stämmer överens med den överlåtelsedatum som anges i gravationsbeviset. Icke desto mindre frågar man sig varför MånsAndersson och hans familj i kyrkboken inte står som inflyttade tillN.Vallösa 7 förrän 1859 om köpet skedde redan 1855 och husbyggnationen 1856. En del av det ovannämnda gravationsbeviset lyder sålunda: "Wid genomseende af Ljunits Häradsrätts inteckningsprotokoller för de tio sistförflutna åren, räknadt från närvarande dag efter aflyst hösteting,har jag inhemtat, att Norra Wallösa no.7, fem-sextondelars 5/16 mt,utsockne frälse, som Måns Andersson och hans hustru köpt af Herr Prosten och Kommendören C.G.Berlin år 1855 den 25 maj, under no.186 och 187 iprotokollet, blifvit intecknadt för af Måns Andersson i tvenne serskilteskuldebref af den 19 i samma månad och år till bemälte Herr Prost elleranses såsom återstående köpeskilling i hvardera förskrifne sextusentrehundra sjuttiofem /6.375/ rdr. eller sammanlagdt tolftusen sjuhundrafemtio /12.750/ rdr. rgs. jemte ränta". Handlingen är undertecknad i Stora Herrestad den 10:e december 1860, det vill säga ett drygt år efter det Måns och Kjerstina flyttat till den aktuella gården i N.Vallösa. Gården ligger visserligen kvar än i dag men i totalt förändratskick. Bland annat byggdes i början av 1900-talet en ny boningslänga,även om den gamla ligger kvar och används som uthuslänga. Då jag islutet av 1970-talet avlade ett besök på "stället" förevisade dendåvarande ägaren, Ivar Nilsson (också han en ättling till MånsAndersson), den gamla boningslängans interiör. Helt säkert var det härsom Måns och Kjerstina bodde, på sin tid, ty enligt Ivar Nilssonuppfördes denna länga år 1856. Kolossalt mycket av den gamlainredningen kunde skönjas och på väggarna satt lager av gamla tapeter,de understa (=äldsta) säkert mer än 100 år gamla (inplastade prover avdessa finns i mitt arkiv). Tack vare Ivar Nilssons goda berättarförmågaframkom många detaljer som tillsammans med rummens gamla atmosfär gavmig en aning om hur det en gång varit att leva här. Den beskrivning somjag skrev efter detta besök fick snarast karaktären av en husesyn (Denbygger på en ritning över huset, som återfinnes i P.L/sl.forsknpärm): "Från köket gick en dörr ut till gården, vilkentjänstgjorde såsom köksingång. Köket hade stenväggar med tak och golv av trätiljor. Två fönster inåt gården gav måttligt med ljus åt rummet, somi gamla tider lär ha haft en mycket primitiv "diskbänk". En stor del avköksutrymmet upptages av den vidlyftiga bakugnen som också på senare tid använts som smedja. Väggarna här är av sten och ännu finns märken kvarav den i dag igenmurade öppningen till värmeugnen. Höjden i köket är c:a1,7 meter. En kraftig bjälke sitter i taket och löper ungefär mitt irummet. Norr om köket finns ett litet utrymme som var spisekammare ochi kökets östliga vägg finns den dörr som leder till stugan.Härinne var, liksom i köket, stenväggar med trägolv och tak.Väggarna hade flera lager tapeter av olika slag och mönster som varklistrade ovanpå varandra. Även trätaket var klätt men med omönstratpapper. Rummet fick ljus av de tre fönster som vätte in mot gårdsplanen(söderut) och värme från den kakelugn som en gång skall ha funnitshärinne. Genom den ena av de tre dörrarna i stugan kom man så tillkammaren, som låg åt norr. Också här var stenväggarna klädda med fleralager olika tapeter. Taket - som var klätt med omönstrat papper - var avträtiljor, liksom golvet. I väggen mot bakugnen fanns ett litet skåpinmurat och försänkt i väggen. Här lär alla värdepapper haförvarats...ett dåtidens kassaskåp? Också här i kammaren fanns enkakelugn men den var genom väggen sammanhängande med stugans. Rättare sagt var det samma kakelugn som betjänade två rum - den låg även idirekt anslutning till bakugnen i köket. Här i kammaren fanns tvåfönster som alltså vette mot norr. Gick man så genom nästa dörr i dennakammare kom man ut i husets andra stuga, troligen har även denna engång i tiden varit tapetserad. En dörr åt söder leder oss in i"finförstugan" som inte, likt husets övriga rum, har trätiljor till golvutan helt enkelt vanliga tegelstenar. Härifrån leder en dubbeldörr uttill gårdsplanen medan en av förstugans tre innerdörrar tar oss tillhusets östligaste men framförallt största rum - salen! Den hade golv ochtak i trä medan väggarna var tapetserade med tapeter av sköraste slag,taket var klätt med omönstrat papper. I detta rum fanns ingenvärmekälla, varken öppen spis eller kakelugn. Därför kunde man ej hellervistas här mer än under den varmare delen av året. Till vänster omdörren, då man kommer in i salen, finns en lucka ner till källaren somsträcker sig under ungefär halva salen. Tvärs igenom rummet löper enstor och kraftig takbjälke. Salen tycks för övrigt ha varit det ljusasterummet i huset, ty här fanns tre ytterväggar och fyra stora fönster.Uppe på loftet kan man ännu i dag se de gamla överbyggda takstolarnaresa sig, murkna och maskätna. Ursprungligen skall huset ha varit byggtmed korsvirke och halmtak medan gårdsplanen varit belagd med riktigkullersten". (bitar av de mycket gamla tapeter som nämns i texten finnsi P.L:s arkiv)



Alla Måns Anderssons barn hade nu nått vuxen ålder och även yngsta dottern, Anna, var "giftasvuxen". Hennes val av livspartner - iden mån det nu var hennes eget - måste ha ansetts mycket fördelaktigt.Hennes tillkommande make, Hans Persson, tillhörde nämligen en mycketvälsituerad familj från Varmlösa, där hedersutnämningar ochförtroendeuppdrag av olika slagvarit självklarheter i flera generationer. 1866 gifte sig Anna och två år senare, 1868, försålde hennes far, Måns Andersson, hälften av sinmark till dottern och svärsonen. Överlåtelsehandlingen som är dateradden 23:e mars 1868 (enligt brev från släktingen Asta Bengtsson iÖnnestad, daterat 1983-11-20, var överlåtelsedatumarna helt andra)innehåller en del intressanta stipuleranden. Bland annat framgår att hani och med försäljningen till dottern och svärsonen även avstod hälftenav sin rätt i det så kallade torvskiftet. Torv var fordom eneftertraktad vara, i en tid då elden var hemmets enda värmekälla. En nygård fick helt enkelt byggas på den avstyckade halvan och då uppstodäven frågan om infartsvägen till denna. Enligt protokollet ifråga ansågdelägarna frågan överflödig "alldenstund Måns Andersson medgifver HansPersson rätt att för kommande tider begagna en åtta fots bred utfartsvägöfver den förstnämndes ägor". Anna Månsdotters broder Anders var det yngsta barnet isyskonkretsen. Han var född 1845 och således 23 år fyllda näräktenskapsingående 1867 blev aktuellt för hans del. Detta varuppenbarligen en lämplig tidpunkt ur Måns Anderssons perspektiv,eftersom hans yngsta dotter och hennes man gift sig 1866 och därefterövertagit halva hemmanet på N.Vallösa 7. Nu blev det som så, att AndersMånsson fick köpa den andra halvan med gården där de åldriga föräldrarna bodde. Köpebrevet, daterat den 2:e mars 1868, är givetvis bevarat(PL/kopiepärm) och lyder i valda stycken sålunda: "Till vår son drängenAnders Månsson å no.7 Norra Wallösa, och dess tillämnade hustru, försälja vi undertecknade äkta makar, härmed, under särskilda undantagsförmåner den östra delen af vårt egande utsockne frälsehemman no.7 21/136-delsmantal, innehållande tjugoett tunneland, eller 117 qvadratrefvar och 60qvadratstänger, emot en köpeskilling af Ellofva Tusende FemhundraTrettiotre Riksdaler 33 öre Riksmynt". Också i denna överlåtelse finnsvissa förutsättningar stipulerade. I en av punkterna nämns att AndersMånsson i och med överlåtelsen också förbrukade sitt "fäderne- ochmödernearv" på drygt 3.333 riksdaler - en ansenlig summa som alltsådrogs ifrån köpeskillingen. Vidare finns de datum fastslagna dåresterande skuld skulle regleras. Den summa som eventuellt återstod vidföräldrarnas bortgång skulle delas mellan barnen. Yngsta dottern Annavar emellertid undantagen, ty även hon fick tydligen ut sitt arv dåhon och hennes man vid samma tid övertog andra halvan av nummer 7 iN.Vallösa. Anna och hennes broder Anders blev med andra ord, för restenav livet, närmaste grannar. Ett faktum man blir en smula betänksam överär att tydligen varken Måns Andersson eller hans hustru, Kjerstina, varförmögna att skriva ens sina egna namn. Under det köpekontrakt därgården överlåtes till sonen Anders finns visserligen derasnamnunderskrifter men också ett litet, finstilt, tillägg därunder. Därstår: "med handen på pennan". De som bevittnat namnteckningarna är tvåav gårdens drängar. Än om Anders Månsson tog över stamhemmanet på N.Vallösa 7 kvarbodde föräldrarna under slutet av sina levnader på gårdens undantag.Måns Andersson dog den 1:e juni 1878 medan änkan, Kjerstina, överlevdehonom med drygt fem år. Hennes livslåga slocknade i augusti 1883. Derasgravsten på Sjörups gamla kyrkogård, belägen strax nordost om kyrkan, ärännu bevarad.

Måns gift Kerstina Jeppsdotter den 9 Apr 1824 i Snårestad (M). Kerstina (dotter till Jeppa Olsson och Bodel Jonasdotter) föddes den 22 Apr 1802 i Skarviken, Snårestad (M); dog den 23 Aug 1883 i Norra Vallösa Nr 7 (Karlsborg), Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Frälseåbo på nr 2 Södra Vallösa, Sjörup

Noteringar:

Att Anders Nilsson verkligen var son till Nils Mårtensson och hh. Hanna Nilsdotter i Skivarp bekräftas av den senares bouppteckning från 1782, där "29-årige sonen Anders Nilsson" uppges vara frälsehemmansåbo i Södra Vallösa. En kontroll av Sjörups husförhörslängd ger vid handen att det vid tiden ifråga ej fanns någon annan Anders Nilsson i S.Vallösa, än just denna.



I januari 1781 födde Mossbypigan Hanna Persdotter ett oäkta flickebarn (se V.Nöbbelövs födelsebok) till vilket denne Anders Nilsson var fader. Han uppges i kyrkboken vid tiden ifråga vara dräng i V.Nöbbelövs prästgård. Något som dock förbryllar är att han enligt ett husesynsprotokoll 1816 redan den 12:e september 1780 övertagit städjorätten till S.Vallösa nummer 2. Dessa två sysslor var förvisso ej helt oförenliga. I Ljunits härads dombok 1794 2/5 (mål 8) förekommer Anders Nilsson i en rättegång där även bl.a. svågern Måns Olsson nämns. Målet handlade om någon kreatursaffär. Även i ett mål i Ljunits härads dombok den 5/3 1801 förekommer Anders Nilsson, han tituleras då "ålderman i S.Vallösa". Tilltalad i målet var åboen Nils Mårtensson i Haraldstorp och saken handlade om en kopparbrännvinshatt som "undandölgts från försegling". Ärendet blev långrandigt och finns upptaget även två månader senare, den 5/5 samma år. Under senare år hade Anders Nilsson en dräng vid namn Per Persson, varom i husförhörslängden står att läsa att han "bortflytt". Detta föranleder frågor angående Anders N:s roll som husbonde. På äldre da'r står han i mantalslängden noterad som "brääkli".



En husesyn, en s.k. av- och tillträdessyn (LLA), daterad den 29/3 1816 ger en viss bild av hur Anders Nilssons gård såg ut den gången. S.Vallösa nummer 2 tillhörde Rynge gård men Anders N. hade s.k. städjorätt, från 1780 till 1816. Valda delar av protokollet lyder sålunda: "År 1816 den 29de mars anställdes husesyn å utsockne frälsehemmanet under Rynge gård nummer 2 1/3 S.Wallösa, vilket under städjorätt varit upplåtit till åboen Anders Nilsson, sedan den 12te september 1780. Närvarande härvid voro såväl avträdande åboen Anders Nilsson, som ladufogden Gudmund Nilsson från Rynge gård å sitt Höga Herrskaps vägnar. NORRA ELLER STUGULÄNGAN - Bristerna därå äro följande: Uti stugufönstren isättes 2 nya glasrutor; Till loftet isättes en ny lemm med hängslor och hasp för; Å södra sidan över köket, förstugan och mathuset upplägges tre stig tak, med käppar och wigrar; Å norra sidan över köket och mathuset upplägges ett stig tak; Över bakugnsskjulet lägges nytt tak. ÖSTRA LÄNGAN - Å västra sidan upplägges och halvt stigtak; Å svinhuslutan lagas taket. SÖDRA LÄNGAN - Å södra sidan felar något över 4 stig tak men närvarande ladufogden Gudmund Nilsson från Rynge gård sade sig å sitt höga Herrskaps vägnar endast äska den afträdande åboen Anders Nilsson till förenämnde stig tak anskaffa 200 st. täckkäppar och 500 st. täckvigrar, då dess Herrskap vill tillsläppa den därtill erforderliga långhalmen; Å östra ändan uppsättes en vindskjedsbräda. VÄSTRA LÄNGAN - Denna länga har sedan 1805 års syn blivit nybyggd och innehåller 8 binningar varav 2 äro inredda till huggehus, 5 till torvhus och 1 till dränghus. Är av gammalt och dåligt timmer; Å västra sidan lägges ett stigtak. BRUNNEN - belägen i gården, där omkring lägges däck eller inrättas ett så kallat kar." Såvida afträdande åboen Anders Nilsson underlåter att nu i sommar bevisligen iståndsätta förrenämnda birster, så kan han icke undergå att af sin egendom ersätta ofvannämnde hus rote summan 31 riksdaler och 44 skilling, därom han blev tillsagd."



Bouppteckning förrättades den 28:e februari 1825 (Lj:s hdsrätt 1825:18). Av denna att döma kunde ingen av Anders Nilssons söner eller svärsöner skriva sina namn.





Den 21 februari dog af ålderdomssvaghet undantagsmannen på nr. 2 S. Vallösa encklingen Anders Nilsson 73 år gammal och begrofs den 27 februari.

Anders gift Karna Olsdotter den 30 Mar 1781 i Västra Nöbbelöv (M). Karna (dotter till Ola Svensson och Else Persdotter) föddes den 4 Mar 1760 i Mossby Nr 20, Västra Nöbbelöv (M); dog den 8 Nov 1814 i Södra Vallösa Nr 2, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 8 dog och den 20 begrofs Anders Nilssons på nr. 2, S. Vallösa, hustrun Karna Olsdotter, 54 åhr gammal af vattusot.

Noteringar:

Den 30 martius wigdes drängen Anders Nilsson och pigan Karna Olsdotter från Måsby.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Skarviken Nr 6

Jeppa gift Bodel Jonasdotter 1777 i Snårestad (M). Bodel (dotter till Jonas Johansson och Hanna Nilsdotter) föddes den 23 Jan 1760 i Skarviken, Snårestad (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Husman i Skivarp Nr 22 och Norra Vallösa, Sjörup

Noteringar:

Åhr 1798 d. 10 Januarii dog och d. 21 begrofs Husmannen Nils Mårtensson uti Norra Wallösa 69 åhr gammal, sjukdommen andetäppa.



Den 18/2 1782 förrättades bouppteckning efter Nils Mårtenssons hustru. Tack vare en notering i denna, om att makarna hade en son Anders Nilsson som var frälseåbo iS.Vallösa, har släktskapen kunnat fastställas.

Nils Mårtensson nämns i svågerns bouppteckning av den 18/4 1764 som husman och skräddare i Skiewarp: "...bouppteckning och werdering efter...Anders Nilsson i Skiewarpsom döde d. 3 April och efter sig lemnad änckan Karna Jönsdotter och et barn dotteren Karna 5 åhr gammal och anhöriga närwarande husmannen och skreddaren Nils Mårtensson i Skiwarp den afled sösterman och halfsöstermannen åboen Ohla Nilsson i Skiewarp".Skivarp har ingen utfl.längd förrän senare och som tur var började jag i lördags att studera Sjörups infl.längd B:1. I den på 1790 finns Husmannen Nils Mårtensson och Hust. Från Nöbbelöf till N. Wallösa. Där under Husfolck finns för 1:a gången 1790: Nils Mårtensson 61 år med årtalet 1729 som torde varit födelseåret, samt Hust. Mätta Lars 44 år. T.o.m. 1797 stårparet kvar med ålder 68 resp. 51 år. Detta år är uppgifterna för Nils överstrukna och detvisade sig att han hade dött.



Jag tror att Nils M. bodde med 1. hustrun Hanna Nilsd. i Skivarp nr 22, i alla fall dessaår jag hunnit titta på:Mantalslängd 1782 Nils Mårtensson, H. 1783 Nils Mårtensson, Enkl. 1784 Nils Mårtensson, H.Detta passar bra jämfört med Hannas död och ny vigsel för Nils.Deras barn har du redan dvs Nils, Anders o Karna. Nils Nilsson dog i Sjörup nr 4 den 15/9 1817. Det finns bouppt. Ljunits häradsr. AIa:32 No 1. Där nämns bl.a.att den omyndigesrätt bevakades av den avlidnes broder undantagsmannen Anders Nilsson från S. Wallösa. Karna Nilsdotter gift i Skivarp 1781 25/7 med Hans Nilsson. Enligt Skivarp AI:1 fannsparet 1809 på Örmölla nr 6 och Hans anges vara född 1751 1/2 i Örmölla. Kunde inte hitta dem i AI:2, men fann i V.Nöbbelöv B:1 att de flyttat till Sjörup 1819. De bosatte sig iN.Vallösa nr 3 där Hans dog 1826 14/12. Bouppt. Ljunits AIa:41 no 1. Änkan Karna kvar till 1834 och hon blev inhyses hos sonen Bengt Holmgren. Av Sjörup AI:7 framgår att hon flyttat tillJohannisberg 1834. Av dig fick jag veta att detta ställe fanns i V.Nöbbelöv. Där finnshon varken i infl.- eller husförhörslängd. Dödboken i C:2 anger:1834 Junii 24 Nyligen til hm And. Trulsson på No 11 Ting. från Sjörup inflytt. gl. EnckanKarna Nils af ålderdom. Begrofs d. 29. Född d. 28/10 1757. 77 år.Bouppt. Ljunits FIIa:1 no 98.I AI:3 på Tingaröd nr 11 fanns Anders Trulson och Bereta Hansdotter, de var svärson och dotter. Anders Nilssons och Karna Olsdotters son Nils Andersson, född 1785 14/3 iS.Vallösa och Hans Nilssons och Karna Nilsdotters dotter Mallena Hansdotter, född 1792 9/6 i Skivarp vigdes 1818 6/11 i Skivarp och de var alltså kusiner. Deras son Måns Nilsson, född 1819 3/6, gift med Mätta Rasmusdotter. Hennes föräldrar var Rasmus Nilsson och Elna Pehrsdotter. Elnas föräldrar var nämndeman Pehr Larsson och Pernilla Månsdotter i S.Villie."

Nils gift Hanna Nilsdotter. Hanna (dotter till Nils Andersson) föddes cirka 1723 i Nr 13, Skivarp (M); dog den 10 Feb 1782 i Skivarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

År 1711 finns där en Nils Skräddare och hustru Kerstina på Nr.5 i Skivarp 1716 kallas han Nils Andersson. 1744 och 45 på Skurups gathus Nr.2 så finns Nils Skräddare med en dotter Hanna. enl katekismilängd."





Den 17 februari begrofs husmannen Nils Mårtenssons hustru Hanna Nilsdotter från Skifvarp som dödde den 10 af bröstefeber 59 åhr gammal.



Den 18/2 1782 förrättades bouppteckning efter husmanshustrun Hanna Nilsdotter i Skivarp, som avlidit den 10/2 och efter sig lämnat änklingen Nils Mårtensson samt bland annat den 29-årige sonen Anders Nilsson, frälseåbo i Södra Vallösa. Tack vare denna uppgift har föräldraskapet kunnat fastställas.Nils Mårtenssons och Hanna Nilsdotters hem var mycket fattigt, av bouppteckningen att döma.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på nr 20, Mossby, Västra Nöbbelöv

Noteringar:

Ola Svensson var under merparten av sitt liv åbo på Mossby nummer 20 men bodde vid sin död i ett onumrerat gathus i Mossby by. En Ola Svensson förekommer i Ljunits härads dombok i ett mål daterat den 4/10 1766 i en tvist angående en skuldfordran på 60 daler, mellan bonden Pär Jönsson i Öremölla och drängen Mårten Jönsson i Måsby. Vittnen i målet var Arfvid Nilsson i Linnebergshuset i Måsby samt bonden Ola Svensson i samma by. Dock är det omöjligt att avgöra om det handlar om just denne Ola Svensson, eller en namne till honom. Till och med efter sin död förekommer "denne" O.S. i domboken, nämligen i ett mål den 5/5 1795. Saken handlade om en tvist angående gården Mossby nummer 15 och sonen Sven Olsson förekommer som vittne.



Av den bouppteckning som förrättades efter Ola Svensson framgår att makarna före hans bortgång bestämt att den efterlevande inte skulle ärva något, utan att allt skulle gå till barnen. Till saken hör förvisso att detta var Olas andra hustru som inte var mor till barnen. Dessutom hann de två bara vara gifta i två års tid innan Ola gick bort. Ändå erhöll hon vissa nödiga persedlar i dödsboet, nämligen: Två grytor och ett pannejärn, två gamla trätunnor och en stol, en daglig säng och ett bänktäcke samt två får med lamm samt två gäss med tio ungar. Av bouppteckningen efter Ola Svensson framgår även att boet alls icke var skuldfritt. Begravningskostnaden uppgick till 11 riksdaler, pastor Corvin i V.Nöbbelöv hade en fordran på 1 riksdaler och 32 skilling och samma summa gällde Anders Jönsson i Vallösa och Lars Persson i Krågarp.Olas hustru Elsa förekommer som gudmor vid dop åt barn till husmannen Måns Svensson och hans hustru Bengta Olsdotter i Mossby. Som dopvittne förekommer även "drängen i prästgården Anders Nilsson". Med största sannolikhet är denne Måns Svensson en brodertill Ola, vilket även bekräftas av att Olas äldste son fick namnet Måns.





Den 15 juli begrofs Ola Svensson i Måsby, död den 11 af slag 62 år gammal.

Ola gift Else Persdotter. Else (dotter till Per Olsson Kylling och Anna Erlandsdotter) föddes den 22 Sep 1729 i Sjörup (M); dog den 6 Feb 1785 i Mossby Nr 20, Västra Nöbbelöv (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jordegumma

Noteringar:

Den 22 september föddes Per Ols lilla dotter i Sönder Wallösa och christnades den 28 ditto och blef kallat ELSE. Testes: Anders Olsson i Siörup, Nils Erlandsson i Sönder Wallösa, drängen Ola Asmundsson ibm, hustrun Britta Matzdotter i Siörup, jordegumman Ingri Matts Jöns i Nårre Wallösa bar barnet till dopet.





Elsa Persdotter var under massor av år jordegumma/barnmorska i och omkring V.Nöbbelövs socken. Hon har i denna egenskap burit mängder av barn till dopet, enligt V.Nöbbelövs födelsebok.





Den 6 martius begrofs Ola Svenssons hustru Elsa Pehrsdotter från Måsby, som dödde den 23 februari af tärande siukdom, 55 år gammal.

Andra Händelser:

• Yrke: Fiskare i Brunstorp

Ola gift Karna Håkansdotter. Karna föddes 1719; dog Jan 1755 i Brunnstorp, Balkåkra (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Fiskare på Skarviken Nr 6 i Snårestad

Jonas gift Hanna Nilsdotter. Hanna föddes cirka 1718; dog den 11 Sep 1785 i Skarviken, Snårestad (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]