Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkvärd och Smed på nr 25, Södra Villie

Noteringar:

Nils Pedersen var född i Örsjö som son till Peder Tufvesson och dess hustru (ostyrkt uppgift). Senare i livet blev Nils smed ("blacksmed" - svartsmed, grovsmed) i Villie där han bodde i ett kyrkans gathus med nummer 25 i byn. Denna fastighet tycks ha varit en anrik smedja, ty redan i Lunds Stifts Landebog av år 1569 står den noterad som den "smedie" som "aarligen till kircken giffuir landgillespendinge". Men åter till Nils Pedersen. Av allt att döma hade han ett gott anseende som smed, med tämligen nära samarbete med bland annat Villie kyrka - i flera avssenden, faktiskt. Framförallt framgår det av kyrkoräkenskaperna att han tämligen ofta anlitades för renoveringsarbeten i kyrkan men även på så sätt att Nils' svägerska, hans hustrus syster, var gift med den minst sagt danskfientlige Villieprästen Fredrik Jensen (se vidare Karen Lehnertsdotter). Nils Persson förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 7/11 1693, utdrag ur rättsprotokollet: "Per Jönsson i S.Willie efter Härads Rätten påskrifves intenfocuteric Resolution till att bevysa sin giorda beskyllning på Nembdeman Ola Jönsson Kiempe att uthskiält alla dem som i byöhlet wohro nu instämbde Nils Persson, Lars Olsson och Nils Larsson alla i S.Willie boendes att wittna i samma Sak emot hvilket wittnesmåhl Ola Jönsson Kiempe protesterade att emedan dhe alla ähro hans Sakgifvare och Skiäncka honom samma beskyllning obefogat på frya dhe dherföre ey admitterat må hvilket Rättligen pröfvar att dhe som i Styfvan wohro icke admitterade blifva. Ola Jönsson Kiempe i S.Willie att bevysa huru Per Jönsson ibm öfverfallit hans hustru i ållermansöhlet nu instämbt Nils Perssons hustru Anna Christina Lennartsdotter och Nils Jönsson ibm, att wittna sin sanningh i dy måhl. Anna Christina Lennartsdotter påropades men Abs. för den skull pliktar hon tre d. Nils Jönsson sammaledes Abs. och pliktar 3 d. Efter ventilerande af saken emedan dhe å båda syder i Dybiten om bewyst till sin sak gifvandes bestyrkiande och de äro byman sammans intet weta med hvar andra emot ähr det som ährligt och godt är altså och Emedan Per Jönsson å Egen och byamännens wägnar söckte nu förlyckning låfva och gode vänner hvar icke det skier hafva dhe sigh Lageligt Sluut och förwänta och gåfvo hvarandra händer derpå för Rätten att denna förening obrötsligen hållas skall." Vid ett ting den 29:e oktober 1695 (Ljunits härads renoverade dombok) var Nils Pedersen instämd av Segert Werre, Skivarps förste gästgivare. Denne hade enligt gällande privilegium ensamrätt ifråga om utminutering av alkohol på en viss omkrets runt gästgivaregården. Nils Pedersen anklagades nu för att på marknadsdagen i Villie, Trefaldighetsdagen år 1695, ha sålt öl och brännvin, något som han själv bestämt förnekade. I den svårlästa domboken står att läsa: "Benekandes sigh intet haft något kroghåll uthan dhå marknad der war förleden Helig Trefalldighheet Söndagh och intet öhl fants i byen annorstädes, blef öfwerluppen af der warande folcket och dhå icke kunde bortgifwa något för intet, som är en fattig man, tagandes nu hustrun till wittne att hon och hännes mann dess uthom alldrigh hålla krogh, dett åthskillige af dhem betyga." Rätten ansåg att smedmästaren och hans hustru skulle frias från anklagelsen, "så länge giästgifwaren intet kan bewijsa". Vid målet framkom dessutom att Segert Werre självsvåldigt lagt beslag på den kanna, ur vilken smedhustrun skulle ha serverat sitt brännvin, och i samband därmed "tillfogat henne någon wåldsamhet". Rätten ålade Werre att genast återlämna den beslagtagna kannan till smeden. (textavsnittet hämtat ur Peter Larssons "Från Brasan till Gästis"). Att Nils Pedersen verkligen anlitades för renoveringsarbeten i både Villie och andra kyrkor bekräftas icke minst av kyrkoräkenskaperna. I Villies kyrkoräkenskapsbok för år 1691 finns han representerad på flera poster och här bekräftas även uppgiften om att han var kyrkvärd: "Smeden Nils Persson af dito (kyrk-)värdar utj arbetslön för hängslor, stickklinkor och handgrepp till kyrkioporten, handgiordt, för des eget jern, jämwähl för 50 st. blysöm till att fästa 4 st. blyskiffwor med tillyka med mera han giordt wifordres quittens - 4 daler 6 öre." ----- "Smeden Nils Persson bekommit för des arbetslön af Cassans för 3ne par hängslor han giordt till stollsdören i kyrkan. Des quittens - 18 öre." ----- Katslösa kyrkoräkenskapsbok 1697: "Smeden Nills Persson för Skålepannan och Järnringen till klockeaxeln bekommit efter attest den 14 octob: 1695 af pastor verifierat fol - 2 daler 16 öre." Smedsysslan i Villie övertogs sedermera av Nils Pedersens son Börje.





1684 finns han i hemmet i Örsjö, men inte 1687. Möjligen var Nils Pedersen gift 2 gånger eftersom han får barn 1685 och 1686, men det kan vara en annan Nils smed.I dödboken för Villie finns ingen notis om en annan Nils smed eller en hustru till Nils Pedersen, frågan om det första giftet får stå öppet.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. N Nilsdotter föddes cirka 1685 i Södra Villie Nr 25, Villie (M); dog den 24 Aug 1685 i Södra Villie Nr 25, Villie (M).
2. Kerstina Nilsdotter föddes den 18 Apr 1686 i Södra Villie Nr 25, Villie (M).

Nils gift Anna-Christina Lehnertsdotter cirka 1690. Anna-Christina (dotter till Lehnert Jensen (Lund?) och Margrete Nielsdatter) föddes den 15 Mar 1663 i Sandåkra, Skurup (M); dog (efter 1716) i Södra Villie Nr 25, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Börje Nilsson föddes den 17 Mar 1692 i Södra Villie Nr 25, Villie (M); dog den 22 Jul 1754 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
2. Gertrud Nilsdotter föddes den 15 Feb 1694 i Södra Villie Nr 25, Villie (M).
3. Nils Nilsson föddes den 21 Mar 1696 i Södra Villie Nr 25, Villie (M).
4. Jöns Nilsson föddes den 15 Nov 1698 i Södra Villie Nr 25, Villie (M); dog den 4 Feb 1784 i Södra Villie Nr 13, Villie (M).
5. Fredrik Nilsson föddes cirka 1705 i Södra Villie Nr 25, Villie (M); dog den 29 Feb 1785 i Grönhult, Villie (M).

Andra Händelser:

• Yrke: Kronoåbo på nr 2, Örsjö

Noteringar:

Uppgiften om att Peder Tuesen skulle vara född i Tingaröds by i V.Nöbbelöv styrks av en notering i Villie kat-längder av år 1696, där systern Kirstena Tuesdotter finns upptagen som fattighjon i Villie by. Här står klart och tydligt att hon var barnfödd i just Tingaröd. Vidare återfinnes faktiskt familjen i längderna för Tingaröd under den tid som var aktuell. Katekismilängderna Örsjö 2: 1683: Per Tufvesson, son Nils,Mårten d.Karna, liten Anna. 1684: Per Tufvesson, son Nils,Mårten, liten Michel, d.Karna, Anna 1687: Per Tufvesson, son Tufve,Mårten,Michel, d.Karna,Anna,Töre 1691: Per Tufvesson, h.Kirstena Jacobsdotter, son Tufve,Mårten, Michel,d.Anna,Töre. 1695: Tufve Persson bröder Mårten, Michel, Gabriel,Töre,Kirstena. Alltså var det sonen Tufve som övertog föräldrahemmet efter faderns bortgång. Uppenbarligen bodde flertalet syskon också kvar.

Peder gift N N. N dog cirka 1685. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Skatterusthållare på nr 3 Tingaröd, Västra Nöbbelöv, Åbo på Södra Villie Nr 9

Noteringar:

Enligt vad som framkommit delvis genom forskning i danska arkiv bodde Tue Suendsen och hans familj inledningsvis i Tingaröds by i V.Nöbbelövs socken. I Krågarps by fanns, enligt jordebok i Köpenhamns Rigsarkiv, en Sven Tussen vid 1500-talets slut. Han är givetvis en tänkbar fader till denne Tue men uppgiften har ej kunnat verifieras och får därför betraktas som ett rent antagande. Denna tanke bekräftas i viss mån av sonen Peder Tuesens levnadsbeskrivning. Tue S. och hans maka återfinnes just försvenskningsåret 1658 i Södra Villie. Tue Suendsen köpte gården den 14 december 1650 av borgaren i Ystad Tönnes Hansson som i sin tur hade köpt den av sahl. afgången Haagen Lauritzon. Bonden Thue Suendsen värbar, har en son Suend Thuesen 1671.



Den 8 februari dödde Tufve Swänsson i Södra Villie 82 år.

Tue gift Dorothea Holgersdotter. Dorothea (dotter till Holger Suendsen) föddes cirka 1604 i Ystad (M); dog den 18 Maj 1688 i Södra Villie Nr 9, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Att Holger Suendsen verkligen var fader till denna Dorothea Holgersdatter får nog anses vara tämligen säkert. Bemälde Holger Suendsen var närvarande vid bouppteckningen efter sin son, Jeppa Holgersson, som förrättades i Ystad 1668. Han var godeman för Thomas Holgersson. Dorothea Holgersdatter gifte sig å okänd ort med Tue Suendsen och makarna skrevs från 1620-talet i Tingaröd i V.Nöbbelövs socken. Strax före försvenskningsåret 1658 tycks de emellertid ha flyttat till S.Villie nummer 9, eller rättare sagt det hemman som senare fick denna beteckning.





Den 18 may dödde Dorothea Tue Swäns här i byn 84 åhr.

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde i Krågarp, Västra Nöbbelöv
• Bosatt: ca 1600, Krågarp, Västra Nöbbelöv (M)

Andra Händelser:

• Yrke: Borgare i Ystad

Noteringar:

H.S:s faderskap styrks i viss mån av bouppteckningen efter sonen Jeppa Holgersson i Ystad. Han dog 1668 och Holger Svensson - om än ej direkt nämnd som fader - var närvarande som godeman för en den yngre brodern Thomas Holgersson. Härvid nämns även Jeppa Holgerssons övriga syskon, bl.a. Dorothea Holgersdotter.