Noteringar:

Enligt Hfl skulle hon vara född 1705. Men hon kan också vara född omkring 1701.





Den 27 december dog och den 6 januari begrofs Märta Andersdotter??? i Sjörup 80 år gammal, siukdom ålderdomssvaghet. Skall förmodligen vara Jönsdotter eftersom det finns en bouppteckning 1793-01-07 efter henne.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Peter Ahlström föddes cirka 1738; dog den 28 Apr 1775 i Sjörup (M).

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Sjörup

Noteringar:

Jöns Månsson förekommer tämligen flitigt i Lunds Domkapitels arkiv: FIIe:1 nr. 82 - odat 4 sid, FIIe:8 nr. 03 - 1698 7 sid, FIIe:8 nr. 63 - 1700 4 sid, FIIe:14 nr 94 - 1719 3 sid, FIIe:15 nr 09 - 1720 4 sid.Dessa brev och skrivelser har mycket information att ge om Jöns Månsson. Flera av dem utgör klagoskrifter ang. dåliga löneförhållanden. Något av breven har skrivits tillsammans med flera andra klockare i trakten. Innan J.M. erhöll sin klockaretjänst i Sjörup undervisade han ungdomen i Skivarps socken i religion. Detta hade han skött mycket bra och "alltid varit ärlig och nykter". I Lunds Domkapitels arkiv finns bland annat en del av hans ansökningshandlingar till klockareplatsen i Sjörup. Hans betyg från förre arbetsgivaren, kyrkoherden Jonas Wahr i V.Nöbbelöv och Skivarp, lyder sålunda: "Såsom närvarande ungekarl Jöns Månsson hafver sedan förleden Påsketid åhr 1697 till dato, sig till informator för ungdomen i Skifvarps sochn låtit, och om sitt förhållande uthi samma sin tienst, af undertecknade ett attestum begärer, ty kan jag ej annat om honom Jöns Månsson betyga än att han uthi samma sin tienst och uthi förbemälte tyd hafver warit flytig och ungdomen både till församlingens och mitt uthi theres Christendoms stycken informerat, och illiest uthi sitt lefverne warit stilla, sachtmodig och nykter, at honom förden skull medh skiäl i ett gott wittnesbörd meddehlas. Nöbbelöv d. 9 February Anno 1698 //Jonas Wahr." Tjänsten i Sjörup tillträdde Jöns Månsson 1698 som efterträdare till avlidne Mauritz Sörensson. Även i Sjörup undervisade han, parallellt med klockaresysslorna, barn och ungdom i kristendomskunskap och i skrivning. En kombination av klockareyrket och skolmästartjänsten var vanlig på den tiden och även långt senare. Av hans ansökningshandlingar att döma var han en mycket duktig sångare men sämre som talare. Endast en kort tid efter det han tillträtt klockaretjänsten i Sjörup förekommer han i Ljunits härads renoverade dombok, på datumen 22/6 1699 (mål nummer 22). Han var då kallad till tinget som vittne i ett mål "angående slagzmåhl" varigenom bonden Bror Larsson i Tingarödh" blivit utsatt. Av protokollets innehåll får man en aning om hur umgänget i bygden kunde se ut i slutet av 1600-talet: Bror Larsson hade en dag förliden vår hälsat på hos Jöns Månssons i Sjörup. Vid samma tillfälle hade även svarandena i detta mål varit på besök, nämligen drängarna Christopher Larsson i Sjörup samt Per Jönsson och Jacob Andersson. Drängarna och Bror "kommo uti något ordhkast medh hvarandra", varvid Bror lämnade stugan och gick ut på gården, dit klockaren en stund tidigare gått ut för att hugga ved. Bror Larsson berättade för klockaren att de tre drängarna "dhe truga at willia hafva lyfvit af mig dher inne". I samma stund kom en av drängarna, Christopher Larsson, ut på gården och försökte övertala Bror att komma in igen. När övertalningsförsöket misslyckades tog drängen tag i Bror Larsson och slog omkull honom, därute på gårdsplanen. Ungefär samtidigt kom ytterligare en av de tilltalade drängarna, Per Jönsson, ut på gården. Med en käpp som han hade i handen slog han Bror några slag i huvudet och samtidigt kom även den tredje, tilltalade drängen ut från boningshuset. När även han gick till attack mot Bror Larsson ingrep klockaren så att Bror kunde undkomma och fara hem till Tingaröd. Bror Larsson var givetvis närvarande vid detta ting. Han berättade att han "af dessa drängier blivit så illa hanterat så at hans axel och kropp var heelbla". Detta verifierades även av länsmannen som "besichtigadt Bror Larson och befunnidt att dhet vänster skullderbladh på honom varit blått". Enligt protokollet berättade Bror även "att hans hufvud var så slagit sampt heela hans kropp att han dheraf måst 14 dagars tyd hållas vyd sängen". Ett annat vittne i målet, Pehr Jacobsson, berättade att också han varit inne hos klockarens vid tillfället ifråga. En av de tilltalade drängarna - Per Jönsson - hade då framtagit en kniv. Klockarens hustru hade då genast reagerat och tagit denna ifrån honom. När denne Jönsson nu, inför sittande tingsrätt, tillfrågades vad han skulle använda kniven till uppgav han "att han tagit fram knyfven att karfva tobak medh, och som dhe andre finge see knyfven fara dhe alle pa honom så att han intet fick karfva någon toback". (målet uppsköts)



År 1699 gifte sig Jöns Månsson med ("konserverade") sin företrädares änka, Catharina Margareta Samuelsdotter. När hon dog, 1748, överlät Jöns Månsson sitt ämbete till sonen Jacob Sjöberg och flyttade samtidigt till den andre sonen, Jöns Sjöberg, som var kronolänsman i Stora Herrestad. Där bodde Jöns Månsson ännu vid sitt frånfälle den 23:e april 1749. Under många år i början av 1700-talet var det Jöns Månsson som skötte kyrkbokföringen i Sjörup. Detta framgår klart av dottern Gunnels födelsenotis 1703, där han skriver "min lilla dotter".





Den 9 may blef klockaren Jöns Månsson begrafven, som blef död den 23 aprilis i St. Herrestad därest han sedan Michaeli tid i förledet åhr hade varit hos sin son länsmannen Jöns Siöberg AEt 79 år 2 månader.



Den 23 april dödde i Herresta cronolämdzmannens Jöns Siöbergs fader Jöns Månsson, blef begrafven i Siörup, därest han tillförne warit klåckare, 83 åhr gammal.

Jöns gift Catharina Margareta Samuelsdotter 1699 i Sjörup (M). Catharina (dotter till Samuel Söffresen Ellbom och Marna Hansdotter Wernich) föddes cirka 1664 i Ystad (M); dog den 26 Mar 1748 i Nr 17, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Denna Catharina Margareta var först gift med Sjörupsklockaren Mauritz Sörensson. Efter hans död 1697 fick hon hans efterträdare, Jöns Månsson, till ny man. På prästlikt manér "konserverade" han änkan, trots att hon var några år äldre än han själv. Men dessa makar fick många år tillsammans, ty C.M.S dog inte förrän 1748.





Den 26 marty klockan 9 om förmiddagen dödde klockarens Jöns Måns hustru i Siörup och blef begrafven den 13 april, nom Cathrina Margreta Samuelsdotter AEt 84 år 3 månader.

Andra Händelser:

• Yrke: Guldsmed i Ystad

Noteringar:

Samuel Ellbom är ganska flitigt förekommande i Ystads dåtida källmaterial. I mantalslängderna finns han omnämnd från 1668 fram till 1691 då han förekommer i egenskap av sin änkas bortgångne make, "Bierette salig Samuell Gullsmidtz, doter Anna Sophia". I mantalslängden 1672 var han bosatt på Stora Västergatan men 1673 "i den östra staden" - troligen har denna flyttning skett i samband med första hustruns död. 1680 och 1684 är han antecknad som boende på Östergatan. Enligt mantalslängden i stadsräkenskaperna bodde han 1679-1682 i första roten, 1683-85 i Hans Jens Skomagers' hus på Stora Östergatan som var beläget i andra roten och 1685-1688 ånyo i första roten (se även sidan 31 i block nummer 2). S.E. omtalas såsom "Samuel Guldsmed" i 1671 års mantalslängd, där hustrun antecknats som död. Därefter gifter han sig med en kvinna vid namn Birthe, varom icke mycket är känt. Hon överlevde sin man med cirka tre år och hennes död har i Maria församlings dödbok verifierats i så lydande ordalag: "d. 26 november (begravdes) Birthe Sal. Sammel Guldsmidtz". Samuel S. Ellbom hade en fordran på 1 daler och 3 öre silvermynt, enligt en bouppteckning efter en Marna Hansdotter och hennes make i Ystad, daterad den 27/1 1671. I ett av Ystads rådstuguprotokoll från 1673 står att läsa: "Suend Hollgersson instämt Samuel Söffrensson utgifva skuldsedel som honom gifvits af Benjamin Söffrensson". 1681 förekommer Samuel Guldsmed i en förteckning över personer med skulder till kyrkan, daterad 18/1, han var skyldig två skilling (Ystads Inneliggande handlingar FI:6 sid.32). I 1682 års bytingsprotokoll (daterat den 26:e augusti) finner man Samuel Guldsmed som bisittare och han förekommer även i en förteckning över Ystads borgare från 1683, då som boende "i Hans Jens skomagers hus". 1685 hade Sören Jönsson Dahl inköpt "alla hans verktyg" varför man får förutsätta att hans verksamhet som guldsmed därmed var avslutad. Från och med år 1686 bekräftar också mantalslängderna att Ellbom var "siug, förarmad och liende wid sängen. Hur en gammal hantverkare kunde ha det på äldre dagar belyses av att han två år senare, som gammal skatteborgare, beviljades "hel kost uti hospitalet i betraktande af hans eländiga och siukliga tillstånds skull (Mag. 11/5 1687): "Samuell gullsmedh som är gammell, retten begerer i betraktendt hans eländiga och siukeliga tillstånds skuldh, ähro bevilladh hel kost uthi hospitalet begynnendhe d. 22 may nest ankommande". Ystadshospitalets räkenskaper verifierar att Ellbom fick "hel kost" därifrån.1687 till en summa av 14 daler srmt och 1688 samt -89 för 23 daler och 18 öre silvermynt. Han var emellertid aldrig inkvarterad på hospitalet, utan tycks ha erhållit mat därifrån. 1689 var han så pass sjuklig att han inte längre ens kunde ta sig till kyrkan för Nattvarden. Prästen skrev den 19/4 1689 i en längd över nattvardsgästerna att "Birthe Sammel Gållsmidtz" varit närvarande vid Nattvarden men att "Samuel Gulsmedh hema - siuk". D.v.s. att prästen fick komma hem till honom för att ge Nattvarden. Den Sören Jönsson Dahl som 1685 köpte alla Ellboms verktyg hade också haft sin gesälltid i dennes verkstad och det hade för övrigt även brodern, Ebbe Jönsson, som också var guldsmed.

Samuel gift Marna Hansdotter Wernich. Marna (dotter till Hans Wernich) föddes ber 1630; dog 1671 i Ystad (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Bouppteckning efter denna kvinna förrättades den 13/7 1672, sid. 207 (Ystads Rådhusrätt FII:2 samt Y.R. FII:4:189). Birte Boström, Malmö, skriver år 2001:"I Malmö rådhusrätt nämns år 1681 en guldsmed Christian Winecke i Köpenhamn.I Ystad St:a. Maria räkenskaper nämns en Hans Warnike år 1580 och 1596 Kirstine Wernicks.I Danske kancelliets brevböger 1622 förekommer en avdöd apotekare i Viborg, som på sid.375 kallas Jörgen Werneche, sid.443 Jörgen Werner och på sid. 572 Jörgen Werniche."Efternamnet Wernich/Warnich leder tankarna till Tyskland. Mycket riktigt finns det där enort med detta namn. Men också i Sverige har det under tidernas lopp funnits fler personer med det ovanliga efternamnet Wernich"Befallningsman Olof Wernich, död 7 april 1752 i Brestorp, Hässleby, Jönköpings län, 94 år gammal och således född omkr. 1658. Födelseorten har jag ej funnit. Han bodde i Skyttla, senare i Markestad, Höreda socken (Jönk) och var gift med en ej namngiven dotter till regements- och stadskirurgen Baltzar Schultz och dennes hustru Catharina Hierpe. Nämnde Olof W. hade fyra barn: 1/Beata född 1701 i Skyttla, Höreda, död 1759 på Brestorp, Hässleby. Gift 1724 med kronolänsmannen Johan Nilsson Blohm på Brestorp; 2/Helena Catharina född 1702 i Skyttla, Höreda; 3/ Ewa född 1704 i Skyttla, Höreda; 4/Lorentz född 1708 i Markestad, Höreda. Kanske var Olof Wernich befryndad med amiralen Olof Wernich, adlad Wernfeldt (??). I Göteborg bodde under 1700-talet en Wernichsläkt, nämnd i Albert Sandklefs bok Allmogesjöfart på Sveriges västkust 1575-1850. Kanske är det fråga om skilda, obefryndade släkter med samma namn. Kanske finns någon anknytning någonstans?

Noteringar:

I Ystad St:a. Maria räkenskaper nämns en Hans Warnike år 1580 och 1596 Kirstine Wernicks.