Samuel gift Elisabeth Bondesdotter 1646 i Lekaryd (G). Elisabeth (dotter till Bonde Germundsson Germundi och Malin Påvelsdotter) föddes cirka 1620 i Lekaryd (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Märta Samuelsdotter Wiesel föddes cirka 1644 i Blädinge (G); dog cirka 1684 i Blädinge (G).
2. Elias Samuelsson Wiesel föddes den 19 Dec 1651 i Blädinge (G); dog den 19 Apr 1731 i Vislanda (G).
3. Daniel Samuelsson Wiesel föddes cirka 1653 i Blädinge (G); dog cirka 1677 i Finland.
4. Jonas Samuelsson Wiesel föddes cirka 1655 i Blädinge (G); dog den 22 Apr 1694 i Nääs, Vislanda (G).
5. Simon Samuelsson Wiesel föddes cirka 1658 i Blädinge (G).
6. Malin Samuelsdotter Wiesel föddes cirka 1660 i Blädinge (G).

Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkoherde i Vislanda och Blädinge

Haraldus gift Märit Larsdotter Dusaea cirka 1617 i Virestad (G). Märit dog cirka 1647 i Vislanda (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Leiebonde i Almås, Virestad

Noteringar:

Besökte 1595 hertig Karl av Södermanland (sedermera Karl IX) och utverkade nåd för sin frände Per Folkesson i en livssak (Mikael Persson). Allbo härads dombok 1613 (GHA),laga ting den 13 mars i Boön, Virestad socken: f 8v: Een rätt berättelse om thett dråpitt som Benckt i Krogza böke bedref på Simon i almååß. Till thett första hade Benckt i Krogsaböke Werf till Måns i almåß, att tinga sigh En BößeLåås, och thett Skiedde om Fredagz aftonen, och han Lofuade honom, att han Skulle sam ma Låås bekomma om Lögerdagz aftonen ther Efter, och Nähr löftit ther om Wahr wthgifuit, gick han ther fram om, till Pär Jönsons i Fällult, och lät Skruga sigh En Bößöpipa, och i förn:de Fällult, ähr Bäncktz söster boandes huilkin honom mäd ööll Länger dualde, ähn han sielfue hade achtatt, Tå begiährade hon, att han wille gå till säng och huila sigh, då föruägrade han thet, föregifuandes, att kiörkouägen Skulle wahra förlånger om Söndagz Morgo nen till Hallarydh, och drogh sin samma wägh till almååß igän, tädan han kom, och knappade på låsasmedens Stufuo, frågandes Efter Låsen, som han tilförena hade tin gatt, tå kom låsasmedens Tiänista Piga wth, och han frågade huar Smiden Wahr, hon suahrade honom, han ähr borto i giärdet och ligger, då begiährade han att hon wille wahra honom fölgachtigh till honom, och hon fölgde, och Nähr han fram kom, helsade han honom, och the begynte att Skemta och lee sedan han helsatt hade, och Nähr the wthskiemtadt hadhe, wredh Benckt sin bößa Nid på armen, Menandes Skiuta i Wädret till större Lust, och tå war gamble Simon komin af sin koia, och kom oföruahrandes i Mishuggh, då förfärades Bänckt och Simon frågade huem honom Skiöt, då suahrade hans son Som f 9r: Som kallar sigh brokin, thett giorde Bänckt i krogsaböke och i thet samma stegh han lijtit ifrån Bänckt och sadhe, du Skaldt få Jtt Tusind knäfla för min fader du Skiött. Män benckt beddes före, och sade halt wp ty Jagh wiste inthe ther af, och Strax Skiött han honom hans Arm af, Tå ropade åther Simon, o min son blef du Skutin medh, han suahrade Näj Män Jagh Skiöt En then bästa wän Jagh hade, och gaf Sigh ther Widh, då frågade Simon, huem wahr then han sade thett Wahr Bänckt i Krogzaböke. Tå sade Simon Brookin, Jagh rädis tu hämpnades för snardt, ty Jagh blef Jnte Skutin mehr ähn lijtit i Armen. Tå blef Botill i Wahre och Pär Nilson tilfrågade huru the sünt hade, om then Platz och lägenhet, som ther wahr, där Simon iAlmåß blef ihiälskutin af Benckt Suenson i krogsaböke, då be- rättade the, att Benckt hade ständit wth mäd En hiärisgård och afskiötit sin Bößa, och Jcke långdt ther ifrån, hade förn:de Simon bögdt sigh En koia, för fiendens rädhoga skull, och Bänckt hade wändt bößan afSidiSwth mäd boden, och Nähr Loddet hade drabbat Simon, hafuer han wahrit stadd wthan för koio dören i paS 9 Alnar. Och Efter En Simons Son och En hans dotterson Stodo bådha Jemte wid Bänckt, Nähr han af Skiöt Bößan, och huarken the, Eller Någon Anden, wiste Bänckt hafua haft Någon afundh Eller Trättomåll, mäd Simon, därföre hafuer Nämpnden huarför Sigh, samt mädh theßa tuå, som Ransakat hafua. Giordt här på Lagboken theras högsta Eedh, att the wth af alla omständigheter, Jcke kunde Anders förnimma, ähn att samma Man- f 9v: Mandråp Äjr Skiedt mädh Wådha, och Ey mädh W[illia] Therföre blefft Effterlåtit attBänckt Måtte gå En 12 M[an-] na Edh, som han tilförende på Häradztingit wthfäst hade, att han Aldrigh hade i acht, Eller Wilia, att giöra Simon Nå- gon Skadha, Eller wiste att förn:de Simon St[o]dh tijtt i Laden som han wände sin Bößa och afskiödtt. Theße ähro hansEdmändh Suen Soneson Jon Nilson i Barkult Jöns i Barkult Jöns i Kiölabodha Nils i Kiölshult Jöns Jonson i Koparebögd Måns i Koparebögd Simon i Foglult Håkena i Linnefalle Wdde i heggabögd Måns i Linnåås Och Efter förn:de Bänckt sigh i så måtto mädh Edh och lagh befriat hafuer Som förberördt ähr, Therföre kunde häradtz Nämpnd Jcke domma honom lijfuet af, Wthan Efter som thet 2 Capitell i dråpmåla balken mäd wådha wthuisar N. till Wådabot. Längst ned å folio 8v står skrivet med senare handstil: x Simon i almås var far till kyrkoherden Harald Simonis Almosius i Wieslanda, fader till Prosten Elias Wiesel och Stamfar för den gamla Wieslanda Slägten (Jfr. Biograph. Lex. E. Wiesel) Årstaholm d 15 jan. 1853 G.O.H.n Cavallius

Simon i Almås är anfader till bl. a. författaren Per Lagerqvist, polarforskaren Salomon August Andrée, prästen och nykterhetskämpen Peter Wieselgren.

Andra Händelser:

• Yrke: Skattebonde i Almås, Virestad

Noteringar:

Nämnd som skattebonde åren 1550-1565



UTDRAG UR DET WIESELSKA SLÄKTREGISTRET FRÅN VILKET FLERA SLÄKTER I VISLANDA OCH BLÄDINGE RÄKNAR SINA ANOR. Den längst tillbaka kände stamfadern för denna släkt var skattebonden Harald i Almås Virestad. Harald var född omkring sekelskiftet 1400-1500. Hans son var nämdemannen och skattebonden Simon Haraldsson i Almås född omkring 1540. Simon var troligen en av Virestads mest färgstaka personer vid denna tid. 1596 red han till Stockholm och uppvaktade hertig Karl av Södermanland, sedermera konung Karl IX och utverkade nåd för sin frände Per Folkesson. Simon Haraldsson blev år 1613 av våda ihjäl- skjuten av Sven i Kroksebo. Simons son var prosten Haraldus Simonis Almosius senare Wiesel,satt som kyrkoherde i Vislanda pastorat i hela 45 år stamfader för den inom vårt land vitt utgrenade Wieselska släkten, från vilken flera av rikets främsta och mest namnkunniga män och kvinnor utgått, såsom t.ex. Nykterhetsprästen, domprosten Peter Wieselgren, professorerna Samuel Ödman och Samuel Heurlin, författaren och Smålands Museums grundare Gunnar Olof Hylten-Cavalius, biskopen i Växjö Isac Heurlin, skalden Ingelman, författaren Pär Lagerqvist, psalm- diktaren Lina Sandell, nordpolsfararen Andrée, m.fl. Haraldus Simonis A Wiesel var gift första gången med sin föregångares änka Märit Larsdotter från Moshult, stammoder till blomsterkungen Karl v. Linne.Haraldus tog sitt efternamn Almosius efter fädernegården, Almås, men under skoltiden i Lund, mobbades han för namnet Almosius,som blev att han tog emot allmosor. Därför tog han namnet Wiesel, vilket hela släkten och dess grenar, såsom Wieslander, Wieselgren och Wieselqvist tagit efter försam- lingen Wieslanda. Samuel Haraldi Brochaeus, son till Haraldus och Märit, uppehöll tjänsten i både Wislanda och Blädinge. Han bodde i Färanäs Blädinge. Samuel Wiesel blev genom sin dotter Mätha Samuelsdotter Brochaeus, stam- fader för Blädingenäs-grenen, från vilken domprostarna Samuel Cronander i Växjö och Peter Wieselgren i Göteborg utgår. Samuels barn Elias Wiesel präst i Vislanda,prästsläkten som med tiden blev över 400 präster i nedstigande led, stamfader för Vislanda grenen. Bland hans många barn (av döttrana, blev 6 gifta med 7 präster, en två gånger) var äldste sonen Anders Wiesel den som lyckades nå den förnämsta äreställningen, kyrko- herde, riksdagsman, preses och predikant vid prästmöten. Märtha S. Wiesel, stammoder för Blädingenäsgrenen, gift 1662 med nämdemannen och storbonden Sibbe Nilsson i Blädingenäs.