Andra Händelser:

• Yrke: Bonde i Dunshult, Urshult och Hönshylte, Almundsryd

Noteringar:

Kinnevalds härads dombok 1650.Samma dag kom för rätten Ingeborg Månsdotter i Kasamåla och kärade till Carl i Klasamåla om något barnarf som han hafver inne hos sig efter Carls morbroder Anders Olofsson, nu föregifver enckian att han för några år sedan, sålde sin skattegård och inlade i frälsehemmanet som de bodde uppå och sålunda är förbemälta hustru Ingeborg gången å andra gifte, och för 5 år sedan är arfvet skiftat och bytt av ärliga män som härför kallade och budna voro och då tog hon, hustru Ingeborg sig tillbytes arv och med sätt och sämja lät sig åtnöja och intet qualt och klandrat där uppå för ännu hon hafver fått en annan man, och 5 år förflugna äro, mågen förklarade sig uppå efter det 15 cap. i ärvdabalken, och emedan arvet intet klandrades i så många år. Ty gifve var .... sinom liksom jag fångat hafver. Och vad arfvet vidkommer som Carl i Klasamåla hafver händer emellan nu att göra redo, hafver jag det emottaget för 1 år sedan efter sahl. Peder Olofsson död i Hackekvarn då han det oklandrat i 3 år hafver haft det i sitt förvar, och består för denskull detta käromål ellenast i denne hustru Ingeborgs praetie huru jag nu kunde? Några penningar ifrån sin köttsliga son, som hon ägt med förste mannen, och varer denne andre mannen och dessa barn nu tillhopa äga, varemot appelerades han ..... en lagmansdomb med 3 sk. Och förmodar detta skall vara illa appellerat och rätt dömt.





Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1610-03-30Samme dag kom för rätta Anders Olßon på sine egne wegnaroch bekiennde sigh hafua giordtt ett Jordkiöp m[ed] Per Skred-dar i Hakequarn, och gifuett Per Skreddare 1/2 dunshulttför 1/4 hönshylta och hafuer Per Skreddare gifuitt förb:dAnders till Bythes Sölfuer _ 20 lodh Håkon i Ebbe-måla i Danmarck boendes, på sinn hustrus wegnar ochfulmechtig på sinn hustrus sösters Elinas wegnar, och be-kiende sigh haffua såldtt, Per Skreddare ander halfparthen afDunshult, och derför Opburett Ti....tt och danchtt MyndttPenningar _ 63 1/2 huilka Penningar förb:d Per Skred-dare hafuer tagett uthur Elmhulta schatteiordh och in-legdtt i Dunßhult. derföre tingskiötte alle deßeförb:d allan dunßhulta gårdh i Whrßhulta sockn ifrånsigh och sine arfuingar och in wnder Per Skreddare ochhans arfuingar, som han åtte med den första gifenNemlig Gunnill och dheras arfuingar till Ewärdeligoägho, huilkett kiöp här för rätta blef fast och stadigttdomdtt.Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:1 (1609-1623) Bild 43 / sid 21 (AID: v49309.b43.s21, NAD: SE/VALA/0382503)

Familj/Make/Maka: Ingeborg Månsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Olof Andersson dog i Hönshylte, Almundsryd (G).

Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkoherde i Urshult 1574-1604

Noteringar:

Kinnevalds härads dombok 1603.Samma dag kom för rätta Jon Björnsson ridefogde i Kinnevalds härad fullmyndig med breff och sigill på desse ...... vägnar nämlig Gudmund i Horsholm, Gise i Skyttemåla, Per i Biörstorp, Jon i Möllekulla, sampt på all för de syskones ...... vägnar och tingskötte hederlige mannen herr Oluff i Urshult halfva Hönshylta gård lagbuden och lagstånden för penningar 150 daler huilka penningar de bekände sig bekommit hafva, ty dömdes samma halfva gård med alle dess rätta utlagor in med herr Oluff och hans arfvingar i evärdeligt ägo.





Olaus Olai Haegg var en allvarsam och nyttig man, vilken ägt stor makt i församlingen, dessutom var han rik. Herr Olufs förmögenhet framgår av ett taxeringsdokument från år 1600, där uppgives att han föregående år sådde 7 tunnor säd samt hade 3 par oxar, 1 par stutar, 1 tjur, 20 kor, 4 kvigor, 20 får, 3 svin, 5 hästar och 98 lod silver. Enligt domboken ägde han bland annat Dunshults gård, som på den tiden var prästgård. Han blev mördad 8 dagar före midsommar 1604.





Hönshylte gårdSkattegård i Almundsryd, fanns bara en skattegård enligt längdernaKinnevalds häradsrätt 1603-06-30Samma dagh kom för rätta Jon Biörnß wn-d[er]fougt i Kinnewals häratt fulmyndighmed breff och Segell på desse Effthers.wegna N Gerdmund i Horsholm Gise iSkyttemåla, Pehr i Biörstorp Jon i Möl-lekulla, sampt på alla för:de syskones ge-mens wegna och tingskötte hed[er]lig Manher Oluff i Wrshultt halffwa hönshyl-ta gård lagbuden och lagstånden förPen[ninga]r _ 150 dal[e]r huilka Pen[ninga]r de bekändesigh bekommitt haffua thy dömdis samme halff[v]agård med alle des rätte utlagor in wnd[er]här Oluff och hans arffua til Euärde-ligh ägo etc.Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:1 (1603-1651) Bild 70 / sid 4 (AID: v393334a.b70.s4, NAD: SE/VALA/01552)





Kinnevalds häradsrätt 1685-02-25§17Efter begiäran beuitnas af Nämbden och kringstående allmo-gen som här om kunnogt ähr, att Duunsmåla uhrshulta S:när i förre tijdher uptaget på Dunshulte skatteägor,dhet efterskrifne trowärdige gamble mäns JnlefwereradeAttes förmähler, Confirmerat af kiörkioherden dher samma-städes, Erewyrdige och höglärde M:r Magno Wiselio, Männer-nas nampn, Eßkell Haraldson i Duunsmåla om 81 åhr PädherSimonson i Sångaremåla 80 åhr gamball, Måns Månßon iBuskehult om 76 åhr huilcka för ålderdomb Swagheeter intetförmå komma till tinget, så lydandes att deras sal. för-fädher hafua för dhem berättat det kiörkioherden Sal. her Olofägde Skattegården dunshult, och på dhet han sin Cappelan Sal.herr Erick måtte sigh widh handen hafua i sin ålderdomb efter-läth han honom på Skattegårdens odelägor och utmarck up-byggia een stuga och dher till inhägna något lijte till åkeroch ängh, som är dunsmåla första bygynnelse.Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:2 (1681-1687) Bild 1910 / sid 188 (AID: v393335.b1910.s188, NAD: SE/VALA/01552)





Helt klart ägde herr Olof i Urshult Dunshult skattegård. Det framgår både av vittnen 1685, 1707 och i landskapshandlingarna 1591-1593. Det framgår av vittnesmål att herr Olof hade sin kaplan boende på Dunshults gård. Dunsmåla blev till genom att han knoppade av en del av Dunshult för sin kaplan herr Erik att bo där. Under åren 1596-1608 upptas kaplanerna herr Hans och herr Håkan i jordeboken på Dunshult.1610 köpte Per Carlsson i Hackekvarnen med sin hustru Gunnel Dunshult av Anders Olofsson m.fl. i utbyte mot hans ¼ av Hönshylte gård. Hönshylte ägdes enligt brevet 1603 till fullo av herr Olof eller hans arvingar. Av domboken 1650 framgår det att Carl Perssons hustru Gunnel var syster till Anders Olofsson.Då Carl Persson och hans hustru ägde en del i Hönshylte och köppte upp Dunshult av Gunnels syskon, båda gårdar vilka ägts av herr Olof, så bör Gunnel Olofsdotter och Anders Olofsson vara barn till herr Olof i Urshult. Vilket också stöds av att det fanns en sonson till herr Olof vid namn Olof Andersson som vittnar om Dunshult.Olof Andersson vittnar också att herr Olofs dottersöner blev gifta med herr Stens döttrar i samband med tvisten kring Dunshult. En av hans (styv)döttrar var Anna Persdotter som blev gift till Dunshult med löjtnanten Sven Jonsson. Om han då är en dotterson till herr Olof (och därmed hade bördsrätt till gården) så kan hans fader vara herr Jon i Älmeboda som av allt att döma var gift med en Kerstin Olofsdotter, dotter till herr Olof.En annan av Stens döttrar, Anna Stensdotter blev gift med en Per Jonsson i Agnaryd, Mistelås. Möjligen är han den andra dottersonen som blev gift med en av herr Stens döttrar.





Underskrev uppsala mötes beslut 1593. Död 8 dagar före midsommar 1604.Herr Oluf, som han vanligen kallas, uppgives av Krok ha varit en "allvarsam, nyttig man", vilken ägt stor mark i församlingen. Såsom rik och myndig omtalas han ock av Wiesel, vilken om honom berättare följanre: "Han war föddes här uthi Församblingen och kan jag förspöria af hans slecktingar, att han studerat wid någon Academi. Uthi hans tijd woro Presten och Fougden mäst rådande i Orthen till att rothera och utskrifwa Folck, jembwähl widh HÄrads-Ting, som synas kan af 100:de åhrs gamla Jordabref, att the jämbwähl af Presten äro ratificerade. Hvaraf sahl: Oluf tillfälle fick att bredewid en Andelig man blifwa en Weltman, begaf sig ock på Kiöpenskap, hölt en Krämboo, och effter han allestädes hade sin FInger framme, samkade han store Rijkedomar, serdeles Penningar, och slog sin egen Stempel på alla the Rijksdahler han lade uthi en kista, hwilken kista han innemurade i Sacristian westan till uthi muhren, inom then långa stoora Steenen wid Hörnet. Och war wid samma tijd en slemt partij boandes uthi Buskahult, hwilka kommo under wädret med och slogo sig tillsammans, 5 stycken arga bofwar, bryto uth then stoora Steenen en natt och stuhlo bort Kistan, som Penningarna woro förwarade uthi. Hwaröfwer sahl: Hr Oluf sig swårligen ijfrade uthi sina Predikningar medh fulminerande och bannande, hwilka the sielmar eij tohla kunde, passade altså på sahl: Gubben en Lögerdagz eftermiddag, tå han gick upp till Ladugården till Qwinfolcken, som äfwen tå planterade kåhl, och lade bägge armarna på en Stättestång, och wid han stod i sina gudeliga tanckar och meditationer kom en kuhla farande honom i hiertat, hvaraf han stalp nedh och wardt död. Thet förlöp en rund tijd, att ingen bahneman spordes, intilldess en af dhe stemplade Rdr rögde them. Tree blefwo grepne, 2 steglade gent här emot Kyrkian, hwaraf dhen Lyckan ännu kallas Stegel-lyckan. Then tredies krop blef parterat och satt widh åtskilliga wägamöthen på Juul. The 2 som undsluppo, mördade ynkeligen hwarandra, och blefwo dheras kroppar lagde i hofwar uthi östra stoora skoghen." Om samma sak berättas i Kinnevalds dombok, att misstankarna för stölden fallit på Jöns i Ulsryd och Peder Håkansson, varför de av hövitsmannen Måns Jonsson efterspanades. Blott jöns blev fången men flydde och begav sig till skogen, där han förenade sig med Peder Håkansson och en annan skogsman vis namn Jöns Spåre. Dessa tre gingo åtta dagar före midsommar 1604 till prästgården, där Peder Håkansson sköt herr Oluf. (Värend och virdarna, II, s. 369).Herr Olufs förmögenhet framgår av ett taxeringsdokument från år 1600, där det uppgives, att han föregående år sådde 7 tunnor säd samt hade 3 par oxar, 1 par stutar, 1 tjur, 20 kor, 4 kvigor, 20 får, 3 svin, 5 hästar och 98 lod silver.Källa: Växjö Stifts Herdaminne





Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1620-10-19Sammedagh framlade Wellerdh man h. Jon i Ælmebodaet Lagafångz Breff, lydandes om Hönßhylte gårdh dat:1603. den 30 Junij, förmälandes at för:de ¿ gårdhenär gifuit Pen[ninga]r _____ 150 d[a]l[e]r.Och för then andre halfparten Pen[ninga]r ____ 15(2) d[a]l[e]r.Och efther dhe som denna gården hafua sålt, Vele lö-sa honom igen, derföre blef så afsagt, att när dhe går-den lösa Villia, schola dhe gifua så månge Pen[ni]gar, såßomdhe gården tilförene sålt hafua etc.