Noteringar:

Den 28 mars begrofs Sventes syster Ingrid i Bredevik.

Andra Händelser:

• Yrke: Knekthövitsman i Konga Härad, Kapten och Bonde i Dunshult, Urshult och Bredavik, Tingsås

Noteringar:

Enligt domboken 1618 köpte Oluf Persson till Brevik och hans hustru Ingrid Persdotter hela Dångemåla gård av före detta fänriken Håkan Nilsson i Frösjöhult och Måns Djursson.





Konga härads dombok 1629.Samma dag framlade välaktade Knut Matsson här i rätten Olof Perssons handskrift lydandes på niohundra daler, halfparten huit mynt och halfparten kopparmynt, därföre han hafuer honom pantsatt Dångemåla skattegård och Möckleryds skattegård, även Bredevik där uppå han sielf boendes är, huilcka gårdar blefvo Knut Matsson för en ret underpant, fram för alla andra till thes han får sina penningar igen, streker någon annan här efter penningar på samma hemman, tå hafuer det ingen macht.





Konga härads dombok 1629.Olof Persson fordom capetain och hans hustru Ingrid Persdotter finge Bredevik till skattejord i Tingsås sochn.





Konga härads dombok 1639.Sammadag kom för rätta en gammal capetain här i Konunga häradt Oluf Persson bemäld och beviste att han blef skrifven till soldat anno 1601 och tiente till 1628, i 27 år och på det sidsta sin i tienst så troligen continuerade, att han blef capetain, när han blef capetain satte dess under skytteridh med 2 hästar och hölt såsomt till han hade fyra hästar och tyg och en carll och tiente för capetain ifrån 1613 och till 1628. Då fick han förloff ifrån compagniet. Sedan hafver han dragit skatt och skuld för thet hemman Bredevik han besitter och han till intet niutet sin gamla trogna tienst till godo. När förbemälde Oluf Persson tog orloff, satte han af en god villia sin son Isack Olsson under fotfolcket och tiente för regements rustmästare under Hans Drakes regemente, den blef slagen på stora slaget vid Wittstock i Tyskland. Nu är han gammal och intet förmår arbeta. Begärer på det underdånigaste att han måtte niuta sin gambla tienst till godo och få sitt halfva hemman Bredevik fritt i lifstiden och några tunnor spannmål till underhåll. Hafver ett ehrligt loford och vittnesbörd här af häradet, att han hafver ställt sig väl och varit här vid grentzen flitig och trogen, både i freliga och ofredliga tider och är en välförtient tienare.





Konga härads dombok 1641.Samma dag kom för rätta välaktade Olof Persson, huilcken var gäldskyldig blefven vällärde herr Gudmund i Västra Jät, med 10 års intresse 400 specie riksdaler, och efter Olof icke var efter sitt löfte mäktig till detta tinget att betala, måtte Olof Persson hålla sitt löfte och inrymma honom Bredevik, och framträdde för rätten och tingsskiöte honom Bredeviks gård i Tingsås sochn, ifrån sig och sina arfvingar, med förord att där Olof Persson eller hans barn, innan 2 år efter detta dato, förmå betala förbemälde herr Gumme 400 specie riksdaler skall tingsskiötningen vara casseret och Olof behålla sin gård, huar och icke skall herr Gudmund få sitt lagefångsbref och behålla Bredevik för sin lagfångna och välfångna jord till värderlig egendom.





Kom för rätta 1644, att han var skyldig Lisbeth sahl Knut Matsson 2462 1/2 kopparmynt och han hade Dångemåla gård som en del av betalningen.





Samma år blef och samtöckt af rätten fordom captenen Oluf Pedersson, må och bekomma häradets bevis om sin stora fattigdom





I domboken 1652 står att Oluf Persson fått ärva efter Sven Frendesson i Änga, för hans son Isack var gift med en dotter till Nils Frendesson, Svens bror





Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1623-12-7Kom fär retta ehrligh och manhaftigOluf Perßon i Bredewijk i konungahäradt, och talade till sine hustrus brö-der, Carll Perßon och Oluf Perßon, om no-gott arf, som fallet war efter deraß fa-der s. Peder skreddare i Quarnen.Först om ett gårdekiöp i dunßhult somOluff Perßon på sin hustrus wegnarsåldt hade Oluf Perßon för Penningar_ 40 dlr. Her till swarar OlofPerßon i Hackeqwarn at han wille hållesitt kiöp, så frampt welachtight OlufPederßon i Bredewijk wille afdraga 8dlr för den handskrift han togh af OlofHolgerßon, der till och Oluff Pederßo[n]i Bredewijk beiakadhe, derföre blef köpetsamtyckt. Sedhan taladhe w. OloffPerßon i Bredewijk sine medharff-wingar till om 15 dr Penningar hanbekostadhe på dheras salige faders lijk.i Silleßborgh. Her till swarandeß atsådant skulle hafwa på bytet anrördtbleffwet, hwilcket tå inthet skedde.Men dock likwäll efter det war al-les derßas fader sadhe dhe sigh gerna wil-lia betala, hwar efter som han arffthafwer, och belöper på hwart söskonettPenningar _ 3 3/4 dlr 2 ö. Summa somtry söskonne skola igengifwa belöper sighPenningar _ 11 dlr 11/2 öre.Jtem klagadhe och W. Oluff Perßon atS. Peder wed quarnen hade sådt ochbrukat 1/2 dunßhult medh hanß egensädh, och Oluf hölt honom frijdt utla-gorne, som belöper 3 1/2 dlr. der till sua-rar styfmoderen till halfparten och arf-wingarne halfparthen, belöper på huartsöskonnett ___ 1 ö.Her emoott klagar Carl Pederßon ochOluff Pederßon, at deraß söster hustruIngredt hade ett korlebonn 1 1/2 alnlångt. Jtem nogott gutett kiortla sölfwerJtem och hustru Ingret blef wäll klädd jEngelsk och dhe fingo der inthet emottdenne sak blef efter långt talande ochswarande bilagdt sålunda at Carll Pe-derßon och Olse pellen och lille Larß ihettebodha skulle inlösa och betala handskrifften för _ 8 dlr sedan skall går-den betalaß derföre och sattes löfte ochdhe blefwo wänligen och wäll förlichte.Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:1 (1609-1623) Bild 364 / sid 30 (AID: v49309.b364.s30, NAD: SE/VALA/0382503)

Olof gift Ingrid Persdotter. Ingrid (dotter till Per Carlsson och Gunnil Olofsdotter) föddes cirka 1585 i Hackekvarn, Urshult (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Kinnevalds härads dombok 1623.Kom för rätta ärlige och manhaftige Oluf Persson i Bredevik i Konunga härad och talade till sine hustrus bröder Carl Persson och Oluf Persson om något arf som fallet var efter deras fader sahl. Peder skräddare i Qvarnen, först om ett gårdaköp i Dunshult som Oluf Persson på sin hustrus vägnar såldt hade Oluf Persson för penningar 40 daler smt, hertill svarar Oluf Persson i Hackekvarn att han ville hålla sitt kiöp, så framt välaktade Oluf Pedersson i Bredavik ville afdrages 8 daler för den handskrift han tog af Oluf Holgersson, där till och Oluf Pedersson i Bredavik bekände, därföre blef kiöpet samtyckt. Såsom talade välaktade Olof Persson i Bredavik sine medarfvingar till om 15 daler penningar, han bekostade på deras sahl. faders lik i Sillesborg? Här till svarandes att sådant skulle hafva på bytet användt blefvet, huilcket tå intet skedde, men dock likväl, efter det var alles deras fader, sade de sig gärna villia betala, hvar efter som han arft hafver och belöper på hvart söskone penningar 3 3/4 daler = summa som 3 söskone skola igengifva belöper sig penningar 11 daler smt.Item klagade och välaktade Oluf Persson, att sahl. Peder vid Qvarnen hade fådt och brukadt 1/2 Dunshult med hans egen .... och Oluf hölt honom frydt, utlagorna som belöper 3 1/2 daler dertill suarar styfmoderen till halfparten och arfvingarna halfparten.Här emot klagar Carl Pedersson och Oluf Pedersson, att deras söster, hustru Ingrid hade ett korallbann 1 1/2 aln långt. Item något .... tiortlesölfver. Item att hustru Ingrid blef väl klädd i Engelsk och de fingo där intet emot denne sak blef efter lånht talande och svarande belagt sålunda, att Carl Pedersen och Olse Pellen och lille Lars i Hetteboda skulle inlösa och betala handskriften för 8 daler smt, sedan skall gården betalas, därföre och fattas löfte och de blefvo vänligen och väl förlickta.



Enligt P.G. Vejde fanns en tredje son som hette Per. I första jordeboken 1631 står Per i Hackekvarn.





Kinnevalds härads dombok 1631.Kom för rätta Carl i Hösjömåla fullmyndig på sina egna vägnar och på Per Perssons vägnar i Hakeqvarn, item på hustru Ingrids vägnar i Bredevik och på Ingeborgs vägnar i Hätteboda och tingskötte ärlige manhaftige Sven Jonsson i Dunshult i Urshulta sochn och därföre uppbudit ett hundrade ottatyio och siu daler smt och hafver Carl och Peder i Hakeqvarn samma summa uppburet och sielva betala deras systrar och skola för dom stå i hemul

Andra Händelser:

• Yrke: Nämndeman, Skräddare, Bonde och Mjölnare i Hackekvarn, Urshult

Noteringar:

Kinnevalds härads dombok 1610.Samma dag kom för rätta Anders Olsson på sine egne vägnar och bekände sig hafva giordt ett jordeskifte med Per skräddare i Hakeqvarn och gifvit Per skräddare 1/2 Dunshult för 1/4 i Hönshylte och hafver Per Skräddare gifvit Anders till bytes sölfver 20 lod. Håkan i Ebbamåla i Danmark boendes, på sin hustrus vägnar och fullmäcktig sin hustrus sösters Elinas vägnar och bekände sig hafva sålt Per skräddare andre halfparten af Dunshult och därföre uppburet tingsskött danskt mynt 63 1/2 daler smt, huilcka penningar Per skräddare hafver tagit ifrån Elmehulta skattejord och inlagdt i Dunshult, därför tingsskötte alle desse förbemälta allen Dunshulta gård i Urshulta socken ifrån sig och sine arfvingar och in under Per skräddare och hans arfvingar som han hade med den första giften, nämlig Gunnil och deras arfvingar till ervärdelig ägo, huilcket kiöp här för rätta blef fast och dömbt.





Duntshults skattegård/storegårdSkattegård i Urshult socken, fanns bara en skattegård enligt längderna. Fanns utöver det en biskopsgård kallad lillegården som emellanåt brukades av ägaren av skattegården/storegården.1591 - her Oluff i DunshulttKälla: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarSmålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1591: 10 (1591), bildid: A0047742_000791593 - her Oluff i DunshultKälla: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarSmålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1594: 14 (1594), bildid: A0047775_000471596 - her Hans i DunshultKälla: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarSmålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1596: 3 (1596), bildid: A0047779_000901062 - her Hans i DunshultLandskapshandlingar, LandskapshandlingarSmålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1602: 5 (1602), bildid: A0047876_000931605 P. Haquinus i Dunshult [tionde]Landskapshandlingar, LandskapshandlingarSmålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1605: 4 (1605), bildid: A0047940_002451608 Her Håkann i dunshultLandskapshandlingar, LandskapshandlingarSmålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1608: 3 (1608), bildid: A0048004_00073Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1610-03-30Samme dag kom för rätta Anders Olßon på sine egne wegnaroch bekiennde sigh hafua giordtt ett Jordkiöp m[ed] Per Skred-dar i Hakequarn, och gifuett Per Skreddare 1/2 dunshulttför 1/2 hönshylta och hafuer Per Skreddare gifuitt förb:dAnders till Bythes Sölfuer _ 20 lodh Håkon i Ebbe-måla i Danmarck boendes, på sinn hustrus wegnar ochfulmechtig på sinn hustrus sösters Elinas wegnar, och be-kiende sigh haffua såldtt, Per Skreddare ander halfparthen afDunshult, och derför Opburett Ti....tt och danchtt MyndttPenningar _ 63 1/2 huilka Penningar förb:d Per Skred-dare hafuer tagett uthur Elmhulta schatteiordh och in-legdtt i Dunßhult. derföre tingskiötte alle deßeförb:d allan dunßhulta gårdh i Whrßhulta sockn ifrånsigh och sine arfuingar och in wnder Per Skreddare ochhans arfuingar, som han åtte med den första gifenNemlig Gunnill och dheras arfuingar till Ewärdeligoägho, huilkett kiöp här för rätta blef fast och stadigttdomdtt.Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:1 (1609-1623) Bild 43 / sid 21 (AID: v49309.b43.s21, NAD: SE/VALA/0382503)161(4)DunshultOlof HöfwittzmanKälla: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/19, bildid: A0066023_00282

[Under flera år härefter upptas ingen person i jordeboken]1617 Carl i Dunshult [Prophoß]Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarSmålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1617: 17 (1617), bildid: A0048185_00090

Per gift Gunnil Olofsdotter. Gunnil (dotter till Olaus Olai Hägg) föddes cirka 1560 i Dunshult, Urshult (G); dog i Hackekvarn, Urshult (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde i Hackekvarn, Urshult

Noteringar:

Hackekvarn, medeltida fästeI slutet av medeltiden tillhörde denna anläggning liksom Bos holme biskopen i Växjö. Vid reformationen kom Gustav Vasa så småningom att införliva Hackekvarn med sitt privata godsinnehav. Till sin son Erik skrev han i april 1558: "Käre son, Oss är till vettandes vordet att uti Kronobergs län i Kindevalls häred ved en kvarn, Haka benämpd, skall vare mäkte skön lägenhet till befästning och allestädes där omkring lustige äger både med skog, fiskevattn och annet mere, och attt samme kvarn ligger icke mere än två miler ifrå gräntsen etc., så syntes oss icke orådeligt att du samme lägenheter med det förste ville låte besikte och med tiden tänkte till att have der någon synnerlig byggning för händer, om der till eljest tjänlig i så måtte vara kan."I oktober samma år skrev Gustav Vasa åter brev angående Hackekvarn. "Käre son, är Oss till vettandes vordet, att uti Kinnevals härad i Urshult socken skole vare sköne ålefiske, som de kalla där ålevärmer etc. Så syntes Oss nyttigt, att du dem ville bese och bruke till ditt eget behov. Vi skicka dig och här med samme ålfiskes nampn beskevne etc. Desse efterskrevne ålvärmer äre liggandes i Småland uti Urshults socken: ett ålvärme vid Giällernäs (=Bjällernäs), ett ålvärme ben. Haffbelta, ett ålvärme ben: Gamble värme, ett ålvärme vid Glisholm [tydligen Blidingsholm], ett ålvärme vid Hakaquarn.Slottsholmen i Hackekvarn ligger idag inom ett domänreservat.Under 1800-talet byggdes det vid Ekefors och Hackekvarn upp flera tidiga småindustrier. Det fanns kvarnar, såg, mejeri, bark-, vadmals- och benstamp, brännvinsbränneri, linoljeslageri, garveri och ett litet järnmanufakturverk för tillverkning av svartsmide. Av all denna verksamhet finns idag bara kvar Ekefors kvarn, corps de logiet och ett magasin.

Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkoherde i Urshult 1574-1604

Noteringar:

Kinnevalds härads dombok 1603.Samma dag kom för rätta Jon Björnsson ridefogde i Kinnevalds härad fullmyndig med breff och sigill på desse ...... vägnar nämlig Gudmund i Horsholm, Gise i Skyttemåla, Per i Biörstorp, Jon i Möllekulla, sampt på all för de syskones ...... vägnar och tingskötte hederlige mannen herr Oluff i Urshult halfva Hönshylta gård lagbuden och lagstånden för penningar 150 daler huilka penningar de bekände sig bekommit hafva, ty dömdes samma halfva gård med alle dess rätta utlagor in med herr Oluff och hans arfvingar i evärdeligt ägo.





Olaus Olai Haegg var en allvarsam och nyttig man, vilken ägt stor makt i församlingen, dessutom var han rik. Herr Olufs förmögenhet framgår av ett taxeringsdokument från år 1600, där uppgives att han föregående år sådde 7 tunnor säd samt hade 3 par oxar, 1 par stutar, 1 tjur, 20 kor, 4 kvigor, 20 får, 3 svin, 5 hästar och 98 lod silver. Enligt domboken ägde han bland annat Dunshults gård, som på den tiden var prästgård. Han blev mördad 8 dagar före midsommar 1604.





Hönshylte gårdSkattegård i Almundsryd, fanns bara en skattegård enligt längdernaKinnevalds häradsrätt 1603-06-30Samma dagh kom för rätta Jon Biörnß wn-d[er]fougt i Kinnewals häratt fulmyndighmed breff och Segell på desse Effthers.wegna N Gerdmund i Horsholm Gise iSkyttemåla, Pehr i Biörstorp Jon i Möl-lekulla, sampt på alla för:de syskones ge-mens wegna och tingskötte hed[er]lig Manher Oluff i Wrshultt halffwa hönshyl-ta gård lagbuden och lagstånden förPen[ninga]r _ 150 dal[e]r huilka Pen[ninga]r de bekändesigh bekommitt haffua thy dömdis samme halff[v]agård med alle des rätte utlagor in wnd[er]här Oluff och hans arffua til Euärde-ligh ägo etc.Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:1 (1603-1651) Bild 70 / sid 4 (AID: v393334a.b70.s4, NAD: SE/VALA/01552)





Kinnevalds häradsrätt 1685-02-25§17Efter begiäran beuitnas af Nämbden och kringstående allmo-gen som här om kunnogt ähr, att Duunsmåla uhrshulta S:när i förre tijdher uptaget på Dunshulte skatteägor,dhet efterskrifne trowärdige gamble mäns JnlefwereradeAttes förmähler, Confirmerat af kiörkioherden dher samma-städes, Erewyrdige och höglärde M:r Magno Wiselio, Männer-nas nampn, Eßkell Haraldson i Duunsmåla om 81 åhr PädherSimonson i Sångaremåla 80 åhr gamball, Måns Månßon iBuskehult om 76 åhr huilcka för ålderdomb Swagheeter intetförmå komma till tinget, så lydandes att deras sal. för-fädher hafua för dhem berättat det kiörkioherden Sal. her Olofägde Skattegården dunshult, och på dhet han sin Cappelan Sal.herr Erick måtte sigh widh handen hafua i sin ålderdomb efter-läth han honom på Skattegårdens odelägor och utmarck up-byggia een stuga och dher till inhägna något lijte till åkeroch ängh, som är dunsmåla första bygynnelse.Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:2 (1681-1687) Bild 1910 / sid 188 (AID: v393335.b1910.s188, NAD: SE/VALA/01552)





Helt klart ägde herr Olof i Urshult Dunshult skattegård. Det framgår både av vittnen 1685, 1707 och i landskapshandlingarna 1591-1593. Det framgår av vittnesmål att herr Olof hade sin kaplan boende på Dunshults gård. Dunsmåla blev till genom att han knoppade av en del av Dunshult för sin kaplan herr Erik att bo där. Under åren 1596-1608 upptas kaplanerna herr Hans och herr Håkan i jordeboken på Dunshult.1610 köpte Per Carlsson i Hackekvarnen med sin hustru Gunnel Dunshult av Anders Olofsson m.fl. i utbyte mot hans ¼ av Hönshylte gård. Hönshylte ägdes enligt brevet 1603 till fullo av herr Olof eller hans arvingar. Av domboken 1650 framgår det att Carl Perssons hustru Gunnel var syster till Anders Olofsson.Då Carl Persson och hans hustru ägde en del i Hönshylte och köppte upp Dunshult av Gunnels syskon, båda gårdar vilka ägts av herr Olof, så bör Gunnel Olofsdotter och Anders Olofsson vara barn till herr Olof i Urshult. Vilket också stöds av att det fanns en sonson till herr Olof vid namn Olof Andersson som vittnar om Dunshult.Olof Andersson vittnar också att herr Olofs dottersöner blev gifta med herr Stens döttrar i samband med tvisten kring Dunshult. En av hans (styv)döttrar var Anna Persdotter som blev gift till Dunshult med löjtnanten Sven Jonsson. Om han då är en dotterson till herr Olof (och därmed hade bördsrätt till gården) så kan hans fader vara herr Jon i Älmeboda som av allt att döma var gift med en Kerstin Olofsdotter, dotter till herr Olof.En annan av Stens döttrar, Anna Stensdotter blev gift med en Per Jonsson i Agnaryd, Mistelås. Möjligen är han den andra dottersonen som blev gift med en av herr Stens döttrar.





Underskrev uppsala mötes beslut 1593. Död 8 dagar före midsommar 1604.Herr Oluf, som han vanligen kallas, uppgives av Krok ha varit en "allvarsam, nyttig man", vilken ägt stor mark i församlingen. Såsom rik och myndig omtalas han ock av Wiesel, vilken om honom berättare följanre: "Han war föddes här uthi Församblingen och kan jag förspöria af hans slecktingar, att han studerat wid någon Academi. Uthi hans tijd woro Presten och Fougden mäst rådande i Orthen till att rothera och utskrifwa Folck, jembwähl widh HÄrads-Ting, som synas kan af 100:de åhrs gamla Jordabref, att the jämbwähl af Presten äro ratificerade. Hvaraf sahl: Oluf tillfälle fick att bredewid en Andelig man blifwa en Weltman, begaf sig ock på Kiöpenskap, hölt en Krämboo, och effter han allestädes hade sin FInger framme, samkade han store Rijkedomar, serdeles Penningar, och slog sin egen Stempel på alla the Rijksdahler han lade uthi en kista, hwilken kista han innemurade i Sacristian westan till uthi muhren, inom then långa stoora Steenen wid Hörnet. Och war wid samma tijd en slemt partij boandes uthi Buskahult, hwilka kommo under wädret med och slogo sig tillsammans, 5 stycken arga bofwar, bryto uth then stoora Steenen en natt och stuhlo bort Kistan, som Penningarna woro förwarade uthi. Hwaröfwer sahl: Hr Oluf sig swårligen ijfrade uthi sina Predikningar medh fulminerande och bannande, hwilka the sielmar eij tohla kunde, passade altså på sahl: Gubben en Lögerdagz eftermiddag, tå han gick upp till Ladugården till Qwinfolcken, som äfwen tå planterade kåhl, och lade bägge armarna på en Stättestång, och wid han stod i sina gudeliga tanckar och meditationer kom en kuhla farande honom i hiertat, hvaraf han stalp nedh och wardt död. Thet förlöp en rund tijd, att ingen bahneman spordes, intilldess en af dhe stemplade Rdr rögde them. Tree blefwo grepne, 2 steglade gent här emot Kyrkian, hwaraf dhen Lyckan ännu kallas Stegel-lyckan. Then tredies krop blef parterat och satt widh åtskilliga wägamöthen på Juul. The 2 som undsluppo, mördade ynkeligen hwarandra, och blefwo dheras kroppar lagde i hofwar uthi östra stoora skoghen." Om samma sak berättas i Kinnevalds dombok, att misstankarna för stölden fallit på Jöns i Ulsryd och Peder Håkansson, varför de av hövitsmannen Måns Jonsson efterspanades. Blott jöns blev fången men flydde och begav sig till skogen, där han förenade sig med Peder Håkansson och en annan skogsman vis namn Jöns Spåre. Dessa tre gingo åtta dagar före midsommar 1604 till prästgården, där Peder Håkansson sköt herr Oluf. (Värend och virdarna, II, s. 369).Herr Olufs förmögenhet framgår av ett taxeringsdokument från år 1600, där det uppgives, att han föregående år sådde 7 tunnor säd samt hade 3 par oxar, 1 par stutar, 1 tjur, 20 kor, 4 kvigor, 20 får, 3 svin, 5 hästar och 98 lod silver.Källa: Växjö Stifts Herdaminne





Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1620-10-19Sammedagh framlade Wellerdh man h. Jon i Ælmebodaet Lagafångz Breff, lydandes om Hönßhylte gårdh dat:1603. den 30 Junij, förmälandes at för:de ¿ gårdhenär gifuit Pen[ninga]r _____ 150 d[a]l[e]r.Och för then andre halfparten Pen[ninga]r ____ 15(2) d[a]l[e]r.Och efther dhe som denna gården hafua sålt, Vele lö-sa honom igen, derföre blef så afsagt, att när dhe går-den lösa Villia, schola dhe gifua så månge Pen[ni]gar, såßomdhe gården tilförene sålt hafua etc.