Noteringar:

Gift med Mätta Ingvarsdotter från Bromma.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Bussjö Nr 1

Noteringar:

Bonden Mårten Andersson död, änkan har sin styfson Jöns Trulsson värbar Bussjö Nr 4.

Uppgifter från Herrestad häradsrätt( Göta hovrätt, renoverade domböcker): Den 10 juli 1668 ger Jöns Trulsson, 18 år gammal, avkall till sina morbröder Rasmus Ingvarsson och Jens Ingvarsson, för arv efter sin Sal. fader Truls Jönsson. Den 5 mars 1702. Torsten Andersson i Bussjö ger tillkänna, att han efter sin Sal. hustruElena Ingvarsdotter har avvittrat sina styvbarn, vilka alla äro komna till deras myndige år.Så, att han av dem nu därför fått deras kvittobrev, som han för Rätten begär måtte uppläsas och de måtte tillstå sant vara. Vilket kvittobrev var underskrivet av hans styvbarn Jöns, Ingvar och Harald Trulssöner och mågarna Jöns Eriks, Per Ohls, Erik Nils och Ingemar Eriks. Den 10 dec. 1728 möter vi barn "i två kullar" till Jöns Trulsson i Bussjö ( bror tillIngvar och Harald), vilka tvistar om arv i en silverkanna vägande 105 lod och som hade blivitstulen. Det framgår bl.a. att Jöns Trulssons son Bengts förmyndare hade varit hans farbröder Ingvar Trulsson i L. Köpinge och Harald Trulsson i St. Herrestad. (Vissa uppgifter från forskning av Birte Boström)

Jöns gift Boel Bengtsdotter 1706 i Snårestad (M). Boel (dotter till Bengt Månsson och Tyre Larsdotter) föddes cirka 1677 i Nr 4, Snårestad (M); dog den 29 Apr 1759 i Bussjö Nr 1, Bromma (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

"Jöns Trulsson var gift 1:a med Mätta Andersdotter, dotter till nämndeman AndersTorstensson i Snårestad (Ljunits häradsrätt 1685 d.5 febr.), och 2:a i Snårestad år 1706 med Boel Bengtsdotter. Dotter till Bengt Månsson och Tyre(Töre) Larsdotter på nr.4 Snårestad. Angående tvisten om silverkannan 1728 d.10 dec. Herrestad häradsrätt, så förs den endast mellan två av Jöns Trulssons barn ( Han hade fler) och kannan var ett arv efter avlidnapigan Ingeborg Jönsdotter, som var halvsyster till drängen Bengt Jönsson, vilkens styvfar varOlof Nilsson, och helsyster till Kirstina Jönsdotter, g.m. Per Andersson i Bussjö."



Boel Bengtsdotter, liksom hennes make, förekommer i Helmer Frennings släktredogörelse i Släkt & Hävd 1972 nr. 1-3: "B.B var gift första gången 1703-07 med änklingen Jöns Trulsson, åbo på Busjö nr. 1 åtminstone från 1690. Från detta äktenskap är en son och två döttrar kända. I andra giftet föddes två söner och sex döttrar varav en son och två döttrar dog som barn och den andre sonen övertog hemmanet. I sin dödsattest i Bromma kyrkbok benämnes B.B. som "nämndemannens mor".





Den 9 may begrofs nämndemannens moder Boel Bengtsdotter i Bussiö, som dödde den 29 aprilis, dess ålder var 81 åhr och 5 månader.

Noteringar:

Den .. ............... vigdes samman Jöns Trulsson af Bussjö, sampt Bengt Månssons doter Boel Bengtsdotter, hon af församlingen, efter copulationen till Bussjö.

Truls gift Elna Ingvarsdotter. Elna (dotter till Ingvar) föddes cirka 1625; dog 1701 i Bussjö Nr 1, Bromma (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 5/3 1702 (Herrestads häradsrätt/Göta Hovrätt, renoverade domböcker) ger Torsten Andersson i Bussjö tillkänna, att han eftersin sal. hustru Elna Ingvarsdotter har avvittrat sina styvbarn, vilka alla äro komna till derasmyndige år. Så att han av dem nu därför fått deras kvittobrev, som han för Rätten begär måtteuppläsas och de måtte tillstå sant vara. Vilket kvittobrev var underskrivet av hans styvbarn Jöns,Ingvar och Harald Trulssöner och mågarna Jöns Eriks, Per Ohls, Erik Nils och Ingemar Eriks.Paret brukare Bussjö 7 och 22. Torsten Andersson dog 1709 26/3, då 62 år gammal och således född omkr. 1647. Han var änkling 30/3 1706 då han trolovas med Dorothea Jöransdotter från Assmåsa, Sövde.---------------------------------Herrestad häradsrätt: Den 26 apr. 1667 går Rasmus Ingvarsson i Bromma (häradsdomare), på sin syster Ellene S. Truls Jensens vägnar i Bussjö ,i god för att hennes tillkommande make skall betala enrestans på 19 dlr. Den 15 nov. 1667 har Elna Ingvarsdotters nya make Mårten Andersson ( Gagge) instämt Jens Ingvarsson i Hedeskoga, Rasmus Ingvarsson i Bromma och Mårten Jönsson i Sövestad, angående förmyndarskap för sina styvbarn, som är salig Truls Jönssons barn. Här nämns också en tredje bror till Elna, näml. Per Ingvarsson i Sälshög. Uppgifter från Herrestad häradsrätt( Göta hovrätt, renoverade domböcker): Den 5 mars 1702. Torsten Andersson i Bussjö ger tillkänna, att han efter sin Sal. hustruElena Ingvarsdotter har avvittrat sina styvbarn, vilka alla äro komna till deras myndige år.Så, att han av dem nu därför fått deras kvittobrev, som han för Rätten begär måtte uppläsas och demåtte tillstå sant vara. Vilket kvittobrev var underskrivet av hans styvbarn Jöns, Ingvar ochHarald Trulssöner och mågarna Jöns Eriks, Per Ohls, Erik Nils och Ingemar Eriks. Vad gäller Elna Ingvarsdotters första make Truls Jönsson, som är fader till alla henneskända barn, så finns det en Truls Jönsson /Jensen i Bussjö mellan åren 1634 - 1663, men det är förstås mycket osäkert om det är samma Truls J. som nämns hela tiden. Truls Jönsson iBussjö nämns d. 28 aug. 1663 som stockeman på Tinget Elna Ingvarsdotter skrivs ännu i Mantalslängden 1672 såsom Elna Mårten Anders, men hargift sig före 1677 med Torsten Andersson . Paret brukar nr.7 och 22 i Bussjö. Elna Ingvarsdotter lever ännu år 1700, allt enl. Mtl. (Torsten Andersson gifte om sig 1706 med pigan Dorothe Jöransdotter från Assmusa i Sövestad. Han dog 1709 i Bussjö)(Vissa uppgifter från forskning av Birte Boström, Malmö)-----------------------------------------------Utdrag från inlägg på anbytarforum 2003 av Birte Boström:"Under diskussionens gång, både så har det kommit fram uppgifter som fått mig att kikalite närmare på Jacob Cortzsons styvson Jöran Svensson. Anledningen till detta är ännu en gravsten i Bromma kyrka, som jag varit tveksam till om jag skulle nämna. Personligen ärjag övertygad om att denna gravsten är lagd över Elna Ingvarsdotter och två av hennes makar, men problemet är att två inskrifter finns på den. En ursprunglig text, huggen av enskickligare hand och en senare av en sämre hand. Egentligen krävs det att ni själv beskådargravstenen för att kunna bilda er en egen uppfattning, men här kommer min tolkning av texten. Den grå stenen, som är delvis sliten, ligger några meter till vänster om Häradsd. Rasmus Ingvarssons sten. Hela originaltexten kan läsas i den lilla ovalen överst på stenen ochlyder: "HVILAR OC HER UNDER DEN S.MAN TRULS IENSON SOM OC DÖDE I BUSIÖ". I Den större ovalen kan av originaltexten läsas: "DENNE STEN HÖRER DEN AERLIGE OC VEL_HCTE NEMDEMAN I HAERRESTA HAERED T__E_____E__SON I BUSIÖ OC HANS_______TIL. OC HVILER HERUNDER HANS S. HUSTRU DEN ERLIGE QVINDE ELNE _____RS.D. SOM DÖDE I BUSIÖ____I SIT 75 ÅR. GUD GIF _____ EN GLEDELIG UPSTANDELSE PA ____E__S_____DAG_____." Texten där mansnamnet "T__E_____E__SON" står, har ändrats till "JORENSVENSON" av den sämre handen. Obs! Det är lite svårt att avgöra exakt hur många bokstäver som fyller tomrummen. I Kanten runt stenen har samma sämre hand huggit följande text: "___BESKEDLIG MAN SALIG HOS GUD JÖRN SVNSON SOM BODE OC DÖDE I BOSIÖ ANNO 1765 LEFDE I 70ÅR_________________________OC HANS GUD FROTIGA HUSTRU TÖRE OLSDOTER BODE I BOSÖ ÅR 17_____." Det är kombinationen Truls Jenson, Elne, Bussjö och nämndeman, som gör mig övertygad om att vi här har gravstenen över Elna Ingvarsdotter och hennes första make Truls Jönsson,samt tredje maken, nämndeman Torsten Andersson. Jöran Svensson var mig veterligen aldrig nämndeman. Han vigdes 1738 med pigan Töre Olofsdotter i Bussjö. Hon var dotter till Ola Nilsson och Boel Bengtsdotter på nr.1Bussjö (Katekismil. och Mtl.). Boel Bengtsdotter var som bekant gift första med Jöns Trulsson,som var son till Truls Jönsson och Elna Ingvarsdotter. Jöran Svensson dog 1765 i Bussjö, 69 år gl.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Snårestad Nr 4

Bengt gift Tyre Larsdotter. Tyre (dotter till Lars Nilsson och Kerstin Persdotter) föddes i Nr 7, Örsjö (M); dog cirka 1696 i Nr 4, Snårestad (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde

Noteringar:

I 1699 års mantalslängd finns en Ingwar Ingwarsson på Norra Vallösa 11 i Sjörup, en marginalanteckning gör gällande att han var 83 år gammal och därmed född c:a 1616 och det gör honom till en potentiell son till denne Ingvar. Till saken hör att den JensIngvarsson som i så fall skulle vara en broder, hade en dotter Kirstina som kom till Rynge, alltså ävendetta i Sjörups socken.------------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö:"Vad gäller vår okände Ingvar, så har jag i 1618 års mantalsregister funnit en InguorPiersönn i Bussjö, men det finns också en Inguor Lasönn i St. Herrestad, samt en Inguor Piersönn iSt. Köpinge, samma år. Jag skulle inte våga sätta Ingvar Persson i Bussjö som fader till vår syskonskara. Speciellt inte med tanke på deras barns ganska vida giftermålsområde."---------------------------------Birte Boström skriver på anbytarforum 2003:"Rasmus Ingvarsson brukade nr.1 och 2 i Bromma by. Dessa var kykans annexehemman ( prästgård och klockargård). Lasse Rasmusson brukade nr.11 och 12, utsockne frälsehemman, i Bromma by. Bussjö f.d. huvudgård, nr.1 och 2 i Bussjö, enl. "By Huvudgård och Kyrka", brukas av Jöns Trulsson, nr.1, och Ingvar Persson, nr.2, enl. jordebok 1691. Jöns Trulsson var son till Truls Jönsson och Elna Ingvarsdotter. Ingvar Persson var f.ca. 1655 och dog 1720. Jag vill påpeka, att en viss eftersläpning kan äga rum i jordeböcker och mantalsregister,så att den som står för gården, mycket väl kan vara avliden i näraliggande år. Ingvar Rasmusson känd 1583 tror jag inte på som fader till vår syskonskara. Han nämnsinte i Mtl.reg. 1618 Bröderna Ingvarsson, som förresten alla brukar kyrkohemman, synes höra till denvälbärgade skaran av bönder. Jag tror inte denna välbärgade skara var i majoritet och vi kan nog vara överens om attman i regel gifte sig inom den egna sociala sfären. Vilket det ganska vida giftermålsområdetför deras barn också pekar på. Det är väl troligt att Ingvar också hörde hemma i denna grupp. Likaså har det framgått idenna diskussion att namnet Ingvar inte är så ovanligt. Även om Ingvar Persson i Bussjö, k. 1618 - 51, synes vara den starkaste kandidaten som fader, så vet vi inte ett dyft om honom. Vem vet, han kanske inte ens hade några barn. Så, för egen del , skall det mer till än ett namn i längderna, innan jag sätter in någonsom fader till syskonen Ingvarssons. -----------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"Jag sitter och läser i en bok från Skurups bibliotek som heter Skånelands Medeltid -Orter och ätter av Tor Flensmarck. I denna bok hittade jag lite intressant information om Bussjö.Det fanns en väpnare bosatt i Bussjö mellan åren 1481 och 1508, han dog före 1520, vars föräldrar var väpnaren Jens Lasson ifrån Borrby och hans hustru Cecilia Ingvarsdotterifrån Öja! Jens Lassons styvson var en Niels Knutsson i Bussjö som var gift med en Ingeborg Nielsdotter (Gagge!!!) med heraldiktavlan (björnhuvud).Jag har gjort en avskrift ur boken för framtiden och bifogar den med mailet! Längst ned imin avskrift så har jag samlat på mig lite ordförklaringar mm som kanske bör läsas först!Nu dör denna Ingvar Jensen innan 1520, vilket gör honom enbart som tänkbar kandidat som farfar till vår Ingvar (efternamnlös), fadern till Rasmus, Elna (mina anor!), Jens (dinana!) och Per Ingvarsson som dog i Tryde. Jag påstår inte att detta släktskap finns men nog måstedet undersökas! Synd att han angavs vara väpnare och inte nämndeman! :-) Fast då hade jag nog dött av skratt. Boken som jag har lånat är första delen i en planerad serie. Dennadel har enbart alla orter och ätter på bokstaven A. Tyvärr så är den utgiven 1999 och har ännuinte fått någon efterföljare. Jens Lasson anges vara av Bussjö-ätt! Det måste också sökasvidare på vad det innebär."----------------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"På hemsidan http://www.hum.ku.dk/navnef/adkomst/a/a001/a070.htm så finns följande:Jens Ingvorsen (Bussjö slaegten) adelig til Bussjö, (vel sön af Ingvor Jensen ibid 1511),g m Ellen Mortensdatter Toft el Kyrning, ikke Gere; 1545-125 ; 1550-155 Huvudsidan är nog http://www.hum.ku.dk/navnef/ och kallas för Institut for Navneforskning." ---------------------------------Utdrag ur boken Herrestads härad av Henning A. Isgren. På sidan 115 behandlar han "Ätten Galen" ifrån Bromma. Följande finns att läsa:"I olika källskrifter från medeltiden skymtar förbi i samband med Bussjö också ättenGalen. Denna var en av de mest framträdande i Skåne med gårdar här på olika håll. Väpnaren Anders Galen bodde sålunda 1445 på sätesgården i Stora Herrestad. Denna figurerar i Lunds stifts urkundsbok, som den 9 juli 1471 inregistrerar ett ägobyte mellan honom ochnunnorna i Bosjökloster, varvid han erhåller en gård i "Bosiö i Bromma socken i Härfvuiste" härad.Han hade enligt danska kansliets brevböcker 1487 bl.a. två ödegårdar i Öja.En Inguordt Galen i "Heridtzstade" uppträder i brevböckerna, då Morthen Jude i"Kasslöse" åt honom "saelger" och "sköder" bl.a. en halv gård i "Bosiö i Brome socken". Iurkundsboken återkommer väpnaren Ingwer Jenssön Galen 1508 i samband med några bytesaffärer med ärkebiskop Birger Gunnersen. På baksidan av dokumentet finns antecknat med ärkebiskopens egen hand "Om een gaardh i Öye i Herwitzstadeherred wij finge aff Ingwar i Byssiö".Så långt de medeltida urkunderna. I dessa notiser alltifrån syskonen Constentesen [Förra avsnittet i boken handlar om dessa och vapensköldarna i klostret i Ystad. Magnus] tillIngwar i Byssiö torde man ha stöd för uppgiften om herrgården i Bussjö. Då prästen Daniel Bromme septemberdagen 1730 plitade ner den seglivade traditionen om herrgården i sin annexförsamling och om den murade gravstället där i annexkyrkan, så torde denna hans uppgift inte vara grundad på lösan sand. Alltså en herrgård i Bussjö! Men var?Att Styffe också nämner en sätesgård Bramme, "troligen i Bromma, norr om Ystad", vilken 1476-82 skulle ha ägts av Tage Henriksson (Hollunger) - av dennes släkt ända sedan 1344 enligt Ulsig - och 1505 av Ingvar Jonsson, det är ju en helt annan historia. Men varmånne denne Ingvar helt enkelt samma person som Ingwer Jenssön Galen? frågorna tornar nu upp sig som alltid på grund av det sparsamt flödande urkundsmaterialet...Litt.Ale 1968/3 (Raneke)Fortegnelse over Danmarks breve fra middelalderen, 2 Rekke band 3.Lunds st. urkundsbok utg. av L.Weibull, band 6 (1939)Skånes kalender utg. av C. O. Arcadius m.fl. (1878)Styffe, C. G., Skandinavien under unionstiden (1880)Ulsig, E., Danske adelsgodser i middelalderen (1968)Prästrel. 1730, D. Bromme (Fotostat H. A. Isgren)"På sidan 113 kan man läsa om Herrgården i Bromma och följande uppgifter finns att hämta i Skånes kalender av 1878, där det heter, att här "under unionstiden" fanns en större gård, kallad "Bossyö". Även några ägare anges. Det var:Styffe Jens Mattsson 1401Nils Mattsson 1408Kunt Nilsson 1441-59Ingvar Jonsson 1487 och 1508---------------------------------------------Utdrag från en sajt på Internet om Stora Herrestads säteri med adresshttp://www.algonet.se/~sylve_a/herrestd.htm:"STORA HERRESTAD ligger i byn med samma namn, en knapp halvmil nordöst om Ystad. Säteriet bildar tillsammans med den närliggande medeltidskyrkan och det gamla tingshuseten tät och fin bebyggelsemiljö. Den romanska kyrkans kor och långhus byggdes troligen under 1100-talets förra del och tornet i slutet av samma århundrade, medan tingshusets gråstensbyggnad, som nu inrymmer ett hembygdsmuseum, är av betydligt senare datum och tillkom 1802. Säteriets huvudbyggnad består av ett långt stenhus i två våningar, uppfört1756, med två friliggande flyglar. Gårdens nära anslutning till kyrkan kan tyda på ett historiskt samband med denna och atthär redan under äldre medeltid legat en storgård ägd av danske kungen eller av bygdens herreman, vilka ofta var pådrivare när det gällde dessa tidiga kyrkobyggen. I kyrkansbreda, mäktiga västtorn har funnits en s.k. emporvåning, d.v.s. en läktaranordning med herrskapskapell (eller plats för kungen vid besök i kungsgården?), som senare tagitsbort. Herrestad omnämnes första gången i ett gåvobrev av kung Knut den helige 1085, i vilkethan till domkyrkan i Lund donerade bl.a 8 bol "in heruedstadum". Förleden i sockennamnet kan vara ett ej belagt mansnamn, Herver, och efterleden -stad = boplats, gård. I "KongValdemars Jordebog" från 1231 finns Herrestads härad upptaget som "Haervaestatheret".År 1445 är Stora Herrestad sätesgård för väpnaren Anders Galen, vilken tillhörde en iSkånes medeltida historia välkänd släkt, som ledde sitt ursprung från den mäktiga Hvide-ätten.Senare ägdes gården av Ingvar Jonsen Galen (är död 1502). Genom giftermål med dennes änka Birgitte Andersdatter Bing tillträdde sedan Jens Nielsen Rotfeld d.ä., herre tillBratskov på Jylland och Bjersjöholm. Hans dotter Ingeborg gifte sig med Jep Falk till Gyllarp, somvar official på Lundagård. 1533 skriver han sig till "Heruitzstaedt", när han tillsammans med 58 andra undertecknar en försäkran till hertig Christian (III). Under huvudgården låg omkring 1570inte mindre än 40 gårdar i socknen. Herrestad tillhörde vid slutet av 1500-talet släktenParsberg och senare släkten Giedde. Under den sista danska tiden var vice kanslern och skattmästaren Holger Vind på Vrams Gunnarstorp ägare till egendomen, som han 1656 fått i giftet med Margrethe Giedde, dotter till riksamiralen Ove Giedde."---------------------------

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Nr 7 Örsjö

Lars gift Kerstin Persdotter. Kerstin dog cirka 1690 i Nr 7, Örsjö (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]