Elsa gift Oluf Trulsson den 31 Maj 1795 i Katslösa (M). Oluf (son till Truls Börjesson och Kerstina Olsdotter) föddes den 24 Apr 1769 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M); dog 1842 i Västra Nöbbelöv (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Lars Olsson föddes den 25 Dec 1796 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
2. Karna Olsdotter föddes den 14 Nov 1799 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).

Andra Händelser:

• Yrke: Skomakare och Reservekarl i Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Den 24 maj föddes Corporalens Frifelts son i Warmlösa och kallades wid dopet MÅNS.





Måns Frifeldt förekommer i Herrestads härads dombok den 25/11 1757(mål nr. 52). Han var instämd av skomakareämbetet i Ystad, som menadeatt han utfört olovligt arbete åt tre nämndemän i Stora Tvären vidYstad - "hwarmedelst skomakareembetet menar sig såsom skattedragarekommit mistning af hwad dem med rätta tillkommit". Frifeldt varemellertid inte närvarande vid tinget, dels för att han var sjuk menockså för att han icke fått kallelse i tid. Nämndemännen Per Jönsson,Mårten Jönsson och Måns Månsson uppgav i rätten "att de icke kundeförneka att Frifeldt arbetat hos dem" men försvarade sig med det attskomakarämbetet i Ystad var för dyra och dels tog alldeles för lång tidpå sig - allmogen fick ibland vänta halva år på att få sin skortillbaks. Till yttermera visso, förklarade de, var Frifeldt krigsman"med frihet sig med handtwärk nära, dock utan att hålla någon wärkstadmed giesäller och poikar. Såväl Frifeldt som nämndemännen i Stora Tvärenfriades helt av häradsrätten.





Den 9 marty dog och den 19 begrofs skomakaren Måns Frifelt uti Warmlösa, 71 åhr gammal, siukdomen infärtes bråk.

Måns gift Elna Hansdotter den 23 Nov 1754 i Balkåkra (M). Elna föddes cirka 1726; dog den 2 Nov 1792 i Varmlösa, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 23 november copulerades skomakaren och reservekarlen Måns Frifelt ifrån Varmlösa med pigan Elna Hansdotter från Marsvinsholm.

Andra Händelser:

• Yrke: Corporal på Nr 4 Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Korpral vid Skånska Tremänningsreg., Åbo å Varmlösa 4, Tillsyningsman. Född 1693 i Katslösa (Varmlösa 10). Död 15/2 1746 i Katslösa (Varmlösa 4). I jordeboken 1690 anges nr. 4 i Varmlösa vara 1/8 mt. krono, anslaget kavalleriet som rusthåll. I mtl. 1700 och 1710 var hemmanstalet reducerat till 1/16 mantal, en skattelindring, alltså. 1721 var nr. 4 öde, men i mtl. 1727 fanns där corperal Frifelt. Lars Frifeldt var son till Åstrad Hansson och hans hustru i Varmlösa. Av allt att döma var han född och uppväxt i utpräglad bondemiljö och hans broder Hans Åstradsson övertog föräldragården, Varmlösa 10. Emellertid lät Lars Frifeldt, av någon anledning, i slutet av år 1717 eller möjligen början av 1718 värva sig till Skånska Tremänningskavalleriregementet. I 1718 års generalmönsterrulla återfinnes han som andrekorpral vid tredje korpralskapet, Livkompaniet - befäl för 32 ryttare och av någon anledning just detta enstaka år benämnd Lorenz Frifeldt. I rullan uppges han vara 24 år gammal och skåning till börden. Hans häst var en 9-årig svartbrun vallack med vit höger/bakfot. I 1719 års mönsterrulla har han förflyttats till andra korpralskapet vid Majorens kompani, där han blev ensam korpral. Han efterträdde Peter Ingelström som förflyttats till Livkompaniet och benämnes nu Lars Frifeldt. En ny springare fick han, även om den inte tycks ha erbjudit mycket bättre prestanda än den förra. Även nu var det en svart/brun vallack med vänster bakfot vit, 10 år gammal. Denne fyrfotade vän följde sedan Frifeldt tills han lämnade militärlivet bakom sig.



Lars Frifeldt tjänstgjorde under tre regenter och var med andra ord - åtminstone i början av sin karriär - en sann "karolin". Efter Karl XII:s död i Norge 1718 blev systern, Ulrika Eleonora, Sveriges nya regent - om än blott under något års tid. 1720 tillträdde en ny ätt Sveriges tron och denna nya era inleddes med Fredrik I som regent. Detta tycks emellertid icke ha inneburit några nämnvärda förändringar för militärerna. 1720 var av allt att döma sista året som Lars Frifeldt finns med i Skånska Tremänninskavalleriregementets rulla. Han var nu 27 år gammal och hade drygt tre års tjänstgöring bakom sig. Som korpral vid Majorens kompani hade han 35 man under sig. Av dem var 30 skåningar, två smålänningar, en bleking, en västgöte och en östgöte. I uniformen för Majorens kompani - där Frifeldt tjänstgjorde - ingick vid 1720 års mönstring följande persedlar (enligt rullan): blå kappor med gult foder, blå rockar med underfoder och mässingsknappar, dito rockar men utan foder, blå underfodrade västar med mässingsknappar, hattar utan gallon, svarta halsdukar, handskar, gehäng, karbinrem, byxor, stövlar med sporrläder och sporrar. Därtill kom nya värjor och patronkök. 1720 eller 1721 tycks Frifeldt ha slutat sin militära bana och 1723 gifte han sig med Sjörupsklockarens dotter.



Utdrag ur Sjörups kyrkbok: "d. 5 mars copolerades corporalen välborne och välagtade Lars Frifeldt med dygdesamma och Gudfruktiga jungfrun Gunell Jönsdotter i Siiörop". Lars Frifeldt var ju egentligen född och uppvuxen på en annan av Varmlösas gårdar. När han i samband med giftermålet flyttade till Varmlösa nummer 4 upprättades någon form av kontrakt mellan honom och hans broder, Hans Åstradsson. Av denna handling, daterad 1724, framgår att Varmlösa 4 var "ett surt och osunt ställe och så alltid varit". Gården hade således, innan L.F. övertog den, varit öde en längre tid. Av ett salubrev daterat den 7/4 1723 (se Ingelstads Häradsrätt/Småprotokoll AIIa:1/Uppbuds o Inteckningsprotokoll Liunitz Hds ordinarie Sommarting 16/5 1728) framgår att Lars Frifeldt köpte Varmlösa 4 av Jöns Nilsson, handlingen lyder sålunda: "Till Tingsrätten inlefwererade förafskiedade Corporalen Manhafting Lars Frifelt ett Sahlesbref dat: d. 7 april 1723 af innehåll at Jöns Nillsson i Warmlösa till förbem:te Corporal afhänt bårtsålt 1/16-dels brik i Rusthållet no. 44 beläget i Warmlösa By, Liunits Härad och Katzlösa Sockn för hwilket säljaren bekommit 20 Dr. Srmt: Hwilcket Kiöpebref uplästes Exhibierades och efter Corporalen Frifelts begiäran sålunda till Protokoll fördes, hwaraf honom Extract bewiljades" På Varmlösa 4 framlevde Frifeldt sina dagar till sin bortgång 1746.





Den 5 februari klockan 10 om aftonen dödde corporalen Lars Frifelt i Warmlösa och blef begrafven den 14 ejusdem. AEt 53 år.

Lars gift Gunnela Jönsdotter den 5 Mar 1723 i Sjörup (M). Gunnela (dotter till Jöns Månsson och Catharina Margareta Samuelsdotter) föddes den 1 Dec 1703 i Nr 17, Sjörup (M); dog den 9 Nov 1768 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 1 december föddes min lilla dotter och christnades den 4 ditto och wart kallat GUNNEL.





I Sjörups födelsebok 1703 har Gunnels fader, klockaren Jöns Månsson, skrivit: "Den 1 December föddes min lilla dotter..." Denna lilla dotter växte upp och i 1716 års mantalslängd nämns en Gunnel som piga hos kyrkoherde Engelholm i Sjörups prästgård - möjligen är det samma Gunnel. I vilket fall som helst gifte hon sig 1723 med korpralen Lars Frifeldt i Varmlösa. Gunnel blev 65 år gammal.





Den 9 november dödde och den 24 begrofs änckan Gunella Jönsdotter i Varmlösa, 65 år gammal, siukdomen ålderdom och bräcklighet.

Noteringar:

Den 5 marty copolerades corporalen och wälachtade Lars Frifelt med dygdesamma och gudfruktiga jungfrun Gunnel Jönsdotter i Siörup.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på nr 10 Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Dräng, Åbo, Kyrkvärd. Död 29/3 1730 i Katslösa (Varmlösa 10). En Åstrad Hansson var i unga år dräng hos "söndre Ola Andersson" i Norra Vallösa - numret på gården går ej att härleda. Även en kvinna med samma namn som hans tillkommande hustru, Mätta Persdotter, tjänade här som piga...säkert ingen tillfällighet. I Villie/Örsjö kyrkbok delen för under "Utomäktenskapliga barn 1688" en Åstrad Hansson i Örsjö nämnd som dopvittne: "D. 16 Sept. Christnades ett oäckta i Örsjö kyrckia wid nampn Kirsten. Kirstenna Anders Matts i Sohlberga bar det till dopet. Moderen ...... Hansdotter af Torsiö o Solberga, Faderen uty lag, Lars Trulsson i Almarö. Test: Åstre Hansson i Örsiö, Anna Lars Anders och Kirstena Nils Anders ibm. Detta barnet döde och blef begrafwet d. 21 oct. i samma åhr."





Den 29 marty dödde Åstrad Hansson i Warmlösa.

Åstrad gift Mätta Persdotter cirka 1691 i Katslösa (M). Mätta (dotter till Peder Ottesen och Else Larsdatter) föddes Mar 1658 i Katslösa (M); dog den 6 Nov 1742 i Varmlösa Nr 10, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

I N.Vallösa nämns på 1680-talet en piga med namnet Mätta Persdotter, hon tjänade hos "söndre Ola Andersson". På samma ställe fanns en dräng med namnet Åstrad Hansson. Sannolikt var det alltså här som dessa blivande makar lärde känna varandra. Något som styrker resonemanget är att Mätta - enligt nedannämnda domboksprotokoll - hade större delen av sin släkt i Sjörup och Vallösa. Mätta Persdotter var, enligt ett domboksprotokoll (Ljunits renoverade domböcker) från 5/5 1691 (se avskrift nedan), systerdotter till Michel Larsson i Fuglie, Skårby. I samma protokoll nämns flera av Mättas bröder och svågrar. Att Mätta hade en broder vid namn Otte Persson är således ställt utom varje tvivel. I Villies dödbok förekommer på datumen 16/4 1675 en Else Per Ottes i S.Willie, 50 åhr". Denna kvinna skulle således ha varit född 1625 - ett fullt tänkbart födelseår på Mättas moder. Det som styrker teorin att dess Else och Per Ottesson är föräldrar till syskonen Persson/-dotter är dels de ovanliga namnkombinationerna Per Ottesson respektive Otte Persson. När Per Ottessons hustru visar sig heta Larsdotter i efternamn är "saken klar". Mätta Persdotter var systerdotter till Michel Larsson, som var broder till Per Ottes' fru Elsa Larsdotter, som i sin tur alltså var moder till såväl Mätta Persdotter som till hennes syskon Otte, Olof och Ziphora. Namnet Else/Elsa förekommer sedermera på flera olika håll bland ättlingarna. När Mätta Persdotter och hennes make Åstrad Hanssons son Hans döptes den 24/1 1701 fanns bland faddrarna en Ellse Pärsdotter...troligen en syster till Mätta som i så fall fått moderns förnamn. Till yttermera visso hade två av Mättas bröder, Otte och Olof, döttrar med namnet Else. Det ovannämnda domboksprotokollet, daterat 4:e och 5:e maj 1691 lyder sålunda: "Per Mårtenson i Varmlösa, Otto Person ibm, Åstrad Hanson ibm och Oluf Person i Grafvstorp Cit. Oluf Kiempe Söndra Willie tillkiärandes honom för han ormhult (?) och uthan släktens samtycke tillhandlar sigh dhet åboende gårdh i Söndra Willie, som ähr Crono Skatte hemman och dhe å mödernes vägnar till skatte rättigheten säga sigh äro börde rätten emot dhet Oluf Kiempe ähr uthom släkten och i stillhet, uthan dheras consens till precticerat sigh gården af Michaell Larsson, som för dhetta skattehemman bebodt, men genom döden nyligt afgången och erfvingarna medh opbuden protesterat som med extract af protocollet bewysas EX Datis d. 13 october 1690 och d. 9 Febr. 1691. Derjemte insinuerade klaganderen (en) copia af sith contract som Michaell Larson och Ola Jönsson Kiempe sins emellan slutet om hemmanet nytiande i 12 åhrs tyd och sedan dhet aför--. Dat. d. 4 Aprilis 1678 i Norra Willighe opesesendet sielfwa orginal som straxt åtherberoerades. Svaranden ähr till vedermähle berättande sig intet hafva härmoth föra vydhare ähr åberopa sigh köbebref som för Rätten insinuerades. Dat. S.Willighe d. 28 Dec. 1689. Oluf Jönson som ähr Reus prelenderar sina uthlagda Penge efter kiöpebrefvets innehåld 64 dahl. smt och dhete nu af Klagandes som giöre sigh ägandet till Börd Rätten. Hvaremot dhe svarande honom sigh inga Penga fått af Oluf Jönson derföre kunna dhe icke heller åtherställa honom några medhel seyandes derföre sigh förbudit Oluf Jönson innan han pengene hade lefvererat till Michael Larsson sluta något kiöp emedan Michael ey mehr mecktig afhända gården till någon uthom släkten så länge någon i börden var som villia dhen sigh tillhandla och värderigs bethala. Rätten tillfrågade parterna om dhe något mehr hafva i denna saak att införa hvartill dhe å båda syder svarade Ney, altså Resolverade Rätten sålunda. RESOLUTION: Såsom förnimes Oluf Jönson Kiempe i Söndra Willie Kipt Een half gårdh af Michael Larssons ibm, som Michael Larsons Sösterbarn hafva bördrätt till aldheles dhen vitterligen skiedt och vidh opbuden på Härads Tinget genast potesterat och nu ytterligare dhetsamma yrka och påstå Arfs Rätten, dhet Rätten öfver något och Skiäligt pröfvas att Michael Larssons Systersöner som ähr Oluf Persson i Grafstorp, Otto Persson i Warmlösa samt dheras svågrar Per Mårtensson i Warmlösa och Åstrad Hansson ibidem, behålla dhess arf och bördsrätten aldheles o=klanderh och tillrädha dhen gårdh i Söndra Willie, som Oluf Kiempe kiöpt af Michael Larsson och dhet till förstkommande Philiphi Jacobi 1692. Anbelangande Refusion som Oluf Kiempe Pretenderat för utlagdh Kiöpeskilling efter dhen kiöpeslut Innehåldh lembnas honom dhes till frytt tilfahla conde behranden. Lagl. att söckia i compensatis Expensis. "





Den 6 november om natten dödde änkian Mätta sahl. Åstrad Hans i Warmlösa och blef begrafven den 14 ejusdem. AEt 84 år 8 m.

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Sjörup

Noteringar:

Jöns Månsson förekommer tämligen flitigt i Lunds Domkapitels arkiv: FIIe:1 nr. 82 - odat 4 sid, FIIe:8 nr. 03 - 1698 7 sid, FIIe:8 nr. 63 - 1700 4 sid, FIIe:14 nr 94 - 1719 3 sid, FIIe:15 nr 09 - 1720 4 sid.Dessa brev och skrivelser har mycket information att ge om Jöns Månsson. Flera av dem utgör klagoskrifter ang. dåliga löneförhållanden. Något av breven har skrivits tillsammans med flera andra klockare i trakten. Innan J.M. erhöll sin klockaretjänst i Sjörup undervisade han ungdomen i Skivarps socken i religion. Detta hade han skött mycket bra och "alltid varit ärlig och nykter". I Lunds Domkapitels arkiv finns bland annat en del av hans ansökningshandlingar till klockareplatsen i Sjörup. Hans betyg från förre arbetsgivaren, kyrkoherden Jonas Wahr i V.Nöbbelöv och Skivarp, lyder sålunda: "Såsom närvarande ungekarl Jöns Månsson hafver sedan förleden Påsketid åhr 1697 till dato, sig till informator för ungdomen i Skifvarps sochn låtit, och om sitt förhållande uthi samma sin tienst, af undertecknade ett attestum begärer, ty kan jag ej annat om honom Jöns Månsson betyga än att han uthi samma sin tienst och uthi förbemälte tyd hafver warit flytig och ungdomen både till församlingens och mitt uthi theres Christendoms stycken informerat, och illiest uthi sitt lefverne warit stilla, sachtmodig och nykter, at honom förden skull medh skiäl i ett gott wittnesbörd meddehlas. Nöbbelöv d. 9 February Anno 1698 //Jonas Wahr." Tjänsten i Sjörup tillträdde Jöns Månsson 1698 som efterträdare till avlidne Mauritz Sörensson. Även i Sjörup undervisade han, parallellt med klockaresysslorna, barn och ungdom i kristendomskunskap och i skrivning. En kombination av klockareyrket och skolmästartjänsten var vanlig på den tiden och även långt senare. Av hans ansökningshandlingar att döma var han en mycket duktig sångare men sämre som talare. Endast en kort tid efter det han tillträtt klockaretjänsten i Sjörup förekommer han i Ljunits härads renoverade dombok, på datumen 22/6 1699 (mål nummer 22). Han var då kallad till tinget som vittne i ett mål "angående slagzmåhl" varigenom bonden Bror Larsson i Tingarödh" blivit utsatt. Av protokollets innehåll får man en aning om hur umgänget i bygden kunde se ut i slutet av 1600-talet: Bror Larsson hade en dag förliden vår hälsat på hos Jöns Månssons i Sjörup. Vid samma tillfälle hade även svarandena i detta mål varit på besök, nämligen drängarna Christopher Larsson i Sjörup samt Per Jönsson och Jacob Andersson. Drängarna och Bror "kommo uti något ordhkast medh hvarandra", varvid Bror lämnade stugan och gick ut på gården, dit klockaren en stund tidigare gått ut för att hugga ved. Bror Larsson berättade för klockaren att de tre drängarna "dhe truga at willia hafva lyfvit af mig dher inne". I samma stund kom en av drängarna, Christopher Larsson, ut på gården och försökte övertala Bror att komma in igen. När övertalningsförsöket misslyckades tog drängen tag i Bror Larsson och slog omkull honom, därute på gårdsplanen. Ungefär samtidigt kom ytterligare en av de tilltalade drängarna, Per Jönsson, ut på gården. Med en käpp som han hade i handen slog han Bror några slag i huvudet och samtidigt kom även den tredje, tilltalade drängen ut från boningshuset. När även han gick till attack mot Bror Larsson ingrep klockaren så att Bror kunde undkomma och fara hem till Tingaröd. Bror Larsson var givetvis närvarande vid detta ting. Han berättade att han "af dessa drängier blivit så illa hanterat så at hans axel och kropp var heelbla". Detta verifierades även av länsmannen som "besichtigadt Bror Larson och befunnidt att dhet vänster skullderbladh på honom varit blått". Enligt protokollet berättade Bror även "att hans hufvud var så slagit sampt heela hans kropp att han dheraf måst 14 dagars tyd hållas vyd sängen". Ett annat vittne i målet, Pehr Jacobsson, berättade att också han varit inne hos klockarens vid tillfället ifråga. En av de tilltalade drängarna - Per Jönsson - hade då framtagit en kniv. Klockarens hustru hade då genast reagerat och tagit denna ifrån honom. När denne Jönsson nu, inför sittande tingsrätt, tillfrågades vad han skulle använda kniven till uppgav han "att han tagit fram knyfven att karfva tobak medh, och som dhe andre finge see knyfven fara dhe alle pa honom så att han intet fick karfva någon toback". (målet uppsköts)



År 1699 gifte sig Jöns Månsson med ("konserverade") sin företrädares änka, Catharina Margareta Samuelsdotter. När hon dog, 1748, överlät Jöns Månsson sitt ämbete till sonen Jacob Sjöberg och flyttade samtidigt till den andre sonen, Jöns Sjöberg, som var kronolänsman i Stora Herrestad. Där bodde Jöns Månsson ännu vid sitt frånfälle den 23:e april 1749. Under många år i början av 1700-talet var det Jöns Månsson som skötte kyrkbokföringen i Sjörup. Detta framgår klart av dottern Gunnels födelsenotis 1703, där han skriver "min lilla dotter".





Den 9 may blef klockaren Jöns Månsson begrafven, som blef död den 23 aprilis i St. Herrestad därest han sedan Michaeli tid i förledet åhr hade varit hos sin son länsmannen Jöns Siöberg AEt 79 år 2 månader.



Den 23 april dödde i Herresta cronolämdzmannens Jöns Siöbergs fader Jöns Månsson, blef begrafven i Siörup, därest han tillförne warit klåckare, 83 åhr gammal.

Jöns gift Catharina Margareta Samuelsdotter 1699 i Sjörup (M). Catharina (dotter till Samuel Söffresen Ellbom och Marna Hansdotter Wernich) föddes cirka 1664 i Ystad (M); dog den 26 Mar 1748 i Nr 17, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Denna Catharina Margareta var först gift med Sjörupsklockaren Mauritz Sörensson. Efter hans död 1697 fick hon hans efterträdare, Jöns Månsson, till ny man. På prästlikt manér "konserverade" han änkan, trots att hon var några år äldre än han själv. Men dessa makar fick många år tillsammans, ty C.M.S dog inte förrän 1748.





Den 26 marty klockan 9 om förmiddagen dödde klockarens Jöns Måns hustru i Siörup och blef begrafven den 13 april, nom Cathrina Margreta Samuelsdotter AEt 84 år 3 månader.