Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Svenstorp Nr 8

Familj/Make/Maka: Anna Hansdotter. Anna (dotter till Hans Nilsson och Giertrud Mårtensdotter) föddes den 5 Nov 1742 i Torsjö Nr 17, Örsjö (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Metta Bengtsdotter föddes den 4 Aug 1760 i Havgård, Lemmeströ (M).
2. Hans Bengtsson föddes cirka 1762 i Havgård, Lemmeströ (M).

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Hovgård, Lemmeströ

Noteringar:

Förekommer i mycket utförliga ordalag i Helmer Frennings släktsammanställning, publicerad i Släkt & Hävd 1972, bl.a: "Den 5 februari år 1722 inflyttade L.B. som mjölnare på kvarnen Munkamölla i Hassle Bösarps socken. Det var en kronokvarn utan mantalssatt jord. Kvarnen var i bristfälligt skick när Lars övertog den (domb. 1725 26/10). Efter tre år lämnade han den, varvid han och fadern enligt kontrakt gick i borgen för den nye mjölnaren mot att denne skulle göra erforderliga reparationer. I maj 1725 flyttade Lars med hustru, barn, dräng och piga till Hovgård (nu Havgård). Gift med Mätta Svensdotter, född i Sandåkra 2/1 1721, varvid han den 21/5 kunde uppvisa för pastor i Lemmeströ ett "gott attestatus" givet den 10 maj av pastor i Solberga och Hassle-Bösarp. Lars brukade sedan Hovgård, som var 1/1 nit utsocknes frälse under Jordberga gods. Lars var delägare i familjeföretaget Vallby mölla. År 1732 var Lars i delo med bönderna i Lemmeströ by (Domb. 19/6). Lars beskyllde byamännen för att icke hålla någon herde som vaktade kreaturen, varför dessa gått in i hans vångar och gjort skada, medan byamännen menade, att Lars höll så odugliga gärdesgårdar, att det icke var något under om kreaturen tog sig in i hans vångar fastän byns barn och tjänstefolk dagligen vaktade dem. Rätten påminde att enligt lag och förordning var Lars skyldig att hålla sina gärdsgårdar igott skick liksom det ålåg byn att hålla herde, varpå båda parter frikändes i brist påbevis. - Gift ca 1721, troligen i Hassle-Bösarp".





Lars Bengtsson i Hafgård, född i Pärsemölla af ächta föräldrar, varit hemma i 26 åhr, en gång gifter, aflat i 12 åhr med sin hustru 4 söner, har bodt här i Hafgård på 7 åhret, vardt död den 29 marty, begrofs den 9 april, hadde lefvat här i världen 38 åhr.

Lars gift Mätta Svensdotter. Mätta (dotter till Sven Tufvesson och Kerstina Persdotter) föddes den 2 Jan 1701 i Sandåkra Nr 29, Skurup (M); dog den 4 Nov 1737 i Grönby (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 2 january föddes Sven Tufvassons pigebarn i Sannåckra, nomine MÄTTA. testes: Välborne Anders Holms hustru bahr barnet, Olluf fiskare i Sannåkra, Chrestenza Anders Adamssons ibm och dotteren Ellna, Anders Jönssons hustru ......, sonen Nills Andersson, östre Pär Nilssons hustru.





Förekommer i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1972. Bosatte sig med förste mannen på Havgård. I Mättas mors bouppteckning 1755 nämns Mättas söner Per, Sven och Bengt som boende i Hassle Bösarp. Mätta gifte sig i andra äktenskapet med Anders Rasmusson i Grönby.

Andra Händelser:

• Yrke: Nämndeman, Mjölnare i Persemölla, Svenstorp

Bengt gift Arna Andersdotter cirka 1687. Arna (dotter till Anders Trulsson och Anna Trulsdotter) föddes den 31 Jan 1658 i Skurup (M); dog den 27 Aug 1712 i Persemölla, Svenstorp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 31 januari föddes Anders Trölssons barn i Skurup. ARRINA. Faddrar: Olla Westesson, Jens Hansson, Niels Trölsson, Weste Olsson, Anna Möllers, Benta Anders Tröls, Lutze Olas.





A.A. förekommer å sid. 55 i Frennings släktutredn. "Släkt o Hävd 1972:1-3": "Arna Andersdotter gift 1) ca 1675 med Ola Nilsson f. senast 1652, död 1684-6 i Persemölla, som han övertog efter svärfadern. 2 söner och 3 döttrar är kända. I A.A:s andra äktenskap med Bengt Persson föddes 3 söner och 2 döttrar varav ena dottern dog ung. Äldste sonen i 2 giftet kallades som seden bjöd Olof efter moderns avlidne förste man och hölls vid dopet av mannens moder Sissa Bengtsdotter av Klagstorp. Olof övertog efter faderns död Persemölla, som sedan gått i släkten. Gården delades 1784 i två hälfter, varav den ena, som ärvts även i kvinnliga led, numera kallas Persegård, medan den andra till vilken lades den nu nedlagda kvarnrörelsen behållit namnet Persemölla och hela tiden gått från far till son.





Den 27 augusty dödde Bengt Perssons hustru i Pärsemölla, vid namn Arrena Andersdotter, då hon var 56 år gammal och blef begrafven den 9 augusty.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Skurup, Hylteberga, Ugglesjö, Sandåkra 29 och 7, Rusthållare i Hassle-Bösarp 14

Noteringar:

: "Enligt Persemöllaanteckningarna var han "medelmåttig till växten och av beskedligt sinnelag". I källorna framstår han som en driftig jordbrukare. Var enligt jordeboken 1681 åbo på 1/1 hemman i Skurups by varunder han även brukade 1/1 hemman i Hylteberga och 1/3 hemman i Ugglesjö. Från 1686 var han åbo på 1/1 hemman i Ugglesjö men hade före 1690 enligt detta års jordebok flyttat till 1/1 mt nr. 29 i Sandåkra, som han brukade till 1715. Åren 1700-1713 brukade han härunder även 1/2 mt nr. 7 i samma by. Alla de nämnda låg i Skurups socken och var utom det sista, som var utsocknes frälse under Näsbyholm, insocknes frälsehemman under Svaneholm. Senast 1709 hade han också erhållit städja på rusthållshemmanet 2/3 mt. krono nr. 14 i Hassle Bösarps by dit han flyttade 1715. Gift 1 med Kerstina Andersdotter. "Levde 1687 i Ugglesjö, Skurup fg. (M) (Katekis 1687 Vemmenhögs kontrakt). Levde mellan 1691 och 1716 i Sandåkra, Skurup fg.. (M). Flyttade ca: 1716 från Sandåkra, Skurup fg.. (M) till Hassle-Bösarp Nr.14, Hassle-Bösarp fg. (M) " Dödsdatum fr. bouppt. Utdrag ur boken "Skurups och Hassle-Bösarps Historia", kap. 1658-1782 av Alf Erlandsson. "Som nedan kommer att visas, blev det stora nordiska kriget, 1700-1718, en svår prövningstid för rusthållarna i Skåne. I Hassle-Bösarp klagade rusthållarna 1717 över att påfrestningarna varit stora, och att rusthållen försvagats. Men de klarade sig över krisen och gick sedan bättre tider till mötes. Efter kriget gjordes åter en uppryckning av rusthållet. Hassle-Bösarps rusthåll förstärktes med s. k. augmentshemman, från vilka rusthållarna fick vissa penningsmedel anslagna, men som de i övrigt inte hade någon dispositionsrätt över. Vid detta tillfälle gjordes åter en beskrivning av jordmånen i Hassle Bösarp: ". . åkern, dels sidlänt och dels höglänt, består av röd och blå lerjord, samt till en del mager sand, är skarp att en del icke lönar mödan att så eller bruka . . . Ängen sur och sidlänt, giver uti vitår ringa bergning, mulbete ganska ringa på backar . . . Med 1726 års indelning stabiliserades rusthållen, och man kan säga, att därmed avslutades det indelningsarbete, som hade påbörjats av generalguvenören Ascheborg 1680-81. 1726 års indelning blev i stort sett bestående århundradet ut. Vi skall ta del av ett par interiörer från rusthållarna i Hassle-Bösarp, vilka interiörer är bevarade tack vare, att man råkat i tvist om rätten till ett par rusthåll och vänt sig till myndigheterna med digra inlagor. Vi får veta, hur det gick till när rusthållen av- och tillträddes och hur de ärvdes. Är 1751 satt som rusthållare på ett rusthåll i Hassle-Bösarp en gammal änka vid namn Kierstena som varit gift mod rusthållaren Sven Tufvesson. Rusthållare hade hon blivit genom arv efter Tufvesson. Detta år uppstod emellertid tvist om arvsrätten till rusthållet. Två av änkans barnbarn Sven Olsson och Sven Larsson vände sig till länsstyrelsen i ärendet. De påstod att deras mostrar: ". . . sig samlat, och utan vår vilja eller vetenskap övertalat vår gamla modermoder och deras moder, att sedan hon rusthållshemmanen nr 1 och 14 i ovannämnda by (Hassle-Bösarp) . . . under sina änkoår skall sägas hava statt, samma rusthållsdelar . . . nu till vår moster, Rasmus Nilssons hustru, avstå, där likväl vi ingen halvöre i arv fått efter vår avledne moderfader Sven Tufvesson . . . änskönt vi efter våra avledne mödrar, äga var, lika så stor arvsrätt i rustningen och munderingen av benämnde hemman, som våra mostrar var särskilt . . .". Det uppges vidare att den gamla rusthållareänkan var ". . .mycket över 80 år gammal och mest i barndom gående". De båda kusinerna föreslog nu att rusthållet skulle klyvas i två lika stora delar. De båda mostrarnas män nämndemannen Nils Hansson i Kallsjö i Skurups socken och rusthållaren Rasmus Nilsson i V. Vemmenhög, inkom med svarsskrivelse. De hävdade, att "efter vår kära svärmoder (rusthållsänkan) äro 33 barnabarn", vilka alla ju var lika mycket släkt med henne som de båda klagandena. Skulle rusthållet delas i 33 delar, blev det inte mycket för var. Det vore bättre att rusthållet såldes och köpeskillingen sedan delades mellan de arvsberättigade. Beskyllningen att de skulle utnyttja den gamla änkans ålderdomssvaghet av visar de med kraft: ". . . Vad det vidkommer, att vi skulle hava tubbat vår gamla, och som berättas, i barndom gående svärmoder, så förtjänar den berättelsen ej annat svar, än (att) den som ljuger bör i följe av lag och kungl. förordningar plikta . . ." - Detta svar fick de båda kusinerna att tänka om. Den 26 mars 1751 inlämnade de en ny skrivelse till landshövdingen, vari de sade sig "i betraktande av lång och obehaglig träta funnit rådeligast, bäst och nyttigast, uppå vår kära mosters . . . trägna begäran, härigenom vår färde klagan och påstående återkalla." Först år 1752 ägde skifte av rusthållare rum. Då överlät rusthållerskan Kierstina Persdotter - vid städsmålskommissionens sammanträde i Dalby 1752 1/6 - rusthållet till sin dotter Mereda Svensdotter och hennes man rusthållaren Rasmus Nilsson mot ersättning av 400 Dal Smt "till de övriga barnen och arvingarna. Det refererade tvistemålet illustrerar, att man ägde full arvsrätt till innehavet av rusthåll samt att innehavaren kunde avyttra rätten att inneha rusthållet, trots att det var kronan som ägde gården."

Sven gift Kerstina Persdotter den 13 Mar 1691 i Tullstorp (M). Kerstina (dotter till Per Andersson och Malena Jönsdotter Kock) föddes cirka 1671 i Nr 3, Tullstorp (M); dog Mar 1755 i Nr 14, Hassle-Bösarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Förekommer i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1972. Utdrag ur boken "Skurups och Hassle-Bösarps Historia", kap. 1658-1782 av Alf Erlandsson. "Som nedan kommer att visas, blev det stora nordiska kriget, 1700-1718, en svår prövningstid för rusthållarna i Skåne. I Hassle-Bösarp klagade rusthållarna 1717 över att påfrestningarna varit stora, och att rusthållen försvagats. Men de klarade sig över krisen och gick sedan bättre tider till mötes. Efter kriget gjordes åter en uppryckning av rusthållet. Hassle-Bösarps rusthåll förstärktes med s. k. augmentshemman, från vilka rusthållarna fick vissa penningsmedel anslagna, men som de i övrigt inte hade någon dispositionsrätt över. Vid detta tillfälle gjordes åter en beskrivning av jordmånen i Hassle Bösarp: ". . åkern, dels sidlänt och dels höglänt, består av röd och blå lerjord, samt till en del mager sand, är skarp att en del icke lönar mödan att så eller bruka . . . Ängen sur och sidlänt, giver uti vitår ringa bergning, mulbete ganska ringa på backar . . . Med 1726 års indelning stabiliserades rusthållen, och man kan säga, att därmed avslutades det indelningsarbete, som hade påbörjats av generalguvenören Ascheborg 1680-81. 1726 års indelning blev i stort sett bestående århundradet ut. Vi skall ta del av ett par interiörer från rusthållarna i Hassle-Bösarp, vilka interiörer är bevarade tack vare, att man råkat i tvist om rätten till ett par rusthåll och vänt sig till myndigheterna med digra inlagor. Vi får veta, hur det gick till när rusthållen av- och tillträddes och hur de ärvdes. Är 1751 satt som rusthållare på ett rusthåll i Hassle-Bösarp en gammal änka vid namn Kierstena som varit gift mod rusthållaren Sven Tufvesson. Rusthållare hade hon blivit genom arv efter Tufvesson. Detta år uppstod emellertid tvist om arvsrätten till rusthållet. Två av änkans barnbarn Sven Olsson och Sven Larsson vände sig till länsstyrelsen i ärendet. De påstod att deras mostrar: ". . . sig samlat, och utan vår vilja eller vetenskap övertalat vår gamla modermoder och deras moder, att sedan hon rusthållshemmanen nr 1 och 14 i ovannämnda by (Hassle-Bösarp) . . . under sina änkoår skall sägas hava statt, samma rusthållsdelar . . . nu till vår moster, Rasmus Nilssons hustru, avstå, där likväl vi ingen halvöre i arv fått efter vår avledne moderfader Sven Tufvesson . . . änskönt vi efter våra avledne mödrar, äga var, lika så stor arvsrätt i rustningen och munderingen av benämnde hemman, som våra mostrar var särskilt . . .". Det uppges vidare att den gamla rusthållareänkan var ". . .mycket över 80 år gammal och mest i barndom gående". De båda kusinerna föreslog nu att rusthållet skulle klyvas i två lika stora delar. De båda mostrarnas män nämndemannen Nils Hansson i Kallsjö i Skurups socken och rusthållaren Rasmus Nilsson i V. Vemmenhög, inkom med svarsskrivelse. De hävdade, att "efter vår kära svärmoder (rusthållsänkan) äro 33 barnabarn", vilka alla ju var lika mycket släkt med henne som de båda klagandena. Skulle rusthållet delas i 33 delar, blev det inte mycket för var. Det vore bättre att rusthållet såldes och köpeskillingen sedan delades mellan de arvsberättigade. Beskyllningen att de skulle utnyttja den gamla änkans ålderdomssvaghet av visar de med kraft: ". . . Vad det vidkommer, att vi skulle hava tubbat vår gamla, och som berättas, i barndom gående svärmoder, så förtjänar den berättelsen ej annat svar, än (att) den som ljuger bör i följe av lag och kungl. förordningar plikta . . ." - Detta svar fick de båda kusinerna att tänka om. Den 26 mars 1751 inlämnade de en ny skrivelse till landshövdingen, vari de sade sig "i betraktande av lång och obehaglig träta funnit rådeligast, bäst och nyttigast, uppå vår kära mosters . . . trägna begäran, härigenom vår färde klagan och påstående återkalla." Först år 1752 ägde skifte av rusthållare rum. Då överlät rusthållerskan Kierstina Persdotter - vid städsmålskommissionens sammanträde i Dalby 1752 1/6 - rusthållet till sin dotter Mereda Svensdotter och hennes man rusthållaren Rasmus Nilsson mot ersättning av 400 Dal Smt "till de övriga barnen och arvingarna. Det refererade tvistemålet illustrerar, att man ägde full arvsrätt till innehavet av rusthåll samt att innehavaren kunde avyttra rätten att inneha rusthållet, trots att det var kronan som ägde gården."

Noteringar:

Fredagen den 13 marty copulerades encklingen af Sandåkra by och Skurups socken Svän Tufvesson, med ett mycket vackert testimonio och tillstånd sedel ....... af hans kyrkioherde H. Malte Klow Skurup, med nämndemannen Per Jönssons stifdotter här af Tullstorp Kirsten Persdotter ...... ..... var förre bonden uti Hovgården Per Andersson och modern ............ Per Jönsson, Mallena Jönsdotter.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Östra Klagstorp Nr 1

Per gift Sissa Bengtsdotter cirka 1650. Sissa dog cirka 1705 i Nr 1, Östra Klagstorp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo Mjölnare på Persemölla och i Skurup

Noteringar:

Anders Trulsson brukade, enligt decimantjordeboken 1651 och mantalslängden 1658 ett helt frälsehemman i Skurup, där han av allt att döma bodde åtminstone under hela 1650-talet. År 1662 bodde han i Svenstorps socken, där han - troligen endast i cirka tre års tid - brukade ett kyrkans annexhemman. Det övertogs därefter av hans styvson. 1670 återfinner vid Anders Trulsson som möllare på Munkamölla i Hassle Bösarps socken. Kvarnen beskrivs 1671 som "välbyggd, gångande mest hela året med ett hjul". Den 12 juli stadde Trulsson kronokvarnen Persemölla i Svenstorps socken och den 23 februari 1675 erhöll han städja på den kronojord i Ölöv som brukats till Persemölla (Tingsboken 17/1 1676). Hösten 1675 flyttade han, vid Michaelsmäss, från Munkamölla till Persemölla. Redan påföljande året tycks han ha överlämnat Persemölla till dottern Arna och hennes man. Anders Trulsson återfinnes 1684-1691 tillsammans med sonen Truls som möllare på Rödmölla och flyttade 1691/1692 med honom till Skurups by, där han 1692 bodde inhyses på dennes hemman. Förekommer i Vemmenhögs dombok i december 1675 samt januari 1676 angående en tvist med sonen Truls. (Uppgifter från Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1-3 1972.)





Den 6 februari om natten klockan 1 döde Anders Trölson i Skurup, begrafven den 12 dito, ålder 70 år.

Anders gift Anna Trulsdotter den 24 Feb 1656 i Skurup (M). Anna (dotter till Truls och Estred) föddes cirka 1622 i Skurup (M); dog den 14 Maj 1692 i Skurup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Hennes förste make avled 5/8 1655. Han var brukare av en hel gård i Skurups by.På Skurups kyrkogård finns - enl. gravstensinventeringen - en bevarad gravsten efter"Anders Trölsen död 6/2 1696 och Anne Trölsdatter död 1692.Förekommer i Helmer Frennings släktutredning publicerad i Släkt & Hävd 1972.





Den 14 may döde Anders Trölsons hustru i Skurup Anna, begrafven den 18 may, hennes ålder 70 år och 8 månader

Noteringar:

Den 24 februari vigdes Anders Trölson och Anna Trölsdotter

Tuve gift Mereda Andersdotter cirka 1645. Mereda (dotter till Anders) föddes cirka 1627 i Skurup (M); dog cirka 1703 i Nr 7, Solberga (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Förekommer i Helmer Frennings släktutredning i Släkt & Hävd 1972: "Merreda Andersdotter född senast c:a 1627, kanske i Skurups socken, där även brodern Adam bodde. Tack vare ett förmyndarskapsmål (Vemh. domb. 7/2 1716), där sonen Sven Tuvesson i Sandåkra och flera av hans halvsyskon nämns, kunde deras mor spåras." I första äktenskapet med Tuve föddes minst två söner. I andra äktenskapet med Nils Trölsson (f.1625 d.1668) åbo Hylteberga 1 föddes minst en son och tre döttrar. I tredje giftet är endast en dotter känd.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Nr 3 i Tullstorp

Per gift Malena Jönsdotter Kock. Malena (dotter till Jöns Svensson Kock och Sissa) föddes cirka 1651 i Nr 11, Önnarp (M); dog den 23 Jun 1736 i Nr 3, Tullstorp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 23 juny klockan 10 förmiddagen dödde Magdalena Jönsdotter i Tulstorp, som var 85 åhr gammal och begrofs den 7 july.