Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Sverige

Kristina gift Mstislav I Storfst av Kiev 1095. Mstislav (son till Vladimir II "Monomachos" Storfst av Kiev och Gytha av England) föddes 1076; dog den 15 Apr 1132. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Ingeborg av Kiev
2. Isjaslav II Storfst av Kiev föddes 1096; dog den 13 Nov 1154.

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Inge d.ä., ca 1055-1110, kung i Sverige eller möjligen endast i Västergötland. Han regerade troligen från 1079 till 1110, med avbrott 1084-1087. Han var son till Stenkil. Inge gynnade kristendomen och lät tillsammans med hustrun Helena anlägga nunneklostret i Vreta. Inge fördrevs c:a 1084 för en tid av sin hedniske svåger Blot-Sven, men dödade senare denne. Mordet skedde på Toströn i Mälaren. Hans förbindelser med påven är omvittnade i ett brev från Gregorius VII 1080, i vilket han kallades "Ingo gloriosus Suetonum Rex - Inge, svearnas ärorike konung". Under Inges regering hölls ett fredsmöte ("trekungamötet") i Kongahälla, nära det nuvarande Kungälv, då Inges dotter Margareta Fredkulla giftes bort med kung Magnus Barfot av Norge.Uppgiften om att Blot-Sven skulle varit svåger till Inge är mycket osäker. En källa anger att Inge dog 1112.Inge blev i sin barndom skickad till Holmgård (Novgorod) i Ingermanland för att uppfostras och sägs där ha växt upp tillsammans med kung Jarepolk Waldemarsson. Inge var 11 år och fortfarande i Holmgård när hans far dog. Inge blev 1079 vald till kung i Sverige som en arvtagare till Stenkil, men blev fördriven från Uppsala 1084 av allmogen då han vägrade blota. Hans svåger Blotsven erbjöd sig då att blota om han fick bli kung. Det tyckte allmogen var ett bra förslag och utsåg honom till kung. Inge lär ha vistats på Axavalds slott i Västergötland under tiden. Blot-Sven var gift med en syster till Inge d.ä. Inge var samtidigt gift med Mö eller Helena, en syster till Blot-Sven. Inge återvände 1085 eller 1086 till Svealand och dödade Blot-Sven och blev därefter ensam kung i Sverige till sin död 1112. Han tillsatte flera biskopar, byggde kyrkor och utväxlade brev med påven.Inge grundade Vreta kloster som det första nunneklostret i Sverige c:a 1110, tillsammans med sin hustru Helena, som efter Inges död blev dess första abedissa. Grundplåten till klostret var andelar i ett flertal gårdar runt Vreta såsom Kungsbro, Mjölorp, Lilla Wreta, Brunnby, Håckla och Broby vid södra änden av Tåkern. Det stora gårdsinnehavet i de centrala delarna av Östergötland tyder på ett starkt engagemang i denna bygd. De kan visserligen ha kommit till Inge vid hans giftermål med Helena vilket donationsbrevet tyder på då bägge två står som donatorer. Tyvärr finns donationsbrevet inte bevarat i original.Traditionellt anses Inge vara knuten till Västergötland men varför skulle han i så fall anlägga det första klostret i Sverige i Östergötland? Snarare tyder det på att han har sina rötter i närheten av Vreta. I avskriften av donationsbrevet som gjorts av Rasmus Ludvigsson står även att Kung Inge är begravd i Vreta, så även hans drottning Helena. Då Inge d.y. aldrig var gift med någon Helena måste detta avse Inge d.ä. Det är tämligen rimligt att tänka sig att han vill bli begravd på den plats där han satsat på att bygga upp ett kloster vid denna tidpunkt då många fortfarande var hedningar. Enligt den först på 1400-talet tillkomna Prosaiska krönikan skall Inge ha segrat i fem strider i Skåne och innehaft detta landskap i 3 år men blivit mördad där i sin säng. Denna historia har i lilla rimkrönikan kompletterats med att han begravts i Varnhem. Det som är egendomligt i sammanhanget är att Inge den äldre var mesta tiden verksam i Västergötland. Inge från Levene, förtäljer legenden, bodde som kung på kungsgården i Ytterberg i Hornborga och hade sitt jaktslott i Ingatorp, några rejäla stenkast från Hångers by där han skall ha dött. Han är också omtalad som begravd på Hångers ödekyrkogård men flyttad 1212 till Varnhems klosterkyrka och sägs ligga under en sten utan inskription i mittgången i klosterkyrkan.(Sverige och dess regenter)I närheten av Hånger låg kung Inge den äldres hovgård, och kungens vilorum blev Hångers kyrkogård. Han dog omkring 1110 och gravsattes här under en huggen häll, 7 fot lång och 3 fot bred med bilden av ett svärd inristad på den flata översidan. Vid hällens båda gavlar har stått huggna kors, sådana man ser på kungagravarna vid Varnhem. Efter hundra år, omkring 1212, flyttades kung Inges stoft till Varnhem. I Varnhems klosterkyrka finns också ett minnesrum över honom med en tumba och en minnestavla som Johan III lät uppföra 1574 under ledning av Rasmus Ludvigsson, med följande inskription: "Konung Inge Stenkilsson (Inge d.ä. ) minnesrum Här ligger begraven Ingo, Svea och Gjöta konung, med thet namnet den tredje. Han älskades storligen af sina undersåtare efter han styrde Sverige medh drängskap och bröt aldrig Sveriges lag, the i varje landskap vedertagne voro, han vandt Skåne med fäm strider under Sverige igen, och hade thet i try åhr, under sin hand. Ena natt varsdt han i sina säng mördad av skåningarna åhr MLXIV (1064), då gingo Wästgjöte til och boro honom hem til Axavald, och sade sig aldrig försvinna den skadan. Han jordades i Warnhem och under sin sten här fridoger hvilar." Inskription på tumban "Här ligger Kung Inge, som aldrig något företog mot landet o styrde riket med myckan trohet, förenade Skåne med fäderneslandet, sedan Danskarna blivit fem gånger besegrade. Han föll i Skåne för mördarhand år 1064. Anm. Tumban är endast ett minnesrum. Graven är belägen i mittgångens västra del." Det verkar som om Rasmus Ludvigsson enbart studerat Lilla Rimkrönikan när han skapat minnesrummet. Dessa uppgifter stämmer dåligt med övriga källtexter. Likaså dödsåret. Man får nästan en känsla av att det inte är samma person som omtalas här. Det kan vara så att det är fråga om en västgötsk kung som man senare har blandat ihop med Inge d.ä. Gamla hedniska sättet att räkna årets början från längsta natten blev nu ändrat till 1 januari enligt det romerska sättet, cirka 1080.

Inge gift Helena Totilsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Giftes med Inge den äldre för att han skulle stärka banden mellan släkterna och för att han skulle få större makt i Östergötland. I sin brudgåva från sin far fick hon förmodligen ett flertal gårdar runt Vreta Kloster

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Stenkil, född ca 1028, död ca 1066, kung av Sverige som regerade på 1060-talet.Stenkil föddes i Gårdarike (nuvarande del av Ryssland) där hans far var jarl över Aldejuborg. När fadern dog flyttade Stenkil med sin mamma till Sverige där hon gifte om sig med den svenske kungen Edmund den gamle.Stenkil efterträdde Emund den gamle. Han gynnade kristendomen under 1060-talets hedniska reaktion och medverkade troligen till upprättandet av ett biskopssäte i Sigtuna. Stenkil dog helt plötsligt i en hetsig feber år 1066. Enligt Hervararsagan dog Stenkil sotdöden i Svitjod, samma år som Harald Hårdråde stupade vid Stamford Bridge i England, 1066.Stenkil tog initiativ till att domkyrkan-Sankt Pers domkyrka-uppfördes i Sigtuna. Det är också troligt att denna kyrka under viss tid fungerade som ärkestiftets domkyrka. I Uppsala fanns ett hednatempel som biskoparna i Lund och Skara ville bränna ner, men detta hindrades av Stenkil.Stenkil var en god men försiktig kristen och kände sig mest som västgöte hela sitt liv. Storvuxen, fet och tung och en stor dryckesman. Han skall ha varit en skicklig bågskytt och hans "skottmärken" visades ännu länge på hans hemort Levene i Västergötland, där han också ligger begravd i den s.k. Kungskullen. Han var stamfar för Stenkilska ätten.Om Stenkilska ättenStenkilska ätten, kungaätt som regerade i Sverige ca 1060 - ca 1125. Till ätten hörde förutom stamfadern Stenkil hans söner Halsten och Inge d.ä. och Halstens söner Filip och Inge d.y. Inge d.ä:s dotter Katarina var gift med danske kungaättlingen Björn Järnsida och svärmor till den svenske kungen Erik den helige, dottern Margareta Fredkulla var maka till den danske kungen Nils och mor till den svenske tronpretendenten Magnus Nilsson. En tredje dotter, Kristina, gifte sig med den ryske fursten Msrislav av Novgorod.Fotnot:I de flesta uppslagsböcker framgår att hustrun till Stenkil, Maria, var Emund den gamles dotter. Men närmare forskning och kontakt med personer som specialstuderat just Stenkilsätten (Sören Lindhe, Linköping) ifrågasätter detta. Sören Lindhe går på uteslutningsprincipen och hävdar att hade Maria varit Edmund den gamles dotter skulle Stenkil gift sig med sin halvsyster. Därför anser Sören att det bör vara Edmunds bror Jakob som är far till Maria (Anudsdotter). I detta sammanhang anges därför detta troligare släktförförhållande.

Stenkil gift Maria Anundsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Sverige

Noteringar:

Att Stenkils hustru var dotter till Amund skriver Olof Dalin om i sin bok "Svea rikes historia", 1750.Det är en vanlig uppfattning annars att Stenkil var gift med en dotter till Amunds bror Emund. Då Stenkils mor gifte om sig med Emund hade han i så fall gift sig med sin egen halvsyster.Samma sak omnämns i Hervaresagan.

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Kind härad

Noteringar:

Kallas även Tove Jarl och Tufve WalgötersonÖvertog Jarlsämbetet i Kind i Östergötland efter sin far och blev som sådan mycket mäktig. Beskrivs som en kriggirig Herre, men varit olydig emot danska Kungen Harald Blåtand. Adam av Bremen säger att han var född i Västergötland av förnäm släkt. Kristen vid år 980Skövlade gamla Uppsala hedniska tempel och tog bort allt silver och guld från gudarnas beläten.Mördades samtidigt med Blotsven 1080-84





Han var i unga år tjänat Norske kungen Olof Haraldsson i hans krigståg med Amund emot Danmark och av honom blivit omvänd till kristendomenBlev sedan Amund Jakobs Jarl då han övertog Jarlsämbetet i Kind i Östergötland efter sin far och blev som sådan mycket mäktig. Beskrivs som en kriggirig Herre, men varit olydig emot danska Kungen Harald Blåtand. Han sägs vara född i Västergötland av förnäm släkt.

Totil gift Gytha Osgoddotter cirka 1042 i London, England. Gytha föddes i London, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Västergötland

Noteringar:

Levnadsbeskrivning: Ragnvald var Jarl i Västergötland ca 1010-1020. Han bodde i Skara.Han gifte sig i Konungahälla med Den norska kungens syster Ingeborg.Under hans tid som Jarl friade den Norske Kungen Olaf Haraldsson till Olof skötkonungs dotter Ingegärd. Detta uppskattades av den Västgötske Jarlen som gjorde allt han kunde för att slippa plundringstågen från den Norske Kungen. Ragnvald var också gift med Ingeborg, en Norsk prinsessa och syster till Olav Tryggvasson och ville därför hålla sig väl med norrmännen.Olof skötkonung däremot ville inte ens höra talas om saken då han ogillade den Norske kungen. Ragnvald Jarl hade emellertid i samförstånd med rikets bönder på ett ting i Uppsala tvingat Olof skötkonung att bortlova Ingegärd till den Norske Kungen. Olof gjorde allt han kunde för att förhindra giftermålet och sände inte iväg sin dotter till det beslutade mötet med den Norske Kungen. Ragnvald Jarl blev orolig för att norrmännen nu skulle börja härja hos honom som hämnd och gjorde nu allt för att blidka dem. Men i samband med ett besök av kung Olafs hovskald Sigvat Thordarsson fick han reda på att det kommit sändebud från Kung Jaroslav i Gårdarike om att han ville gifta sig med Ingegärd och att detta blivit väl mottaget hos Kung Olof. För Kung Olof kom detta frieri förstås som sänt av gudarna eftersom han nu såg en snabb lösning på problemet. Ragnvald Jarl sökte nu nya lösningar som skulle blidka Olaf. Han bad Sigvat föreslå den Norske Kungen att istället gifta sig med Olof skötkonungs frillodotter Astrid som just var på besök hos Jarlen och verkade intresserad av ett giftermål. För säkerhets skull var man överens om att kung Olof inte skulle tillfrågas denna gång. Sigvat lyckades få kung Olaf att acceptera det nya äktenskapsförslaget . Ragnvald Jarl förde sedan Astrid till Norge, där hon förmäldes med Olaf under storståtliga former. När Jaroslavs sändebud återkom på våren 1019, lovade Ingegärd att följa med till Jaroslav under vissa förutsättningar. En förutsättning var att hon fick Ingermanland och Aldejoborg vid Ladoga samt att hon fick ta med sig en person dit som skulle få samma ställning där som han haft i Sverige. Olof skötkonung och sändebuden gick med på kraven, men när hon berättade att det var Ragvald Jarl hon ville ta med sig blev Olof tvärarg för han hade tänkt hänga honom till sommaren för att han hade gift hans dotter Astrid med den Norska kungen. Men efter ett tag lugnade han sig och gick med på villkoren men under villkor att han aldrig mer kom inför Olofs ögon eller visade sig i Svitjod så länge Olof levde.När sommaren 1024 kom avreste Ingegärd till Gårdarike där hon strax gifte sig med Jaroslav. Med sig på resan hade hon Ragvald Jarl som också medförde sin hustru, prinsessan Ingeborg och sönerna Ulf Jarl och Eilif Jarl.Som utlovat fick hon Aldejoborg och Ingermanland men lät makten över Jarlsdömet gå över på Ragnvald som levde där i lång tid i välmåga.I sitt andra gifte med Astrid Nialsdotter från Halogaland i Norge fick han sonen Stenkil.Efter Ragvalds död återvände Astrid till Sverige tillsammans med sin son Stenkil och gifte om sig med den svenske konungen Emund gamle.

Ragnvald gift Astrid Njalsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Svensk Kung

Noteringar:

Anund Jakob, 1007-1050, kung 1019 (1022)-1050.Anund Jakob föddes på Jakobsdagen, 25 juli 1007, som son till Olof Skötkonung och drottning Estrid. Året därpå döptes han till Jacobus, då han fötts på Jakobsdagen.Han blev född och döpt till det kristna namnet Jakob men blev av allmogen vid Ulleråker (som ännu ej var kristna) vald till kung med det nya svenska namnet Anund. Han valdes till sin fars medregent år 1019, och blev vid faderns död år 1022, ensam kung.Anund Jakob slöt i Kongahälla (Kungälv) förbund med sin svåger Olav i Norge 1026. Året därefter härjade han med 420 skepp tillsammans med kung Olav av Norge (Olav Haraldsson) i Skåne och utkämpade slaget i Helge å mot kung Knut den store av Danmark.Lite kuriosa: i slaget vid Helge å var alla inblandade släkt - Knut den store av Danmark var halvfarbror till Anund Jacob och hans halvsyster Astrid. Astrid var i sin tur Olavs av Norge hustru och Olav och Anund Jacob var svågrar!Under åren 1028-1040 hade han i krigstjänst hos sig den skånske kungasonen Svein Ulvsson (Estridsson), som senare blev dansk kung.År 1030 hjälpte han Olav den helige vid tåget till Stiklastad och det misslyckade försöket att återta Norge. Samma år dog Turgot, den förste biskopen i Skara, samt den engelske martyrpredikanten Wolfred.I slutet av sitt liv blev Anund Jakob kallad "kung Anund Kolbränna" för sin stränghets skull-han brände lagbrytares gårdar till "kalla kol".År 1050 dog han "sotdöden" i Sigtuna eller Husaby och begravdes under "eskilstunakista" vid Husaby kyrka.------------------------------------------------------------------------------------------------------Ändringar och tillägg /Sören LindheFödd: 1007 1015 Olof Dalin Svea rikes historia sid 660-61Anund Jakob, " Anund Kolbränna ", 1007-1050, kung 1019 (1022)-1050. Anund Jakob föddes på Jakobsdagen, 25 juli 1007, som son till Olof Skötkonung och drottning Estrid. Året därpå döptes han till Jacobus, eftersom han var född på Jakobsdagen. Han föddes och döpt till det kristna namnet Jakob men blev av allmogen vid Ulleråker (som ännu ej var kristna) vald till kung med det nya svenska namnet Anund. Anund Jakob nämns i de isländska sagorna och hos Adam av Bremen och skall ha gynnat kristendomen och förde en aktiv utrikespolitik. Anund Jakob valdes till sin fars medregent år 1019, och blev vid faderns död år 1022, ensam kung. Anund Jakob slöt i Kongahälla (Kungälv) förbund med sin svåger Olav i Norge 1026. Året därpå härjade han med 420 skepp tillsammans med kung Olav av Norge (Olav Haraldsson) i Skåne och utkämpade och besegrades i slaget på Helge å mot kung Knut den store av Danmark. Under åren 1028-1040 hade han i krigstjänst hos sig den skånske kungasonen Svein Ulvsson (Estridsson), som senare blev dansk kung. År 1030 hjälpte han Olav den helige vid tåget till Stiklastad och det misslyckade försöket att återta Norge. Samma år dog Turgot, den förste biskopen i Skara, samt den engelske martyrpredikanten Wolfred. I slutet av sitt liv blev Anund Jakob kallad "kung Anund Kolbränna" för sin stränghets skull - han brände lagbrytares gårdar till "kalla kol". År 1050 dog Anund Jakob i Sigtuna eller Husaby och begravdes under "eskilstunakista" vid Husaby kyrka.