Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Ölöf Nr 17, Östra Wemmenhög och Lilla Beddinge Nr 1

Noteringar:

Den 31 december hor:5ta postM, natus. Petter Larssons son i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt. den 6 januari, nom. LARS. Susept. Sissa Hans Åstrads i Warmlösa. Testes: Åke Dinesson, drängen Ola Larsson, Måns Larsson i Warmlösa, Magnus Samuels i Sohlberga, pigan Elna Andersdotter, Kerstina Nilsdotter, Boel Hansdotter ibm.





Lars Petersson var frälsebonde på Ölöv nummer 17 åtminstone åren 1778-1798. Senare flyttade familjen till L.Beddinge nummer 1, där Lars Petersson var åbo. Gårdenövertogs sedermera av svärsonen Jöns Hansson. Allihop kom från Dybeck till L.Beddinge 1 år 1813.





Den 30 mars dog och den 8 april begrofs encklingen och undantagsmannen Lars Pettersson från Lilla Beddinge nr. 1 af ålderdomssvaghet, 81 år 3 månader gammal.

Lars gift Mallena Olofsdotter den 18 Jun 1777 i Katslösa (M). Mallena (dotter till Olof Mårtensson och Elna Olofsdotter) föddes den 14 Jul 1756 i Balkåkra (M); dog den 16 Jan 1831 i Nr 1, Lilla Beddinge (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 18 juni vigdes i kyrkan ährlige och beskedlige tienstedrängen Lars Petersson samt dess trolofvade Malena Olofsdotter, bägge ifrån Katslösa och blefvo boendes i Warmlösa tills vidare.

1. Ola Larsson föddes den 13 Nov 1778 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M); dog den 31 Jan 1779 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M).
2. Elna Larsdotter föddes den 3 Jan 1780 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M); dog den 29 Nov 1859 i Stora Beddinge Nr 3, Tullstorp (M).
3. Ola Larsson föddes den 3 Maj 1782 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M); dog den 18 Sep 1816 i Hylteberga Nr 8, Skurup (M).
4. Gunnela Larsdotter föddes den 25 Apr 1785 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M); dog den 24 Sep 1823 i Nr 1, Lilla Beddinge (M).
5. Anders Larsson föddes den 10 Feb 1788 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M); dog den 25 Dec 1854 i Nr 1, Lilla Beddinge (M).
6. Jacob Larsson föddes den 18 Sep 1790 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M); dog den 14 Apr 1850 i Nr 13, Anderslöv (M).
7. Hanna Larsdotter föddes den 21 Apr 1793 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M); dog den 11 Jun 1876 i Tingaröd Nr 11, Västra Nöbbelöv (M).
8. Mårten Larsson föddes den 5 Okt 1795 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M).
9. Nils Larsson föddes den 10 Feb 1798 i Ölöv Nr 17, Östra Vemmenhög (M).

Andra Händelser:

• Yrke: Smed på Varmlösa Nr 4, Katslösa

Noteringar:

Emellan den 27 och 28 december wid midnat föddes Lars Fryfelts och Gunnel Jönsdotters lilla son i Warmlösa och christnades den 1 januari 1724, och blef kallat PETTER.





Denne Peter Larsson Frifeldt tycks ha varit en tämligen välkänd person i Katslösabygden, vid den här tiden. Han förekommer på ett otal ställen i bland annat Ljunits härads dombok, bland annat den 1/6 samt 24/10 1764 (mål nr. 37 resp. 12). Båda målen handlar om samma sak, nämligen nämndemannen Lars Svenssons i Villie svin, vilka p.g.a. dålig gärdesgård kommit in på Varmlösaböndernas marker och ätit upp stora kvantiteter ärter. En av de utsatta bönderna var just Peter Frifeldt. Denna "rättsprocess" blev långdragen och fler mål i saken finns i domboken den 28/2 1765 (mål 1), 7/5 1765 (mål 6 - 15 sidor), 8/5 1765 (mål 9 - 5 sidor), 8/5 1765 (mål 11 - 3 sidor), 9/5 1765 (mål 12 - 28 sidor). Vid en rättegång 10/10 1769 (mål 2) om något bråk som uppstått under en högmässa i Katslösa kyrka 1767 vittnade Peter Larsson i följande ordalag: "Att han juldagen hört prästen som predikade, uti predikningen afstannade men hwad han sade säger sig intet hafwa hört emedan witnet satt långt neder i kyrkian." Vid en annan rättegång den 15:e juni 1770 (Ljunits o H:s häradsrätt/LLA) var P.L.F. inkallad som vittne. Saken gällde ett mål där kornetten Lorentz Löfberg instämt bonden Jeppa Nilsson i Varmlösa, för att denne vid ett flertal tillfällen "angripit med owett och skymfeliga utlåtelser emot käranden". Angreppen skulle tydligen ha med något arrende att göra - Jeppa Nilsson arrenderade nämligen jord av Löfberg som brukade gården Varmlösa 9. Och så blev då Frifeldt vittne i saken. Han berättade bland annat att under sommartiden 1769 hade Jeppa Nilsson "uti wittnets (Frifeldts) påhör varit ganska obeskiedlig emot herr cornetten Löfberg". Nilsson hade kommit in till Löfberg hos Frifeldt med en yxa på armen. Då läste Löfberg upp arrendekontraktet för Jeppa Nilsson, "hwaruti bland annat stod att Jeppa alltid skulle wara höflig och skickelig" o.s.v. I Ljunits dombok den 6/9 1771 (mål 2) förekommer Petter Larsson (nu ej nämnd som Frifeldt) som en av sex svarandeparter. Tillsammans med nämndemannen Jeppa Mattisson samt Varmlösabönderna östre Per Andersson, Hans Mårtensson, Sven Persson samt Nils Hansson var han stämd till tinget av Villies kyrkoherde, Jöns Leche. Denne hade fått allt sitt gräs nedtrampat i en äng där dessa Varmlösabönder tjudrat 36 hästkreatur på bete. I Ljunits härads dombok den 30/5 1781 inleds en mycket långvarig och omfattande rättegång där Elisabeth Bengtsonia, dåvarande innehavare av gården Varmlösa nummer 9, anklagade Peter Frifeldt för att "altsedan mitt anträde till hemmanet no. 9 icke på något sätt welat med mig öfwerenskomma om den plats hwarpå han bygdt större delen af sina hus och gård, ehuru samma plats från urminnes tider warit ansedd och brukad såsom gatuplats under det hemman jag nu bebor. Altså och på det icke genom min efterlåtenhet denna gatugrund må omsider blifwa aldeles afskild från den af mig bebodda rusthållsdel, finner jag mig föranlåten att ödmjukast anhålla det Petter Larsson måtte blifwa lagligen kalla och stämd till nästkommande Ljunits härads laga sommarting, för att derstädes wisa med hwad rättighet han kommit att bygga på ofwannämnda gatuplats, hälst det är bewisligt att hemmanet no. 4 har sin gårds tomt på annat ställe i byn belägen". Saken upprörde Petter Frifeldt så till den milda grad att han gick till klockaren i Solberga, Swen Elberg. Med dennes hjälp författades en lång och detaljerad skrivelse till tingsrätten. Han framhåller här bl.a: "Jag ärkänner wäll at ett annat ställe i byen är rätta gårdstomten för mitt hemman no. 4, men påtager mig derföre icke den beskyllning at utan rättighet hafwa min åbyggnad på det ställe den nu står. Rättigheten at på detta ställe bygga har min afledne fader Lars Frifeldt lagligen åtkommit, på det sätt at rätta ägaren till den tomt iag nu bebor, och som från urminnes tjder haft den såsom en sig tillhörig gatuplats, nembligen afledne åboen på no. 10 Hans Åstradsson har till denna plats afstadt sin rättighet åt min fader redan år 1724". Saken låg till så att Petter Frifeldts fader, Lars Frifeldt å Varmlösa 4, var broder till den nämnde Hans Åstradsson. Dessa två skrev mycket riktigt ett överlåtelsekontrakt år 1723/1724, då Lars Frifeldt köpte Varmlösa nummer 4. Saken tog nu en helt annan vändning än den Bengtsonia förmodligen väntat sig. Rätten ansåg sig nämligen inte kunna besluta i denna fråga, då både Varmlösa nummer 4 och 9 var kronohemman.





Den 13 oktober dog och den 28 begrofs Petter Larsson i Warmlösa 81 år gammal af åldersomsbräcklighet.

Petter gift Anna-Stina Börjesdotter den 5 Nov 1749 i Katslösa (M). Anna-Stina (dotter till Börje Nilsson och Elna Trullsdotter) föddes den 22 Jun 1730 i Södra Villie Nr 17, Villie (M); dog den 7 Maj 1814 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 7 dog och den 15 begrofs enckan Anna Börjesdotter på nr. 4 Varmlösa, 93 år gammal af åldersbräcklighet.



Med all säkerhet dotter till Elna Trullsdotter även om åldern i dödsnotisen säger annat.

Noteringar:

Den 5 november copulerades smeden Petter Frifelt och pigan Anna Börjesdotter ifrån Warmlösa.

Andra Händelser:

• Yrke: Corporal på Nr 4 Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Korpral vid Skånska Tremänningsreg., Åbo å Varmlösa 4, Tillsyningsman. Född 1693 i Katslösa (Varmlösa 10). Död 15/2 1746 i Katslösa (Varmlösa 4). I jordeboken 1690 anges nr. 4 i Varmlösa vara 1/8 mt. krono, anslaget kavalleriet som rusthåll. I mtl. 1700 och 1710 var hemmanstalet reducerat till 1/16 mantal, en skattelindring, alltså. 1721 var nr. 4 öde, men i mtl. 1727 fanns där corperal Frifelt. Lars Frifeldt var son till Åstrad Hansson och hans hustru i Varmlösa. Av allt att döma var han född och uppväxt i utpräglad bondemiljö och hans broder Hans Åstradsson övertog föräldragården, Varmlösa 10. Emellertid lät Lars Frifeldt, av någon anledning, i slutet av år 1717 eller möjligen början av 1718 värva sig till Skånska Tremänningskavalleriregementet. I 1718 års generalmönsterrulla återfinnes han som andrekorpral vid tredje korpralskapet, Livkompaniet - befäl för 32 ryttare och av någon anledning just detta enstaka år benämnd Lorenz Frifeldt. I rullan uppges han vara 24 år gammal och skåning till börden. Hans häst var en 9-årig svartbrun vallack med vit höger/bakfot. I 1719 års mönsterrulla har han förflyttats till andra korpralskapet vid Majorens kompani, där han blev ensam korpral. Han efterträdde Peter Ingelström som förflyttats till Livkompaniet och benämnes nu Lars Frifeldt. En ny springare fick han, även om den inte tycks ha erbjudit mycket bättre prestanda än den förra. Även nu var det en svart/brun vallack med vänster bakfot vit, 10 år gammal. Denne fyrfotade vän följde sedan Frifeldt tills han lämnade militärlivet bakom sig.



Lars Frifeldt tjänstgjorde under tre regenter och var med andra ord - åtminstone i början av sin karriär - en sann "karolin". Efter Karl XII:s död i Norge 1718 blev systern, Ulrika Eleonora, Sveriges nya regent - om än blott under något års tid. 1720 tillträdde en ny ätt Sveriges tron och denna nya era inleddes med Fredrik I som regent. Detta tycks emellertid icke ha inneburit några nämnvärda förändringar för militärerna. 1720 var av allt att döma sista året som Lars Frifeldt finns med i Skånska Tremänninskavalleriregementets rulla. Han var nu 27 år gammal och hade drygt tre års tjänstgöring bakom sig. Som korpral vid Majorens kompani hade han 35 man under sig. Av dem var 30 skåningar, två smålänningar, en bleking, en västgöte och en östgöte. I uniformen för Majorens kompani - där Frifeldt tjänstgjorde - ingick vid 1720 års mönstring följande persedlar (enligt rullan): blå kappor med gult foder, blå rockar med underfoder och mässingsknappar, dito rockar men utan foder, blå underfodrade västar med mässingsknappar, hattar utan gallon, svarta halsdukar, handskar, gehäng, karbinrem, byxor, stövlar med sporrläder och sporrar. Därtill kom nya värjor och patronkök. 1720 eller 1721 tycks Frifeldt ha slutat sin militära bana och 1723 gifte han sig med Sjörupsklockarens dotter.



Utdrag ur Sjörups kyrkbok: "d. 5 mars copolerades corporalen välborne och välagtade Lars Frifeldt med dygdesamma och Gudfruktiga jungfrun Gunell Jönsdotter i Siiörop". Lars Frifeldt var ju egentligen född och uppvuxen på en annan av Varmlösas gårdar. När han i samband med giftermålet flyttade till Varmlösa nummer 4 upprättades någon form av kontrakt mellan honom och hans broder, Hans Åstradsson. Av denna handling, daterad 1724, framgår att Varmlösa 4 var "ett surt och osunt ställe och så alltid varit". Gården hade således, innan L.F. övertog den, varit öde en längre tid. Av ett salubrev daterat den 7/4 1723 (se Ingelstads Häradsrätt/Småprotokoll AIIa:1/Uppbuds o Inteckningsprotokoll Liunitz Hds ordinarie Sommarting 16/5 1728) framgår att Lars Frifeldt köpte Varmlösa 4 av Jöns Nilsson, handlingen lyder sålunda: "Till Tingsrätten inlefwererade förafskiedade Corporalen Manhafting Lars Frifelt ett Sahlesbref dat: d. 7 april 1723 af innehåll at Jöns Nillsson i Warmlösa till förbem:te Corporal afhänt bårtsålt 1/16-dels brik i Rusthållet no. 44 beläget i Warmlösa By, Liunits Härad och Katzlösa Sockn för hwilket säljaren bekommit 20 Dr. Srmt: Hwilcket Kiöpebref uplästes Exhibierades och efter Corporalen Frifelts begiäran sålunda till Protokoll fördes, hwaraf honom Extract bewiljades" På Varmlösa 4 framlevde Frifeldt sina dagar till sin bortgång 1746.





Den 5 februari klockan 10 om aftonen dödde corporalen Lars Frifelt i Warmlösa och blef begrafven den 14 ejusdem. AEt 53 år.

Lars gift Gunnela Jönsdotter den 5 Mar 1723 i Sjörup (M). Gunnela (dotter till Jöns Månsson och Catharina Margareta Samuelsdotter) föddes den 1 Dec 1703 i Nr 17, Sjörup (M); dog den 9 Nov 1768 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 1 december föddes min lilla dotter och christnades den 4 ditto och wart kallat GUNNEL.





I Sjörups födelsebok 1703 har Gunnels fader, klockaren Jöns Månsson, skrivit: "Den 1 December föddes min lilla dotter..." Denna lilla dotter växte upp och i 1716 års mantalslängd nämns en Gunnel som piga hos kyrkoherde Engelholm i Sjörups prästgård - möjligen är det samma Gunnel. I vilket fall som helst gifte hon sig 1723 med korpralen Lars Frifeldt i Varmlösa. Gunnel blev 65 år gammal.





Den 9 november dödde och den 24 begrofs änckan Gunella Jönsdotter i Varmlösa, 65 år gammal, siukdomen ålderdom och bräcklighet.

Noteringar:

Den 5 marty copolerades corporalen och wälachtade Lars Frifelt med dygdesamma och gudfruktiga jungfrun Gunnel Jönsdotter i Siörup.

Andra Händelser:

• Yrke: Smed, Kyrkvärd, Åbo på Södra Villie Nr 17 och Varmlösa Nr 2, Katslösa

Noteringar:

BÖRGE, född i S. Villie emellan den 16 och 17 mars af föräldrar Nils Pehrsson och Anna Christina Lehnartsdotter, christnat den 20 juli. Testes: Pehr Tufvesson, Anders Tufvesson, Olof Jönsson, Tufve Pährsson, Elna Andersdotter, Karna sahl. Friderich bar barnet. Jordemoder Karna Nils Ohls i Katslösa.





Enligt Villie kyrkoräkenskaper var B.N. kyrkvärd där mellan 1728 och 1734. Han övertog med tiden smedsysslan från sin fader och var först verksam i Villie och därefter i Varmlösa. Sedermera avlöstes han i smedjan av svärsonen, Peter Larsson Frifeldt. Av Örsjö kyrkoräkenskaper framgår att Börje Nilsson i Villie utfört en hel del reparationer i denna kyrka, bl.a. 1716: "Smeden Börie Nillss för åtskjilligt småt arbete 2:16 (daler och ören silvermynt), 18 (lispund..?) kalk 9:00, 200 taktegel 4:00, 2 staplar - 1 till kyrkioporten och 1 till wapenhusdörren 1:20".



1723 förekommer Börje Nilsson från Södra Villie samt Matz Persson från Örsjö som faddraråt Nils Andersson och Else Jönsdotters barn i Lindby, Svenstorp. Släktforskare Sven Hansson, Malmö skrev:"Börje Nilsson föddes på kyrkogathuset nr. 25 S.Villie son till smeden Nils Persson. Hanövertog faderns syssla. Som smed gjorde han en del arbeten bl.a. i Örsjö kyrka. 1716 på nr. 25 Börje Nilsson h. flicka Ingry inhyses Bengta Nils Jöns. Flyttar strax därefter, 1726, 1728 finns han på S.Villie nr. 17 och har brodern Fredrik som dräng. År 1739 är han på Varmlösa nr. 2 i Katslösa. Efter Börjes död övertog svärsonen Peter Frifelt smedsysslan i Varmlösa by.





Den 22 juli dödde Börie Nilsson i Warmlösa och blef begrafven den 31 ejusdem. AEt 65 år.

Börje gift Elna Trullsdotter (före 1730). Elna (dotter till Truls Andersson och Johanna Hansdotter) föddes den 7 Jun 1699 i Nr 21, Örsjö (M); dog den 7 Jul 1751 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 7 juli dödde Börie Nils hustru i Warmlösa och blef begrafven den 16 ejusdem, nom. Elna Trullsdotter. AEt 52 år 1 m.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på nr 10 Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Dräng, Åbo, Kyrkvärd. Död 29/3 1730 i Katslösa (Varmlösa 10). En Åstrad Hansson var i unga år dräng hos "söndre Ola Andersson" i Norra Vallösa - numret på gården går ej att härleda. Även en kvinna med samma namn som hans tillkommande hustru, Mätta Persdotter, tjänade här som piga...säkert ingen tillfällighet. I Villie/Örsjö kyrkbok delen för under "Utomäktenskapliga barn 1688" en Åstrad Hansson i Örsjö nämnd som dopvittne: "D. 16 Sept. Christnades ett oäckta i Örsjö kyrckia wid nampn Kirsten. Kirstenna Anders Matts i Sohlberga bar det till dopet. Moderen ...... Hansdotter af Torsiö o Solberga, Faderen uty lag, Lars Trulsson i Almarö. Test: Åstre Hansson i Örsiö, Anna Lars Anders och Kirstena Nils Anders ibm. Detta barnet döde och blef begrafwet d. 21 oct. i samma åhr."





Den 29 marty dödde Åstrad Hansson i Warmlösa.

Åstrad gift Mätta Persdotter cirka 1691 i Katslösa (M). Mätta (dotter till Peder Ottesen och Else Larsdatter) föddes Mar 1658 i Katslösa (M); dog den 6 Nov 1742 i Varmlösa Nr 10, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

I N.Vallösa nämns på 1680-talet en piga med namnet Mätta Persdotter, hon tjänade hos "söndre Ola Andersson". På samma ställe fanns en dräng med namnet Åstrad Hansson. Sannolikt var det alltså här som dessa blivande makar lärde känna varandra. Något som styrker resonemanget är att Mätta - enligt nedannämnda domboksprotokoll - hade större delen av sin släkt i Sjörup och Vallösa. Mätta Persdotter var, enligt ett domboksprotokoll (Ljunits renoverade domböcker) från 5/5 1691 (se avskrift nedan), systerdotter till Michel Larsson i Fuglie, Skårby. I samma protokoll nämns flera av Mättas bröder och svågrar. Att Mätta hade en broder vid namn Otte Persson är således ställt utom varje tvivel. I Villies dödbok förekommer på datumen 16/4 1675 en Else Per Ottes i S.Willie, 50 åhr". Denna kvinna skulle således ha varit född 1625 - ett fullt tänkbart födelseår på Mättas moder. Det som styrker teorin att dess Else och Per Ottesson är föräldrar till syskonen Persson/-dotter är dels de ovanliga namnkombinationerna Per Ottesson respektive Otte Persson. När Per Ottessons hustru visar sig heta Larsdotter i efternamn är "saken klar". Mätta Persdotter var systerdotter till Michel Larsson, som var broder till Per Ottes' fru Elsa Larsdotter, som i sin tur alltså var moder till såväl Mätta Persdotter som till hennes syskon Otte, Olof och Ziphora. Namnet Else/Elsa förekommer sedermera på flera olika håll bland ättlingarna. När Mätta Persdotter och hennes make Åstrad Hanssons son Hans döptes den 24/1 1701 fanns bland faddrarna en Ellse Pärsdotter...troligen en syster till Mätta som i så fall fått moderns förnamn. Till yttermera visso hade två av Mättas bröder, Otte och Olof, döttrar med namnet Else. Det ovannämnda domboksprotokollet, daterat 4:e och 5:e maj 1691 lyder sålunda: "Per Mårtenson i Varmlösa, Otto Person ibm, Åstrad Hanson ibm och Oluf Person i Grafvstorp Cit. Oluf Kiempe Söndra Willie tillkiärandes honom för han ormhult (?) och uthan släktens samtycke tillhandlar sigh dhet åboende gårdh i Söndra Willie, som ähr Crono Skatte hemman och dhe å mödernes vägnar till skatte rättigheten säga sigh äro börde rätten emot dhet Oluf Kiempe ähr uthom släkten och i stillhet, uthan dheras consens till precticerat sigh gården af Michaell Larsson, som för dhetta skattehemman bebodt, men genom döden nyligt afgången och erfvingarna medh opbuden protesterat som med extract af protocollet bewysas EX Datis d. 13 october 1690 och d. 9 Febr. 1691. Derjemte insinuerade klaganderen (en) copia af sith contract som Michaell Larson och Ola Jönsson Kiempe sins emellan slutet om hemmanet nytiande i 12 åhrs tyd och sedan dhet aför--. Dat. d. 4 Aprilis 1678 i Norra Willighe opesesendet sielfwa orginal som straxt åtherberoerades. Svaranden ähr till vedermähle berättande sig intet hafva härmoth föra vydhare ähr åberopa sigh köbebref som för Rätten insinuerades. Dat. S.Willighe d. 28 Dec. 1689. Oluf Jönson som ähr Reus prelenderar sina uthlagda Penge efter kiöpebrefvets innehåld 64 dahl. smt och dhete nu af Klagandes som giöre sigh ägandet till Börd Rätten. Hvaremot dhe svarande honom sigh inga Penga fått af Oluf Jönson derföre kunna dhe icke heller åtherställa honom några medhel seyandes derföre sigh förbudit Oluf Jönson innan han pengene hade lefvererat till Michael Larsson sluta något kiöp emedan Michael ey mehr mecktig afhända gården till någon uthom släkten så länge någon i börden var som villia dhen sigh tillhandla och värderigs bethala. Rätten tillfrågade parterna om dhe något mehr hafva i denna saak att införa hvartill dhe å båda syder svarade Ney, altså Resolverade Rätten sålunda. RESOLUTION: Såsom förnimes Oluf Jönson Kiempe i Söndra Willie Kipt Een half gårdh af Michael Larssons ibm, som Michael Larsons Sösterbarn hafva bördrätt till aldheles dhen vitterligen skiedt och vidh opbuden på Härads Tinget genast potesterat och nu ytterligare dhetsamma yrka och påstå Arfs Rätten, dhet Rätten öfver något och Skiäligt pröfvas att Michael Larssons Systersöner som ähr Oluf Persson i Grafstorp, Otto Persson i Warmlösa samt dheras svågrar Per Mårtensson i Warmlösa och Åstrad Hansson ibidem, behålla dhess arf och bördsrätten aldheles o=klanderh och tillrädha dhen gårdh i Söndra Willie, som Oluf Kiempe kiöpt af Michael Larsson och dhet till förstkommande Philiphi Jacobi 1692. Anbelangande Refusion som Oluf Kiempe Pretenderat för utlagdh Kiöpeskilling efter dhen kiöpeslut Innehåldh lembnas honom dhes till frytt tilfahla conde behranden. Lagl. att söckia i compensatis Expensis. "





Den 6 november om natten dödde änkian Mätta sahl. Åstrad Hans i Warmlösa och blef begrafven den 14 ejusdem. AEt 84 år 8 m.

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Sjörup

Noteringar:

Jöns Månsson förekommer tämligen flitigt i Lunds Domkapitels arkiv: FIIe:1 nr. 82 - odat 4 sid, FIIe:8 nr. 03 - 1698 7 sid, FIIe:8 nr. 63 - 1700 4 sid, FIIe:14 nr 94 - 1719 3 sid, FIIe:15 nr 09 - 1720 4 sid.Dessa brev och skrivelser har mycket information att ge om Jöns Månsson. Flera av dem utgör klagoskrifter ang. dåliga löneförhållanden. Något av breven har skrivits tillsammans med flera andra klockare i trakten. Innan J.M. erhöll sin klockaretjänst i Sjörup undervisade han ungdomen i Skivarps socken i religion. Detta hade han skött mycket bra och "alltid varit ärlig och nykter". I Lunds Domkapitels arkiv finns bland annat en del av hans ansökningshandlingar till klockareplatsen i Sjörup. Hans betyg från förre arbetsgivaren, kyrkoherden Jonas Wahr i V.Nöbbelöv och Skivarp, lyder sålunda: "Såsom närvarande ungekarl Jöns Månsson hafver sedan förleden Påsketid åhr 1697 till dato, sig till informator för ungdomen i Skifvarps sochn låtit, och om sitt förhållande uthi samma sin tienst, af undertecknade ett attestum begärer, ty kan jag ej annat om honom Jöns Månsson betyga än att han uthi samma sin tienst och uthi förbemälte tyd hafver warit flytig och ungdomen både till församlingens och mitt uthi theres Christendoms stycken informerat, och illiest uthi sitt lefverne warit stilla, sachtmodig och nykter, at honom förden skull medh skiäl i ett gott wittnesbörd meddehlas. Nöbbelöv d. 9 February Anno 1698 //Jonas Wahr." Tjänsten i Sjörup tillträdde Jöns Månsson 1698 som efterträdare till avlidne Mauritz Sörensson. Även i Sjörup undervisade han, parallellt med klockaresysslorna, barn och ungdom i kristendomskunskap och i skrivning. En kombination av klockareyrket och skolmästartjänsten var vanlig på den tiden och även långt senare. Av hans ansökningshandlingar att döma var han en mycket duktig sångare men sämre som talare. Endast en kort tid efter det han tillträtt klockaretjänsten i Sjörup förekommer han i Ljunits härads renoverade dombok, på datumen 22/6 1699 (mål nummer 22). Han var då kallad till tinget som vittne i ett mål "angående slagzmåhl" varigenom bonden Bror Larsson i Tingarödh" blivit utsatt. Av protokollets innehåll får man en aning om hur umgänget i bygden kunde se ut i slutet av 1600-talet: Bror Larsson hade en dag förliden vår hälsat på hos Jöns Månssons i Sjörup. Vid samma tillfälle hade även svarandena i detta mål varit på besök, nämligen drängarna Christopher Larsson i Sjörup samt Per Jönsson och Jacob Andersson. Drängarna och Bror "kommo uti något ordhkast medh hvarandra", varvid Bror lämnade stugan och gick ut på gården, dit klockaren en stund tidigare gått ut för att hugga ved. Bror Larsson berättade för klockaren att de tre drängarna "dhe truga at willia hafva lyfvit af mig dher inne". I samma stund kom en av drängarna, Christopher Larsson, ut på gården och försökte övertala Bror att komma in igen. När övertalningsförsöket misslyckades tog drängen tag i Bror Larsson och slog omkull honom, därute på gårdsplanen. Ungefär samtidigt kom ytterligare en av de tilltalade drängarna, Per Jönsson, ut på gården. Med en käpp som han hade i handen slog han Bror några slag i huvudet och samtidigt kom även den tredje, tilltalade drängen ut från boningshuset. När även han gick till attack mot Bror Larsson ingrep klockaren så att Bror kunde undkomma och fara hem till Tingaröd. Bror Larsson var givetvis närvarande vid detta ting. Han berättade att han "af dessa drängier blivit så illa hanterat så at hans axel och kropp var heelbla". Detta verifierades även av länsmannen som "besichtigadt Bror Larson och befunnidt att dhet vänster skullderbladh på honom varit blått". Enligt protokollet berättade Bror även "att hans hufvud var så slagit sampt heela hans kropp att han dheraf måst 14 dagars tyd hållas vyd sängen". Ett annat vittne i målet, Pehr Jacobsson, berättade att också han varit inne hos klockarens vid tillfället ifråga. En av de tilltalade drängarna - Per Jönsson - hade då framtagit en kniv. Klockarens hustru hade då genast reagerat och tagit denna ifrån honom. När denne Jönsson nu, inför sittande tingsrätt, tillfrågades vad han skulle använda kniven till uppgav han "att han tagit fram knyfven att karfva tobak medh, och som dhe andre finge see knyfven fara dhe alle pa honom så att han intet fick karfva någon toback". (målet uppsköts)



År 1699 gifte sig Jöns Månsson med ("konserverade") sin företrädares änka, Catharina Margareta Samuelsdotter. När hon dog, 1748, överlät Jöns Månsson sitt ämbete till sonen Jacob Sjöberg och flyttade samtidigt till den andre sonen, Jöns Sjöberg, som var kronolänsman i Stora Herrestad. Där bodde Jöns Månsson ännu vid sitt frånfälle den 23:e april 1749. Under många år i början av 1700-talet var det Jöns Månsson som skötte kyrkbokföringen i Sjörup. Detta framgår klart av dottern Gunnels födelsenotis 1703, där han skriver "min lilla dotter".





Den 9 may blef klockaren Jöns Månsson begrafven, som blef död den 23 aprilis i St. Herrestad därest han sedan Michaeli tid i förledet åhr hade varit hos sin son länsmannen Jöns Siöberg AEt 79 år 2 månader.



Den 23 april dödde i Herresta cronolämdzmannens Jöns Siöbergs fader Jöns Månsson, blef begrafven i Siörup, därest han tillförne warit klåckare, 83 åhr gammal.

Jöns gift Catharina Margareta Samuelsdotter 1699 i Sjörup (M). Catharina (dotter till Samuel Söffresen Ellbom och Marna Hansdotter Wernich) föddes cirka 1664 i Ystad (M); dog den 26 Mar 1748 i Nr 17, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Denna Catharina Margareta var först gift med Sjörupsklockaren Mauritz Sörensson. Efter hans död 1697 fick hon hans efterträdare, Jöns Månsson, till ny man. På prästlikt manér "konserverade" han änkan, trots att hon var några år äldre än han själv. Men dessa makar fick många år tillsammans, ty C.M.S dog inte förrän 1748.





Den 26 marty klockan 9 om förmiddagen dödde klockarens Jöns Måns hustru i Siörup och blef begrafven den 13 april, nom Cathrina Margreta Samuelsdotter AEt 84 år 3 månader.

Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkvärd och Smed på nr 25, Södra Villie

Noteringar:

Nils Pedersen var född i Örsjö som son till Peder Tufvesson och dess hustru (ostyrkt uppgift). Senare i livet blev Nils smed ("blacksmed" - svartsmed, grovsmed) i Villie där han bodde i ett kyrkans gathus med nummer 25 i byn. Denna fastighet tycks ha varit en anrik smedja, ty redan i Lunds Stifts Landebog av år 1569 står den noterad som den "smedie" som "aarligen till kircken giffuir landgillespendinge". Men åter till Nils Pedersen. Av allt att döma hade han ett gott anseende som smed, med tämligen nära samarbete med bland annat Villie kyrka - i flera avssenden, faktiskt. Framförallt framgår det av kyrkoräkenskaperna att han tämligen ofta anlitades för renoveringsarbeten i kyrkan men även på så sätt att Nils' svägerska, hans hustrus syster, var gift med den minst sagt danskfientlige Villieprästen Fredrik Jensen (se vidare Karen Lehnertsdotter). Nils Persson förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 7/11 1693, utdrag ur rättsprotokollet: "Per Jönsson i S.Willie efter Härads Rätten påskrifves intenfocuteric Resolution till att bevysa sin giorda beskyllning på Nembdeman Ola Jönsson Kiempe att uthskiält alla dem som i byöhlet wohro nu instämbde Nils Persson, Lars Olsson och Nils Larsson alla i S.Willie boendes att wittna i samma Sak emot hvilket wittnesmåhl Ola Jönsson Kiempe protesterade att emedan dhe alla ähro hans Sakgifvare och Skiäncka honom samma beskyllning obefogat på frya dhe dherföre ey admitterat må hvilket Rättligen pröfvar att dhe som i Styfvan wohro icke admitterade blifva. Ola Jönsson Kiempe i S.Willie att bevysa huru Per Jönsson ibm öfverfallit hans hustru i ållermansöhlet nu instämbt Nils Perssons hustru Anna Christina Lennartsdotter och Nils Jönsson ibm, att wittna sin sanningh i dy måhl. Anna Christina Lennartsdotter påropades men Abs. för den skull pliktar hon tre d. Nils Jönsson sammaledes Abs. och pliktar 3 d. Efter ventilerande af saken emedan dhe å båda syder i Dybiten om bewyst till sin sak gifvandes bestyrkiande och de äro byman sammans intet weta med hvar andra emot ähr det som ährligt och godt är altså och Emedan Per Jönsson å Egen och byamännens wägnar söckte nu förlyckning låfva och gode vänner hvar icke det skier hafva dhe sigh Lageligt Sluut och förwänta och gåfvo hvarandra händer derpå för Rätten att denna förening obrötsligen hållas skall." Vid ett ting den 29:e oktober 1695 (Ljunits härads renoverade dombok) var Nils Pedersen instämd av Segert Werre, Skivarps förste gästgivare. Denne hade enligt gällande privilegium ensamrätt ifråga om utminutering av alkohol på en viss omkrets runt gästgivaregården. Nils Pedersen anklagades nu för att på marknadsdagen i Villie, Trefaldighetsdagen år 1695, ha sålt öl och brännvin, något som han själv bestämt förnekade. I den svårlästa domboken står att läsa: "Benekandes sigh intet haft något kroghåll uthan dhå marknad der war förleden Helig Trefalldighheet Söndagh och intet öhl fants i byen annorstädes, blef öfwerluppen af der warande folcket och dhå icke kunde bortgifwa något för intet, som är en fattig man, tagandes nu hustrun till wittne att hon och hännes mann dess uthom alldrigh hålla krogh, dett åthskillige af dhem betyga." Rätten ansåg att smedmästaren och hans hustru skulle frias från anklagelsen, "så länge giästgifwaren intet kan bewijsa". Vid målet framkom dessutom att Segert Werre självsvåldigt lagt beslag på den kanna, ur vilken smedhustrun skulle ha serverat sitt brännvin, och i samband därmed "tillfogat henne någon wåldsamhet". Rätten ålade Werre att genast återlämna den beslagtagna kannan till smeden. (textavsnittet hämtat ur Peter Larssons "Från Brasan till Gästis"). Att Nils Pedersen verkligen anlitades för renoveringsarbeten i både Villie och andra kyrkor bekräftas icke minst av kyrkoräkenskaperna. I Villies kyrkoräkenskapsbok för år 1691 finns han representerad på flera poster och här bekräftas även uppgiften om att han var kyrkvärd: "Smeden Nils Persson af dito (kyrk-)värdar utj arbetslön för hängslor, stickklinkor och handgrepp till kyrkioporten, handgiordt, för des eget jern, jämwähl för 50 st. blysöm till att fästa 4 st. blyskiffwor med tillyka med mera han giordt wifordres quittens - 4 daler 6 öre." ----- "Smeden Nils Persson bekommit för des arbetslön af Cassans för 3ne par hängslor han giordt till stollsdören i kyrkan. Des quittens - 18 öre." ----- Katslösa kyrkoräkenskapsbok 1697: "Smeden Nills Persson för Skålepannan och Järnringen till klockeaxeln bekommit efter attest den 14 octob: 1695 af pastor verifierat fol - 2 daler 16 öre." Smedsysslan i Villie övertogs sedermera av Nils Pedersens son Börje.





1684 finns han i hemmet i Örsjö, men inte 1687. Möjligen var Nils Pedersen gift 2 gånger eftersom han får barn 1685 och 1686, men det kan vara en annan Nils smed.I dödboken för Villie finns ingen notis om en annan Nils smed eller en hustru till Nils Pedersen, frågan om det första giftet får stå öppet.

Nils gift Anna-Christina Lehnertsdotter cirka 1690. Anna-Christina (dotter till Lehnert Jensen (Lund?) och Margrete Nielsdatter) föddes den 15 Mar 1663 i Sandåkra, Skurup (M); dog (efter 1716) i Södra Villie Nr 25, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 15 mars föddes Lehnert Jens barn i Sandagr. ANNA CHRISTINA. Faddrar: Välborne Axel Gyldenstierna, Willem Ravn, Susanna, Bente H. Peders, Malena i Kiälsö.





Värt att notera är att den Axel Gyllenstierna som var vittne vid denna Anna-Christinas dop i mars månad 1663, själv hade en dotter med samma namn (obekräftad uppgift) - var det möjligen så att Lehnerts dotter uppkallades efter denna herrskapsfröken?. Anna-Christna Lehnertsdotter nämns vidare i något sammanhang Villie kyrkbok på datumen 27/4 1692. Dock är notisen ganska oläsbar. Anna Christina Lennartsdotter förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 7/11 1693, utdrag ur rättsprotokollet: "Per Jönsson i S.Willie efter Härads Rätten påskrifves intenfocuteric Resolution till att bevysa sin giorda beskyllning på Nembdeman Ola Jönsson Kiempe att uthskiält alla dem som i byöhlet wohro nu instämbde Nils Persson, Lars Olsson och Nils Larsson alla i S.Willie boendes att wittna i samma Sak emot hvilket wittnesmåhl Ola Jönsson Kiempe protesterade att emedan dhe alla ähro hans Sakgifvare och Skiäncka honom samma beskyllning obefogat på frya dhe dherföre ey admitterat må hvilket Rättligen pröfvar att dhe som i Styfvan wohro icke admitterade blifva. Ola Jönsson Kiempe i S.Willie att bevysa huru Per Jönsson ibm öfverfallit hans hustru i ållermansöhlet nu instämbt Nils Perssons hustru Anna Christina Lennartsdotter och Nils Jönsson ibm, att wittna sin sanningh i dy måhl. Anna Christina Lennartsdotter påropades men Abs. för den skull pliktar hon tre d. Nils Jönsson sammaledes Abs. och pliktar 3 d. Efter ventilerande af saken emedan dhe å båda syder i Dybiten om bewyst till sin sak gifvandes bestyrkiande och de äro byman sammans intet weta med hvar andra emot ähr det som ährligt och godt är altså och Emedan Per Jönsson å Egen och byamännens wägnar söckte nu förlyckning låfva och gode vänner hvar icke det skier hafva dhe sigh Lageligt Sluut och förwänta och gåfvo hvarandra händer derpå för Rätten att denna förening obrötsligen hållas skall."



"Hur jag kom på att Anne Christine Lennartsdotters första make kanske är identisk med Börje Kock, är ganska enkelt. Jag utgick från vigseln i Skurup och antog att H. stod förHerr. Sedan var det bara att söka i Herdaminnet. Han efterlämnade änka och barn. Se Lunds stifts Herdaminne II:7, sid 490-491, "Efter B.K:s död har dennes bror, kh. Per Magirus i Snöstorp, 1689 14/6 anhållit om annus gratiae et beneficii för änkan och hennes barn." ---------------"Margrete Nielsdotters broder kan vara - styrkt till säkerhet av nedannämnda bouppt. efter deras far - kyrkoherden Påvel Nielsen på Ivö. För detta antagande måste vi gå till Margretes dotter Anne Christine Lennartsdotter. Hon vigdes som bekantmed H. Börje Pedersen d. 3 jan. 1680 i Skurup. Denne herr Börge Pedersen bör vara identisk med prästen Börje Kock ( Birgerus Petri Magirus), som 1677 fick kallelse till Föeslöv ochGrevie i Bjäre kontrakt. ( Lunds stifts herdaminne II: 10, sid. 402), men som år 1681 flyttadestill Billeberga och Tirup i Rönneberga kontrakt. Han framstår som en milt sagt, mindresympatisk man, och dog d. 28 maj 1689, efterlämnande änka och barn. Hustrun uppges i LSH. heta Anna Catharina, men är väl om mina antagande stämmer, den samma som Anne Christine Lennartsdotter.I ett brev av d. 23 apr. 1688 skriver kyrkoherden i Södervidinge Knut ChristensenHög, att Börje Kock var gift med hans svågers Cornficius Ibinsulanus syskonbarn. Cornficius var son till kyrkoherden på Ivö Påvel Nilsson. ( Luns stifts herdaminne II: 7, sid. 487-491.)Anne Christine Lennartsdotter är känd i S. Villie, Ljunits hd., från år 1692. Hon är dågift med smeden Nils Persson och de får sonen Börge detta år. I S. Villie katekismilängd 1703finns på S.Villie nr.25 gths., Nils Persson, hustru Anna Christina, dotter Ingeborg Börjesdotteroch sonen Börje Nilsson. Hon har alltså en dotter Ingeborg från sitt det tidigare äktenskapet. En son i detta första äktenskap är förmodligen Lennart billgren, f. omkr 1680, ryttare i Skånska husarregementet, avskedad p.g.av sjuklighet 1724, gift med Anna Elisabeth/ LiskenCarlsdotter i Börringe 1709. De flyttade från Börringe till S. Villie år 1726. Hustrun och derasdotter Anna Christina Lennartsdotter återfinner vi som dopvittnen på Nils Perssons och Anne Christine Lennartsdotters barnbarns dop.Tidsmässigt passar allt in med mina antagande, så också den troliga sonen Lennarts antagna namn Billgren, som kanske anspelar på födelseorten Billeberga. Det är alltsåfullt möjligt, att Cornficius Ibinsulanus och Anne Christine Lennartsdt. är syskonbarn(kusiner).Enligt Cavallins Lunds stifts herdaminne 5, var Corfits Ibinsulanus son till PaulusNicolaus Christianstadensis ( Pål/ Påvel Nilsen från Kristianstad), som blev prästvigd 1651 tillIvö och Kiaby. Påvel Nielsen dog 1679. Hans övriga barn var Henrik, Ingeborg, Brita, Margreta, Anna och Karen." --------------"Idag har jag varit på landsarkivet och sett i de brev och den bouppteckning jag nämnt tidigare. I brevet som Börje Kocks hustru nämns vid namn och som var skrivet av hans bror kyrkoherden i Snöstorp, Halland, står tyvärr, mycket klart och tydligt, Anna Cahtarina.Man tycker att Petrus Magirus borde veta vad hans svägerska heter, eller? Möjligheten finnsförstås att han inte var så bekant med henne, med tanke på avstånd och dylikt. Jag undrar också om namnet Catharina skulle kunne vara synonymt med Christina. Har ju sett Karna och Karin skrivas Katarina. Faktum kvarstår trots allt. Ingen annan Herr Börje Pedersson finns merän Börje Kock."

Andra Händelser:

• Yrke: Nämndeman Åbo i Skurup och Örsjö

Noteringar:

Truls Andersson förekommer i Helmer Frennings forskning, från vilken merparten av nedanstående information härrör (se äv. sidan 105 i Frennings släktredovisning i Släkt &Hävd 1972:1-3). Cirka 1690 blev Truls Andersson möllare i Rödmölla, Svenstorps socken, där han 1687 står skriven som boende hos föräldrarna men 1691 som egen möllare. Senast våren 1692 blev han blev han åbo på Skurup nummer 14 (1/1 mt. frälse till Svaneholm) och 1697 blev han så rusthållare på Örsjö nummer 21. 1699-1700 nämns han som tillförordnad nämndeman i Vemmenhögs häradsrätt, den 3:e oktober 1710 blev han ordinarie nämndeman. Truls Andersson förekommer flitigt i tingsrättens (Vemmenhögs häradsrätt) domböcker, bl.a. på nedanstående datum:27/3 1699 Utses han till tillförordnad nämndeman; 19/6 1700 Avträder han förtroendeuppdraget som tf. nämndeman; 7/2 1716 instämmer han förmyndarna för sina barn av första giftet, bonden Sven Tuvesson i Sandåkra, Måns Hansson i Skurup och Måns Olufsson i Slimminge. Sven var barnens morbror och de båda andra var gifta med barnens mostrar. Sven var nu änkling för andra gången och förmyndarna fick överta egendomen för sonen Anders. och döttrarna Bereta och Elna, medan fadern själv kvarstod som förmyndare för dottern Estred; 7/6 1716 intygade en gammal Skurupsbo att församlingen varit van att ge ett lamm och engås per hemman till kyrkoherden etc.; 31/5 1720 uppges att Truls Anderssons systerdotter heter Elin Larsdotter och är gift medHans Håkansson i Solberga; 20/6 1721 krävs han av Sven Tuvessons änka, Kerstina Persdotter i Hassle Bösarp, på fyra års ränta på det barnagods som Sven haft hand om;20/10 1725 uppges att en systerdotter till honom är gift med Nils Persson i Örsjö;19/11 1728 nämns T.A. som morbror till Nils Olofssons hustru i Torsjö.16/11 1730 uppges T.A. var frånvarande från tinget på grund av sjukdom.20/6 1732 förordnades T.A. att detta år bevista lagmanstinget i Lund "såsom detta härad tillkommer nu att försända en nämndeman till bisittare".25/1 1734 förordnades Anders Nilsson i Örsjö, av sin svärfar nämndemannen T.A., till förmyndare för sina svägerskor, T.A:s döttrar. Detta sedan de föregående förmyndarna,Knut Ipsson och Nils Olsson i Torsjö, måst lämna ifrån sig uppdraget på grund av ålderdom. Nu är det inte bara inom tingsrätten som Truls Andersson figurerar med tämligen täta mellanrum. Också i Helmer Frennings målsregister över Göta Hovrätts domböcker (registret återfinnespå Landsarkivet i Lund) finner vi honom, bl.a. på följande datum: 3/10 1710, 7/2 1716, 31/51720, 20/6 1721, 20/10 1725 och den 19/11 1728. Gift 1/med Hanna HansdotterGift 2/med Kerstina Larsdotter, död i Örsjö 1712/1716gift 3/med Elna Andersdotter, född c:a 1694 och död i Örsjö 26/11 1761 (bouppt. 14/121761 räknar endast upp tre barn).Vemmenhögs härads dombok Den 7-6 1716,"Nämndeman Truls Andersson iithi Öhrsiöö hade genom laga stämning,låtit inkalla Bonden*Swän Tufvesson uti Sandåkra,Måns Hansson i Skurup och*Måns Olofsson uthi Slimminge klagandes att desamma såsom nästa anhöriga till sina barn med första giftet,och dee därhafva sig åtage *att svara till förmynderskapet icke vilka nu barnliens egendom tilltaga,beklagandes sig siälf att såsom han nu andra gången ähr änkling och har*andra barnakullen det kan han inte längre siälf hoos sig den första barnhens möderne innehafwa,så mycket mehr som tiderna ähro swåra och hans mondering kan misslyckas där igenom samteli barnen komma att lyda och der siälfwa sätter i äfventyr såsom den en gång hafwa sig förmynderskapet åtagit Swän Tufvesson i Sandåkra med Måns Olofsson i Slimminge infunno sig och sade att dee gärna willia tillåta ded faderen har siälf barnens gods hoos sig och svarer till förmynderskapet medan dee ähro Uthi Släkten närmast,såsom barnhens rätta morbroder och mostermän,Kiäranden begiärde lag tt utslag.***ResulotionHäradsrätten finner rättw~st att emedan Tröls Andersson träffat den olyckan att han nuandra gången ähr worden änkling och således har den andra barnkullen oafwittrad,hvar igenom han söker att nästa anhöriga måge den första barnhens egendom till sig taga,Allså emedanSwän Tufwesson uthi Sandåkra ähr barnliens rätta morbroder,Måns Hansson i Skurup,samt* Måns Olofsson i Slimminge deras mostermän varandes blodzförwante att tillgå såsom den och siälfva hafwe till fÖrmynderskapet samtyckt Anno 1703 wyd afwittringen Altså bör de såsom rätta förmyndare till sig taga Träls Anderssons barns egendom och för den samma efter förmynders ordning*svara näml. Swän Tufvesson som ähr morbroder åligger att mottaga sohnen Anders Trulssons egendom 35 daler smt Måns Hansson och Måns Olofsson såsom mostermän dee två flickornas Berreas och Elenas näml. 20 daler smt för hwardera medan fadern har hoos sig sielf behållit Estred Trulsdotters förmynderskap och finnerHäradsrätten siäligt att sådant bör värkställas inom en månad ifrån Dato wydd 3 daler smt. wyte för den som sig där ifrån unddrager." ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Örsjö katekismilängder år 1716.Örsjö nr. 21 Truls Andersson, dotter Estred, son Anders, dotter Elna Trulsdotter.Mantalslängder, Örsjö nr.21.År 1721 Nämndeman Truls Anders, h., dot Elna.År 1722 Truls Anders, h., dot. Elna.År 1724 Truls Anders, h., son Anders, dot Elna.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Vemmenhögs häradsrätt 1737 d. 23 febr. I nämndemannalistan upptas Truls Andersson i Örsjö och 1737 d. 14 juni meddelas att han avlidit sedan sista ting.------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Vemmenhögs hd.r. 1738 d.21 marsSal. Nämndeman Truls Anderssons son Anders ( den äldre) i Örsjö, begär att fåbesittningsrätt till kronorusthållshemmanet nr. 21 efter styvmoderns död. Rätten svarar dock att de ej kan fatta beslut i frågan.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Utdrag från resonemang på Anbytarforum, signerat Birte Boström:"Av någon anledning har jag inga anteckningar från Svenstorp katekismilängder 1684 -1689. Det måste ha saknats sidor, ev. ett mikrokort, för jag kan väl inte ha missat så mycket!Jag har nämligen endast en anteckning från 1684 och då om Truls Andersson i Lindby. Däremot har jag antecknat att i Rödemölla 1683 finns Olle Påwells med dotter Bente och 1695 Bendt Tues med familj. Nåväl, jag tror du löst problemet åt mig. För nu finns det ett band mellan Skurup, Örsjö, Rödemölla, Persemölla och Sandåkra, nämligen: 1693 - 96 då Bengt Persson i Persemölla står fadder åt Truls Anderssons barn i Skurup. 1698 då Truls Andersson från Örsjö står fadder åt Tyke Westessons barn i Sandåkra och 1689 då Tyke Westesson i Sandåkra är dopvittne åt Bengt Perssons i Persemölla barn. Eftersom Truls Andersson från Rödemölla också återfinns som dopvittne åt Tyke Westessons barn i Sandåkra år 1689 så är sannolikheten stor för att han är identisk med TrulsAndersson i Örsjö. Tyke Westessons i Sandåkra hustru nämns heta Kari Persdotter år 1698 då deras dotter Elna döps. I Solberga katekismilängder 1695 och 1701 upptas Lars Nilsson och hustru AnnaAndersdotter i Solberga. Vi har alltså tre högst sannolika syskon Arina, Anna och Truls. Deras fader måste då vara Anders Trulsson, känd i Skurup från 1691 ( kommunionl.) och avliden där 1697. Enligt "Mandtall 1676, Kontribution, Regenskaber fra midlertidigt besatte lande,Riksarkivet, Köpenhamn......". Kopia från *SGF Arkivet, nr.111. Finns i Skurup by år 1676 upptaget 13 bönder. Ingen heter Anders Trulsson. Det mesta pekar på att Helmer Frennings uppgifter är mycket trovärdiga i detta fall ochjag känner mig nöjd med att kunna sätta den omkringflyttande Anders Trulsson som fader åt min Truls Andersson i Örsjö.

Truls gift Johanna Hansdotter cirka 1692. Johanna (dotter till Hans Nilsson och Mereda Andersdotter) föddes Sep 1673 i Skurup (M); dog den 24 Jun 1703 i Nr 21, Örsjö (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Utdrag ur forskning av Birte Boström, Malmö: Appropå Johanna/ Hanna Hansdotter, hustru till nämndeman Truls Andersson I Örsjö, så kommer här följande uppgifter. Skurup kommunionlängder: År 1689 Hylteberga - Hans Nilsson, h. Mereta Andersdotter. år 1690 Hylteberga - Hans Nilsson, hustr., dot. Johanna. Mogns Hansson, h. Elli 1691 Hylteberga - Hans Nilsson, hustr. Meretha, dotter Johanna, dr. Nils Jönsson. 1691 Skurup - Tröls Andersson Anders Trölsson 1692 Skurup Anders Tröls och hans son Tröls. 1692 Hylteberga - Hans Nilsson, h. Meretha, dotter Johanna. Communicate 1692 Apostel Andreas dag. Anders Trölsson, Tröls Andersson, Hans Nilsson i Hylteberga, hustrun Mereta Andersdotter, dotter Johanna, dreng Nils Jensson- 6 pers. 1693 Skurup - Tröls Andersson, hustrun Johanna Hansdotter, dr. Albrecht Jörgensson, piga Bengta Christensdotter, gårdmand Anders Trölsson. 1693 Hylteberga - Hans Nilsson, hustru Meretha Andersdotter, dr. Nils Jensson, pig. Karin Andersdotter.





Den 24 juni begrafvdes Truls Anders hustru i Öhrsiö, Hanna Hansdotter, 30 åhr gammal mindre än 8 veckor.