Familj/Make/Maka: Erik VI "Menved" Eriksen. Erik (son till Erik V "Klipping" Kristoffersen och Agnes av Brandenburg) föddes cirka 1274; dog den 21 Nov 1319. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Magnus Ladulås, född c:a 1240, död 1290, svensk kung 1275, andre son till Birger Jarl.Magnus kom efter faderns död 1266 jämte brodern Erik i tvist med den äldre brodern kung Valdemar, som 1275 besegrades vid Hova i Västergötland, varpå Magnus valdes till kung. Kröningen skedde den 24 maj i Uppsala domkyrka. Han stödde sig vid olika tillfällen på kyrkan, som belönades med omfattande privilegier. Även det världsliga frälset utbildades och erhöll skattefrihet (Alsnö stadga) och ett riksråd började framträda.Magnus kompletterade faderns fridslagar och förbjöd våldgästning. Under Magnus regering började bergsbrukets produkter bli eftersökta i Europa och gav en viktig skatteinkomst till kronan. Med hjälp av inflyttade tyskar nådde även stadsväsendet en starkare utveckling.Halland spelade en central roll i Nordens medeltida historia. Fästet Lagaholm vid Lagan (nuvarande Laholm) var viktigt och 1278 möttes kungen av Danmark, Erik Klipping, och kungen av Sverige, Magnus Ladulås, här för att diskutera politiska problem. Samtidigt passade man på att roa sig med bl. a. torneringsspel.Magnus hade sönerna Birger, vald till kung redan under Magnus livstid (1284), Erik och Valdemar. Döttrarna hette Ingeborg och Rikissa. Under sin livstid kallades han "konung Magnus gamle", tillnamnet "ladulås" är av senare datum.Som dödsorsak har tidigare analyser pekat på att Magnus Ladulås led av kroniska lungproblem eller hjärtsvikt. Magnus Ladulås är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm, en kyrka som han själv lät bygga. I graven finns även drottning Helvig, dottern Rikissa och en sonson. Ytterligare tre män är oidentifierade, liksom ett treårigt barn.-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om tillnamnet "ladulås" ursprung:Den vanligste, klassiska teorin är att Magnus "ladulås" kallas så eftersom han satte lås för bondens lada.Alsnö stadga är en av de viktigaste historiska texterna i Sverige; bland mycket annat finns där ett gästningsförbud som skyddade bönderna från stormännens våldgästningar, och alltså i överförd bemärkelse utgjorde ett lås för ladan. Var det detta förbud som gav oss Magnus ladulås? I de bevarade källorna finns under lång tid inget annat tillnamn än "den gamle"; i en klagodikt från början av 1400-talet finns så ett stycke rubricerat Epythafium regis Magni ladhalas. Hur man utläser "ladhalas" på latin är okänt, men i den s.k. Lilla rimkrönikan från 1450-talet beskrivs etymologin som just "lås för ladan".En annan teori är att Magnus även hade förnamnet Vladislav. Enligt Alf Henrikson ligger det dock till på det här viset: Magnus Birgersson (son till Birger Jarl) hette även Vladislav. Det namnet har den latinska formen Ladislaus (som Carl blir Carolus etc.), vilket försvenskats till Ladulås."...vilket visserligen inte kan bevisas i brist på egenhändiga vittnesbörd, men är så sannolikt att det är nästan säkert".Alf HenriksonAtt han verkligen varit döpt till Vladislav skulle, åter enligt Henrikson visserligen inte kunna bevisas (vilket låter märkligt), men åtminstone kunna förklaras av hans slaviska påbrå på mödernet. Hans mormors mormor var polsk prinsessa och hette Rikissa, ett namn som även bars av Magnus ladulås mormor, syster och dotter. Det finns även andra exempel på mäktiga familjer med förgreningar på båda sidor om Östersjön. I det perspektivet verkar Vladislav inte särskilt malplacerat.Det kan tilläggas att alla inte är lika övertygade om teorins riktighet. Dick Harrison listar tre alternativ - det klassiska "Lås-för-ladan", antingen i positiv bemärkelse eller som öknamn, och så "Ladislaus". Han påpekar de nämnda bristerna i Ladislaus-teorin och kommer fram till att den är fullkomligt omöjlig att bevisa; icke desto mindre är det inte svårt att kontra med att den förefaller betydligt sannolikare än Lås-för-ladan, som inte är mer bevisbar den.Referenser:Nationalencyklopedin: Magnus LadulåsAlf Henrikson, Svensk historiaDick Harrison, Jarlens sekel, sid 232----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten. Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.Nya rön 2011Kung Magnus Ladulås och hans familj har i århundranden trotts vara begravda i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men nya analyser 2011 av skelettdelarna avslöjar att det är en bluff.De nio personer som fanns i gravtumban som öppnades är begravda någon gång kring cirka 1430–1520. Kung Magnus Ladulås dog redan 1290.”Att resultaten skulle vara missvisande kan uteslutas”, skriver professor Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande."Redan den första av de olika analyser som vi låtit göra avslöjar alltså att kung Johan III på 1570-talet hade låtit placera Magnus Ladulås tumba över fel grav", säger filosofie doktor Maria Vretemark på Västergötlands museum.Hon är vetenskapligt ansvarig för projektet och anser att forskarnas upptäckt är "sensationell" och en "fantastisk historia". Hon förutspår att den kommer att väcka genklang i stora delar av forskarvärlden."Den visar vikten av källkritik förstås, men också hur maktens män på 1400- och 1500-talen på olika sätt använder historien för att nå politiska syften", säger hon.Men nu är alltså den historiska lögnen avslöjad – efter mer än 400 år.Arbetet med att hitta Magnus Ladulås kvarlevor är dock inte avslutat. Projektgruppen tror att kung Magnus ligger begravd i den södra graven framför koret, den grav där kung Karl Knutsson lät sig begravas på 1400-talet.En tillståndsansökan att öppna Karl Knutssons grav har skickats till hovet.

Magnus gift Hedwig av Holstein den 11 Nov 1276 i Kalmar. Hedwig föddes 1262; dog 1325. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl, Riksföreståndare

Noteringar:

1250 blir Valdemar Birgersson ny svensk kung. Fadern Birger Jarlblir förmyndare. Birger Jarl sluter avtal med Lübeck om tullfrihetsamt bestämmelsen att de tyskar som bosätter sig i Sverige skafölja svensk rätt.1251 besegrar Birger Jarl stormännen i slaget vid Herrevadsbromellan Västerås och Köpinge. 1253 möter Birger Jarl norske kungenHåkon Håkonsson vid Lindboholmen i Bohuslän. Man förhandlar bl aom att tillsammans gå i fejd mot Danmark. Mötet hålls troligen påborgen på Hisingen.1254 får Birger Jarl påven att stadfästa jarlens förslag ominförande av länsområden för sina söner. Länen ska dock liggaunder den äldste sonen Valdemars kungliga överhöghet. HertigMagnus får Södermanland, Bengt en del av Finland och Erik fårtroligen en del av Småland.

1256 misslyckas Birger Jarl med att, tillsammans med Tyska orden,anlägga ett svensk brohuvud söder om Finska viken.

1261 gifter sig Birger Jarl med Mechtilde av Holstein, änka efter kung Abel i Danmark. Hon kommer att överleva honom och dö1288 i Kiel.

1266 - Birger Jarl dör den 21 oktober på Jälbolung i Västergötlandoch begravs i Varnhems cistercinerkloster.



Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248-1266 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid.Utan Birger Jarl - inget Sverige. Kraftkarlen och tyrannen Birger grundade Stockholm, han lät bygga landets första slott och borgar, formade skattesystemet, reformerade penningväsendet, lade grunden för det andliga och världsliga frälset, expanderade Sverige i öster och gav landet en kust i väster, vid Göta älvs mynning.Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Ett uppror mot Birger och hans ätt slogs ned 1251.Under Birgers regering skapades en stark central regeringsmakt i Sverige på bekostnad av de olika landskapens intressen. Birger utförde ett storartat lagstiftningsarbete; särskilt kända är de så kallade fridslagarna (hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid). Dessa lagar utgjorde de första svenska rikslagarna. Birger hade kyrkans stöd sedan han förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248. Han företog ett korståg till Finland, där han anlade fästet Tavastehus.Birgers utrikespolitik syftade till samförstånd inom Norden. Han försökte främja handelns utveckling bl a genom handelsavtal med Lübeck.Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument.Av denna anledning anses Stockholm ha fötts detta år. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren.Före Birger jarl hade Sverige bara en handfull egentliga städer: Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Visby och Kalmar. Under andra hälften av 1200-talet tillkom många nya - Nyköping, Linköping, Uppsala, Enköping, Västerås, Örebro, Arboga, Jönköping, Strängnäs, Skänninge och Västervik. Efter ytterligare något decennium hade stadskartan utökats med Östhammar, Köping, Torshälla, Tälje, Trosa, Norrköping, Hästholmen, Vimmerby, Växjö och Åbo.Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina, efter kungen Erik "läspe och halte", donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum.Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein.Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik. Graven öppnades och restaurerades första gången 1922 och har åter öppnats 2002. En DNA-analys har utförts och bekräftar, att det är Birger jarl, som ligger i graven. I graven ligger också sonen Erik och Birger jarls andra hustru, Mechtild.Det har varit vanligt tidigare att ange "cirka år 1200" som Birgers födelseår, men analyserna av hans skelett har visat att han var i 55-årsåldern när han dog, varför forskarna har skjutit fram födelseåret ett decennium.1854 restes en staty föreställande Birger jarl på Riddarholmen. Statyn dominerar än i dag torget framför den kyrka, som hans son Magnus lät bygga och sedemera begravas i.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten.Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.

Birger gift Ingeborg Eriksdotter 1235. Ingeborg (dotter till Erik X Knutsson och Rikissa Valdemarsdotter) föddes 1214; dog den 17 Jun 1254. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa i Sverige

Noteringar:

Ingeborg, död 1254, svensk prinsessa, dotter till kung Erik Knutsson.Ingeborg blev c:a 1235 gift med Birger Jarl och mor till bl.a. kungarna Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås, vilkas arvsanspråk till tronen grundades på kunglig härstamning genom modern. I äktenskapet föddes fyra söner och tre döttrar.

Andra Händelser:

• Yrke: Östgötsk storman
• Bosatt: Bjälbo, Bjälbo sn

Noteringar:

Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gårdenBjälbo, belägen o Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare delMagnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison)

Magnus gift Ingrid Ylva Sunesdotter. Ingrid (dotter till Sune "Sik" Sverkersson) dog 1251. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger.Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld – hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka.Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251.Om BjälboSkulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud.I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens.Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar.Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet.

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Kung 1208-16 Blir som första Svenska Kung krönt av ärkebiskop Valerius. Mötte både 1208 och 1210 sin motståndare med västgötska trupper..Skänkte gods i Västergötland till Alvastra kloster.Dog på Näs på Visingsö där han mest vistades.





Erik Knutsson död 1216, svensk kung 1208-1216, son till kung Knut Eriksson.Efter faderns död uppfostrades Erik Knutsson och hans bröder sannolikt av kung Sverker d.y. men deltog ändå 1205 i en upprorsrörelse mot kungen. Upproret krossades i slaget vid Älgarås i Västergötland där Erik Knutssons bröder stupade.Erik Knutsson flydde till Norge men återkom efter ett par år och vann kronan genom att den 31 januari 1208 besegra Sverker vid Lena i Västergötland. År 1210 försökte Sverker återerövra makten men stupade vid Gestilren.Om Erik Knutssons regering är föga känt men uppenbart är att han vann stöd från såväl Danmark som kyrkan. Med en flotta på över 1000 fartyg drog kung Valdemar av Danmark i krig mot Estland och i ett sjöslag segrade Valdemar och befäste därigenom sin makt över Östersjöområdet. Detta skapade oro i Sverige eftersom danskarna nu behärskade alla inloppen till Östersjön, som därmed var ett danskt innanhav. I anfallet mot Estland deltog ca 60000 danskar.Erik var gift med Rikissa, dotter till Valdemar den store av Danmark. Han är den förste svenske kung om vilket det är känt att han krönts 1210 i gamla Uppsala "invid S:t Eriks ben" av ärkebiskop Valerius.Erik Knutsson dog av "tvinsot" och är begravd i Varnhems klosterkyrka. Han var postum far till Erik Eriksson.

Erik gift Rikissa Valdemarsdotter 1210. Rikissa (dotter till Valdemar "den store" Knudsen och Sofia Wolodarowna av Minsk) föddes cirka 1178; dog den 8 Maj 1220. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Danmark