Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Noteringar


Träffar 101 till 150 av 7,853

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 ... 158» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
101

Allbo Härads ting den 6 sept. 1697 § 127.Ang. arf efter Saliga. Anna Frännesdotter, gift första gången med Anthonius Tourneur i Smörhöga, och andra gången med Stephan Pehrsson i Sjöby, inga barn i någertdera giftet

 
Frännesdotter, Anna (I31291)
 
102

Allbo Härads ting den 8 juli 1663.Blef afsagt efter det 28 § i Byggningabalken, att den stora hagen som är imtagen af utmarken i den tid då Herr Arnold de Rees, ägde båda gårdarna i Smörhöga, att Påfvel Pedersson och dess Svärfader. Anthonius Tornerii, båda i Smörhöga, skola hafva lika god rätt och lika stor del i samma hage, eller ock lägga ut den till betesmark igen, som den fornt hafver varit. Allbo Härads ting år 1663." blef afsagt emellan Anthonius Tornerii och dess Måg. Påfvel Pedersson i Smörhöga, om den haga som de intagit, att de af 6 Nämndemän, skola dem förlika emellan.



Allbo Härads ting den 25 febr. 1671. § 15.Påfvel Pedersson i Smörhöga, tilltalade sin Svärfader. Anthonius Tornerii, på sine och sine Svågrar. Wellom och Clodi Anthoniussöners, vägnar, om 1/3, uti Smörhöga, som de menar skulle vara deras Mödernearf, och Fadern ock Svärfadern. samtyckte och kunde intet neka däremot, dock mente han att de intet hade så mycket att fordra.Pålades Anthonius Tornerii, att han afyttrar sine barn från deras Mödernearf, vid plikt af 3 mark silver. och om han det icke efterkommer, så skall han plikta 6 mark silver, därföre att han gifte sig en ander gång, förrän arfvet var frånbytt, också för olydno mo Lag och Rätt.

 
Persson, Påvel (I31344)
 
103

Allbo Härads ting den 8 juli 1663.Peder Jonsson i Gottåsa, gaf tilkänna att; Anthonius Tornerii, i Smörhöga, hafver i många år brukat en del i Gottåsa, det han gjort varken skatt eller gäld före, Anthonius, svarade; sig hafva skattat för det han brukade, nämligen en half fjärding, vilken honom tillsynt blef af Nämndemännen. Salig. Sven Olufsson, Nils i Skatelöv, Måns i Opparyd och Håkan i Sjöby, för det öfra har han betalt gräfgäld, till Erengisle Olufsson samt och slagit till halfnad, vilket Erengisle erkände.Allbo Härads ting den 8 juli 1663.Blef afsagt efter det 28 § i Byggningabalken, att den stora hagen som är imtagen af utmarken i den tid då Herr Arnold de Rees, ägde båda gårdarna i Smörhöga, att Påfvel Pedersson och dess Svärfader. Anthonius Tornerii, båda i Smörhöga, skola hafva lika god rätt och lika stor del i samma hage, eller ock lägga ut den till betesmark igen, som den fornt hafver varit.Allbo Härads ting år 1663." blef afsagt emellan Anthonius Tornerii och dess Måg. Påfvel Pedersson i Smörhöga, om den haga som de intagit, att de af 6 Nämndemän, skola dem förlika emellan.

 
Tourneur, Anthoine (I31258)
 
104

Allbo Härads ting den 9 nov. 1708 § 83.Uppå Jöns Bengtssons i Smörhöga, begjäran, inprotokolleras för framtida rättelse det; att han utlöst sin ModerSyster. Francoise Wilhelmsdotter, af sine Fäderne och Mödernes andelar i 1/3-ding, skattejord Smörhöga Norregård, med 40 daler Smt.dito, har han betalt till Henrich Påfvelsson i Smörhöga, 15 daler Smt. som Henrich utlagt på Knektlegomålet för bemälte 1/3-ding i Smörhöga, att summan så blifver 64 daler 8 öre Smt. som Jöns Bengtsson, för bemälte 1/3-ding i Smörhöga Norregård, utlagt.

 
Bengtsson, Jöns (I31250)
 
105

Allbo Härads ting år 1688Bengt Jönsson i Hungerstorp, begjärer att Nämndemännen. Olof i Gottåsa och Måns i Bohult, skola dela hus och äng, emellan honom och Enkan. Gunnil samt Peder Håkansson

 
Jönsson, Bengt (I31252)
 
106

Anders (son av Nils, Tab. 3), till Rönnäs, Marsholm, Grimarp och Gemmatorp. Levde på sina gods och kallas Junker. Död 1650-07-25 på Marsholm. Gift med Brita Oxehufvud, död 1650-01-19 på Marsholm, dotter av ståthållaren Olof Andersson (Oxehufvud nr 102) och Kerstin Månsdotter Stierna, nr 77.Barn:Olof, född 1605. Löjtnant. Död 1695. Se Tab. 6.Anders. Ihjälslagen 1637-02-08 vid Källunda sätesgård i Kärda socken, Jönköpings län av arrendatorn vid Källunda sätesgård i Kärda socken, Jönköpings län Johan Knutsson i nödvärn. (Medd. av P.G. Vejde.)Nils. Major. Död 1651. Se Tab. 9.Christina, levde änka 1671. Gift omkring 1638 med översten Gustaf Anrep, nr 236, född 1616, död 1666.Anna, född 1613-02-22 död 1687-01-17 och begraven 1687-10-00 i egen grav i Hjortsberga kyrka, Kronobergs län. Gift 1639-04-20 med assessorn Nils Nilsson Lindegren, adlad Lindegren, nr 338, död 1681.Margareta, till Grimarp samt Bjämhult i Göteryds socken, Kronobergs län, död 1703-07-12 på Marsholm. Gift med översten för Kronobergs regemente och kommendanten på Hälsingborg William Muschamp, död 1665.Hillevi, till Rönnäs. Levde 1695. Gift omkring 1656 med löjtnanten Arvid Isaksson Silfverhielm, nr 93, som levde 1684, i hans 2:a gifte.

 
Nilsson Siöblad, Anders (I31926)
 
107

Anders Bosson (översiktstab. 3, son av Bo Andersson, Tab. 1), till Säby i Vings socken, Älvsborgs län. Häradshövding i Frökinds härad 1540 4. Beseglade bland adeln Västerås arvsförening 1544-01-13, konung Gustafs testamente 1560 och ständernas bevillning 1561-04-15. Deltog i mönstringen av frälset i Västergötland 1562 och 1563 3. Levde ännu 1568. 6 Gift 1539 på Älvsborg med Anna Kijl, dotter av hövidsmannen Söffrin Kijl (nr 61) och Malin Ribbing (nr 15).Barn:Cecilia Andersdotter. Gift med löjtnant Sven i Kinstorp.Beata Andersdotter. Gift 1592-10-29 på Visingsö m. 14 domhavanden i Visingsborgs grevskap Hieronymus von Udden.Carin Andersdotter, död barnlös. Gift 1611 med häradshövdingen i Småland Olof Sonesson, till Arnäs.Olof Andersson. Ståthållare. Se Tab. 7.Märta Andersdotter, död 1639-03-28 och begraven i Skärvs kyrka Skaraborgs län, där hennes gravsten finnes. Gift med ryttmästaren Sigge Arvidsson (Rosendufva, nr 190), död 1611.Kerstin Andersdotter. Gift med Nils Larsson Kafle, nr 70, död före 1613.Ingeborg Andersdotter. Gift med häradshövdingen Arvid Haraldsson (Lake, nr 53), som levde 1585.Per Andersson, död barnlös.

 
Bosson, Anders (I32804)
 
108

Anders Carlsson i Gåsalycke är inkallad till rätten 1707 som vittne i ett tvistemål mellan Dunshult och prästagården, där han säger att han har sin son boendes i Dunshult (Carl Andersson).

 
Carlsson, Anders (I20340)
 
109

Anders Eriksson (översiktstab 5, son av Erik Jönsson, tab 6), till Skattna (1573) i Kullerstads socken, Östergötlands län, Slestad i Slaka socken, Östergötlands län och Borggård i Hällestads socken, Östergötlands län. Fänrik vid Östgöta ryttare 1570–1573. Underskrev riksrådets och adelns beslut i Stockholm 1582-01-26 angående Strömsholms län (Hra.) och ständernas förnyelse och förklaring av arvsföreningen (Hra.) 1590-03-07. Rustade två hästar under Östgötafanan 1587–1589 (R. Stenbock, Östgöra ryttare.). Ryttmästare. Död 1602 på Skattna, 'när herredagen stod i Stockholm,' och begraven i Kullerstads kyrka. Gift med Brita Christersdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o före 1561-03-12 med Olof Arvidsson till Näs), dotter av häradshövdingen Christer Larsson (Siöblad, nr 75) och Anna Persdotter.Barn:Margareta Andersdotter. Levde änka 1625. Gift 1:o med häradshövdingen Nils Nilsson Bröms (nr 161), död 1611 (SH. liber caus., vol. 3 (OA).) Gift 2:o med Peder Bagge af Söderby, nr 147.Erik Andersson Rosenstråle. Fänrik. Död 1643. Se tab 16.Anna Andersdotter. Gift med Ture Månsson (Silfversparre, nr 99), som levde 1593.Beata. Gift med majoren Johan Christiernsson (Ulf af Horsnäs, nr 56).

 
Eriksson Rosenstråle, Anders (I38960)
 
110

Anders har en broder vid namn Carl Schyman, som är Hautboist.

 
Månsson, Anders (I31662)
 
111

Anders Karlsson i Bjurböle. Landssyneman (»Anders Boijan») i Kisko socken, 1503 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors) Syneman i Borgå socken, 1516. Han ärvde efter svärfadern jämte frälsegodsen Gennäs och Dalkarby i Pojo socken, dennes sköldemärke, efter vilket han liksom sönerna torde hava antagit namnet Boije. Gift med Brita Rötkersdotter, dotter av väpnaren Rötker Olofsson (Djekn) till Gennäs och Dalkarby, av finsk uradel, och Ragnhild Johansdotter, samt änka efter Nils Månsson till Heinis i Rimito socken, en dansk adelsman.Barn:Beata. Gift med häradshövdingen i Raseborgs östra härad Måns Andersson Grabbe, till Koskis i Kyrkslätts socken.Margareta, levde änka 1567. Gift med länsmannen i Sjundeå socken, Greger Jönsson till Tjusterby i Sjundeå socken, som levde ännu 1555. Han var stamfader för en ointroducerad finsk adlig ätt Silfverpatron.Erik Boije. Häradshövding. Död omkring 1555. Se tab 2.Nils Boije. Lagman och fältöverste. Död 1568. Se tab 3.Karin, till Pojoby, levde änka 1542. Gift med Hans Persson (Starck, nr 222).Elin. Gift enligt gamla släktböcker med Claes Grabbe, som levde 1530. (Claes Grabbe, som var son till häradshövdingen Måns Andersson Grabbe, se ovan, avstod 1525 åt sin broder Nils Månsson Grabbe hälften av Grabbacka gård i Karis socken, mot Koskis i Kyrkslätts socken), (FS (Pyttis dombok 1724).).Ragnhild, till Arpalaks i Bjärnå socken. Gift med borgmästaren i Åbo Simon Andersson, död före 1556.

 
Karlsson Boije, Anders (I51179)
 
112

Anders Karlsson, för vilken fadern i böter måste giva Kaitala gods (i Lampis socken?) »först för mansslakt och för det han hade hållit med David (upprorsledare i Satakunda omkring 1435) och för det han hade varit tio år utan Guds lekamen».

 
Karlsson, Anders (I51185)
 
113

Anders Keith (Andrew Keith) var 1568–1573 kapten till en trupp skotska kavallerister. Han inkom i riket under Johan III:s tid.1574 blev han kommendant för Vadstena slott och blev utnämnd till friherre. Samma år gifte han sig med Elisabeth Birgersdotter Grip som var släkt med Johan III. Hon var dotter till Birger Nilsson Grip och Brita Joakimsdotter Brahe och barnbarn till Margareta Eriksdotter Vasa, syster till Gustav Vasa och Joakim Brahe; kungen betalade troligen deras bröllop.1576 blev han hovkommissionär.1579 blev han Kapten för kavalleriet och 1583 blev han guvernör för Västmanland och Dalarna. Samma år var han också sändebud till drottning Elisabet I av England.I mitten av 1580-talet får han en gåva: Marby på Oknön i Mälaren och detta gjorde han till sitt herresäte. Han var roman katolik och en varm anhängare till kung Sigismund vilket gjorde honom impopulär i Dalarna, där man 1596 försökte mörda honom. När han 1598 sökte förvisa Hertig Karl blev han fängslad och dödad. (Enligt en annan källa dog Anders Keith år 1597).Hans son, Johan Neaf blev mördad I Stockholm år 1607 när han återvände från kung Sigismund i Polen. Elisabeth Birgersdotter Grip dog 1624 på Finsta i Skederid. De fick aldrig några barn.

 
Keith till Forsa och Finsta, Andrew (Anders) (I39126)
 
114

Anders Lennartsson, löjtnant vid Bruces sqvadron 1680 20 79, transport till Tornerfelts sqvadron i january 1684, till majorens sqvadron 1689, sekundryttmästare 1702 10/6. Död den 17 april 1703 i Pjaski i Polen.



Anders Lennartsson erhöll avsked 1702 30/11 emedan han var mycket sjuklig samt rörd av slag i ena sidan. Han utkämpade i Kristianstad i juli 1699 en duell med ryttmästare Tornerfelt (f. 1648) och blev sårad i ena sidan, gift med Sigrid Feltreuter, döpt 1665 29/7 i Romfortuna socken, dotter till ryttmästaren Anders Nilsson, adlas Feltreuter (nr 785) och hans första fru Agneta Gyllenpistol. Lennartsson efterlämnade 5 barn, varav ett dottern Catharina, var gift med inspektoren Johan Lycke.



Hela Södra Skånska kavalleriregementet utskeppades från Karlshamn i november 1701 för att föras över till andra sidan Östersjön, där målet var Libau eller Windau,där finns Anders Lennartsson med.



Med tanke på att Anders Lennartsson undertecknar mönsterrullan för sitt kompani i Malmö 1677 så har han även deltagit i Skånska kriget 1675-79.



Ur Skånska Guvernementskansliet " Eders Exelts orsakes jag i djupaste ödmiukhet at andraga, huru såsom jag är worden nödtwungen, min swåger Hr Leutnant Anders Lennartsson, under Hr Major wälborne Jean Ridderschantz compagnie med laga med... sökia, angåendhe et rusthåldh i Väsmanna landh beläget Munga benämbt, hwilcket åhrligen 400 D kmt ränter öfwer hwilcket rusthåldh och ränter berördhe Hr Leutnant mig owettandes, sig dispositionen antaget, och till egen förnöyelig nytta, ifrån året 1681 in till 1696 anwänt..."

Brevet skrivet av löjnanten Philip Ehrenmarck år 1697.

 
Lehnertsen, Anders (I448)
 
115

Anders Matsson bodde inledningsvis i Villie församling där åtminstone sonen Per föddes. Per återfinnes nämligen ej i Katslösa födelsebok, för Villie finns däremot ingen födelsebok bevarad från den tid då bemälde Per föddes. I katekismilängderna 1734 och 1735 står Anders Matsson skriven för nummer 3 i Varmlösa, tillsammans med sin familj. Här nämns flera barn, bland andra då vid flera tillfällen sonen Per. I katekismilängden för år 1750 står just en Per Andersson för gården, troligen sonen. Första barnet som Anders Matsson och hans hustru får i Varmlösa är dottern Elna, född i september 1729. Att det verkligen är just denne Anders Mattsson det gäller i Villie födelsebok 1686 styrkes av den exakta åldersuppgiften i Katslösa dödbok 1759. Visserligen fanns ytterligare en Mats Mårtensson i Villie, bosatt i Norra Villie. Emellertid tyder dopvittnespersonerna (bl.a. Hans Turesson) på att det handlar om just M.M. i Ekarp. Vidare uppger bl.a. 1701 och 1703 års katekismilängder för Villie att Mats Mårtensson då var brukare för gården, som i 1716 års katekismilängd övertagits av sonen Anders Mattsson och hans hustru "Dårthea".Utdrag ur Villie Katekismilängd 1703, Ekarp 9:"Mads Mårtenson, hust: Karna, sohn Mårten Madsson, Dito Anders Madsson, doter Elna Madsdoter"Utdrag ur Villie Katekismilängd 1716, Ekarp 9:"Anders Matss:, hustrun Dorotea, drängen Mårten, pigan Anna, flickan Dorotea, B: Marna Mats Mårtenss;, hustru Karin"Utdrag ur Villie Katekismilängd 1726, Ekarp 9:"Måns Matson, hust:, gosse TureUtdrag ur Katslösa katekismilängd 1734, Varmlösa 3:"Anders Matsson, Son Erik Anderss;, mindre Per Anderss;, dotter Karna Anders:r

 
Mattsson, Anders (I189)
 
116

Anders Olsson övertog, genom giftermål med företrädarens dotter, halva prästehemmenet (ecklesiastikhemmanet) nummer 13 i Slimminge. Andra halvan behölls tills vidare av svärfadern, Jacob Hansson. Anders Olsson förekommer i Vemmenhögs härads dombok, i mål nummer 29 den 23/10 1816. Sadelmakaren Christoffer Holm i Slimminge (vilken 1807-1813 varit krögare i Brasakallts krog i Mossby, V.Nöbbelöv) hade natten mellan den 24:e och 25:e juni samma år inkommit i Anders Olssons gård/hus och förövat våldsamheter. "Änkan Elna" hade enligt den läkarbesiktning som finns i rättsprotokollet blivit allvarligt skadad. Anders Olsson förekommer även, 1832, som förmyndare åt "ägaren Måns Olssons å S.Villie 18 omyndiga döttrar". Denne Måns var en av Anders' bröder.

 
Olsson, Anders (I2497)
 
117

Anders Persson (son av Peder Nilsson, Tab. 17), till Hov och Säby. Väpnare. Häradshövding i Vedens härad. Förde en sexuddig stjärna i vapnet. Nämnes senast 1493. Gift med Kerstin Esbjörnsdotter (båt).Barn:Cecilia Andersdotter. Gift 1:o med väpnaren Carl Lake (nr 53), levde 1517. Gift 2:o med häradshövdingen Erik Amundsson Stake (nr 110).Ragnhild Andersdotter. Gift med häradshövdingen Peder Bryntesson (Lilliehöök af Fårdala, nr 1), i hans 1:a gifte.Ingrid Andersdotter. Gift med Bo Andersson (Oxehufvud, nr 102).

 
Pedersson Stierna, Anders (I32821)
 
118

Anders Ruska, var bosatt i Södermanland redan 1416. Förekommer 1425-11-11 såsom underhäradshövding i Väster-Rekarne och 1444 såsom häradshövding. Kallas väpnare s. å. och förde i sigillet två kvistar eller grenar. Var död före 1464-06-30. Gift före 1416-01-13 med Ingrid Ragvaldsdotter, systerdotter till Esbjörn Blåpanna, efter vilken Anders Ruska och Gervin Henriksson tilldömdes en tredjedel av arvet 1446-10-08 [RHKn].Barn:Nils Andersson Ruska. Se tab 2.Rörik Ruska. Var död1 1464-06-30.Christina Ruska. Gift med Joan Jennisson i Vargarn i Lista socken Södermanlands län, med vilken hon 1464-06-30 hade fullvuxna barn, däribland sonen Johan, som upptog mödernenamnet Ruska och blev kyrkoherde i Bälinge pastorat av Strängnäs stift.2

 
Martinsson Ruska, Anders (I37954)
 
119

Anders Sunesen studerade i Paris, där han fick djupa insikter i skolastisk filosofi, samt i Bologna och Oxford, där han särskilt ägnade sig åt rättsvetenskap. 1194-1195 representerade han prinsessan Ingeborg i Rom och Paris mot hennes gemål, kung Filip II August av Frankrike.1201 efterträdde han sin släkting Absalon Hvide som Lunds ärkebiskop. 1206 fick han biskop Valdemar i Slesvig frisläppt ur fängelse. 1219 följde han kung Valdemar Sejr på korståg till Estland. Under en belägring av Reval (Tallinn) höjde han sina händer mot skyn för att åkalla Guds hjälp vid slaget om staden. Då lär Gud ha svarat på hans böner genom att låta Dannebrogen falla ner från himlen till danskarnas uppmuntran i striden. Anders Sunesen stannade i Estland till 1222 för att omvända folket och ordna de kyrkliga förhållandena.Till nyåret 1223-1224 lade han ned sitt ämbete, eftersom han angripits av en obotlig sjukdom, spetälska. Därefter vistades han som eremit på Ivön i nordöstra Skåne, där han avled. Hans grav återfanns år 1833 i norra sidokoret av Lunds domkyrka.Anders Sunesen åtnjöt stort anseende även utomlands. Han blev 1204 påvlig legat för Norden och kallades 1215 till Fjärde laterankonsiliet. Han hade stor betydelse för att stärka kyrkans ställning. Han lyckades införa biskopstionde i Lunds stift, vilket Absalon inte kunnat, och starkt inskränka prästernas möjlighet till äktenskap. 1222 grundlade han svartbrödraklostret i Lund, det första i Danmark. Han var en av sin tids mest lärda män, översatte Skånelagen till latin och skrev egna böcker. En av hans mest betydelsefulla skrifter var Hexaëmeron ("De sex skapelsedagarnas verk"), ett teologiskt poem på latin som omfattande 8 040 hexametrar. Utifrån Bibelns Första Mosebok, kapitel 1-3 framställdes där den kristna tron i dess helhet, från skapelsen till yttersta domen. År 1985 gavs detta verk ut på danska av filosofie doktor H.D. Schepelern (1912-2001).

 
Sunesen Hvide, Andreas (I98453)
 
120

Anders Trullsson född i Ö.Vemmenhög d. 2 Jan: 1731. Blef åbo på ofvannämnde hemman år 1769, då han hitkom från Söfde Sochn. Sedan han flere år dragits med en svag hälsa afträdde han hemmanet år 1799 åt yngsta dottren Bengta, som då blef gift med nuvarande åboen ibm. Lars Mattsson. Han lämnade efter sig enka, 3 söner och 2 döttrar.

 
Trulsson, Anders (I358)
 
121

Anders Trulsson brukade, enligt decimantjordeboken 1651 och mantalslängden 1658 ett helt frälsehemman i Skurup, där han av allt att döma bodde åtminstone under hela 1650-talet. År 1662 bodde han i Svenstorps socken, där han - troligen endast i cirka tre års tid - brukade ett kyrkans annexhemman. Det övertogs därefter av hans styvson. 1670 återfinner vid Anders Trulsson som möllare på Munkamölla i Hassle Bösarps socken. Kvarnen beskrivs 1671 som "välbyggd, gångande mest hela året med ett hjul". Den 12 juli stadde Trulsson kronokvarnen Persemölla i Svenstorps socken och den 23 februari 1675 erhöll han städja på den kronojord i Ölöv som brukats till Persemölla (Tingsboken 17/1 1676). Hösten 1675 flyttade han, vid Michaelsmäss, från Munkamölla till Persemölla. Redan påföljande året tycks han ha överlämnat Persemölla till dottern Arna och hennes man. Anders Trulsson återfinnes 1684-1691 tillsammans med sonen Truls som möllare på Rödmölla och flyttade 1691/1692 med honom till Skurups by, där han 1692 bodde inhyses på dennes hemman. Förekommer i Vemmenhögs dombok i december 1675 samt januari 1676 angående en tvist med sonen Truls. (Uppgifter från Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1-3 1972.)

 
Trulsson, Anders (I458)
 
122

Anders Trulsson var från cirka 1680 åbo på 1/1 kanikhemman å nr. 11 i Almaröd, Skivarps socken, som han någon gång mellan 1684 och 1688 utbytte mot rusthållet Almaröd nummer 1 1/3 mantal. 1709 hade han överlåtit hemmanet till äldste sonen, hos vilken han och hustrun bodde kvar såsom inhysesfolk. Anders Trulsson var kyrkvärd i Skivarp 1681 (enligt Vemmenhögs dombok 27/3 1699). Han var nämndeman i Vemmenhögs häradsrätt åtminstone 1695 (enligt domboken 6/2 samma år) och troligen redan då häradsdomare. Vid 1697 års riksdag representerade han Vemmenhögs härad i bondeståndet. Vid tinget 3/10 1710 utsågs en ny nämndeman, emedan Anders Trulsson avlidit sedan sommartinget som avslutats den 15/6 samma år.(Flertalet uppgifter från Helmer Frennings forskning, delvis publicerad i Släkt & Hävd del 1-3 år 1972, även korrespondens med Frenning). I Vemmenhögs renoverade dombok 21/1 1691 (mål nummer 9) förekommer Anders Trulsson. Han var, tillsammans med Skivarps gästgivare Christopher Böttinher, kallad som vittne i ett mål mellan persementsmakaren (?) Ribersteen från Malmö och befallningsmannen Hans Stubb. Ribersteen hade varit på besök i Skivarp och då gästat gästgivaregården, där samtidigt befallningsmannen Hans Stubb från Katslösa hade befunnit sig. Stubb hade vid tillfället "brukat skiällsordh" mot Ribersteen. Enligt gästgivaren hade Stubb endast sagt "Du Kruka", och inget annat. Anders Trulsson sade sig i rätten "intet weeta hwad persementsmakaren och uppbördzmannen sins emellan tahl, eftersom det war på Tyska, som han intet förstår". I Vemmenhögs renoverade dombok den 29/10 1696 (mål nummer 4) förekommer Anders Trulsson i egenskap av kärandepart i ett mål där han instämmer bonden Markus Hansson i Ö.Vemmenhög. Bemälde Hansson hade till Trulsson försålt en väv "så godh som en wäff kunna wara". Trulsson fann emellertid väven både bräcklig och oduglig och kände sig lurad. Markus Hansson å sin sida menade att väven måtte ha blivit söndrig efter att Trulsson övertagit den. Målet uppsköts till nästkommande ting, då flera vittnen skulle avhöras. Anders Trulsson har undertecknat 1685 års katekismilängd för Skivarp med sitt bomärke.

 
Trölsen, Anders (I2880)
 
123

Anders var tvilling med Mårten.

 
Påhlsson, Anders (I2714)
 
124

Andra dag pingst den 21 may begrofs förra rusthållaren Ola Påhlsson i Weberöd, som dödde den 2 ejusdem af ålderdomssvaghet, 88 år gammal. 
Pålsson, Olof (I3565)
 
125

Andra juledag hafde Håkan Smed i Sandåkra och Anna Bengtsdotter en sohn till christendoms som blef kallat BENGT och var födt den 23 december, jordegumman Merretha sahl. Jörgen Albretzons bar honom också till dopet. Faddrar: Nils Frantzon i Sandåkra, Lars Nilsson, Johanna Nils Sönnesson, Birte Anders Jönses ibm.

 
Håkansson, Bengt (I1289)
 
126

Anfader till Björn Borg

 
Jönsson, Gunnar (I784)
 
127

Angives af Lisbet Bryske at have havt Inger Nielsdatter (Due el. Glob), som siden fik eller først havde havt Erik Ged (eller Puke), men efter Peter Turesens Bjelkes Aner var han gift med en ukendt Drefeld

 
Kyrning, Peder (I39156)
 
128

angives at være kommen fra Tyskland til Danmark og her at have antaget navnet Oxe

 
Relendorff Oxe, Johan 1 (I97715)
 
129

Anna Hendricksdotter, Pär Pärssons hustru i Juhlbäck, barnfödd i Böserup sochn och byy af ächta föräldraruthi sitt 43 åhrs ächtenskap aflat 3 söner och en dotter, varit i några åhr siuklig och sängliggande, dödde den 26 november, begrofs den 2 advent, var 73 åhr och 8 månader gammall. 
Henriksdotter, Anna (I3891)
 
130

Anna Karlsdotter blev senare beryktad som "Pintorpafrun" på Ericsbergs slott.Dotter till Karl Bengtsson (Vinstorpaätten) och Karin Lagesdotter (Sparre).Mormor till Gustav Vasas fru Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).Gift 1) med riksrådet och herren till Stäkeholm och Rumlaborg Erik Karlsson (Vasa) (Död 1491).Gift 2) 1492 med Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y.Barn (med 1)Kettil Eriksson (Vasa)(1485 - ) Karl Eriksson (Vasa) (1486 - ) Johan Eriksson (Vasa) (1487 - ) Margareta Eriksdotter (Vasa)(1489 - 1549) Ebba Eriksdotter (Vasa) (1491 - 1549) Mor till Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Barn med 2Göran Eriksson (-1576), stamfader för Fågelviksgrenen av Gyllenstiernaätten. Elin Eriksdotter Karin Eriksdotter (-1552), maka till Erik Trolle. Magdalena Eriksdotter (-1584) Karl Eriksson (-1541), stamfader för Vinstorpsgrenen av Gyllenstiernaätten. Klas Eriksson Kristina Eriksdotter

 
Karlsdotter (Vinstorpaätten), Anna (I92522)
 
131

Anna och Rasmus fick åtskilliga barn under årens lopp. Födelseboken är emellertid mycket svårläst och vissa notiser ger inte allt vad man kunde önska. I december 1732 får de ett barn, vars namn och födelsedag är oläsligt. Däremot framgår att ett av dopvittnen var "Anders ------ från Örsiö". På sent 1720-tal försvinner familjen fr. Snårestad. I bouppt. efter Anna Trulsdotters halvbror Nils Trulsson var visserligen Rasmus Nilsson avliden men uppges ha bott i Hassle Bösarp, varför man får förmoda att familjen flyttat dit. Dock finns de inte där i katekismilängden 1735. Möjligen kan det handla om en felskrivning på så sätt att Hassle Bösarp skulle gälla något av deras barn istället?

 
Trullsdotter, Anna (I1102)
 
132

Anna P. var tvilling med systern Kirstena, de finns upptagna bland arvingarna i moderns bouppteckning 1762. Anna finns med bland arvingarna i tvillingsystern Kirstenas bouppteckning förrättad i februari 1773. Anna Persdotter själv dog i barnsbörd när hon födde sitt tredje barn. Bouppteckning förrättades den 26/3 1776 (Vemmenhög 1776:21)

 
Persdotter, Anna (I397)
 
133

Annandag jul döptes Rasmus Lars barn i Stora Jordberga, heter KERSTINA, Nills Ladufogdes hustru bar thet. Faddrar: Nills Persson, Anders Hanssons dräng, Anders Hanssons hustru, och Anders Ohls hustru, blef född den 20 december.

 
Rasmusdotter, Kierstina (I1209)
 
134

Annandag pingst begrofs sönnan för kyrkian inhyses i Liungmöllan hustru Sophia Trulsdotter, varit 2 gånger gift, suttit enkia i 23 år, ålder 70 år. 
Trulsdotter, Sophia (I5271)
 
135

Annandag påsk gafs till testamente för sahl Peder i Qvarnen 1 daler.

 
Persson, Per (I31955)
 
136

Annandagsjul hadde västre Pär Nilsson i Sandåckra och Bengta Tykesdotter en liten dotter till christendoms, benämnd INGAR, Anna Thor skräddares i Tegelladan bar barnet till dopet. Faddrar: Lars Nilsson i Sandåkra, Olluf fiskare, Wäste Tykesson ibm, Kirstin Swän Tufvessons jordegumma.

 
Persdotter, Ingar (I433)
 
137

Anne Povelsdatter (Poulsdatter, Povelsdotter). Död 1664 i Kristianstad. Gift med Dijtmer Henningsen Felbereder Kockum. Denne mans namn förekommer i en mängd variationer. Denna Anne nämns, i motsats till systern Sidsel, ej i bröderna Nils' och Peders bouppteckning. Hon var nämligen avliden då. Uppgiften om att hon var Niels Pofwelssöns dotter kommer från forskning av Tor Flensmarck i Vä. Kristianstads byting 10/5 1658: Hendrick Kockum ger avkall på sin egen och sina syskons vägnar åt deras styvmoder Karne Erlandsdt., som var änka efter Dittmer Henningsen. De övriga syskonen var: Pouell Ditmarsen, Johanne Ditmarsdt., Ellene Ditmarsdt., Karne Ditmarsdt. g.m. Hans Ryttersmed i Ystad, Margrete Ditmarsdt. g.m. Smeden Mogens Svendsen i Kristianstad. (uppgift från Birte Boström, Malmö) -----------------Birte Boström: "Anne Povelsdatter, var gift med Dittmer Henningsen Feldbereder i Kristianstad i dennes tredje äktenskap. Hennes barn bör vara Gertrud, Margrete, Johanne, Povel, Ellene, Henning och Anne. Dittmer Henningsen Feldbereder uppger själv i bytinget 1629 d.27 juni, att han bott i Vä i 18 år. Han avlägger borgared i Kristianstad d.21 juni 1616 enl. Rådstuguboken och bör således ha bott i Vä från ca. 1598. I vilken ordning hans två föregående hustrur skall placeras är osäkert, men förmodligen var Anne Sörensdatter hans första hustru. Hon är moder till Dittmers dotter Karen. I Bytinget d.18 febr. 1650 uppvisas ett skriftligt avkall daterat d.21 nov. 1636 av Hans Vilhelmsen gefridder på hans hustru Karne Dittmarsdatters vägnar, givit åt Ditmer Henningsen feldbereder för Karens arv efter hennes Sal. moder Anne Sörensdatter. Karne Ditmarsdotter nämns vara gift med Hans Ryttersmed i Ystad d.10 maj 1658 i Bytinget. Denne kan vara identisk med Hans Vilhelmsen eller så är han en andra make. Dittmer Henningsens andra hustru var Giertrud Lauridsdatter. Hon var moder åt Henrick Kockum. I Bytinget d.15 jan. 1649 ger Hinrich Dyttmarsen sin fader Dyttmer Henningsen avkall för sitt arv efter sin Sal. moder Giertrud Lauridsdatter. Anne Povelsdotter lever d.1 aug. 1642 men är avliden d.10 nov. 1643 enligt Bytinget. Skifte efter henne d.3 maj 1644 skall finnas bevarat, men ej på film. Dittmer Henningsen, som någon enstaka gång skrivs Henriksen, gifte sig en fjärde gång. Denna hustru hette Karen Erlandsdotter och med henne hade han sonen Olof enligt Alvar Platéns släktutredning om fam. Kockum. Bouppteckning efter Dittmer Henningsen d.26 mars 1658 skall finnas och är begagnad av Alvar Platén, som troligtvis också använt skiftet efter Anne för sin släktutredning."

 
Povelsdotter, Anne (I4604)
 
138

Anno 1638 gaf Harald Jönsson i Klasamåla till kyrkian 6 st. kopparmynt.

 
Jönsson, Harald (I31562)
 
139

Anno 1643 gaf hustru Ingrid i Hakeqvarn 3 daler till kyrkian.

 
Persdotter, Ingrid (I31538)
 
140

Anno 1644-03-17 gåfvo Måns i Mellangården Trehörna och Peder i Förena 1 daler till kyrkian, för sahl. hustru Botels lik ( theras svärmoders) begrafning är inne hos pastoren Zackarias.

 
Abrahamsdotter, Botil (I31601)
 
141

Anno 1648 när Carls dotter i Klasamåla Anna bevist vigdes vid Tove i Hökamåla i Tingsås sochn, gaf Tove hennes degn en riksdaler till Urshults kyrkia.

 
Carlsdotter, Anna (I31608)
 
142

Anno 1649 frågas efter de penningar Carl i Klasamåla lånte till sitt bröllopshögtid åt sin brud 1634. Carl svarar efter sitt samvete, huru mycket han lånte, menas vara 7 daler smt, Detta utlade Carl med sin dyra ed att han aldrig var kyrkian skyldig så att Carl något hafver lånt af kyrkian.

 
Persson, Carl (I20346)
 
143

Anno 1649 in martio gaf hustru Märit i Klasamåla till kyrkian 2 mark, när Carl hennes man var vid riksdagen i Stockholm.

 
Pedersdotter, Märit (I31172)
 
144

Anno 1665 gaf Anders i Rössvik till testamente för sin lilla dotter 2 öre.

 
Andersdotter, N (I31616)
 
145

Anno 1671 testamente för sahl. Peder i Rössvik 1 daler.

 
Carlsson, Peder (I31966)
 
146

Anno 1673 gafs till kyrkian 2 daler för Nils sahl. moder i Ekeberg.

 
Carlsdotter, Kerstin (I22849)
 
147

Anno 1694 den 16 mars. hölls Extra Ordinarie Ting, uti Grimslöf Närvarande i Cronans Befallningsmans ställe, Wählbetrodde. Länsman Håkan Andersson och Häradsnämnden; angående ett dråp som Sune Joensson i Kalfvik, förmenas gjort på sin SvärModer. Hustrun. Britta Kusion ( Hindrichsdotter Rousseau) i Smörhöga, den 1 febr. 1694. Ock framkallades bemälte Hustru. Brittas man, Wilhelm Anthoniusson Torner ( Tourneur), som var tillstädes i stugan, både då ovänskapen skedde och som det sm påföljde, vilken gör denna berättele;Hans Måg. Sune Joensson, kom till Smörhöga, emot aftonen den 1 febr., och då han kom begjärde han bland annat agnar af sin Svärfader, hafvandes han ock 14 dagar förut fått 1 säck agnar, och var äfven tillsgdt att få flera, men som han dem intet fick, begyntes trätan därom, föregifvandes intet fått så mycket med sin Hustru. Maria Wilhelmsdotter Torner, som de andra hennes Systrar, då Wilhelm går till sängs, och lägger sig och beder dem skämmas båda två som trätades.Då sade Joen Sunesson3 gånger till Hustrun. Britta; " I hava gjort Maria, min Hustru. till en horunge," varvid Britta, svarade; " Då är jag en hora", varvid han stannade en stund med sitt tal och sedermera sade han; " din leda", då Britta stod upp och ifvade med sin hand att slå till honom, men förmedelst att han böjde sig undan, tog hennes hand allenast om bröstet, sedan satte hon sig ner i bänken. Och då tog Sune Joensson köksstolen, och i detsamma hörde Wilhelm att det small, lika som Sune hade slagit emot väggen, men antingen han slog eller stötte det slaget som var i hufvudet, det vet han intet, dock blef såret långt, nästan ett halft finger, och 2 till 3 fingrar högt ifrån vänstra ögat, emot vänstra örat, men efter hon det fått, satt hon stilla, och visste han intet annat, än han gaf sig tillfreds därmed, att intet slag eller stöt var träffad, då hon likväl var svinnat då han uppkom. Sade hon sedan; " vad den skiälmen kom åt mig,", gick strax ut till sin dotter i anderstugan, och när hon kom tillbaka sade hon, " tvi dig, för vad du med mig rått",Hustrun. Brittas, döttrar, Hustruarna. Johanna och Elisabeth, förmådde Sune, att gå ut, därefter lade sig Britta i deras Södrebänk, dock tog hon sig strax upp, sedan hon afklätt sig skor och strumpor, och skulle gå till Norre bänk, då hon faller omkull bakänges emot 2 -ne ihophuggna stockar på golfvet, nästan baklänges, men mer på högra sidan. Då Wilhelm intet kunde hjälpa henne upp, utan gick ut i förstugan ock ropte på sina döttrar, som inkommo och hjälpte Modern, laggandes henne i Högstolen, där hon sedan låg i 4 dygn och varken hörde eller såg, eller något smakade, utan allenast något litet öl eller vin, som hälldes i henne. När de 4 dygnen voro föbi, kom Daniel i Lekaryd, tillkallad, och brukade några Medecamenter, som uträttade att hon fick sin syn och hörsel igen, sedan låg hon 9 dygn, men sade intet mer än " Ja", det dock knappt kunde förstås. Wördig Herr Måns, var där fuller och ville besöka henne först en gång, med Herrens Heliga Nattvard, men då hörde hon slätt intet, och sedan andra gången då Prästen kom, emottog hon Herrens Heliga Nattvard, och gaf tecken ifrån sig med vänstra handen, men den högra rörde hon aldrig, och förrän hon tog Nattvarden, bad Sune henna om förlåtelse, " då tog hon honom med vänstra handen och kramade honom hårt, ock kunde ingen förstå annat än, hon gaf honom till ". Om Onsdagen tog hon Nattvarden, och mellan torsdagen och fredagen, afsomnade hon vid pass 2 timmar efter midnatt. Elisabeth Wilhelmsdotter, som var i stugan då skedde, berättar som Fadern. men då slaget utgafs vände hon sig mot väggen, att hon intet vet antingen Sune slog eller stötte sin Svärmoder, var hon dock intet inne då hennes Moder. föll omkull, hafvandes hon intet mer att berätta.

 
Henriksdotter Rousseau, Brita (I31255)
 
148

Anno 1697 den 7 oktober hölls ordinarie höstting med allmogen av Lister härad på rättan tingstad Norje.Rådman Jöns Jönsson i Karlshamn låter tredje gången uppbjuda tre fjärdedels hemman Holje i Jämshögs socken som den rymde länsmannen Jöns Sebbesson ägt och honom skatterättigheten med lösören av konungen skänkt. Pastorn i Gammalstorp Olof Holström inkommer med en protest, menar det hemmanet vara hans och hans syskons fasta möderne, begär att få kommunikation av Jöns Jönsson dokument därpå han vill sig på nästa ting förklara. Där emot inkommer rådman Jöns och visar sig bekommit hemmanet i Holje tillika med Öljehult (Bräkne-Hoby sn) av kungliga kanslirådet baron Johan Gyllenstierna anno 1677 den 15 mars till skatte donerat med lösören, efter den ofreden trolösa och rymda länsmannen Jöns Sebbesson blivit, vilken donation kung Karl XI med sitt öppna brev och underslagit sigill den 15 april 1678 konfirmerat för trogna tjänster och försträckningar rådmannen till dess magasin levererat. Inger konungens resolution given riksdagen i Stockholm den 10 november 1686 innehållande secundum formalia, att inte någon må göra krav på det hemman som genom konungens brev är en eller annan ståndsperson vorder under besittningsrätt på goda skäl förlänade på förra konungens donation, på hemmanen har rådman Jöns Ring vunnit dåvarande befallningsman salige Jakob Ulfs immission daterad Vanneberga den 4 juni 1678. Herr Olof Holström insinuerar en kunglig då varande kanslirådets och sedermera kungliga rådet salige greve Lindskölds givna resolution ad mandatum regis den 13 juli 1681 av innehåll det ryttmästare Holfast som söker driva den rymde länsmannens barn från Holje, för det hemmanet skolat i ofreden varit obrukat, att barnen skulle behålla hemmanet Holje för nämnda ryttmästares intrång som då allenast klagat var, men inte uppenbart, det Jöns Sebbessons egendom i löst och fast under konungen och kronan varit caducerat, och sedan skänkt till Rådman Jöns Ring, som potentialitet satt i possession där av. Resolution: Ehuruväl studenten Sven Holström uppå senaste tinget den 17 juni, och nu i kyrkoherden i Gammalstorp herr Olof Hollström uppå sina och sina syskons vägnar sökt att förhindra rådman Jöns Jönsson i Karlshamn uppbjuda tre fjärdedels hemman Holje i Jämshögs socken, i kraft av en resolution som salige kungliga rådet gett den 13 juli 1681 ad mandatum regis den tid han kansliråd var, mellan ryttmästare Holfast och barnen att den skulle i kraft av sitt ingivande bli bibehållen vid skattehemmanet Holje som inte rör det hemmanet varit cadu under konungen och kronan och långt före donerat Jöns Jönsson för hans trogna tjänster och försträckningar till dess magasin, där av var där ingen kunglig ändring eller förklaring kunna visa, utan rådman Jöns Ring och dess kansliråd Johan Gyllenstiernas donationsbrev på tre fjärdedels skattegård Holje som var caducerat under kronan, för den länsmannens Jöns Sebbessons otrohet, och i ofredstiden rymmande, vilken donation kung Karl XI med dess öppna brev av den 13 april 1678 konfirmerat, och samma år den 4 juli vunnit då varande befallningsman Jakob Ulfs immission, var uppå är följt konungens resolution på riksdagen 1686 den 10 december, som bekräftar det alla sådana kungliga givna brev på besittningsrätten till en eller annan ståndsperson skola orubbade förbli. Tingsrätten kan inte neka käranden Jöns Rings lagfart till samma tre fjärdedels skattehemman Holje.

 
Jönsson Ring, Jöns (I32058)
 
149

Anno 1699-04-19, Linvävaren Per Bengtssons hus, består av 7 binningar, tillhörer bonden Anders Christensen i Mellan Köpinge, till huset finnes en kålhage åboen förtjänar sin föda med sitt hantverk och bott i Trelleborg uti 11 års tid

 
Bengtsson, Per (I2016)
 
150

Anno 1713 jordat Lars Simonsson, 64 år gammal, födt i Sallerup. 
Simonsson, Lars (I2086)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 ... 158» Nästa»

Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2021.

Underhålls av Bo Lindkvist.