Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Noteringar


Träffar 151 till 200 av 7,881

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 ... 158» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
151

Anno 1713 jordat Lars Simonsson, 64 år gammal, födt i Sallerup. 
Simonsson, Lars (I2086)
 
152

Anno 1716 äro födde och döpte Håckan Hans och Mårten Tårstens 2nne söner, nämbligen Pär Hågensson och Anders Mortensson, både nu med dödem afgången.

 
Mårtensson, Anders (I1186)
 
153

Anno 1727 begrofs Bengta Anders Lars i Nårra Wallösa. 
Larsdotter, Bengta (I629)
 
154

Anno 1727 begrofs änckian Elna Mats Jörans i Siörup. 
Larsdatter, Elin (I186)
 
155

Antagelig den Vagn Gunnesen, der optrådte i kongens følge 1216-41. - Vidne for Valdemar II Sejr på Samsø 1216, og Femern 1234. 1230 vidne og kautionist på løsladelsesbrevet. Vidnede 1241 i juni og juli i Roskilde. Ifølge Lundeårbogen død 1245. Førte et segl med klokke

 
Gunnesen Galen, Vagn (I97755)
 
156

Antagen som soldat 1733-10-25. Död under sjöexpedition

 
Månsson Ekedahl, Håkan (I38526)
 
157

Antagen vid Livkompaniet i april 1710, därefter kom han till majorens kompani 1711 i september vid Norra Skånska Kavalleriregementet. 
Friberg, Anders (I17447)
 
158

Anteckning öfver glömda personer i denna kyrkebok:Ericstorp= Hans Bengtssons glömda tvillinge söner NILS och HANS äro efter äldre och nyare husförhörslängders innehåll, 2ne år yngre än brodren Mårten född 1781 i juni månad och 5 år äldre än brodren Bengt, som är född 1788 i martu månad, alltså må de vara födde år 1782 vid Larsmässotid eller 1783, hvarmed föräldrarnes berättelse instämma äfven anmält 1808 af S.D. Nibelius i föräldrarnes närvaro.

 
Hansson, Nils (I632)
 
159

Anteckning öfver glömda personer i denna kyrkebok:Ericstorp= Hans Bengtssons glömda tvillinge söner NILS och HANS äro efter äldre och nyare husförhörslängders innehåll, 2ne år yngre än brodren Mårten född 1781 i juni månad och 5 år äldre än brodren Bengt, som är född 1788 i martu månad, alltså må de vara födde år 1782 vid Larsmässotid eller 1783, hvarmed föräldrarnes berättelse instämma äfven anmält 1808 af S.D. Nibelius i föräldrarnes närvaro.

 
Hansson, Hans (I633)
 
160

Anthoni Tourneur, bördig från Sedan, arbetar 1630--35 som kolare i Finspång. Hans hustru är kvar på hemorten 23/12 1631 men torde förenas med sin make någon gång under 1630-talet. Anthoni stannar nämligen i Sverige och finns 1640--41 i Leufsta enl avräkningsboken. Som framgår av Norrköpings Journal 15/11 1645 (K 163) arbetar han då vid Forsmark och har lämnat en skuld efter sig vid Leufsta.Enl Allbo härads dombok 23/7 1651 framkom för rätta länsmannen Erengisle Olufsson, fullmyndig på Hr Arnout De Reehes vegnar och Tingskiöte Antoni Turnj och hans hustru Margaretha Ruben och dheres sohn Vilhelm Turnj norregården Smörhöga för 480 Dr smt.Åren 1652--76 finns han som Anthonius kolare i Smörhöga i Skatelöv. Hans hustru under denna period heter Elin. Både man och hustru anges vid mitten av 1670-talet vara "utgamla" och avlider trol några år senare. I roteringslängden 1676 bär han sitt släktnamn, vilket då stavas Torne. Några gånger kallas han även Anton Stenson. Anthoni arbetar antagligen vid Huseby bruk eller Ålshult.

 
Tourneur, Anthoine (I31258)
 
161

Antonis hustru Margareta Ruben var troligen avliden redan före 1651 då han fick tingskötning på Smörhöga - troligen levde hon dock då köpebrevet skrevs. Andra hustrun Elin var svenska med arv i Gottåsa by i Skatelöv sn.

 
Ruben, Margareta (I31259)
 
162

Anund Jakob, 1007-1050, kung 1019 (1022)-1050.Anund Jakob föddes på Jakobsdagen, 25 juli 1007, som son till Olof Skötkonung och drottning Estrid. Året därpå döptes han till Jacobus, då han fötts på Jakobsdagen.Han blev född och döpt till det kristna namnet Jakob men blev av allmogen vid Ulleråker (som ännu ej var kristna) vald till kung med det nya svenska namnet Anund. Han valdes till sin fars medregent år 1019, och blev vid faderns död år 1022, ensam kung.Anund Jakob slöt i Kongahälla (Kungälv) förbund med sin svåger Olav i Norge 1026. Året därefter härjade han med 420 skepp tillsammans med kung Olav av Norge (Olav Haraldsson) i Skåne och utkämpade slaget i Helge å mot kung Knut den store av Danmark.Lite kuriosa: i slaget vid Helge å var alla inblandade släkt - Knut den store av Danmark var halvfarbror till Anund Jacob och hans halvsyster Astrid. Astrid var i sin tur Olavs av Norge hustru och Olav och Anund Jacob var svågrar!Under åren 1028-1040 hade han i krigstjänst hos sig den skånske kungasonen Svein Ulvsson (Estridsson), som senare blev dansk kung.År 1030 hjälpte han Olav den helige vid tåget till Stiklastad och det misslyckade försöket att återta Norge. Samma år dog Turgot, den förste biskopen i Skara, samt den engelske martyrpredikanten Wolfred.I slutet av sitt liv blev Anund Jakob kallad "kung Anund Kolbränna" för sin stränghets skull-han brände lagbrytares gårdar till "kalla kol".År 1050 dog han "sotdöden" i Sigtuna eller Husaby och begravdes under "eskilstunakista" vid Husaby kyrka.------------------------------------------------------------------------------------------------------Ändringar och tillägg /Sören LindheFödd: 1007 1015 Olof Dalin Svea rikes historia sid 660-61Anund Jakob, " Anund Kolbränna ", 1007-1050, kung 1019 (1022)-1050. Anund Jakob föddes på Jakobsdagen, 25 juli 1007, som son till Olof Skötkonung och drottning Estrid. Året därpå döptes han till Jacobus, eftersom han var född på Jakobsdagen. Han föddes och döpt till det kristna namnet Jakob men blev av allmogen vid Ulleråker (som ännu ej var kristna) vald till kung med det nya svenska namnet Anund. Anund Jakob nämns i de isländska sagorna och hos Adam av Bremen och skall ha gynnat kristendomen och förde en aktiv utrikespolitik. Anund Jakob valdes till sin fars medregent år 1019, och blev vid faderns död år 1022, ensam kung. Anund Jakob slöt i Kongahälla (Kungälv) förbund med sin svåger Olav i Norge 1026. Året därpå härjade han med 420 skepp tillsammans med kung Olav av Norge (Olav Haraldsson) i Skåne och utkämpade och besegrades i slaget på Helge å mot kung Knut den store av Danmark. Under åren 1028-1040 hade han i krigstjänst hos sig den skånske kungasonen Svein Ulvsson (Estridsson), som senare blev dansk kung. År 1030 hjälpte han Olav den helige vid tåget till Stiklastad och det misslyckade försöket att återta Norge. Samma år dog Turgot, den förste biskopen i Skara, samt den engelske martyrpredikanten Wolfred. I slutet av sitt liv blev Anund Jakob kallad "kung Anund Kolbränna" för sin stränghets skull - han brände lagbrytares gårdar till "kalla kol". År 1050 dog Anund Jakob i Sigtuna eller Husaby och begravdes under "eskilstunakista" vid Husaby kyrka.

 
Olofsson, Anund Jacob (I92592)
 
163

Anund Jonsson, kungsdomhavande på Bo Jonssons vägnar, samt Peter Djäken, underlagman i Södermanland på herr Knut Karlssons vägnar, dömer, efter ransakning av Rönö härads nämnd, angående jord i Vaskhus, St?nsta och Håknäs (i Ytterjärna socken, Öknebo härad), som Ragvald Nilsson [Fargalt] avstått till herr Erik Kettilsson [Puke] och icke fått vederlag. Nyköping den 13 juli 1381. (or. perg. RA 0107.21 (Säfstaholm)

Uppgift om brev i vilket Gregers Karlsson (Stiernbielke) pantsätter gods till Ragvald Nilsson. 1361. (Collectanea genealogica (Genealogica 41), fol. 173r, RA) 
Nilsson Fargalt, Ragvald (I92451)
 
164

Aposteln Andreas dag christnades Nills Nillssons dotter i Giödelöf, KYRSTINA,Testes: Sven Håkansson i Hyllinge, Mårten Hansson i Lerberga, Erick Christensson i Giödelöf.

 
Nilsdotter, Kerstina (I2096)
 
165

Aposteln Simon Judas dag begrofs bonden Jöran Svensson i Giödelöf, ålder 44 år. 
Svensson, Jöran (I4311)
 
166

Arnold Du Rées, natural. Du Rées, till Husaby i Bolmsö socken Jönköpings län. Född 1612-09-22 i Haarlem. Borgare och handelsman först i Göteborg, sedan i Stockholm 1643. Borgmästare i Ronneby 1658-05-12. Kommissarie vid fästningarna i Skåne, Halland och Blekinge samt Göteborgs och Bohus län 1664-11-07 tillika justitiepresident i Karlshamn och Ronneby. Uppviste sin farfars fars kejserl. sköldebrev och blev därför 1665-07-08 natural. svensk adelsman (introd. 1668 under nr 773). Död 1668-07-13 i Ronneby och jämte hustrun där begraven 1676-01-18. Gift 1638 med Elisabet Radu, död 1667-11-10 i Ronneby, dotter av handelsmannen Jakob Radu.Barn:Jakob, född 1639. Lagman. Död 1725. Se Tab. 3.Maria, född 1641-08-16 i Stockholm, d 1706-02-08 i Karlskrona. Gift med kommissarien Joakim Palm, d 1691-02-05Helena, född 1642-07-09 i Stockholm, död 1661-06-11 i Ronneby.Arnold, född 1645-03-01 död 1659-12-19 i Lybeck.Johan, född 1646-10-30 på Husaby. Student i Uppsala2 1659-12-15. Hovjunkare hos fältmarskalken Gustaf Banér i Skåne 1668. Reformerad fänrik vid de i Malmö som garnison förlagda Smålands knektarna 1670. Löjtnant vid Västerbottens regemente 1671-03-04 avsked 1676. Gift före 1672 med Sofie Rosenkrantz, död 1680-08-12 Gunnarstorp s län, dotter av danska riksrådet Gunde Rosenkrantz och Pernille Jakobsdotter Rosenkrantz.1Elisabet, född 1648-08-01, död 1724-08-14. Gift 1678 med hovkamreraren Peter Celsing, född 1638, död 1701, fader till hovkansleren Gustaf Celsing, adlad Celsing C.Anna Christina, född 1651-12-23 död 1707-03-06 i Jönköping. Gift 1:o med kamreraren Jonas Wettsöff, död 1690-12-06. Gift 2:o med lagmannen Anders Daniel Wessman, adlad Stiernklo, i hans 2:a gifte, född 1658, död 1733.Vilhelm Christian, född 1653-07-25, död 1654-10-14Gillis Antonius, född 1655-03-26. Levde utan tjänst. Död ogift 1683-01-16.Gustaf, född 1658-01-23, död s. å. 15/9Magdalena Eleonora, född 1659-07-27 död 1697-07-05. Gift 1694-08-12 med hauptmannen på Vadstena Samuel Enander, född 1659-07-22 i Åby prästgård Östergötlands län, död 1714-04-13 i Vadstena och begraven i Åby kyrka, broder till lagmannen Johan Enander, adlad Enanderhielm, och assessorn Isak Enander, adlad Silfverstråle.Carl Magnus, född 1663-07-06 i Ronneby. Volontär vid livgardet. Drunknade 1683-01-05 vid Munklägersbron i Stockholm.

 
du Rees, Arnold (I52789)
 
167

Arvid (översiktstab 2, son av Birger, tab 6), till Bergkvara, Bo och Lillö, vilket sistnämnda gods han fick genom sitt andra gifte, m. m. Född i medlet av 1430-talet. Väpnare. Riksråd redan 1463-1501. Stod under striderna i slutet av 1460-talet och till början av 1480-talet på Karl Knutssons och Sturarnas sida. Hövidsman på Nyköpings slott 146(9). Hyllade efter Karl Knutssons död 1470 Sten Sture d. ä. och kämpade tillsammans med denne i slaget vid Brunkeberg 1471-10-10. Lagman i Östergötland 1470-1497. Mistade efter brytning med Sten Sture Nyköpings slottslän 1487. Hövidsman på Stäkeborg 1493 och på Borgholm 1494. En av ledarna för upproret mot Sten Sture 1497. Riddare vid konung Hans' kröning s. å. och lagman i Tiohärads lagsaga s. å. Flydde vid utbrottet av 1501 års revolution från Bergkvara till Danmark och bosatte sig på sitt gods Lillö i Åsums socken, Kristianstads län. Död där 1505-02-20 och begraven i Lunds domkyrka. Han var en lagkunnig man och en stor jorddrott. Hans i slutet av 1490-talet upplagda, i riksarkivet förvarade jordebok å endast de småländska egendomarna upptager inemot ett tusen godsenheter.8 Gift 1:o omkr. 1459 med Kristina Johansdotter till Fånö, död före 1465, dotter av riddaren och riksrådet Johan Gädda till Fållnäs och hans 2:a fru Katarina Bengtsdotter Königsmarck. Gift 2:o 1466-09-22 i Nyköping med Beata Ivarsdotter, till Lillö i hennes 2:a gifte (gift 1:o med danske frälsemannen Truid Pedersen Galen), död 1487-12-04 (15/12)11 i pesten och begraven i Lunds domkyrka, dotter av hövidsmannen på Gotland, riddaren och riksrådet Ivar Axelsson (Tott) och hans 1:a fru Margareta Laxmand. Gift 3:o 1488-09-23 på Lagnö i Aspö socken, Södermanlands län med Brita Turesdotter, död 1513-10-28 på Hinsekind i Värnamo socken, Jönköpings län, dotter av marsken, riddaren och riksrådet Ture Turesson Bielke (af Åkerö, nr 8) och Ingegärd Körningsdotter.Barn:1. Erik, född omkr. 1460. Riddare, riksråd och lagman. Död 1530. Se tab 8.1. Johan, kallad Gädda, död ung.2. Anna, död 1473-10-26.2. Kristina, död barn.2. Elisabet, död ogift.2. Margareta, född tvilling 1475-05-21 på Ed, död 1502 på Glimmingehus i Vallby socken, Kristianstads län. Gift 1498-07-29 på Visborgs slott med danska riksrådet Jens Holgersen (Ulfstand) i hans 2:a gifte (gift 1:o med Holger Axelsdotter, död 1495-11-18 på Visborgs slott, dotter av danske riddaren och riksrådet Axel Brahe och Maren Lunge), död 1523-02-06 och begraven i Glimmingehus kyrka.2. Jakob (Joakim), född tvilling 1475. Riddare och amiral. Död 1546. Se tab 9.2. Anna, född 1476-02-04 på Ed, död 1532-11-01 på Fållnäs i Sorunda socken, Stockholms län. Gift 1491-07-17 på sistnämnda ställe med riksrådet och riddaren samt lagmannen i Östergötland Nils Bosson (grip), född, omkr. 1460, död 1522-02-14 i Täppe by i Vingåkers socken, Södermanlands län, ihjälslagen av sina landbönder.2. Ivar, stupade 1500 i Ditmarschen.2. Birger, stupade i Ditmarschen.2. En dotter.3. Ture, född omkr. 1490. Riddare och riksråd. Död 1555. Se tab 29.3. Arvid, till Bo. Skall hava varit döpt till Sigfrid. Var dvärg. Ihjälskjuten 1542, då Dackens anhängare intogo och plundrade Bergkvara.3. Beata, död 1515-08-05.3. Anna, levde 1560. Gift 1523-11-23 på Ugerup i Köpinge socken, Kristianstads län med danska riksrådet och riddaren Axel Urup, död 1540-08-07.

 
Birgersson Trolle till Bergkvara, Arvid (I37537)
 
168

Arvid Bergman, adlad Bergenadler (son av Håkan Joensson, se adliga ätten Berghman, Tab. 1), född-01-00 1651. Student i Lund (Lsn.) 1668-11-10. Kronobefallningsman i Uppvidinge och Konga härader i Småland 1674. Häradshövding i Norra och Södra Vedbo samt Vista härader 1696-02-05. Assessor i Göta hovrätt 1718-09-06. Ånyo häradshövding i Vista härader 1719. Adlad 1719-06-16 (introducerad 1720 under nr 1617). Avsked 1720-11-25. Död 1722-04-12 och begraven 1722-04-20 i Säby kyrka, Jönköpings län, där hans epitafium uppsattes. Gift 1:o (Söd.) 1676-03-29 med Brita Christina Lindegren, född 1650-11-06, dotter av assessorn Nils Nilsson, adlad Lindegren, nr 338, och Anna Siöblad, nr 75. Gift 2:o 1710-07-27 i Gränna med Maria Beata Humble, änka. efter majoren Nils Mörckendahl, adlad Leijondahl, nr 1118.Barn:1. Anders, född 1677. Landskamrerare. Död 1756. Se Tab. 2.1. Nils Daniel Bergman. Fänrik vid Smålands tremänningsinfanteriregemente 1700-09-20. Löjtnant vid Smålands tremänningsinfanteriregemente 1703-06-27. Löjtnant vid Kronobergs regemente 1704-01-11. Stupade 1708-09-29 i slaget vid Liesna [Lk].1. Magdalena Cecilia, född 1683, död 1755 på Grimstorp i Lommaryds socken, Jönköpings län och begraven 1755-06-12. G. 1:o 1704 med prosten och kyrkoherden i Säby pastorat av Linköpings stift Barthold Duræus, född. 1657-08-09 i Rumskulla socken, Kalmar län, död 1715-09-09 i Säby prästgård (Oö.). 2:o 1718-06-30 i Säby socken, med kaptenen Carl Johan Leijondahl, nr 1118, död 1728.1. Anna Brita, född 168(4), död 1746 och begraven 1746-08-15. Gift med kyrkoherden i Ölmestads pastorat av Växjö stift, kontraktsprosten Nils Olander, född 1677, död 1755.1. Eva Christina, född 1685, död 1737-04-18 på Räflinge i Skärstads socken, Jönköpings län. Gift med majoren Carl Johan Leijondahl, nr 1118, född 1686, död 1740.1. Beata Christina, född 1686, död 1762-03-08 på Grimstorp och begraven 1762-03-18. Gift 1719-12-11 på Högstorp i Säby socken, med assessorn och häradshövdingen Harald Wiesel, född 1686, död 1748-08-01 på Grimstorp.2. Nils Daniel, född 1711-02-17 på Aranäs i Gränna landsförsamling, Jönköpings län.

 
Bergman Bergenadler, Arvid (I31860)
 
169

Arvid Eriksson (son av Erik Botvidsson, Tab. 2), till Sydänmaa (Sydmo) i Karuna kapellsn och till Boegård i Borgå socken. Väpnare. Var 1489 landsfogde i norra Finland och häradshövding i Masku härad. Lagman i Karelen under 1500-talets första årtionden. Ståthållare på Tavastehus 1529, men död s. å. Gift 1515-01-22 på Laukko i Vesilaks' socken, då han gav Sydänmaa i morgongåva, med Christina Knutsdotter i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1530-07-18 på Grabbacka i Karis' socken med hövidsmannen på Viborg Nils Månsson Grabbe, av finsk frälsesläkt, i hans 2:a gifte [gift 1:o med Elin Claesdotter], död 1549 på Grabbacka och begraven i Karis' kyrka), begraven 1551-01-05 i Karis' kyrka, dotter av lagmannen Knut Eriksson (Kurck, nr 16) och Elin Kurck (finsk frälsesläkt).Barn:Erik Arvidsson. Fogde. Död 1566. Se Tab. 4.Knut Arvidsson, nämnes endast i sin morfaders skiftesbrev 1532.Claes Arvidsson, nämnes ävenledes endast i morfaderns skiftesbrev 1532.Elin Arvidsdotter, död 1577 på Kankas i Masku socken. Gift omkr. 15449 med ståthållaren och fältöversten Henrik Klasson Horn (af Kanckas, nr 12) i hans 1:a gifte, född 1512, död 1595.

 
Eriksson, Arvid (I51124)
 
170

Arvid Jönsson (son av Jöns Bengtsson, Tab. 1), född omkring 1376 (Script. rer. Suec. III: 2, s. 151.). Häradshövding i Ås' härad 1401-01-14 och ännu (Sd.) 1415-07-20 i Kinds härad (RHKn.) 1421-05-03 och ännu 1434 (Vff II h. 2-3, s 11.). Var 1412-04-04 bosatt i Möne (Sd.) i Ås härad, sedermera i Kinds härad, troligen på Intorp i Gällstads socken. Köpte två gårdar i Götåkra (Sd.) i Södra Säms socken, Kinds härad 1415-03-11. Avgav 1417-04-18 vittnesmål i den hel. Brynolfs kanonisationsprocess i Skara (Script. rer. Suec. III: 2, s. 151.). Omnämnes som väpnare 1423 (RHKn.). Död före 1438-12-14, då sonen Knut Arvidsson giver jord till Gällstads kyrka för sina föräldrars själar (RHKn.). Han förde ännu 1412-05-26 samma vapen som fadern (en Sparre utan stjärna), men 1421-05-03 och senare sparre över en stjärna, sålunda det vapen, som sedan förblev ättens sköldemärke. Att han på detta sätt förändrade sitt fädernevapen beror tydligen på medveten anslutning till svärfaderns vapenbild, en stjärna. Gift före 1416 med Ingegärd Petersdotter, dotter av väpnaren Peter Andersson (sexuddig stjärna) i Möne (Script. rer. Suec. III: 2, s. 152, 153; Sd; RAP 1438-12-14.). Möjligen var han gift ännu en gång, i vilket fall hans andre (postumt födde?) son Arvid Arvidsson torde hava tillhört detta senare gifte.Barn:Knut Arvidsson. Häradshövding. Död 1459. Se Tab. 3.Arvid Arvidsson. Väpnare. Se Tab. 5.

 
Jönsson Drake af Intorp, Arvid (I37179)
 
171

Arvid Kåse, till Yhylte. Konung Gustaf I:s hövidsman. Uppräknas bland det rustande smålandsfrälset 1537. Levde 1559. Gift med Margareta Drake, som levde ännu 1562 på sin sätesgård Uggleboda (Fs.) i Ryssby socken, Kronobergs län, dotter av Birger Magnusson till Uggleboda, av Sunnerbo Drakarne, och Botilda Krumme.Barn:Peder Arvidsson. Ryttmästare. Se Tab. 2.Birger Arvidsson, till Uggleboda, som han ägde 1565 och 1572 och Sälleberg i Ryssby socken, som var hans sätesgård 1573 och ännu 1583 (Medd. av kantor P. G. Vejde, Växjö.). Nämnes 1562 bland det rustande smålandsfrälset (Hh del 3 s. 44.), men anklagas dock av konung Erik X IV:s nämnd 1565 att icke hava fullgjort rusttjänst för sina gårdar varken 1562, 63 eller 64 (Hh del 13:1 s. 181.). Underskrev adelns trohetsförsäkran till konung Johan 1568 (Hra.). Bevistade riksdagen i Stockholm 1573 (Hra.). Nämnes i ett register på Sveriges adel 1586 (Hra.). Levde 1588-04-26 då han pantsatte sin hustrus mödernegårdar (SH Uber caus., vol. 92, p. 1 (O. A.).). Gift efter 1562 men före 1571 (Medd. av kantor P. G. Vejde, Växjö.) med Gertrud Åsledsdotter Bilde (Snedbalk eller bröms?) till Måsshult (Db (H. F.).), levde 1615-07-00, men död före (SH liber caus., vol. 3 (O. A.).) 1616-03-22 dotter av (SH liber caus., vol. 3 (O. A.).) Åsle Mattsson och Iliana NilsdotterBotilda, bodde 1595 i Sjöeryd i Tofteryds socken (Db för Östbo härad 1636 (H. F.).), Jönköpings län. Gift 1:o med fogden Lasse Rasmusson Topperider, som levde 1597 (Al.). Gift 2:o med frälsemannen Per Persson (halvhjort), till Sjöeryd, som levde 1610 men var död 1637 (Djurklous recension av SK. i Hist. bibliotek, ny följd I.).

 
Pedersson Kåse, Arvid (I32810)
 
172

Aslög är dotter till Sigurd och sköldmön Brynhild, men uppfostras av Brynhilds styvfar, Heimer. Heimer blir vid föräldrarnas död bekymrad över flickans säkerhet, och bygger därför en harpa som är stor nog för henne att gömma sig i. Han lever sedan som en fattig, kringvandrande harpspelare och bär omkring på harpan med Aslög gömd inuti.De två kommer så småningom till Spangereid på Lindesnes i Norge, där de stannar över natten hos ett par vid namn Åke och Grima. Åke tycker sig ha sett att harpan innehåller värdesaker, och berättar om detta för sin hustru. Grima övertalar honom då att döda Heimer medan denne sover. När de öppnar harpan och istället finner Aslög, så tar de hand om och uppfostrar henne som sin egen, och ger henne namnet Kraka (kråka). För att dölja hennes nobla ursprung tvingar de henne att ständigt vara smutsig och bära smutsiga kläder.Vid ett tillfälle då hon badar blir hon dock upptäckt av Ragnar Lodbroks mannar, som skickats i land för att baka bröd. Betagna av hennes skönhet låter de brödet brännas vid, och när Ragnar frågar ut dem om denna fadäs, så berättar de om flickan de sett. Ragnar låter eftersända henne, men för att testa hennes list beordrar han att hon ska komma varken påklädd eller naken, varken hungrig eller mätt, varken ensam eller i sällskap. Kraka kommer då till honom iförd ett nät, med en lök i munnen och endast en hund som sällskap. Ragnar låter sig imponeras, och tar henne till sin hustru. De får sedan sönerna Ivar Benlös, Björn Järnsida, Vitsärk och Ragnvald.När Ragnar besöker lydkonung Östen Beli, övertalar denne honom att överge Kraka och istället gifta sig med prinsessan Ingeborg. När han återkommer hem har tre fåglar redan avslöjat dessa planer för Kraka, som tillrättavisar honom och avslöjar sitt sanna ursprung. För att bevisa att hon är dotter till Sigurd, som dödat Fafner, berättar hon att hon ska föda ett barn med en orm avbildad i ögat. Detta visar sig stämma när hon föder Sigurd Ormiöga. När Östen får höra att Ragnar ändrat sig gör han uppror, men dräps av Ragnars och Krakas söner.När Ragnar gör sig sin ödesdigra resa till England, lyssnar han inte på Krakas varningar om de dåliga förhållanden som råder ombord, och resan blir ett nederlag. När kung Ella av Northumbria kastar honom i en ormgrop skyddas han av en förtrollad tröja som Kraka sytt; först när tröjan avlägsnas kan ormarna döda Ragnar.

 
Sigurdsdotter, Aslög "Kraka" (I102900)
 
173

Asser Rig var en son till den ansedda och mäktige hövdingen på Rügen Skjalm Hvide och växte upp med danske kungens Erik Ejegods son Knud Lavard.Vid faderns död (omkring 1114) ärvde han sin del i faderns egendomar och blev själv en rik och mäktig man, innehavare av gården Fjenneslev på Själland i Danmark. Här födde hans hustru Inge, vilken skall ha varit av kunglig börd, deras tvillingar Esbern Snare och Absalon Hvide, vilka via sin fosterbror också kom att stå kungahuset nära.Sina sista år tillbringade Asser som munk i det av honom stiftade Sorö kloster, och avled 13 dagar efter klosterkyrkans invigning, där han begravdes i ett av koren.Hans hustru, som fortfarande levde år 1151, födde förutom de båda tvillingarna även dottern Ingefred.

 
Rig Hvide, Asser (I28860)
 
174

Att Anders Nilsson verkligen var son till Nils Mårtensson och hh. Hanna Nilsdotter i Skivarp bekräftas av den senares bouppteckning från 1782, där "29-årige sonen Anders Nilsson" uppges vara frälsehemmansåbo i Södra Vallösa. En kontroll av Sjörups husförhörslängd ger vid handen att det vid tiden ifråga ej fanns någon annan Anders Nilsson i S.Vallösa, än just denna.



I januari 1781 födde Mossbypigan Hanna Persdotter ett oäkta flickebarn (se V.Nöbbelövs födelsebok) till vilket denne Anders Nilsson var fader. Han uppges i kyrkboken vid tiden ifråga vara dräng i V.Nöbbelövs prästgård. Något som dock förbryllar är att han enligt ett husesynsprotokoll 1816 redan den 12:e september 1780 övertagit städjorätten till S.Vallösa nummer 2. Dessa två sysslor var förvisso ej helt oförenliga. I Ljunits härads dombok 1794 2/5 (mål 8) förekommer Anders Nilsson i en rättegång där även bl.a. svågern Måns Olsson nämns. Målet handlade om någon kreatursaffär. Även i ett mål i Ljunits härads dombok den 5/3 1801 förekommer Anders Nilsson, han tituleras då "ålderman i S.Vallösa". Tilltalad i målet var åboen Nils Mårtensson i Haraldstorp och saken handlade om en kopparbrännvinshatt som "undandölgts från försegling". Ärendet blev långrandigt och finns upptaget även två månader senare, den 5/5 samma år. Under senare år hade Anders Nilsson en dräng vid namn Per Persson, varom i husförhörslängden står att läsa att han "bortflytt". Detta föranleder frågor angående Anders N:s roll som husbonde. På äldre da'r står han i mantalslängden noterad som "brääkli".



En husesyn, en s.k. av- och tillträdessyn (LLA), daterad den 29/3 1816 ger en viss bild av hur Anders Nilssons gård såg ut den gången. S.Vallösa nummer 2 tillhörde Rynge gård men Anders N. hade s.k. städjorätt, från 1780 till 1816. Valda delar av protokollet lyder sålunda: "År 1816 den 29de mars anställdes husesyn å utsockne frälsehemmanet under Rynge gård nummer 2 1/3 S.Wallösa, vilket under städjorätt varit upplåtit till åboen Anders Nilsson, sedan den 12te september 1780. Närvarande härvid voro såväl avträdande åboen Anders Nilsson, som ladufogden Gudmund Nilsson från Rynge gård å sitt Höga Herrskaps vägnar. NORRA ELLER STUGULÄNGAN - Bristerna därå äro följande: Uti stugufönstren isättes 2 nya glasrutor; Till loftet isättes en ny lemm med hängslor och hasp för; Å södra sidan över köket, förstugan och mathuset upplägges tre stig tak, med käppar och wigrar; Å norra sidan över köket och mathuset upplägges ett stig tak; Över bakugnsskjulet lägges nytt tak. ÖSTRA LÄNGAN - Å västra sidan upplägges och halvt stigtak; Å svinhuslutan lagas taket. SÖDRA LÄNGAN - Å södra sidan felar något över 4 stig tak men närvarande ladufogden Gudmund Nilsson från Rynge gård sade sig å sitt höga Herrskaps vägnar endast äska den afträdande åboen Anders Nilsson till förenämnde stig tak anskaffa 200 st. täckkäppar och 500 st. täckvigrar, då dess Herrskap vill tillsläppa den därtill erforderliga långhalmen; Å östra ändan uppsättes en vindskjedsbräda. VÄSTRA LÄNGAN - Denna länga har sedan 1805 års syn blivit nybyggd och innehåller 8 binningar varav 2 äro inredda till huggehus, 5 till torvhus och 1 till dränghus. Är av gammalt och dåligt timmer; Å västra sidan lägges ett stigtak. BRUNNEN - belägen i gården, där omkring lägges däck eller inrättas ett så kallat kar." Såvida afträdande åboen Anders Nilsson underlåter att nu i sommar bevisligen iståndsätta förrenämnda birster, så kan han icke undergå att af sin egendom ersätta ofvannämnde hus rote summan 31 riksdaler och 44 skilling, därom han blev tillsagd."



Bouppteckning förrättades den 28:e februari 1825 (Lj:s hdsrätt 1825:18). Av denna att döma kunde ingen av Anders Nilssons söner eller svärsöner skriva sina namn.

 
Nilsson, Anders (I135)
 
175

Att den Niels Christophersson som sedermera var bosatt i gården intill Jens Christophersens i Öremölla verkligen var en broder belägges delvis av det faktum att båda hade var sin dotter med det då tämligen ovanliga namnet Johanna. Av ett tvistemål i Vemmenhögs dombok 19/6 1708 framgår klart att en Jens Christophersen var fader till en Nils Jönsson, vilken i sin tur uppges vara broder till Bengta och Elsa Jönsdöttrar i Ö.Vemmenhög. En obekräftad uppgift gör gällande att J.C. 1677 flyttade från föräldragården i Almaröd och påträffas därefter i Skivarps by. Därifrån flyttade han - enligt också obekräftad uppgift - 1681 till Öremölla. Uppgifterna om hans födelse är hämtade från Skivarps katekismilängd av år 1701, där hans ålder anges. En antydan om tidpunkten för hans död ges i Vemmenhögs dombok 19/6 1708. Jens Christophersen står skriven för ett hemman i Öremölla i Skivarps katekismilängder åtminstone för åren 1683, 1685 och 1687.

 
Christophersen, Jens (I209)
 
176

Att denna Adam var broder till Merreda Andersdotter resoneras fram i Helmer Frennings utredning, publicerad i Släkt & Hävd 1972. Texten om Adam Andersson lyder sålunda: "Var åren 1650-1668, då hans kända barn föddes, bosatt i Hylteberga i Skurup, där han i decimantjb 1651 och i 1658 års mtl står skriven för ett helt frälsehemman (nr. 7). När ett barn dog 1670 bodde han i Sandåkra och vid hustruns död 1677 i Bockenhus, båda belägna i Skurups socken. En syster till honom var Merreda Andersdotter, vilket styrks av ömsesidiga fadderskap och barnens namn samt av att nämndemannen Nils Andersson i Stjärneholm i domb. 1734 27/11 sägs vara näst syskonbarn till hustru Mätta Svensdotter i Havgård.

 
Andersson, Adam (I2367)
 
177

Att denna kvinna hetat Larsdatter styrks av ett protokoll i Ljunits härads renoverade dombok, daterat 5/5 1691. Här nämns alla hennes barn vid namn: Mätta, Olof, Otto m.fl. Det som styrker att deras mor hetat Larsdatter är att deras morbror nämns i protokollet, vid namn Michell Larsen. Else Larsdatter och hennes man bor 1640 i Katslösa, 1672 i N.Villie. Denna kvinnas födelseår är känt tack vare åldersuppgift i hennes dödsnotis.

 
Larsdatter, Else (I1679)
 
178

Att denne Claus verkligen var son till Påvel Nielsen är inte klarlagt. Dock pekar vissafaktum åt detta håll:Kristianstads byting:1628 d. 24 mars nämns Niels Pouffelsen som "directore" för det spanske compagnie. Den 20 apr. 1629 kräver han in skulder till kompaniet, så också d.15 juni då han nämns " Niels Poullsen guldsmid". Det spanske compagnie och Niels Povelsen förekommer på följande datum, 1628 d.24 mars, 1629 d. 20 april, 18 maj, 8 juni, 15 juni, 2 nov, 9 nov, 1630 d.8febr, 14 juni, 18 okt., 15 nov. Det framgår att det Spanska kompaniet haft ett skepp som seglat till Spanien och att man importerat spanskt salt. 1629 d.2 nov. nämns att Niels Povelsen omhänderhaft kompaniets räkenskaper från maj 1624. År 1630 d. 14 juni nämns NielsPovelsen och Claus Povelsen som "directores" för kompaniet.Det synes dock som om det är nedlagt 1629.

 
Povelsen, Claus (I11747)
 
179

Att döma av systern Birgittas nedtecknade uppenbarelser var brodern Israel lika entusiastisk korsfarare som hon var korstågspredikant. Israel deltog i Magnus Erikssons andra härfärd mot ryssarna år 1350 och avled i Riga på våren 1351.Det är inte osannolikt att Israel dog i digerdöden, som detta år härjade i Baltikum. Hans sista gärning var att låta sig bäras till Rigas domkyrka och där sätta en dyrbar ring på en skulptur av jungfru Maria, det livländska korstågets beskyddarinna.

 
Birgersson (Finstaätten), Israel (I92645)
 
180

Att Holger Suendsen verkligen var fader till denna Dorothea Holgersdatter får nog anses vara tämligen säkert. Bemälde Holger Suendsen var närvarande vid bouppteckningen efter sin son, Jeppa Holgersson, som förrättades i Ystad 1668. Han var godeman för Thomas Holgersson. Dorothea Holgersdatter gifte sig å okänd ort med Tue Suendsen och makarna skrevs från 1620-talet i Tingaröd i V.Nöbbelövs socken. Strax före försvenskningsåret 1658 tycks de emellertid ha flyttat till S.Villie nummer 9, eller rättare sagt det hemman som senare fick denna beteckning.

 
Holgersdotter, Dorothea (I218)
 
181

Att hon var dotter till Jens Christoffersson styrks av Vemmenhögs dombok 1708 19/6. Efter hennes förste mans död brukades gården i Ö.Vemmenhög (nr. 12) av hennes nye man, Lars Jensen, hennes förste man hette Markus Hansson, bonde i Östra Wemmenhög. 
Jensdatter, Elsa (I1744)
 
182

Att Kerstina var dotter till J.H. styrks av en bouppteckning i Ystad 1713.

 
Jönsdotter, Kerstina (I2899)
 
183

Att Marna Bendtsdotter var dotter till Bengt Jönsson i Snårestad framgår klart av ett domboksmål som finns refererat i Marnas makes, Oluf Andersen, levnadsbeskrivning (äv. avskrift i sl.f-pärm). Marna Bendtsdotter tycks ha varit född och uppvuxen i Snårestad men flyttade av allt att döma till makens boning i Sövestad ("Fiärshuset") då de båda gifte sig.

 
Bengtsdotter, Marna (I2811)
 
184

Att Stenkils hustru var dotter till Amund skriver Olof Dalin om i sin bok "Svea rikes historia", 1750.Det är en vanlig uppfattning annars att Stenkil var gift med en dotter till Amunds bror Emund. Då Stenkils mor gifte om sig med Emund hade han i så fall gift sig med sin egen halvsyster.Samma sak omnämns i Hervaresagan.

 
Anundsdotter, Maria (I91263)
 
185

Augusta flyttade ifrån Öljehult 1892-11-21 till Sjörup Nr 16 hos arrendatorn Jeppa Månsson från Katslösa Nr 6, därefter flyttade hon till Örsjö Nr 1 1893-10-24 hos Nils Kristiansson, därefter Örsjö Nr 6 1895 hos åbon Ola Svensson, därefter Örsjö Nr 14 hos ägaren Gustav Alfred Persson, därefter 1898 till Örsjö Nr 6 där hon träffade sin man Sven som flyttat dit från Anderslöv 1895-01-07, han var då gesäll hos tunnbindaren Otto Ljunggren från Skivarp.

 
Birgersdotter, Augusta (I05)
 
186

Av "tillbaka seende Ulv" 
Bengtsson, Arent (I92305)
 
187

Av bl.a. barnens dopvittnesuppgifter att döma hade denna Karna en broder vid namn Hans Turesson. Som dopvittne förekommer även en Ture Olsson vilken TROLIGEN är fader till de bägge. Samme Ture Olsson nämns i en specifikation över fattighjon i socknen, i Villie katekismilängder 1696. Här finns sålunda en ovärderlig och mycket säker uppgift om denne Tures föräldrar, vilka vid denna tid var fattighjon i N.Villie by: "Ture Olssons föräldrar Olof Persson 81 åhr, barnfödd i N.Willie by, hans hustru Bengta 81 åhr och barnföd dito, födes af sonen".

 
Turesdatter, Karna (I202)
 
188

Av en inflyttningsattest i Villie från 1725 att döma var denne Jöns Persson i unga år dräng i Sjörups prästgård. Om det nu handlar om samme Jöns Persson så flyttade han nämnda år till Villie socken, för att gifta sig med Kerstina Larsdotter. I samband med giftermålet övertog han svärfaderns ställe, N.Villie nummer 15, under Rydsgårds gods. Tänkbart är att Jöns Persson var son till Per Nilsson och hans hustru Anna Jeppsdotter i Villie. Dessa förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 13/10 1695. Per Nilsson uppges vara dräng i Södra Villie och Anna Jeppsdotter vara boende i Ekarp. Anna födde ett oäkta barn som Per var fader till. Hon flyttade tillfälligtvis till danska Själland för att föda detta barn. Hon hade emellertid aldrig tagit reda på församlingens namn eller namnet på den präst som döpte barnet. Per Nilsson och Anna förekommer sedermera i flera av Jöns Perssons barns födelseattester. Teorin om att Per Nilsson och hans hustru var föräldrar till Jöns Persson får framföras som tänkbart sannolik, dock ej ens trolig.

I en bouppteckning efter hemmansåboen Jöns Jacobsson i Trunnerup, daterad 3:e mars 1760, var Jöns Persson "nästsyskonbarn eller syssling" till den avlidne, som var son till Jacob Jöransson. Av uppgifter i födelseattester ifråga om dopvittnen etc. finns det även anledning att misstänka att denne Jöns Persson var broder till den Signe Persdotter som var gift med Jeppe Rasmusson i Norra Villie. Namnet Signe (Sine) förekommer till yttermera visso även bland Jöns Perssons söners barn, bland annat sonen Hans Jönsson.

 
Persson, Jöns (I139)
 
189

Av åldersuppgiften att döma var hon således född 1720. Någon Elna Persdotter finns emellertid ej med bland de födda i Katslösa födelsebok detta år. Hennes släktskap till föräldrarna finns emellertid styrkt på annat sätt, nämligen genom hennes bouppteckning, förrättad 9/6 1762 (Lj.1762-63:10). Här nämns nämligen "Per Anders svärmoder Boel Matsdotter", vilket alltså styrker Elnas härkomst.

 
Persdotter, Elna (I161)
 
190

Av ätten Djäkn. 
Stigsdotter Djäkn, Barbro (I92285)
 
191

Av ätten Djäkn. Ägde Ornäs i Torsång sn och Jönshyttan i Silvberg sn. 
Hansson Djäkn, Stig (I92289)
 
192

Av ätten Stjärna, Kopparbergsätten. 
Olofsdotter, Karin (I92290)
 
193

Avskedad marinsoldat undergått 5 års fästning för subordinationsbrott.

 
Carlsson, Anders (I32146)
 
194

Axel Axelsson Stålarm (son av Axel Eriksson, Tab. 5), till Grabbacka och Kroggård, båda i Karis' socken. Erhöll i donation Ylenjoki i Sääksmäki socken 1638-04-07. Överste för ett regemente finska knektar 1640-09-22. Var t. f. landshövding i Åbo län 1649. Erhöll Paukkula i Sääksmäki socken i törläning 1653-05-26. Landshövding i Viborgs län 1655. Död 1656-05-26 på Viborgs slott. Han hade utom äktenskap en son Erik Axelsson, adlad Hillebard, nr 629. Gift med Karin Boije, död 1670 och begraven s. å. 29/6 i Karis' kyrka, dotter av överstelöjtnanten Hans Boije (af Gennäs, nr 16) och Anna Hordeel, av en 1576 adlad, men ej introd. ätt. Hon fick 1662 och 1663 konfirmation på mannens frälsegods.Barn:Anna Margareta, död 1682. Gift 1664 i pingsthelgen med majoren Jakob Johan Bergh, död 1686, som 1685 sålde stamgodset Grabbacka till bruksidkaren Carl Billsten.Beata, levde änka 1711 på Kroggård. Gift med kaptenen Gerhard Magnus Löwe, nr 1739, död 1691.?Märta. Gift med vice amiralen Arvid Arvidsson Björnram, nr 300, död 1676. [8]

 
Axelsson Stålarm, Axel (I51116)
 
195

Axel Eriksson Stålarm (son av Erik Arvidsson, Tab. 4), till Grabbacka. Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Var fänrik vid en fana ryttare, då han s. å. 19/10 fick en förläning av spannmål från Raseborgs län. Deltog i adelsmötet i Åbo 1596. Tillhörde konung Sigismunds anhängare och befann sig hösten 1599 i Reval, varifrån han 1600-03-16 skriftligen jämte Arvid Wildeman och Anders Boije anhöll om hertigens gunst. Återfick sina förbrutna gods. Deltog i kriget i Livland och erhöll 1607-06-04 konung Carl IX: s löfte att efter sin hemkomst åtnjuta understöd. Underskrev trohetsförsäkran till konung Gustaf Adolf 1612 i Åbo och följde hertig Carl Filip till Viborg 1614. Verkställde s. å. utskrivning i Finland. Kommissarie för Älvsborgs lösen i Tavastehus' län 1615-06-08. Död före 1617-03-08, vilken dag hans änka sände Älvsborgs uppbörd till Åbo. Han hade utom äktenskapet en son, kaptenen Isak Axelsson, stamfader för adliga ätten Sölfverklinga, nr 973. Gift 1598 i Reval med Märta Boije, född 1578 på Revals slott, död 1627 i Stockholm, dotter av riksrådet Göran Boije (af Gennäs, nr 16) och hans 1:a fru Anna Göransdotter av Högsjögårdssläkten.Barn:Beata, död 1681 och begraven 1682-02-12 i Ekenäs' stadskyrka. Gift 1:o med kvartermästaren vid Österbottens Intanteriregemente Carl Mattsson Pihl, av en ej introd. finsk frälsesläkt, död 1646. Gift 2:o med löjtnanten Herman Brand, nr 201, död 1656.Göran Axelsson, till Grabbacka. Kallas 1623 »överstens kaptenlöjtnant» och var då anställd vid Henrik Flemings regemente i Livland. Bevistade riksdagen i Nyköping 1634. Dömd för dråp på en dräng 1637. Major. Bevittnade 1645-05-28 Henrik Horns morgongåvobrev. Död ogift före 1646-11-18, då syskonskifte hölls på Grabbacka efter honom och brodern Claes.4Anna Margareta, död 1680. Hon fick efter mannens död konfirmation 1640-12-24 på hans frälsegods. Gift med ryttmästaren Jakob Bengtsson Sabelhierta, nr 186, i hans 3:e gifte, död 1640.Arvid Axelsson, ogift skjuten vid Riga före4 1646-11-18.Brita, till Viljais i Rimito socken. Gift före4 1646-11-18 med översten och kommendanten på Åbo slott Mikael Struberg, adlad Cronstierna, men ej introd., i hans 2:a gifte, död 1657, broder till presidenten Henrik Struberg, adlad och friherre Cronstierna, nr 51.Erik Axelsson Stålarm. Överstelöjtnant. Död 1632. Se Tab. 6.Axel Axelsson Stålarm. Landshövding. Död 1656. Se Tab. 7.Gunilla, död på Karsby och begraven 1678-10-13 i Tenala kyrka. Gift före4 1646-11-18 med majoren Christer Henriksson Gyllenhierta, nr 40, i hans 2:a gifte, född 1614, död 1664.Märta, var ogift4 1646-11-18. Gift, men med vilken är ej känt, och levde änka 1683-09-01 på Domargård i Karis' socken.Catharina. Gift före4 1646-11-18 med majoren Lars Lindelöf, nr 143, död 1690.Claes Axelsson Stålarm. Major vid brodern Axel Stålarms regemente 1642-03-23. Död ogift 1643 i Stralsund.Hebla. Gift före4 1646-11-18 med sin systers styvson kaptenen Johan Sabelhierta, nr 186, i hans 1:a gifte, död 1662.Nils, död tre år gammal.

 
Eriksson Stålarm, Axel (I51118)
 
196

Axel Eriksson, till Näs. Gift med Christina Abrahamsdotter Some.Barn:Erik Axelsson, till Näs. Väpnare 1450 och 1470. Gift med Cecilia Olofsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Sven Månsson Pik, som i vapnet förde en mussla, levde 1462), dotter av väpnaren och häradshövdingen Olof Jönsson, till Erikstad, av gamla stenbocksätten, och hans (?1:a) fru Estrid Körning.Knut Eriksson: riksråd. Se Tab. 2.

 
Eriksson (till Näs), Axel (I51130)
 
197

Axel Pedersen till Härlöf i Skåne, danskt riksråd, död julen 1446 som hövitsman på Varbergs slott, far till Axelssönerna, som spelade en mycket betydande politisk roll i Sverige under senare hälften av 1400-talet och bland vilka en blev riksföreståndare två gånger.Gift 1) med Cathrine KrognosBarnPeder Axelsson (Tott) Olof Axelsson (Tott) Åke Axelsson (Tott) Kettil Axelsson (Tott) Gift 2) med Ingeborg IvarsdotterBarnErik Axelsson (Tott) Ivar Axelsson (Tott) Filip Axelsson (Tott) Laurens Axelsson (Tott) Anders Axelsson (Tott) Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Axel_Pedersson_(Tott)"

 
Pedersen Tott till Lillö, Axel (I37442)
 
198

Axel Pedersson, till Härlöv och Lillö i Åsums socken, Kristianstads län. Gav gods till dominikanerklostret i Odense 1390. Var närvarande vid förlikningen på Lindholm 1395. Var riddare, då han 1397-07-00 beseglade konungavalakten i Kalmar. Beseglade konung Eriks stadfästelse av drottning Margaretas testamente 1401. Hade Älleholm i likanämnd socken, Blekinge län i pant av ärkebiskopen i Lund 1410-1430. Var 1414 hövidsman på Hälsingborg och 1415 på Varberg samt 1419 på Varberg, Falkenberg, Skanör och Falsterbo. Beseglade förbundet med hansestäderna 1423. Förde en flotta mot hansestäderna 1428. Var 1430 med konung Erik i Sverige. Förhandlade med engelska sändebud i Kalundborg 1433. Överlämnade Varberg till Engelbrekt 1434. Deltog i förhandlingarna med svenskarna i Halmstad 1435. Var med konungen i Stockholm s. å. samt närvarande vid förlikningen i Vordingborg s. å. Uppsade först konung Erik huld- och troskap 1441, men fick s. å. livstids förläning på Varberg. Slöt med sina nio söner en överenskommelse om Varberg 1442. Hövidsman på Köpenhamn, tillsammans med Eggert Frille, 1443. Närvarande på konungens rättarting därst. 1445-12-31. Död under julen 1446 på Varberg och begraven i Gammelby kyrka. Gift 1:o med Katarina Axelsdotter, levde 1409, dotter av hövidsmannen på Sölvesborg Axel Kjeldsson (Krognos), till Hjuleberg, och Katarina Eriksdotter (Puke). Gift 2:o före 1419-03-26 med Ingeborg Ivarsdotter, som levde ännu 1457-08-18, men var död 1466-07-26, dotter av östgötalagmannen Ivar Niklisson (Röde).

 
Pedersen Tott till Lillö, Axel (I37442)
 
199

Bapt feria 4ta pentecast den 12 juny döptes och den 4 i dagningen klockan 6 ungefär föddes till världen Börge Perssons dotter INGIERD i Humblamåla, Gumme Nilssons hustru Anna i Stora Rävemåla bar barnet till doop och christendomen. Hustrufaddrar: Måns Jeppesons hustru Kirstin i Humblemåla. Mansfaddrar: Carl Hansson i Hultet, Gyse Carlsson ibm, drängen Jöns Jonsson i Långsjöry prästagård.

 
Börjesdotter, Ingierd (I1936)
 
200

Bapt: den 28 juni Börje Pehrssons son MÅNS i Humlamåhla, föddes till världen den 20 juni klockan 6 om morgonen, Jonas Abrahamssons hustru Pärnilla i Södra Siggemåla bar barnet till doop och christendom. Mannfaddrar: Svente Jonsson i Öhlsjömåhla, Sven Jonsson i Dafvaremåla, Nils Olufsson i Södra Siggemåla.

 
Börjesson, Måns (I1962)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 ... 158» Nästa»

Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.