Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Noteringar


Träffar 201 till 250 av 7,853

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ... 158» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
201

Barn:Erik Abjörnsson Sparre af Tofta (164034). Född 1269 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Knut Abjörnsson Sparre af Tofta (164035). Född 1270 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Kjerstin Abjörnsdotter Sparre af Tofta (164036). Född 1275 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Laurentz Abjörnsson Sparre af Tofta (164037). Född 1276 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Ingeborg Abjörnsdotter Sparre af Tofta (164038). Född 1276 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Margareta Abjörnsdotter Sparre af Tofta (76160). Född 1280 i Stockholm (AB) (Ann-Helen Lindroos). (Se XV:28782, s ). Benedikt Abjörnsson Sparre af Tofta (164039). Född 1282 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Gustav Abjörnsson Sparre af Tofta (164040). Född 1284 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Nils Abjörnsson Sparre af Tofta (31264). Född 1290 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Död 1359 i Tensta (C) (John-Eric Karlsson<8>). (Se XIV:14415, s ). Ulf Abjörnsson Sparre af Tofta (31259). Född 1291 i Adelsö (AB) (Wikipedia). Död 1348 i Adelsö (AB) (Gert Ståby). (Se XIII:7197, s ). Laurentz Abjörnsson Sparre af Tofta (76513). Född 1294 i Adelsö (AB) (Gert Ståby).

 
Sixtensson Sparre av Tofta, Abjörn (I90729)
 
202

Barn:Håkan Holmstensson (134784). Född 134. (Emil Lord). Johan Holmstensson Rosenstråle (134780). Född 134.. Död 1377 (Emil Lord). (Se XI:1985, s ). Ragnhild Holmstensdotter (134785). Född 135. (Emil Lord). Ragnhild Holmstensdotter. Hon gav 1411-11-29 sin morgongåva två markland jord i Dräggsta i Vallby socken, Uppsala län, till Vadstena kloster, som själagift för sig och sin avlidne man m fl och 1423-03-17 ytterligare 13 örtuger jord i Dräggsta till samma kloster. Hennes sigill som vidhänger båda breven visar rosenstrålevapnet och är alldeles lika med Holmsten Johanssons (tab 3), vilken beseglar båda breven. Gift 1394-10-04 (morgongåva) i Enköping med Simon Simonsson Djäken [delad sköld, övre fältet schackspelsrutat], som var död 1406-05-12 i hans 2:a gifte (gift 1:o med Katarina Bengtsdotter). [RHKn.]

 
Nilsson till Sonstorp, Holmsten (I37895)
 
203

Barn:Ingeborg Bosdotter Natt och Dag (18908). Född 1307 i Blåvik (E) (NE). (Se XIII:7236, s ). Bengt Bosson Natt och Dag (76255). Född omkring 1309 i Blåvik (E) (Christer Åkesson). Magnus Bosson Natt och Dag (76257). Född omkring 1311 i Blåvik (E) (Christer Åkesson). Bo Bosson Natt och Dag (17662). Född 1313 i Blåvik, Ekeby (E) (Familysearch). (Se XIII:7187, s ). Ragnborg Bosdotter Natt och Dag (76258). Född omkring 1315 i Blåvik (E) (Christer Åkesson). Elena Bosdotter Natt och Dag (76259). Född omkring 1317 i Blåvik (E) (Christer Åkesson).

 
Nilsson Natt och Dag, Bo (I90625)
 
204

Barn:Ingeborg Ulfsdotter Ulv (76162). Född 1248 i Adelsö (AB) (Anders Krook). (Se XIV:14394, s ). Filip Ulfsson Ulv Tillbakaseende (55520). Riksråd i Långnäs, Kettilstad (E). Född 1260 i Stockholm (AB) (Mats Lundell). Död efter 1333 i Bettna (D). Son till Ulf Karlsson (Ulv) o möjligen NN Karlsdotter (Lejonbalk). Nämnd 1296-1333. Blev 1296/1303 riddare -alltså dubbad antingen vid konung Birgers bröllop 1298 eller vid dennes kröning 1302- o senast 1305 riksråd, vilket han var ännu 1322 o sannolikt ännu 1333. Uppges ha bott i "Langanaes", som identifierats med Långnäs i Kettilstad fs (Ög). Hade landbohemman i Bobergs, Göstrings, Lysings o Memmings hd i Östergötland, N Vedbo o Sevede hd i Småland, Norunda o Rasbo hd samt Åkers skeppslag i Uppland, Öknebo hd i Södermanland samt på Själland i Danmark. -Vapen: 3 bjälkvis ställda o stolpvis ordnade pilspetsar (möjligen felritning av samma vapen som faderns enligt K H Karlsson i HT 1885, s 169) o ulv. [ÄSF I:3, s 298] Margareta Ulfsdotter Ulv (164032). Född omkring 1265 i Jolstad, Vinnerstad (E) (John-Eric Karlsson<8>). (Se XV:28774, s ).

 
Karlsson (Ulv-ätten)(Vingad pil), Ulf (I90734)
 
205

Barn:Märta Bosdotter Natt och Dag (18859). Född omkring 1348 i Torpa (E) (Christer Åkesson). Död 1414 i Vadstena hospitalsförs (E). (Se XII:3594, s ). Sten Bosson Natt och Dag (17659). Född 1351 i Ringshult, Torpa (E) (Familysearch). Död 1410 (Släkthistoriskt Forum nr 3/03). (Se XII:3625, s ). Knut Bosson Natt och Dag (76264). Född omkring 1355 i Torpa (E) (Christer Åkesson). Nils Bosson Natt och Dag (18918). Född omkring 1357 i Torpa (E) (Släktforskarna årsbok 2000). Bo Bosson Natt och Dag (76272). Född omkring 1359 i Torpa (E) (Christer Åkesson). Bengt Bosson Natt och Dag (76273). Född omkring 1361 i Torpa (E) (Christer Åkesson). NN Bosdotter Natt och Dag (76263). Född omkring 1368 i Torpa (E) (Christer Åkesson).

 
Bosson Natt och Dag, Bo (I90624)
 
206

Barn:Sigrid Nilsdotter Natt och Dag (30314). Född omkring 1269 i Varend (G) (Family Search). Död 1327 (Erik Näslund). (Se XIV:14386, s ). Kristina Nilsdotter Natt och Dag (76252). Född omkring 1279 i Torpa (E) (Christer Åkesson). Bo Nilsson Natt och Dag (17665). Född 1281 i Askeby (E) (Familysearch). Död 1327 i Linköping (E) (Släktforskarnas årsbok 2000). (Se XIV:14373, s ). Karl Nilsson Natt och Dag (76253). Född omkring 1283 i Torpa (E) (Christer Åkesson). Bengt Nilsson Natt och Dag (76254). Född omkring 1284 i Torpa (E) (Christer Åkesson).

 
Sigridsson Natt och Dag, Nils (I90626)
 
207

Barn:Sune Jonsson Bååt (82653). Född 1284 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Död 1339-10-13 (Family Search). Daniel Jonsson Bååt (82654). Född 1286 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Peder Jonsson Bååt (49817). Född 1288 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Död 1349 (Family Search). (Se XII:3473, s ). Sigrid Jonsdotter Bååt (82655). Född 1290 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Ragnhild Jonsdotter Bååt (82657). Född 1292 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Erengisle Jonsson Bååt (82658). Född 1294 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Död 1335 (Family Search). Bengta Jonsdotter Bååt (82659). Född 1296 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Carolus Batyr Jonsson Bååt (82660). Född 1298 i Flishult, Näsby (F) (Family Search). Död 1338-07-06 (Family Search).

 
Bååt, Jon (I37432)
 
208

Barnamörderskan Karin Månsdotter, från Långsjöry i Backary försambling, halshöggs och brändes på båhl på Listerby åsar, den 9 januari. 
Månsdotter, Karin (I29963)
 
209

Beata Keitz man, bonden Israel Svensson, var enligt bouppteckningen från 1739 synnerligen förmögen. Bl.a. lämnade han efter sig 6 gårdar. Dessutom kan man utläsa, att han var något av en bankir för bygden. På mödernet stammade han från flera präster i Näshults församling och var äldre bror till ätten af Wirséns stamfader Kebbo Svensson. Hans hustru Beata var ett mycket anlitat dopvittne och frambärerska, särskilt i de båda adelssläkterna i Virserum, Grönhagen och Cederstierna, samt i prästfamiljerna därstädes. Dessutom förekommer hon på 1720-talet som dopvittne i Järeda socken. Hon var alltså inte rädd för besväret. Därför hade jag hoppats, då jag nyligen var i Vadstena, att finna henne som dopvittne vid något av Jakobs talrika barns dop, i Lönneberga eller Målilla. Så blev dock icke fallet. Det som eventuellt kunde sättas i samband med Beata skulle kunna vara vittnet vid Jakob Keys yngsta barns, Anna Christina, dop 1731, "Studiosus Dominis" Kynnsberg. Han kan vara Beatas äldsta dotterson Sven Kindberg och ha fått sina grundläggande studier hos kyrkoherden i Målilla, Nils Cantell. F.ö. var kyrkoherde Cantells hustru Helena Drangel frambärerska vid detta dop. Hon var faster till Jakob Keys fru Margareta Drangel.

 
Svensson, Israel (I38936)
 
210

Beata Keitz var ett mycket anlitat dopvittne och frambärerska, särskilt i de båda adelssläkterna i Virserum, Grönhagen och Cederstierna, samt i prästfamiljerna därstädes. Dessutom förekommer hon på 1720-talet som dopvittne i Järeda socken. Hon var alltså inte rädd för besväret.Gift 2:o med Nils Burck. Major. Född 166. Barn:Maria Elisabeth Burck Född 169. Död 1744 Gift 3:o med Olof JonssonGift 4:o med Per Zachrisson Eketopp Född 163.

 
Keith, Beata Catharina (I38937)
 
211

Begravd 0422 i Backaryd. Död gl. Gårdsman 70 år gl. 
Persson, Arvid (I44108)
 
212

Begravd 1122, Änka död av rödsot 48 år gl. 
Nilsdotter, Lusse (I42967)
 
213

Begravd i Backaryd, Änka död 70 år gl.  
Nilsdotter, Karin (I43548)
 
214

Begravd: Vreta Kloster Han är begravd i en stor sarkofag i det högra sidokoret i Vreta Kloster Kyrka

 
Sverkersson, Sune "Sik" (I91328)
 
215

begrovs den 5/1 1755 mitt på stora gången intill fadern. På hennes gravsten läses ännu: När som I både män och qvinnor Gån öfver dessa dödas graf Låt se I Eder tå påminner Huru dessa båda vandrat af Huru lefnadsglaset snart utrunnit Huru de nu evig sällhet funnit.  
Nilsdotter, Nilla (I45028)
 
216

bekräftelse på att löjtnanten Sven Jonssons dotter i Dunshult blev gift med ANders Håkansson finns här:Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:21 (1658-1670) Bild 1360 / sid 21 (AID: v205720.b1360.s21, NAD: SE/VALA/0382503)sonen Petter Duun nämns ocksåsonen är död står det

 
Jonsson, Sven (I92887)
 
217

Belagd 1487-1538. Är första gången belagd 1487 då han bytte Ruda, Mörlunda sn, mot Främsteby, Vena sn. Bor sedan 1513 i Gnöttlerum och är fjärdingsman ännu 1538. - Källa: Humlenäsboken Han nämns först i ett brev omkring 1487 då han byter bort jord i Främsteby, Vena sn, mot 'Ruda gård', Mörlunda sn. Brevet omtalas vid ett lagmansting i Västervik år 1617 där en tvist om äganderätten till Främsteby avhandlas (Brunte i Målen är ena parten). Det anges då vara utfärdat 'för 130 år sedan' och är numera förkommet. Vidare är han troligtvis identisk med den Peder Porse i Gnöttlerum som är faste på Sevede häradsting 1514 och som figurerar i de tidigaste årgångarna av Smålands handlingar i Riksarkivet. - Källa: Roger Axelsson Brunte i Målen, Södra Vi sn (hans patronymikon var Svensson) 1617 framlade ett (numera förkommet) pergamentsbrev utfärdat 1487 av häradshövdingen Matts Pedersson (dubbel ring) i Tuna, Tuna sn, vari Bruntes morfader Peder Porse "gjorde ett evärdeligt jordskifte med Nils Karlsson i Ruda, Mörlunda sn, "om Främsteby emot Ruda gård" . Av andra mål framgår att Brunte var systerson till Lasse Pedersson i Gnöttlerum. - Källa: Bo Persson Den Gnöttlerumska kronologin erbjuder problem, dock inte oöverstigliga. Redan det faktum att Lasse Pedersson i Gnöttlerum, som bevisligen är son till Peder Porse (se mitt inlägg under Vena socken fredag den 12 febr 1999 kl. 21.32 och Bo Perssons måndag den 4 dec 2000 kl. 23.58), i jordeböckerna dyker upp först 1559 och är belagd till åtminstone 1594 gör att Peder Porse bör ha uppnått hög ålder. Det första av mig kända födelseåret bland hans ättlingar är 1597. Omkring detta år ska hans sonsons dotter Anna ha varit född (Sjöö 1979 s 73). Om vi räknar tre generationer på 100 år, vilket man väl brukar göra, så bör Peder Porse alltså ha varit född omkring 1497 vilket han uppenbarligen inte är eftersom han figurerar i bytesbrevet redan 10 år tidigare. Att dessutom Lasse Pederssons systerson Brunte i Målen, Södra Vi socken, så sent som 1617 hänvisar till jordbytet som hans morfar gjort 130 år tidigare gör att generationerna i släkten måste ha varit ”långa”. – Roger Axelsson Anbytarforum

 
Porse, Peder (I38311)
 
218

Belagd 1559-1594-. Köpte Visböle, Vena sn, 1594. Den Gnöttlerumska kronologin erbjuder problem, dock inte oöverstigliga. Redan det faktum att Lasse Pedersson i Gnöttlerum, som bevisligen är son till Peder Porse, i jordeböckerna dyker upp först 1559 och är belagd till åtminstone 1594 gör att Peder Porse bör ha uppnått hög ålder. Det första av mig kända födelseåret bland hans ättlingar är 1597. Omkring detta år ska hans sonsons dotter Anna ha varit född (Sjöö 1979 s 73). Om vi räknar tre generationer på 100 år, vilket man väl brukar göra, så bör Peder Porse alltså ha varit född omkring 1497 vilket han uppenbarligen inte är eftersom han figurerar i bytesbrevet redan 10 år tidigare. Att dessutom Lasse Pederssons systerson Brunte i Målen, Södra Vi socken, så sent som 1617 hänvisar till jordbytet som hans morfar gjort 130 år tidigare gör att generationerna i släkten måste ha varit ”långa”. – Roger Axelsson Anbytarforum

 
Pedersson, Lasse (I38310)
 
219

Belägg för att guldsmeden i Kristianstad Povel Nielsen, död 1619 och begravd d. 7 nov.,är fader till Rådman Niels Povelsen, Peder Povelsen, Anne Povelsdotter, g.m. DitmerFelbereder, och Sidsel Povelsdotter finns att hämta i Kristianstad byting 1640 d. 2 mars, d. 30 mars och d. 22 juni, i ett mål där Hans Pedersson slottskrivare på Kroneborg har instämt 1619 års borgmästare och råd eller deras arvingar, att stå till svars för att det ej tillsattesnågon förmyndare åt hans hustru Anne Pedersdotter då hennes fader Peder Poffuelsen dog. Likaså ifrågasätter han skiftet och skuldernas betalning.Kristianstad byting 1640 d. 16 febr."Hans Pedersen slotsskriffuer paa Croneborg, wid Jacob Andersen, 1 ting paa Borgemestere och raad her wdj christianstad, sambt en deel aff deris efterladte hustruer och arffuinger, Borgemester Oluff Suendsen, S.B. Claus Hansens arffuinge , Signe Laue Matsens, hindis broder Hans Clausen med deris lauwerge, S.B. Anders Nickelsen hustrue Kirstine med sin lauwerge, S. Tyge Pedersens hustrue Carine Gurris Suensens, Johanne S. Matts Knudsens dotter, med deris lauwerge, S. Poffuel Nielsen Guldsmids arffuinge, Niels Poffuelsen ochPeder Poffuelsen, Anne Poffuelsdotter och hindis söster Sidse Poffuelsdotter, med derislauwerge, sammaledis Carine Gurris Suensen paa sine egne och S. Tyge Pedersens arffuingers wegne, Iffuer Jacobsen paa den tiid byfogit, med sin lauwerge, Jörgen Hogensen hans arffuinge Helliggeisthus, som Peder Ericksen den tiid war forstandere fore, Item Peder Ericksen paa Jörgen Hogensens wegne och Helliggeisthus, Hennrick Jensen Hospitals forstandere wdj dette hospitall, lauwerge paa Iffuer Jacobsens wegne, anlangande S. affgangne Peder Poffuelsen fordum raadmand och indwoner her i Christianstad, hans efterladte gaarde och gods, regneshabs böger, rigtig registrering och schiffte breffue wnder dannemends besegling, med huis widere till 4 ting schal forgiffuis." (Nedanstående datum svarar Niels P.)1640 d. 30 mars Niels Poffuelsen raadmand på sina egna och sina medarvingars vägnar, svarade, att de till denna sak är ganska främmade, eftersom hans S, fader Poffuel Nielsen Guldsmid 4 dagar efter S. Peder Poffuelsen blev begraven, och framlade Niels klockarenshär uti Kristianstad sedel , att Anno 1619 d. 29 okt. blev Peder Poffuelsen begraven medbägge sina barn och kom i en grav i Vä. Den 7 nov. 1619 blev Poffuel Guldsmid begraven.1640 d.20 apr. får vi veta att Sal. Peder Povelsens änka Orsele/Ursele bett vår NielsPovelsen att se igenom Peders räkenskapsböcker. Likaså har han rest med Ursele till välborne Otte Marsvin, som innehade silver som Peder pantsatt. Niels värderade silvret och befann det mindre värt än de pengar Peder lånat. Niels var inte Urseles värje. Den 22 juni samma år är åter alla ovannämnda instämda, men denna gång nämns Anne Povelsdotter som Anne Ditmer felbereders) Övriga uppgifter av intresse ur bytinget.1631 d.25 apr. Niels Povelsen nämns som rådman för första gången.1628 d. 24 mars nämns Niels Pouffelsen som "directore" för det spanske compagnie. Den 20 apr. 1629 kräver han in skulder till kompaniet, så också d.15 juni då han nämns " Niels Poullsen guldsmid". Det spanske compagnie och Niels Povelsen förekommer på följande datum, 1628 d.24 mars, 1629 d. 20 april, 18 maj, 8 juni, 15 juni, 2 nov, 9 nov, 1630 d.8febr, 14 juni, 18 okt., 15 nov. Det framgår att det Spanska kompaniet haft ett skepp som seglat till Spanien och att man importerat spanskt salt. 1629 d.2 nov. nämns att Niels Povelsen omhänderhaft kompaniets räkenskaper från maj 1624. År 1630 d. 14 juni nämns Niels Povelsen och Claus Povelsen som "directores" för kompaniet. Det synes dock som om det är nedlagt 1629.1634 d.13 okt. har "Niels Poffuelsen raadmand" sålt till Ladufogden Christen Nielsen på Araslöv, "en sin hestemölle med grund och woning der till, norden nest op til aageSuendsens gaard och plats, indtil ager vein till foren. Niels Poffuelsens gaard beligende".1641 d. 6 sept. har Rådman Niels Povelsen sålt "en sin hauffue sönden her i byn" till "D. Johann Melchior Hupfauff" och hans välbördiga hustru " fru Ursula Sophia von dinstet".---------------------------------------------------------------------------------------Kristianstad byting 1632 d. 16 jan.I ett mål där rådman Niels Povelsen har instämt borgmästare Olof Suendsen att vittna omhur mycket han betalade för de två bodar, som tillhört Peder Kremmer då dennes hustru Ingeravled och för vilkens arvinge Niels Povelsen är förmyndare, berättar Olof Suendsen, att han iNiels Poffuelsens och hans morbroders Rasmus Pills närvaro, köpte bodarna av Peder Kremmer för 200 slette daler. Den här uppgiften kan man tolka på två sätt. Antingen är Rasmus Pill morbror åt Niels Povelsen eller också åt Olof Svendsen. Det troligaste är nog att Rasmus är morbror åt Niels med tanke på nedanstående uppgifter.Kristianstad rådstugubok 1636 d.1 apr.Niels Poffuelsen raadmand på Sal. Rasmus Piils son Peder Rasmussens vägnar, har instämt Susanne Mickelsdt. som är Rasmus Piils styvdotter, o.s.v.Enligt Kristianstad byting så lever Rasmus Piil 1634 d.8 juni men är död före 1635 d.22febr.Niels Povelsen nämns som Rasmus Piils son Peder Rasmussens förmyndare ett flertal gånger, bl.a. 1635 d.29 febr. och d.28 mars.Kristianstad rådstugubok 1618 d. 16 febr. Pouell Nielsönn ( fader till vår Niels P.?) ochRasmus Pedersönn Pill förliktes i den träta de haft gällande skuld, som Sal. Elline Erick Pilsvar Pouell Nielsönn skyldig. Det framgår att Elline bott hos Povel Nielsönn och att han har arv i ett av de två hus hon ägt. Det ena huset skall nu säljas och Rasmus Piil betala skuld och arvelott till Povel Nielsönn, samt arv på 14 dlr. sl. mynt till Peder Kremmer.(Möjligtvis kan släktsambandet se ut som så: Det var ej Elline de ärvde, utan hennes makeErik Piil. Makarna bör ha varit barnlösa. Rasmus Piil och Erik Piil är bröder och PovelNielsen och Peder Kremmer gifta med deras systrar. Se mer nedan)Kristianstad rådstugubok 1619 d.2 dec.Peder Christenssönn Kremer och Peder Erichsönn blev tillförordnade att var förmyndare förSal. Pouell Guldsmedz barn.Kristianstad byting 1627 d.9 apr.Niels Pouellsen blir förmyndare för ett pigebarn, Inger Mortensdotter, som vistas hosPeder Christensen ( Kremer)1632 d. 16 jan. och d. 20 febr.Niels Poffuelsen raadmand är förmyndare för Sal. Inger Per Kremmers arvinge Inger Mortensdotter.1637 d.20 febr.Uppvisas ett skiftebrev på tinget, efter Sal. Peder christensens hustru Sal. IngerPedersdotter, dat. 1627.Hur pigebarnet Inger Mortensdotter är i släkt med Inger Pedersdotter är svårt att sägamed tanke på att Niels Povelsen Guldsmid uppges vara förmyndare för Morten Skredders barn d.12 maj 1628 och vars moder d.10 dec. 1627 nämns heta Elsa Morten Skredders.( Peder Christensen Kremmers hustru Inger Pedersdotter bör ha avlidit 1627 eller kortföre. Peder Kremmer gifte om sig med Carine Villumsdotter, men dog själv 1628. Carine gifte om sig med Johan Carock. - Se bl. a. 1228 d. 14 juli, 1629 d.1 och 7 sept, 1631 d.13 juni, 1632 d.30 juli)Kristanstad Rådstugubok 1634 d.21 febr.Niels Poffuelsen raadmand är förmyndare för Sal. Oluff Nielsen grydstöbers barn Niels och Suend. Änkan är omgift med Hogen Grydstöber.Rådman Niels Povelsen var också förmyndare, från år 1622, för Sal. Peder Poffuelsen Graa den yngres barn Poffuel och Lhene. Peder Povelsen Graa den yngre dog 1619, skifte d.29juni 1620. Änkan Ingeborg Svensdotter, barnens moder, gifte om sig med Bent Christensen Deign i Frenninge. ( Ingeborg bodde i Kristianstad 1622) Peder Povelsen Graa ägde gård iKristianstad och jord i Vä. Sonen Poffuel Pedersen Graa tjänar år 1637 välb. Henning Valkendorp till Glorup. Dottern Lhene Pedersdotter var gift med Jochum Brunsuig, som gav Niels Povelsen avkall d.24 mars 1631 för sin hustrus arv. Jochum Brunsuig är dock avliden före d. 25 juni 1638. Lhene bor då i Vä. Uppgifterna finns att hämta i huvudsak i en tvist om jord i Nesby och Nosaby vång, som förs i bytinget åren 1638 - 39.Kristianstad byting 1628 d.1 sept.Niels Poffuelsen säljer avlidne Per Graas gård på nörregaden i Kristianstad till välb.Hans Bernekou, för att få pengar till att betala Per Graas skulder och till barnens arv.Kristianstad byting 1638 d.28 maj.Bent Christensen Deign i Frenninge på sin hustrus Ingeborg Suendsdotter förrige Sal.Peder Graais, likaså Lhene Pedersdotter på egna vägar, gällande åtkomst till Sal. Peder Graais den yngres jord, liggandes i Nesby och Noseby vång, har instämt Christen Lund. Likaså har de instämt rådman Niels Poffuelsen att svara till om han avhänt denna jord.!638 d. 25 juni omtalar Niels Poffuelsen, att han krivit d. 29 nov. 1637 till PoffuelPedersen Graa, som är S. Peder Graa den yngres son, nu tjänande välb. Henning Valkendorp till Glorup. Vi får också veta att Lhene Pedersdotters make nu Sal. Jochum Brunsuig gav Niels Povelsen avkall d.24 mars 1631 för Lhenes arv efter hennes fader S. Peder Graa.1639 d.1 apr. uppvisar rådman Niels Poffuelsen skiftebrev av d. 29 juni 1620 efter S.Peder Poffuelsen Graa som dog 1619. Var i man kan se att Ingeborg och barnen ärvde 383 dlr., och berättar Niels Poffuelsen, att då S. Peder Graae dödde anno 1619 var Niels i Tyskland och kom icke hem för än 1622 och i samma år blev han värje i Iffuer Jacobsens ställe och då han antog värjemålet var där ingen jord. ( Gällande jorden, som kallas " Lildemunken", så hade Christen Lund köpt denna av sinmoder Anne Söffren Olsens, som ägt jorden sedan 1621. Christen Lund blev dömd att återställa jorden till S. Peder Graas arvingar. Dessa sålde dock tillbaka den till Christen Lund.)Peder Povelsen Graa kallas här den yngre. Givetvis finns det då en Peder Graa den äldre.i Kristianstad rådstugubok 1622 d.28 febr. nämns Ingeborg S. Peder Graes ( den yngre) och 1622 d.18 mars G. Peder Graa ( gamle Peder Graa) i bytinget 1627 d. 26 febr. nämns Per Graa och samma år d.9 juli G. Peder Graa. likaså nämns båda år 1628. Är det samma Peder Graa eller har vi även nu två Peder Graa?En är i varje fall Peder Jensen Graa, som lever 1629 d. 14 dec. men är avliden före d. 14juni 1630.Se forts. nedan. ( Eventuellt kan den andre vara den Peder Poffuelsen Graa vars gård granskas och värderas d.15 juli 1633.)Kristianstad byting 1630 d. 16 aug.Detta år inleder Sal. Peder Jensen Graas son Jens Graa soldat, en arvtvist med sinstyvmoder, som kommer att pågå länge. Jens Graa är inte guds bästa barn och blir dräpt år 1632 efter att själv ha begått dråp. Hans syster Bente Pedersdotter fortsätter dock tvisten.År 1631 d.7 febr. instämde Jens Graa borgmästare och råd, samt Niels Poffuelsen guldsmid, och framlade för dem diverse handlingar gällande arvtvisten. Detta är enda gången Niels Povelsen nämns i denna tvist.Utan att presentera varje datum kan följande meddelas om Peder Jensen Graa.Han har troligen bott i Önnestad ( bevis från prästen Hr. Björn i Önnestad nämns, likasåfrån Göinge häradsting). Peder Jensen Graa har en syster som bor i Engemöllan vid Vä omkr.1630.Sonen Jens Pedersen Graa föddes d.2 febr 1600. Efter hans moder, Peder Jensen Graas (1:a) hustru hölls skifte d.17 mars 1603.Jens Graas syster Bente Pedersdotters moder hette Carine Poffuelsdotter, hon var troligen också Jens Graas mor.Peder Jensen Graa blev sedan gift ( 2:a). Denna hustru namngives inte, men Jens Graa och Bente nämns ha avlidna halvsyskon. Peder J. Graa blev därefter gift (3:ie) med Agde Olufsdotter, vilken är den styvmoder mantvistar med.----------------------------------------------------------------------------------------Kristianstad stadsarkiv FIIa:1. Moderniserat utdrag ur ingressen till Nils Povelsens bouppteckning:År 1643 d.4 och 5 dec., är inventerat, registrerat och värderat, bo och gods, ingäld ochutgäld, efter avgångne S. Niels Pouelsen fordom rådman här uti Kristianstad och hans S. hustru Ingeborg Lydersdatter. Deras efterlämnade barn Pouel Nielsen, Margrette Nielsdatter,Maren Nielsdatter, vars förmyndare är välakt. Claus Kahle, "Siche" Nielsdatter, IngeborgNielsdatter, Karen Nielsdatter och Elne Nielsdatter ( Elne är nyligen död), deras förmyndare välakt. Jörgen Hansen Föch.Det framgår av bouppteckningen, att Niels Povelsen också var guldsmed. Boet var förmöget, med bl.a gård i Kristianstad och jord i "Neesby" och Nosaby. Totala tillgångarvar 2.606 dlr. "mönt", men skulderna var också mycket stora, hela 2.056 dlr."mönt". Tillbarnen återstod 549 dlr. att dela på.Vidare framgår att Nils Povelsens bror var guldsmeden Peder Povelsen ( Efter vilkenskifte hölls 1643 d.14 dec..Han efterlämnade änkan Birgette. Inga barn nämns ) Troligen är också en Claus Povelsen bror till Nils P. och möjligen är Dittmer Henricksen i släkt. I bouppt.nämns också en nyligen avliden syster till Nils Povelsen, Sidsel Nielsdatter, som också nämns i brodern Peder Povelsens bouppt.Vidare om bouppteckningen: Gården i Kristianstad värderades till 1.000 dlr mynt. Jorden i "Neseby och Nossby marken" : 1 tredings jord - 300 dlr och 1 fjärdings jord -200 dlr, samt husen som står på samma fjärdings jord - 30 dlr.Summa gård och jord - 1.530 dlr mynt. I det rika boet upptas en mängd av verktyg, bla.verktyg i guldsmedsboden, djur, textilier, tenn, mässing , koppar, silvret värderades till 246dlr. Det fanns gott om möbler, kistor, kistebänkar, bord och stolar. Av intresse kan kanske följande möbelgrupp vara : Ett rött ekskåp med 4 rum, ett litet rött skåp med lås och ett röttbord. Nio böcker fanns, bl.a en jydsk lagbok och en tysk bok om potentater.Så värst mycket kläder upptas inte, men Niels Povelsen ägde bl.a en brun sammets natthuva med guldsnoddar, en svart sammetshuva, svarta klädesbyxor, ett "blommet" liv och en svart klädes kappa. Ingeborg ägde bl.a. en svart klädeströja med snöre, en "kamelottes" skörtoch en grön kappa fodrad med gråverk. I bouppteckningen görs avräkning för Niels nyligen avlidna syster Sidsel Povelsdatter och för vilken Niels uppenbarligen varit förmyndare.Här framgår det, förutom det jag nämnt tidigare, att Niels förvaltat Sidsels arv på 186 dlr,samt diverse persedlar, i 21 år enligt skiftebrev av d.18 febr. 1622. Vilket kan komma att bliviktiga uppgifter för oss framöver.För vidare resonemang kring släktbanden mellan denne Niels Povelsen och hans dotter Margareta, se vidare hennes levnadsbeskrivning. -------------------------------------------------------------Niels Pofvelsen förekommer i den s.k. "Silverbibeln", den omfattande matrikeln översvenska guldsmeder från 1500-talet framåt: Niels Povelsen (son till Povel Nielsen, var ännu inte färdig mästare när han flyttade från Vä till Kristianstad)--------------------------------------------------------------Kristianstad rådstugubok 1616-1637 finns utgiven av Bertil Ejder och Thorsten Andersson,i skriftserien Skånsk Senmedeltid och Renässans 16. Här finns en del material rörande Nils Pofvelsson. Först och främst nämnas att det finns åtminstone 2 st, kanske 3 st, NielsPovelsen i Kristianstad. År 1626 d 21 aug ( sid. 139) avlägger bl.a. Niels Poffuelsen guldsmed och Niels Poffuelsen den äldre borgared. År 1631 d.15 sept. (sid.270) nämns också en NielsPoffuelsen Brödt. Alltså krävs det en viss försiktighet i antagandena. Här nedan några utdrag från nämnda rådstugubok där den nämnde Nils Povelsson kan anses vara "den rätte":Det bör vara denne Niels Povelsen med hustru Ingeborg som förekommer i ett mål d.30 juli 1624 ( sid. 112-113), där Daniell Henricksen från Ystad instämt Niels Povelsens drängTrued för att denne har huggt honom så att den ena käften hänger ned. Bråket utspelas på Niels Povelsens och H. Ingeborgs gård i Kristianstad där Daniel Henricksen haft sin hästinstallad.(sid.139) 1626 d.21 aug. avlägger Niels Poffuelsen Guldsmed borgared.(sid.427) 1634 d.21 febr. Niels Poffuelsen raadmand, är förmyndare för Sal. OluffNielsen Grydstöbers barn.(sid. 673) 1636 d.1 apr. Rådman Niels Povelsen bör vara förmyndare för Sal. Rasmus Piilsson Peder Rasmussen.Se också d.8 apr., 17 juni, 4 nov., 2 dec. och 1737 d. 20 jan., där det framgår följande.Rasmus Piils hustru Lucie har varit gift tidigare och har med denne make barnen Susanne Mickelsdt. och Hans Mickelsen. Både Rasmus och Lucie har avlidit mellan 1635 -36, Rasmus före Lucie. Rasmus Piil är sannolikt guldsmed.(sid 607-608) 1636 d.8 jan. Rådman Niels Povelsen m.fl. är instämd för olovligskogshuggning, samt för ett svin han tagit ifrån Profossens hus.-----------------------------------------------------------Brev från Birte Boström 25/8 2001:Senaste nytt. I Kristianstad byting d.12 juli 1658 finner du Ridefogden Lennert Jensentill Svaneholm, som instämt Claus Kahle, förmyndare för Lennerts hustru Margrete Nielsdatters arvepart efter hennes föräldrar Rådman Niels Povelsen och hans hustru. Av målet framgåratt Lennert och Margrete bör vara vigda omkr. 1656. I Kristianstad byting d.23 sept. 1650finner du Henrik Berlin ge avkall för sin hustrus Maren Nielsdatters fäderne och mödernearv åthennes förmyndare Claus Kahle. Henrik Berlin har förmodligen varit gift tidigare. Enligt bouppteckningsregister för Kristianstad, så hölls bouppt. efter Skräddaren Henrik Berlinshustru Karen Jensdatter år 1649. Samma år vigs Henrik Berlin och Marene Nielsdt. ( KristianstadC:1)---------------------------------------------------------------Inger Pedersdotters son Morten Hanssen möter vi på Kristianstad byting 1619 d.12 apr. dåhan ger avkall åt Peder Kremmer och hans hustru, för sitt fädernearv efter Salig Hans Reiff (Hans Bardsher), fordom borgare uti Vä.1620 d.13 mars nämns Morten uttryckligen som Peder Kremmers styvson.År 1623 d.17 mars har det dragit ihop sig till lite släktbråk. Morten Hanssen instämmerNiels Povelssen, vars fader (Povel Nielsen) varit Mortens förmyndare. Varför omnämns inte.Istället beskyller Morten Peder Kremmer för att ha skrivit upp allt han kostat på honom i hansbarndom tills han var 15 år. Peder Kremmer svarar, att detta är lögn, men han kräver igen depengar han lånat honom, samt för det halvt års hyra han utlagt till Jens Rasmussen för Morten.Härefter instämmer Peder Kremmer Rasmus Piil för denne hyst en främmad krämare. Dessutom instämmer han Niels Povelsen, och d.4 mars får vi veta att det gäller lägersmål hanbedrivit men äktat henne ( Står endast så !).Ingen av ovannämnda tvister återkommer på byting eller rådhusrätt. Rasmus Piil möttealdrig, ej heller Niels Povelsen, vars lägersmål aldrig behandlas utan avfärdas snabbt med ålagda böter.-----------------------------------------------------------------Niels Povelsen guldsmed nämns första gången i bytinget d.9 dec.1622 som värderingsman och från år 1624 möter vi honom som det Spanske compagnies föreståndare.1624 d.8 nov. blir Niels Poffuelsen och Lyder Nybur värjar för Salig Peder Graas barn.Istället för Ole Vandebierg som har avlidit.-------------------------------------------------------------------I Bytinget 1642 d. 5 dec. nämns där rådman Niels Povelsen så som förmyndare för Kirstene Biörnsdatter emottager hennes mödernearv efter Sal. Karen Jacobsdatter utav ChristenDönich.Rådman Niels Povelsen levde d.7 aug. 1643, men nämns salig d.30 okt. 1643 i bytinget.

 
Povelsen, Niels (I4431)
 
220

Bendte Gabrielsdotters förste make var vid tiden för deras gifte redan åbo på Kadesjönummer 1. Denne Bendt Mogensen dog vid påsktiden 1671, enligt 1671 års jordrevningsprotokoll. Fam. förekommer i Helmer Frennings släktutredning i nr. 1 och 2 i 1972 års Släkt & Hävd. Denna Bengta Gabrielsdotter kan möjligen/troligen - med tanke på hennes ovanligaefternamn - vara dotter till bonden Gabriel Nilsson i Örsjö. Att observera är det faktum att det i början av 1700-talet fanns många med namnet Gabriel i Snårestad varav den Gabriel Mayberg som senare flyttade till Sjörup var en. I 1683 års katekismilängd nämns såsom dräng hos Anders Mårtensson och Bengta i Kadesjö en Tue Gabrielsson, säkerligen en broder till henne. I Örsjö katekismilängd av år 1695 finns en Tue Gabrielsson som åbo i Örsjö, hustrun hetteJohanna. Denne Tue var med visshet son till nämnde Gabriel Nilsson och står i Örsjö katekismilängd 1687 som dräng hos brodern Lars Gabrielsson i Örsjö, något som i och för sig inte omöjliggör att han 1683 kunde vara dräng hos Anders Mårtensson i Kadesjö. Troligen är det en och samme person.

 
Gabrielsdatter, Bendte (I2904)
 
221

Benedicta kom från Bjälboätten och var dotter till Folke jarls son Sune Folkeson i äktenskap med Helena, kung Sverker Karlssons dotter.Benedicta ägde staden Söderköping, som hon 1250 fått av sin syster drottning Katarina, och jord i Norra Vedbo härad i Småland.Benedicta dog tidigast 1261.

 
Sunesdotter (Folkungaätten), Benedikta (I90645)
 
222

Bengt (översiktstab2, son av Halsten Månsson Bagge, tab9), till Berga. Fogde i Handbörds och Uppvidinge härad13 1556-11-10–1559. Häradshövding i Sevede härad14 1558-09-07. Förseglade bland adeln 1560 konung Gustaf I:s testamente. Deltog i fälttåget i Blekinge15 1564. Ryttmästare för Amund Stenssons ryttare 1565-05-06. Deltog i slaget vid Axtorna s. å. 20/10. Knektöverste under tåget mot Norge 1567-02-18. Hövidsman över åtta örlogsskepp s. å. 13/6. Avgav vid hertigarnas uppror jämte många andra frälsemän i Småland trohetsförsäkran till Johan16 1568-09-10. Amiral över en örlogsflotta i Kalmar sund 1569-04-06. Han beskylldes sedan, jämte bröderna, för otrohet mot konung Johan som 1577-03-29 gav befallning, icke allenast att han och hans broder Peder skulle tagas i fast borgen, utan ock att hans hustru och son samt bröderna Anders och Bröms skulle fängslas och insättas på Kalmar slott. Blev s. å. i april dömd såsom förrädare och halshuggen i Stockholm, varjämte gården Berga indrogs till kronan. Den återgavs dock till arvingarna 1621 av konung Gustaf II Adolf. Gift 1557-03-13 på Stockholms slott7 med Margareta Somme, som levde änka 15867, dotter av ståthållaren på Kalmar slott Germund Svensson Somme och Anna Henriksdotter Scharffenberg.Barn:Erik. Kapten. Se tab12.Karin, född 1568-03-02, död 1663-01-16 och begraven i Kimstads kyrka Östergötlands län.25. Gift 1:o med Gustaf Axelsson (Lillie af Gregor Mattssons ätt, nr 6), död 1605. Gift 2:o med Mauritz Siöblad, till Hinsekind.Brita.23. Gift med7 Truls Persson (Kåse, nr 139).

 
Halstensson Bagge af Berga, Bengt (I51110)
 
223

Bengt Birgersson var bror till kung Magnus "ladulås". Han var hertig av Finland och biskop i Linköping 1286-1291.Linköpings biskopar förblev kungamakten närstående även under andra hälften av 1200-talet. Kung Magnus utnämnde sin bror Bengt till biskop i Linköping, något som dock, till följd av broderns smak för lyx och storskaliga projekt, knappast var till ekonomiskt gagn för biskopsstolen.År 1987 firade Linköping sitt 700-årsjubileum, med anledning av att franciskankoventet på platsen anlades 1287, med ekonomiskt bistånd av biskop Bengt.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

 
Birgersson (Folkungaätten), Bengt (I92663)
 
224

Bengt Duse (översiktstab. 1, son av Peder Månsson Duse, Tab. 1), till Åkershult i Korsberga socken, Jönköpings län och Hultsvik i Korsberga socken, Jönköpings län samt Dolby i Hultsjö socken, Jönköpings län. Han kallas i frälserannsakningen för bondson och i ett domslut av 1565-03-07 i konung Erik XIV:s nämnds dombok säges följande: »Pedher Duses son, förrätte att sware till sins fadhers saak, hwilken såsom bewisthe sigh haffwe waridt på alle munstringher. Doch effther för:ne Benchtz fadher Pedher Duss war ingin adelssman, vthen hadhe fått frälsissgiffthe, dherföre effther Swerigis lagh, som lydher, att när frälssissquinne tagher man vthan frälsse, gonghe hennes godz vndher skatten, wardt för:ne Benchtz godz effther sin modher sagdhe vndher cronone medh mindhre han kundhe förwärffwe sig frälsse vtaff Kong:e M:tt». Fick adlig sköld och hjälm 1575-08-09. Var död 1618. Förutom Dolby, som han redan 1572 innehade genom arv (Db för Östra härad (H. F.).), hade han 1577 (Fs, s. 186 not 1.) till sätesgård Åkershult, som han bekommit åtminstone delvis genom byte med Nils Posse till Gammelstorp (Db för Östra härad (H. F.).), samt ägde dessutom enligt 1580 års jordebok även Lillarp och Sjögle i Skirö socken (Db för Östra härad (H. F.).), Jönköpings län. Han skrives ännu 1594 till Åkershult, men 1605 till Hultsvik, vilket 1605 mågen Nils Joensson skrev sig till Åkershult. (Db för Östra härad (H. F.).) Gift 1:o 1570-08-30 (morgongåvebrev) (Medd. av assessor O. Adelborg nr Svea Hofrätts liber caus. vol. 19.) med Brita Tordsdotter, dotter av (Hh XIII:1.) Tord Larsson och hans hustru Carin, till Österbacka i Sunnersbergs socken, Skaraborgs län. Gift 2:o 1609-02-08 (morgongåvebrev) på Åkershult med Margareta Andersdotter, som levde änka 1618. (Medd. av assessor O. Adelborg nr Svea Hofrätts liber caus. vol. 19.)Barn:1. Nils Bengtsson. Se Tab. 3.1. Knut Bengtsson. Se Tab. 4.1. Cecilia Bengtsdotter (Db för Östra härad (H. F.).), levde 1622. Gift med Udde Grijs, nr 192.1. Bengta Bengtsdotter (Db för Östra härad (H. F.).), levde 1622. Gift före 1601 (Db för Östra härad (H. F.).) med majoren Nils Joensson, adlad Rosenquist af Åkershult, nr 164, död 1646.

 
Pedersson Duse, Bengt (I51150)
 
225

Bengt Königsmark avträder till sin syster Katarina Hemmingsdotter, gift med Markvard Stensson, sin andel i Erstavik samt en brorslott av allt vad de kunde komma att ärva i Sverige.Nyköpinge den 1 maj 1411. (Or.perg. RA 0101) 
von Köningsmark, Katarina (I92458)
 
226

Bengt Königsmark, Birger Trolle med flera redogör som vittnen för syskonskiftet mellan Karl Stures och hans hustru Mæretas barn efter deras föräldrar.Hustru Ingeborgs lott: Fäderne: Ödetofta samt 1 gård i Tolg, Tolgs socken (Norrvidinge härad), jord i Möckleby och Algutsrum på Öland, "Repredha" i Åseda socken (Uppvidings härad), Sävsjö i Lenhovda socken (Uppvidings härad). Möderne: i Aska härad i Östergötland - gårdar i Tråstad, Brustorp, Hillatorp samt "Broatorp" (i Fivelstads och Hagebyhöga socknar); i Romlaborgs län - Berghem och Hov (Skärstads socken, Vista härad), Bänarp och Halling[storp] (Säby socken, N. Vedbo härad).Hustru Sigrids lott: Fäderne: i Värend - gårdar i Öjaby (Öjaby socken, Kinnevalds härad), gårdar i Tolg och Stenkulla (Tolgs sn]; på Öland - Bjerby (Kastlösa socken, Gräsgårds härad); Ulfsryd (Väckelsångs socken, nu >>> Tingås socken, Konga härad). Möderne: 2 gårdar i Aska (Hagebyhöga socken, Aska härad); i Romlaborgs län - Brädgården i Haketorp (Gårdsby socken), "Innpparatorp"?, Gunnarstorp (Tjureda socken, Norrvidinge härad), Horshaga (Forserums socken, Tveta härad), Lidhult (Sjösås socken, Uppvidinge härad) med mera.Knut Karlssons lott: Fäderne: gårdar i Tolg, Sätra i Gärdslösa socken (Runstens härad) på Öland, Ulsrydsmåla i Väckelsångs socken, "Sillingarød" (?), Funghult (Hässleby och Kråkshults socken, S. Vedbo härad), Öjhult (i Pjetteryds socken, Sunnerbo härad?), Sävsjö med kvarn (Lenhovda socken, Uppvidinge härad), Asa (Asa socken, Norrvidinge härad); i Västergötland Solberga (möjligen i Fänneslunda socken, Ås härad); Degersnäs kvarn (Virestads socken, Allbo härad), Möcklamo i [N.] Sandsjö socken (Västra härad); Möderne: gäld av gårdar i Aska härad i Östergötland. - gårdar i Aska och Brustorp (Hagebyhöga socken), Hillatorp (Fivelstads socken); gäld av gårdar i Romlaborgs län - Flättinge och Berghem samt Hov (Skärstads socken, Vista härad), Fattamåla (troligen vid Fattarp i Gränna socken, Vista härad), Horshaga (Forserums socken), Järstorp (Järstorps socken, Tveta härad) med mera. Jungru Katarinas lott: Fäderne: gårdar i Tolg samt i Stenkulla (Tolg socken, Norrvidinge hära), 1/2 Bjerby (Kastlösa socken) på Öland, Rössby (Sandsjö socken, Västra härad) del i Sävsjö i Lenhovda socken. Möderne: gäld av gårdar i Aska härad - gårdar i Aska (Hagebyhöga socken); gäld av gårdar i Romlaborgs län - Sundstorp (Marbäcks socken? i N. Vedbo härad), Graf (by i Skärstads socken, Vista härad), Knutstorp (Hakarps socken), Horshaga (Forserums socken, Tveta härad) med mera. Kalmar den 8 mars 1424. (or. perg. RA 0101) 
Magnusson Sture (Gumsehuvud), Karl (I92439)
 
227

Bengt Larsson var son till Lars Bengtsson (uppg. styrks av Lars Bengtssons bouppteckning daterad den 6/5 1742), även han rusthållare och åbo i Örsjö. Vid faderns död giftemodern, Karna Mattsdotter, om sig med Lars Nilsson, även han åbo i Örsjö. Vid hans frånfälle,eller möjligen tidigare, delades gården på sönerna Hans och Nils, vilka fick 36* tunnlandvardera.



Den 3/7 1780 förrättades bouppteckning (Vemmenhögs häradsrätt) efter åbon Albrekt Perssons avlidna hustru Ingar Larsdotter i Lilla Ugglesjö (Skurup). De minderårigas rätt bevakades av den avlidnas fader, Lars Nilsson i Örsjö, samt hennes två halvbröder Bengt Larsson i Örsjö och Ola Larsson i Torsjö. Efter samme Lars Nilssons hustru, Karna Mattsdotter, förrättades bouppteckning den 23/2 1781. Hon efterlämnade "twenne kullar barn".  
Larsson, Bengt (I124)
 
228

Bengt Magnusson utnämndes till biskop 1220 efter förutvarande biskopens död, brodern Karl.Han tog initiativ till ombyggnad av Linköpings domkyrka till den praktfulla katedral, som pryder stadens centrum idag. Domkyrkan är Sveriges första gotiska byggnadsprojekt, den första av Sveriges kyrkor som inte byggdes med traditionellt romanskt formspråk utan i enlighet med gotikens ideal.

 
Magnusson (Folkungaätten), Bengt (I90653)
 
229

Bengt Magnusson, död 1294, riddare och lagman.Bengt Magnusson tillhörde Folkungaättens s.k. lagmansgren och var möjligen brorsonsson till Birger Jarl. Han var lagman i Östergötland och deltog bl.a. i Alsnö möte och ingick i Magnus Ladulås råd.Bengt Magnusson blev i sitt andra gifte med Sigrid "den fagra" morfar till den heliga Birgitta. Sigrid "den fagra" var en lågättad kvinna i utkanten av Sparreätten. Giftermålet gav redan på 1400-talet upphov till den romantiska men till största delen uppenbart oriktiga berättelse som genom Frans Hedbergs skådespel från 1865 blivit känd som "Bröllopet på Ulfåsa".

 
Magnusson (Folkungaätten), Bengt (I90650)
 
230

Bengt Slatte (son av Jöns Slatte, tab 15), till Forsa (nu Sturefors) i Vists socken Östergötlands län. Väpnare. Död något före 1551, därest det var han som var gift med Margareta Nilsdotter (Vinge). Se Bengt Slatte, tab 6. Gift [1:o] med Marina Gregersdotter, dotter av Greger Andersson och Cecilia Stensdotter Bese. [?2:o med N. N. Gift 3:o med Margareta Nilsdotter, till Skofteby i Härene socken Skaraborgs län, född omkr. 1511, död barnlös 1584, som förut varit förlovad med sedermera riddaren och lagmannen Bengt Gylta, dotter av lagmannen, riddaren och riksrådet Nils Olofsson (Vinge) och hans 2:a fru Ingrid Haraldsdotter (Lake, nr 53). Hon var icke, såsom riddarhusgenealogien uppgiver, moder till Dorotea Slatte, som torde varit dotter till hennes man i ett tidigare okänt gifte, ty hon testamenterade den morgongåva, som hon erhållit av Bengt Slatte, till Doroteas barn, vilka således icke kunnat vara hennes lagliga arvingar, medan hennes syskonbarn på mödernet av släkterna Stenbock och Ribbing ärvde hennes fädernegods Skofteby m. m.27Barn:1. Ingrid Bengtsdotter. Gift 1525 med häradshövdingen Lars Tidemansson (Hjortösläkten eller Ulfsparre, nr 112), i hans 1:a gifte, som levde ännu 1558.1. Greger. Gift med sin systers styvdotter Ingeborg Larsdotter, dotter av häradshövdingen Lars Tidemansson och hans 2:a fru Christina Larsdotter.?Nils Slatte på Forssa skrives 1562 för ett frälsehemman i Pilås i Sjösås socken Kronobergs län. [31]2. Dorotea. Gift med Germund Pedersson.TAB 19.Peder Slatte (?son av Jöns Slatte, tab 1).Barn:Peder. Borgmästare. Död 1516. Se tab 20.Jakob Persson Slatte i Västervik. [23]Birgitta.24

 
Jönsson Slatte, Bengt (I39007)
 
231

Bengt snivil eller snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.Barn:Birger Bengtsson (känd som Birger Brosa)Magnus Bengtsson (Magnus Minnisköld)Karl Bengtsson (känd som Karl Döve)Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Gällande de andra grenarna, se länkar nedan.Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.). Carina Stridlund

 
Folkesson "Snivel", Bengt (I91317)
 
232

Bengt Stensson (översiktstab 10, son av Sten Bosson, tab 11), till Göksholm i St. Mellösa socken, Örebro län. Riddare vid kung Eriks kröning 1397. Hövidsman på slottet Styresholm i Styrnäs socken, Västernorrlands län, vilket han överlämnade till herr Algot Magnusson (RHKn.) 1405-08-06. Medlem av räfstetingen i Uppland (RHKn.) 1409. Lagman i Närke redan (RHKn.)1410-01-20. Riksråd 1413. Beseglade 1434-09-00 anklagelsebrevet mot kung Erik till norska rådet, hansestäderna m fl. Var 1435 en av dem, som kung Erik påtänkte till riksdrots. Innehade under Engelbrekt Engelbrektssons resning Tälje slott, men då han därifrån uppbringade ett lybskt handelsfartyg, vilket stred mot det löfte riksrådet givit hanseståderna, lät Engelbrekt Erik Puke belägra och bränna Tälje hus, varigenom han råkade i tvist med Engelbrekt. Flydde, sedan hans son Måns, fastän förlikning ingåtts i tvisten mellan hans fader och Engelbrekt, mördat den sistnämnda 1436-04-27, från det av bönderna hotade Göksholm till Ringstadaholm i Östergötland. Fick senare på året jämte sin broder Bo befälet på Kalmar. Slöt sig sedermera till det mot marsken Karl Knutsson fientliga partiet, miste befälet 1439, men förlikte sig med marsken 1440 i Arboga, då marsken lovade honom Mellösa socken och Medelpad i förläning. Död 1451. Gift 1:o före 1399 med Kristina Magnusdotter, som försvarade Tälje slott 1435 mot Erik Puke, men måste, sedan slottet börjat brinna, överlämna det åt honom, dotter av riddaren Magnus Håkansson (kluven sköld, i högra fältet en leopard, i vänstra en halv lilja) och hans fru Margareta. Gift 2:o med Anna Andersdotter (tre rutor), som levde änka 1451.Barn:1. Brita Bengtsdotter, död före 1462. Gift 1:o 1453-05-09 med hövidsmannen på Stockholms slott, riddaren och riksrådet Arent Bengtsson (tillbakaseende ulv), i hans 1:a gifte (gift 2:o med Hebla Albrektsdotter Bydelsbach i hennes 2:a gifte), 1442-1470.1. Måns Bengtsson. Riddare, riksråd och lagman. Död omkring 1477. Se tab 14.

 
Stensson Natt och Dag, Bengt (I37491)
 
233

Bengt Turesson (son av Ture Kettilsson, Tab. 4). Väpnare. Riksråd. Nämnes mellan åren 1341-1358. Gift med Ingeborg Magnusdotter (lejon) i hennes 1:a gifte [gift 2:o med jarlen Erengisle Sunesson (Bååt, nr 3), död 1392], begraven i Vadstena 1390-06-28, dotter av riddaren Magnus Gudmarsson (lejon) och Karin Birgersdotter (den heliga Birgittas syster).Barn:Sigrid Bengtsdotter, död 1392. Gift 1:o med riddaren och hövidsmannen på Viborg Sune Håkansson (2 nedvända sparrar), som nämnes 1345-1369, men var död 1380. Gift 2:o med väpnaren Heyne von Vitzen.Margareta Bengtsdotter, död 1370-08-03. Gift med riddaren, riksrådet och lagmannen i Södermanland Erengisle Nilsson (Hammersta ätten) i hans 1:a gifte [gift 2:o före 1382 med Kristina Röriksdotter till Ridö i hennes 1:a gifte, dotter av riddaren Rörik Tordsson (Bonde, nr 11) och Märta Gislesdotter], död 1406-11-11.Kristina Bengtsdotter. Gift före 1386 med riddaren och hövidsmannen på Axevalla Gerhard Snakenborg, som nämnes åren 1366-1402, i hans 2:a gifte [gift 1:o med en dotter till riddaren Nils Magnusson (stolpe)].Ture Bengtsson. Riddare och riksråd. Död 1414. Se Tab. 12.Sten Bengtsson. Riddare och marsk. Död 1408. Se Tab. 14.

 
Turesson Bielke, Bengt (I90677)
 
234

Bengta Hansdotter. Född 31/7 1692 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Död 71 år och 5 månader gammal 6/4 1761 i Trelleborg (M) (SvJ). Begravd 15/4 1761 i Trelleborg (M) (SvJ). Följande är citerat ur den första upplagan: "Bengta Hansdotter gifte sig med sin morbror, skomakaremästaren i Trelleborg Pehr Mårtensson, som var nära 30 år äldre och som varit gift tidigare med Kierstina Håkansdotter född 1658 och död 1714. I första äktenskapet hade han dottern Sissa född 1697. Pehr Mårtensson var enligt dödboken 66 år, när han avled. Han var bror till min farmors mormors farmors mor. I vigselboken står, att Pehr och Bengta blev vigda i Hans Jöns hus. Hantverkarna i Trelleborg var ofta även jordbrukare. Så också Pehr Mårtensson, som bl a ägde havrejord i Östervång och i Lillevång. Det senare stycket kallades Jydebacken. Osäkerhet vidlåter vissa uppgifter i det följande. Tidsnöden har också gjort, att det ej alltid gått att följa en familj". Att Bengta Hansdotter blev gift med sin morbror är enligt Sven Johansson, Älvsjö icke riktigt. Den Per Mårtensson som Bengta blev gift med var son till Mårten Trulsson och Margareta Josefsdotter, Kämpinge nr 2 i Räng. "Bouppteckning 1731 efter Per Mårtensson blev undertecknad av Sven Mårtensson i Räng och förmyndare blev Per Larsson, Lars Davidsson och Olof Hansson i Trelleborg, m fl. Sven Mårtensson å Räng nr 6 gift ca 1706 med Anders Jeppssons änka Metta Mårtensdotter. De båda var faddrar vid många av Svens syskons barndop i Kämpinge och Stävie i början av 1700-talet. I deras äktenskap föddes 6 barn, men endast sonen Mårten, född 1711 och sonen Nils, född 1717, levde till vuxen ålder. Av Rängs ministerialböcker framgår att föräldrarna till Sven Mårtensson var Mårten Trulsson och Margareta Josefsdotter, Kämpinge nr 2. Mårten begrovs den 15 december 1705 i Räng och hustrun den 10 juni 1712. Ingen ålder anges i dödboken. Mårten nämns i mantalslängden 1661 och hemmanet var stadt i danska tiden enligt senare noteringar. I deras äktenskap föddes inte mindre än 14 barn. 3 dog i yngre år enligt Rängs dödbok. 11 syskon levde omkring 1710 och alla voro gifta. Att redogöra för hela analysen av beviset för släktskapet mellan alla barn och föräldrar upptar flera sidor, varför endast de viktigaste arkivalienotiserna som bestyrker släktskapet nämnes här nedan. 1. Det är endast dottern Estred som finns noterad i Rängs församlingsbok född den 13 juni 1680. Gift 1705 med Nils Andersson från Ståstorp, Västra Tommarp. 2. Bouppteckning efter avlidne borgaren Nils Mårtensson i Skanör 1713 anger att han har bröderna Per Mårtensson i Trelleborg, Sven Mårtensson i Räng, Ola Mårtensson i Räng. 3. Sven Mårtensson i Räng undertecknar Per Mårtenssons bouppteckning i Trelleborg 1731, som nämns ovan. 4. Bouppteckningen efter Elsa Mårtensdotters avlidne man Nils Svensson i Räng år 1724 anger följande personer närvarande: Nils Olsson Kämpinge, Sven Mårtensson Räng, Nils Andersson Västra Tommarp, Anders Persson Stävie, (gift med Elna Mårtensdotter). 5. I Rängs vigselbok år 1702 anges att Sissa Mårtensdotter i Kämpinge är dotter till Mårten Trulsson, ibm, och trolovad med Nils Olsson. 6. Olof Mårtensson kallas Ola Skomagare i Rängs böcker och hustrun Boel Skomagare. Vigda i Räng 1709. Vid deras barndop i Kämpinge var många av Olofs syskon närvarande. Olof anges som broder till Per Mårtensson vid hans barndop i Trelleborg den 6 juli 1702. År 1702 bodde Olof på 4:de roten nr 86 hos brodern Per Mårtensson i Trelleborg. 7. I Per Mårtenssons första äktenskap föddes 4 barn. Ovan nämnda dotter Sissa född den 27 december 1697 dog en månad gammal. Dottern Sissa född den 6 april 1699, gift 1724 i Trelleborg med östre Per Jönsson, dog den 5 oktober 1766 å nr 146 i Trelleborg. Gift 1:o 1717 i Trelleborg (M) (Nils Ottosson) med Per Mårtensson. Skomakaremästare. Född omkring 1664 (Boken om "Una Hansa-släkten i Trelleborg ..."). Begravd 4/12 1730 i Trelleborg (M) (Nils Ottosson/SvJ).



Bouppteckning hölls den 1 februari 1731. Undertecknad av brodern Sven Mårtensson i Räng. Förmyndare: Per Larsson, Lars Davidsson och Olof Hansson.(uppg SvJ) Far: Mårten Trulsson. Åbo i 2, Kämpinge, Räng (M) (Sven Johansson). Begravd 15/12 1705 i Räng (M) (Sven Johansson). Mor: Margareta Josefsdotter. Begravd 10/6 1712 i 2, Kämpinge, Räng (M) (Sven Johansson).

 
Hansdotter, Bengta (I6138)
 
235

BENGTA, född i S. Villie den 2 juni a parentes Matz Andersson och Sitza Ericksdotter, christnat den 9 dito, Ingar Pär Jöns bar barnet. Testes: Jacob Hansson, Lars Skräddare och Ericks hustru.

 
Mattsdotter, Bengta (I1089)
 
236

BENGTA, född i Öhrsiö af Madz Hansson och Ingri Olufsdotter, christnad den 21 post trinitatis. Faddrar: Mårten Mattsson, Måns Lahrsson, Jöns Nilsson, Giertrud Anders Nils.

 
Mattsdotter, Bengta (I759)
 
237

Bent Måns dotter TYRI, födt och döpt samma dag ??? på nr 4, moder Tyre Larsdotter. Faddrar: ... Bentzon, Pär Larsson i Örsjö, Stephan Matzon, ............... Hans Giertsson, nills Gabrielsson.

 
Bengtsdotter, Tyre (I3457)
 
238

Bereta nämns i faderns bouppteckning, daterad den 15/8 1774. Hon uppges då vara gift med husmannen Mårten Larsson i Katslösa

 
Trulsdotter, Bereta (I354)
 
239

Bertel Jönsson finns med i Mantalslängden 1672 och är borta i Katekismilängden 1683. Bertel Jönsson levde 1672 i Hemmesdynge med hustru och en dotter. Hans hustru heter förmodligen Gertrud eftersom både Per och Anders Bertelssons äldsta döttrar heter Gertrud. I mantalslängden 1672 står där två söner med namn Per och Anders, så jag antat med ganska stor säkerhet att Bertel Jönsson är far till Per och Anders Bertelsson.

 
Jönsson, Bertel (I3123)
 
240

Beseglede 1306 faderens gavebrev til Esrom Kloster, gjorde 1307 testamente.

 
Jonsdatter, Cecilie (I97750)
 
241

beseglede 1369 som forlover for Peder Iversen Lykke dennes forpligt at holde Hindsgavl, Høneborg og Lerbæksholm til de holstenske grevers hånd.

 
Jensen Skeel, Anders (I97714)
 
242

beseglede 1388 som væbner den norske adels hyldingsbrev til dronning Margrethe og fører det skrådelte skjold, var 1392 Norges riges råd, 1401 ridder og beseglede da til vitterlighed med hr. Gaute Eriksson Galtung, var 1424 med sine to sønner dommer i en arvetvist mellem Sigurd Jonsen og Magnus Magnussen, var død 1428.

 
Ingvaldsson, Fastulv (I39146)
 
243

beseglede 1463 i Bergen med Botolf Endridsen og 1472 skiftet efter sin Morfader, førende det skrådelte skjold, beseglede s. å. med Mads Tagesen (Huitfeldt), var 1473 kongens foged i Hardanger, var 1481 Norges riges råd, trættede 1482 sammen med sin svoger Niels Posse mod hr. Alf Knudsen om Mandvik og Bugaard, der blev tildømt hr. Alf, deltog s. å. og 1483 i Halmstad i forhandlingerne med de svenske, beseglede 1483 kong Hans' hyldingsakt som arving til Norge, blev formodentlig ridder ved kroningen, samtykkede 1489 i hertug Christierns anerkendelse som arving til Norge, var da og 1499 høvedsmand på kongsgården i Bergen, var 1490 med sine søskende arving efter junker Hans Sigurdsen, levede 1508, var død 1512. 
Madsen Römer, Otte (I97720)
 
244

Beskylldes i häradsdomstolen 1692 för att ha tagit råg ifrån hustru Kerstin i Ulfsryd och att han fiskat utan lov av Måns Andersson i Ulfsryd. Han frikändes för båda sakerna.

 
Persson, Abraham (I1940)
 
245

Birger (son av Birger Knutsson Trolle, tab 4), kallad den gamle, till Bo (nu Trollebo) i Lemnhults socken, Jönköpings län, som han ärvde efter sin moder, m. m. Förde trollet i vapnet. Tillbytte sig Klubbetorp i Döderhults socken, Kalmar län mot gårdar i Lemnhults socken 1401-03-12. Köpte Gummatorp i Korsberga socken, Jönköpings län 1402-03-12. Var väpnare s. å. 23/8, då han sålde de gods i Bolmsö och Femsjö socknar, som hans hustru ärvt efter sin fader. Erhöll 1403-04-20 urfejdsbrev av Karl Storkarsson för våldgästning, som han jämte andra gjort i dennes gård. Köpte Mölletorp i Lemnhults socken 1404-10-15. Avstod jämte sin hustru en mängd gods jämte sin tredjedel av arvet efter jarlen Erengisle Sunesson till Vadstena kloster 1412-03-19. Satt i nämnden vid räfsteting i Småland s. å. Avstod jämte riddaren Erik Ummereise 1413 sin rätt till gården Muggebo i Korsberga socken, som jarlen Erengisle Sunesson pantsatt. En av dem som utfärdade den s. k. Växjö stadga 1414-06-24[4]. Ägde Ed i Våxtorps socken, Jönköpings län. Skrev sig till Bo 14325. Kallas riddare före 1441. Död omkr. 1446. Gift 1400-01-26 (morgongåva)5 med Ingeborg Arvidsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1398-02-01 med Karl Magnusson [stjärna] till Bergkvara), dotter av väpnaren och häradshövdingen i Uppvidinge härad Arvid Bengtsson (lejonansikte).Barn:Birger, född omkr. 1401. Riddare och ståthållare. Död 1471. Se tab 6.Katarina, till Ed, som hon ärvde efter sin fader och på 1450-talet bebyggde till sätesgård6, men som hon bliven änka sålde till sin brorson Arvid Trolle. Född omkr. 1407, om uppgiften i Katarina Ulfsdotters helgonprocess 1477, att hon då var 70 år gammal, är riktig. Hon uppgives emellertid såväl i Ss som Da vara syster till Arvid Trolle. Gift med riddaren och riksrådet Laurens Haraldsson (snedbjälke), till Enga (holm) i Aringsås socken13, Kronobergs län, född omkr. 1411, död 1480 eller 81.

 
Birgersson Trolle till Bergkvara, Birger (I37561)
 
246

Birger (översiktstab 2, son av Birger, tab 5), kallad den yngre, till Bergkvara i Bergunda socken, Kronobergs län, som han ärvde efter sin halvbroder Håkan Karlsson (stjärna) och Bo i Lemnhults socken, Jönköpings län, som han ärvde efter fadern, m. m. Född omkr. 1401. Förde trollhuvudet i skölden. Väpnare 1425. Riksråd 1436. Beseglade unionsakten 1438. Hövidsman på Kalmar 1440. Riddare vid konung Kristoffers kröning 1442. Överbefälhavare för den till Gotland avsända hären, som 1448 intog Visby stad. Ledde en expedition till Blekinge och intog Lycka slott 1452. Ståthållare där 1452-1454. Hövidsman på Åbo slott 1463-1464. Död 1471-04-04. Han stod under hela sin tid det nationella partiet nära och var en av konung Karl Knutssons trognaste anhängare, ehuru han, i likhet med sin meningsfrände Nils Sture, vid Kristian I:s ankomst till Sverige 1457 och till konung Karls restitution 1464 måste underkasta sig den nya ordningen. Han blev också av konung Karls fiender två gånger tillfångatagen 1467 och 1469, och Bergkvara brändes av konung Kristians anhängare 1467 [N. F.]. Gift 1424-01-09 (morgongåva s. å. 10/1) med Kristina Knutsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1420-06-25 på Sundby i Kärnbo socken, Södermanland län, med väpnaren Knut Stensson [ett blad], död 1422), levde 1459, dotter av häradshövdingen och väpnaren Knut Bengtsson (Blå, lejonörn) och hans 1:a fru Sofia Gerhardsdotter Snakenborg.Barn:Erik, född omkr. 1425. Student i Leipzig 14447. Domprost i Linköping 1457. Död 1459 av gift i Lübeck.Arvid. Riksråd. Död 1505. Se tab 7.

 
Birgersson Trolle till Bergkvara, Birger (I37298)
 
247

Birger bodde på Ulvåsa men gick som barn i skolan i Skänninge.Birger åkte till Rom för att där förena sig med sin syster Katarina och sin mor Birgitta. Birgittas mål var att få påvens tillstånd att grunda en ny klosterorden i Vadstena. Väntan i Rom blev lång. Det tog ungefär 20 år innan Birgitta fick sin nya klosterorden godkänd. När Birgitta fått sin klosterregel godkänd 1370 begav sig Birgitta och barnen Katarina och Birger på pilgrimsfärd till det heliga landet Palestina och Jerusalem. Under sin pilgrimsresa blev Birger i Jerusalem dubbad till riddare av den Heliga Gravens kyrka.När de kom tillbaka till Rom dog Birgitta 1373. Då tog Katarina och hennes bror Birger Birgittas kvarlevor till Vadstena. I Franciscas brev står att Birgittas barn Birger och Katarina lämnade Rom den 4 december för att resa hem med Birgittas kvarlevor. Deras pass, utställt av staden Roms senator, finns bevarat.Så färdades Birgittas kvarlevor den långa vägen hem från Rom över Alperna och upp de gamla pilgrimsvägarna till Östersjön. Resan gick vidare till Sikavarp på Ölands östra sida, tvärs över ön och sedan över till Bröms. Därefter följde man kusten norrut förbi Kalmar till Söderköping och över Linköping till Vadstena.Birger var gift två gånger och dog 1391. 
Ulvsson, Birger (I92501)
 
248

Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till. Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland. Han ägde jord och förfogade över rättigheter i Närke, Värmland, Östergötland och Södermanland, sannolikt även i andra landskap.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man under 1200-talet och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter.

 
Bengtsson "Brosa", Birger (I90634)
 
249

Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248-1266 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid.Utan Birger Jarl - inget Sverige. Kraftkarlen och tyrannen Birger grundade Stockholm, han lät bygga landets första slott och borgar, formade skattesystemet, reformerade penningväsendet, lade grunden för det andliga och världsliga frälset, expanderade Sverige i öster och gav landet en kust i väster, vid Göta älvs mynning.Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Ett uppror mot Birger och hans ätt slogs ned 1251.Under Birgers regering skapades en stark central regeringsmakt i Sverige på bekostnad av de olika landskapens intressen. Birger utförde ett storartat lagstiftningsarbete; särskilt kända är de så kallade fridslagarna (hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid). Dessa lagar utgjorde de första svenska rikslagarna. Birger hade kyrkans stöd sedan han förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248. Han företog ett korståg till Finland, där han anlade fästet Tavastehus.Birgers utrikespolitik syftade till samförstånd inom Norden. Han försökte främja handelns utveckling bl a genom handelsavtal med Lübeck.Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument.Av denna anledning anses Stockholm ha fötts detta år. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren.Före Birger jarl hade Sverige bara en handfull egentliga städer: Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Visby och Kalmar. Under andra hälften av 1200-talet tillkom många nya - Nyköping, Linköping, Uppsala, Enköping, Västerås, Örebro, Arboga, Jönköping, Strängnäs, Skänninge och Västervik. Efter ytterligare något decennium hade stadskartan utökats med Östhammar, Köping, Torshälla, Tälje, Trosa, Norrköping, Hästholmen, Vimmerby, Växjö och Åbo.Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina, efter kungen Erik "läspe och halte", donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum.Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein.Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik. Graven öppnades och restaurerades första gången 1922 och har åter öppnats 2002. En DNA-analys har utförts och bekräftar, att det är Birger jarl, som ligger i graven. I graven ligger också sonen Erik och Birger jarls andra hustru, Mechtild.Det har varit vanligt tidigare att ange "cirka år 1200" som Birgers födelseår, men analyserna av hans skelett har visat att han var i 55-årsåldern när han dog, varför forskarna har skjutit fram födelseåret ett decennium.1854 restes en staty föreställande Birger jarl på Riddarholmen. Statyn dominerar än i dag torget framför den kyrka, som hans son Magnus lät bygga och sedemera begravas i.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten.Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.

 
Magnusson (Folkungaättern), Birger Jarl (I91315)
 
250

Birger Knutsson Trolle (son av Knut Trolle, tab 3). Förde en från höger tre gånger styckad sköld. Riddare före 1365. Död före 1381-05-03. Gift 1:o med Katarina Vastesdotter i hennes 4:e gifte (gift 1:o med Eskil. Gift 2:o med Nils Lärka. Gift 3:o med Gisle), men äktenskapet förklarades olagligt 1369, emedan alla hennes föregående män varit besläktade med herr Birger i fjärde led och hon dessutom burit honom till dopet. Gift 2:o med Katarina Pedersdotter i hennes 3:e gifte (gift 1:o 1355 med riddaren Nils Dannes Turesson [Bielke af Åkerö, nr 8] i hans 2:a gifte. Gift 2:o 1361-08-18 på Karknäs, då hon fick Bo och Berga, båda i Lemnhults socken, Jönköpings län, i morgongåva, med väpnaren Nils Bengtsson [lejonansikte], död före 137(3), levde 1403, men arvskifte förrättades efter henne 1404-09-03. Troligen dotter av den småländske väpnaren Peder Karlsson (lejon).Barn:2. Birger. Riddare. Död omkr. 1446. Se tab 5.

 
Knutsson Trolle, Birger (I37570)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ... 158» Nästa»

Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2021.

Underhålls av Bo Lindkvist.