.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 7,601 till 7,650 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 7601 | Tuve Andersson brukade gården Hellede (urspr. "Helvede") iSlimminge, vilken var i samma släkt under åtskilliga generationer. Tue Andersson och Peder Jönsson i Hellede förekommer i Genarps födelseböcker på 1690-talet.:Jon Åstradsson och Elna PehrsdotterBarn 1 Åstrad född 1698, fadder bl. a. Per Jönssons hustru i Hellede.Barn 2 Bengta född 1701, fadder bl.a. Per Jönssons hustru i Hellede, Nills Persson iKläggerödElna var gift innan med en Per, dotter Metta född 1687,stod som Jon Åstrads styfdotternär hon dog, kan givetvis också vara Elnas styfdotter, dotter Kerstina son Lars,alltså skulle hon vara född 1660-1665 om det var hennes egen dotter med Per??????????När Mårten Larsson får barn 1705 står bonden Per i Skallstorp som fadderNär Nils Larsson och Pärnilla Ohlsdotter i Sångletorp får barn 1 1705, står bonden Per i Skallstorp o N i Hellede som fadder, Barn 2 1707 står Per Olsson i Skallstorp och Tue Andersson i Hellede som fadder. | Andersson, Tufve (I3009)
|
| 7602 | Tønne Vernersen Parsberg, død omkring 1522, til Harrested og Ørtofte, Rigsraad, var Broder til Jørgen Parsberg og Lensmand paa Holbæk Slot og paa Lindholm; det sidste havde han i 1486 og endnu 1501. 1487 var han Ridder og Rigsraad, og i Aarene 1502 og 1504 sad han som Høvedsmand paa Varberg; endelig havde han til sin Død Gaardstange Len i Skaane. Parsberg blev meget benyttet ved de idelige Forhandlinger, som i Aarene 1504-13 førtes med de svenske ved Møder snart i Kalmar, snart i Halmstad, Helsingborg, Malmø eller København, en enkelt Gang deltog Parsberg ogsaa i en Forhandling med Lybekkerne. T. Parsberg levede endnu 21. Juli 1520, men var død 1522. Han var gift første gang med sin Svogers Stifdatter Maren Knudsdatter Has til Ørtofte, 2. gang med Ingeborg Predbjørnsdatter Podebusk, der beholdt Gaardstange Len og endnu oplevede Grevens Fejde, da Bønderne afbrændte hendes Gaard. Hun døde ved Paasketid 1542. | Vernersen Parsberg till Harrested och Örtofta, Tönne (I28446)
|
| 7603 | Ulfeldt, Ebbe, --1560, til Svendstrup (Svenstorp i Skaane), Rigsraad, var Broder til Corfits Ulfeldt (d. 1563). Han blev 1546 Lensmand paa Lykaa, som han Aaret efter fik i Pant. Han opførte her «et fast Hus» og beholdt dette Len til sin Død, fra 1559 tillige med Aahus. Ellers nævnes han 1548 i Prins Frederiks Følge paa Norgesrejsen og senest fra 1550 som Rigsraad, 1. Avg. 1547 ægtede han paa Hikkeberg Lene Holgersdatter Ulfstand, der døde 1564 i Mølleberg. Selv døde E. Ulfeldt 20. April 1560 paa Aahus Bispegaard. | Knudsen Ulfeldt till Svenstorp, Ebbe (I28428)
|
| 7604 | Ulrica Larsdotter var den som ärvde nummer 4 i Steglarp efter föräldrarna, gården hadevarit i släkten i många generationer. Hon och maken, Nils Jönsson, fick där fem döttrar på radoch sist sonen Jöns. I augusti 1888 flyttade de alla emellertid till Skurup, av någonanledning. | Larsdotter, Ulrica (I2779)
|
| 7605 | Under år 1844 tjänstgjorde åttingsbonden Sven Andersson i Aramo som fjärdingsman. Vid det första protokollförda sammanträdet med lantmätaren inför skiftet deltog han och förde talan för sitt hemman. Den 5 december under samma år skulle han på tjänstens vägnar indriva böter hos en bonde i Hunnamåla. När han kom till dennes gård utsattes han för så grov misshandel att han avled av sina skador dagen efter. Som förövare av misshandeln häktades bonden på gården Bengt Svensson men också grannbonden och dennes broder Mattis Karlsson. Mot den förstnämnde kunde ingen bindande bevisning förebringas. Åsyna vittnen fanns, men alla tillhörde bondens familj eller husfolk och var jäviga. De båda bröderna överbevisades däremot att ha tillfogat fjärdingsmannen de dödande slagen. Båda dömdes att för dråp mista livet genom halshuggning. Det dröjde 5 år, innan målet slutligen avgjordes i högsta domstolen. Den yngre brodern hade då avlidit, men för den äldre fastställdes underrättens dom. Trots detta gick den ej i verkställighet utan förvandlades till ett livstidsstraff. År 1854 återkom den dömde från Malmö fästning till sin gård i Hunnamåla. Den dräpte fjärdingsmannens gård i Aramo försåldes, men änkan och barnen bodde kvar en tid. 1859 dömd för brännvinsutskänkning i TingsåsLäs mer om Bengt Svenssons öden och äventyr i Urshultskrönikan 1979 sid. 45-49. | Svensson, Bengt (I41510)
|
| 7606 | Undte ved 1348 Ebbe skytte sit Gods Restrup (Sabro H.), hvilket en af Hr. Jens' arvinger, Hr. Tord af Sabro, 1400 hjemlede på Sabro Herredsthing.Pig i Nørrejylland Af dette navn levede i det 14. og 15. aarhundrede en jydsk Slægt, hvis Vaaben i ahnetavler snart angives at være tre Lysestager med Lys, snart en sort Pil; det første angives for Fru Anne Pig, Albret Rytters, det andet for Fru Anne el. Berte Pig, Christen Sommers; men noget Sigilaftryk haves ikke mere, saa paalidelig Efterretning om Vaabnet savnes. | Pig (i Nörrejylland), Jens (I28716)
|
| 7607 | Uppges vara född på Jutland (Jylland?); var skeppare och handelsman iYstad från 1641, bodde i Khm 1645 och var åter i Ystad 1646. Blev arrendator på Ingelstads gods, omkr 1656 blev han förvaltare på Smedstorp, men var hela tiden borgare och handelsman i Ystad. Lämnade senare Smedstorp och slog sig ner helt i Ystad fr 1670, där han blev borgmästare 1675. Hann inte utöva ämbetet någon längre tid; dog 1675. Var en av stadens rikaste borgare.Finns i grav nr 18 i Mariakyrkan -gravstenen dock försvunnen, men haft inskriptionen:"Denne Sten oc Sted hörer mig Simon Jacobssen till ......." Gravstället har genom arv tillfallit borgmästaren Laurits Koefoed och hans hustru Anne Simonsdotter. Dessa sålde graven till Gert Sivert, som sedan sålt den vidare. Enl Ystads fornm.för årsskrift nr XII.Namnet INGELOTZ som används främst av Simons barn hur sitt ursprung från gården Ingelstad. En gren blev adlad. | Jakobsen, Simon (I21158)
|
| 7608 | Uppgiften om dödsår o.d. ytterst tveksam, då den Per Olsson som dog på den datumen i dödboken tituleras "husman i Vallösa". Födelseuppgiften är däremot korrekt, då födelseattesten återfinnes i Sjörups födelsebok nämnda år. I 1721 års mantalslängd står denne Per Olsson skriven på Sjörup nummer 7, tillsammans med brodern Anders. Möjligen/troligen har längden upprättats året före 1721 varför Per Olsson vid tillfället förmodligen ännu icke varit gift. Hans broder, Anders, var av allt att döma åbo på just Sjörup 7 där dessutom hans hustru troligen var född. | Olsson Kylling, Per (I149)
|
| 7609 | Uppgifter från Herrestad häradsrätt( Göta hovrätt, renoverade domböcker): Den 10 juli 1668 ger Jöns Trulsson, 18 år gammal, avkall till sina morbröder Rasmus Ingvarsson och Jens Ingvarsson, för arv efter sin Sal. fader Truls Jönsson. Den 5 mars 1702. Torsten Andersson i Bussjö ger tillkänna, att han efter sin Sal. hustruElena Ingvarsdotter har avvittrat sina styvbarn, vilka alla äro komna till deras myndige år.Så, att han av dem nu därför fått deras kvittobrev, som han för Rätten begär måtte uppläsas och de måtte tillstå sant vara. Vilket kvittobrev var underskrivet av hans styvbarn Jöns, Ingvar och Harald Trulssöner och mågarna Jöns Eriks, Per Ohls, Erik Nils och Ingemar Eriks. Den 10 dec. 1728 möter vi barn "i två kullar" till Jöns Trulsson i Bussjö ( bror tillIngvar och Harald), vilka tvistar om arv i en silverkanna vägande 105 lod och som hade blivitstulen. Det framgår bl.a. att Jöns Trulssons son Bengts förmyndare hade varit hans farbröder Ingvar Trulsson i L. Köpinge och Harald Trulsson i St. Herrestad. (Vissa uppgifter från forskning av Birte Boström) | Trulsson, Jöns (I2894)
|
| 7610 | Uppsteg på tronen 1559 efter sin faders död. | av Danmark, Fredrik II (I90046)
|
| 7611 | Upptages i tiondelängder fr.o.m. 1641. Hans prästtionde ?(till prästen i Oppmanna-Vånga)? bestod då av 3 skäppor korn, 1 skäppa havre, ost, 1 lamm, 1 ko samt 1 sida fläsk.I jordrevningsprotokollet 1671 kallas han "medelålders".Var sockeman vid tinget den 3/10 1671.Duglig för krigstjänst 1674.KÄLLOR:Majores Andreae Nikolai Vangensis av Anders Perlinge.Not 156; Renovationer vol. 6, 1685 20/5 nr 44 och 45 ?(Göta hovrätts arkiv)?. Änkan Kirstina Åkesdotter omtalas i en arvstvist.Not 157; Oppmanna OIII:1, se Reproduktionssamlingen I:64/1970 ?(L1a)?.Not 158; Jordrevideringsprotokoll 1671, 2. provinskontorets konv. 588 Kammarkollegii Arkiv.Not 159; Renovationer vol. 6, 1671 3/10 sid 16, ingressen ?(Göta hovrätts arkiv)?.Not 160; Roterings-och utskrivningslängder, Skåne-Blekinge 1647, vol. 171 ?(Krigskollegii Arkiv) Pekka Rossi | Nielsen, Olof (I44532)
|
| 7612 | Urgammal skotsk adlig ätt med namnet Maclean, som enligt ett av skotska rikshärolden Alexander Brodie år 1723 utgivet intyg säges hava härstammat från en irländsk konung Inghis, som skall levat omkr. år 100 före Kristus. Efter denne uppräknas i de äldsta irländska krönikorna 42 släktled, endast namn, vilka utan tvekan kunna förvisas till sägnens område, men även de därpå följande, hos Burkes Peerage and Baronetage upptagna, sex släktleden från en Gillean na Tuaighe på 1200-talet till en Hector, som levat vid medlet av 1400-talet, torde få anses mindre tillförlitliga. Först med nedanstående Lachlan-Callanoch Maclean är man för denna ätts vidkommande inne på fastare historisk mark.Oförklarligt är emellertid, att Johan Maclean, ätten Makeléers förste stamfader i Sverige, själv skrev sig Hanns Makeleir. Hans efterkommande kallade sig under den första generationen, förutom Maclier, som är det vanligast förekommande, även Machler, Makulier och Makeléer, under vilket sistnämnda namn adlandet skedde, men aldrig Maclean, som först upptogs, då en gren av ätten blev friherrlig. Den svenska stamfadern använde i alla sina brev tyska språket, men detta såväl som namnförändringen skulle ju kunna förklaras av att han i tidiga år, före ankomsten till Sverige, varit bosatt i Tyskland. Ungefär samtidigt med honom fanns en borgare i Stockholm Jakob Maclier, som 1617 gifte sig med Maria Gubbertz, med vars syster Anna Gubbertz Hans Maclier blev gift 1629. Anmärkas bör måhända, att det holländska ordet makelaer betyder mäklare.Enligt kanslikollegii skrivelse av den 22 mars 1764 erhöll släkten med anledning av riddarhusdeputationens protokoll den 4 juni 1743, rättighet att föra friherretitel, emedan de genom originaldokument styrkt, att den adlade 1650 blivit engelsk baronet [Kv.]. | Maclean, Laclan-Callanoch (I37781)
|
| 7613 | Utdrag från Bjäresjö födelsebok 1698:"Jan. föddes Hollger Nilssons och hr. i Hersademölla barn kallades Johan"Tvivelsutan var Johan Holgersson broder till den Sissa Holgersdotter som blev gift medJohans hustrus broder Truls. Om detta stämmer skulle dessa Holgerssyskon komma från Hertsademölla. En koll av Bjäresjö födelsebok bekräftar antagandetI ungdomen finner vi Johan Holgersson vara bosatt i Rynge (Hörröd låg i Rynges närhet), bland annat då han 1724 gifter sig i Snårestad. Men redan några år tidigare - 1717 - förekommer i Snårestads födelsebok en notis där Johan Holgersson figurerar, så lydande:"(Snårestad) No. 19. d. 5: 22 Mars född och döpt Lasse Hans och Sidssa Olasd. dott. Johanna. Test: Johan Hållgersson af Tyngarödh. Ola Bengts af Siörop. Dräng Bengt Olsson, Dito Måns Hansson, Hågens dottr. Mätta."Johan Holgersson gifte sig i Snårestad 1724: "Den 23 februari vigdes i äcktenskap samman Johan Hålgersån af Rynge sampt Ola Truls dotter Ellsa. Har visat god kunskap i kristendom". Johan Holgersson var åbo och rusthållare på Tingaröd nummer 9 före år 1719, enligt en födelseattest i Snårestad från detta år (se sid. 92 i block nummer 1). Han, eller rättaresagt hans hustru Elsa, förekommer i Villie födelsebok som gudmor till Ola Assmundssons och Anna Pettersdotters barn 1756 (dessa makar bodde senare på S.Vallösa 3).Enligt en stämningslista (LLA/Lj:s hdsrätt CI:1) blev Johan Holgersson den 19/2 1761stämd av sin egen svåger, bonden Bengt Olsson i Snårestad "för ett och annat han af BengtOlsson bekommit". Dock slutade detta ärende i förlikning. Vid samma ting, på samma dag,instämdes han även av "förre gästgifvaren H.Holmbäck för skuld". Även här blev det förlikning. Den 17/2 1767 var det drängen Lars Andersson Berg i Svartemölla som instämde Holgersson. Även i detta fall gällde ärendet en skuldfordran. Det löstes denna gång emellertid ejmedels förlikning. Den 7:e maj 1768 (nr. 10) förrättades bouppteckning efter Johan Holgersson "som med döden aflidit den 13:e sidstl. februrari". I bohaget märks: 1 oförgylld gammal silverbägare, 3st. silvertallrikar, 6 st. gamla silverskiedar och 1 gammalt söndrigt saltkar. Träwaror: 1 stort omålat furuskåp med 4 rum uti försedt med lås, nyckel och hängslor,stående i stugukammaren. 1 målat wråskåp i stugan, 1 gammal färdesvagn, 1 färdesvagn, 2 st. utslitna slädar, 1 litet furubord i södra kammaren, 1 furusittbänk i stugan. Jernwahror: 1 gammal kackelugn i dageliga stugan af Adam och Eva-formen. Gångkläder: 1 ny wallmars blåmängd råck, 1 sämskad skintröja med byxor, 1 blå wallmarscarpus, 1 gammal hatt, 1 par nya hwita yllestrumpor, 1 par stöflar, 1 par sämbrestöflar, 1 par slitna skor, 3 lärftskjortor, 6 st. i blågarn. Kreatur: 5 gäss, 7 fäkreatur, 12 får, 16 grisar, 7 hästar.Rusthållshemmanet No. 9 1/4 mtl i Tingaröd: Byggnaden i godt stånd, bestående uti trenne längor men rustningen skall ännu sedan Pommerska krigen wara ofullkomlig. Upptogs totalttill ett värde av 400 daler silvermynt. Total behållning i boet blev 1.218 daler silvermynt,gäld: 353. Enligt det testamente som också finns upptaget i bouppteckningen hade makarna levat i god kärlek. Johan Holgersson hade varit sjuk före sitt frånfälle. Under denna sjukdomhade han ombesörjt testamenteringen. Hustrun Elsa Olsdotter har undertecknat med initialerna E.O.D. och kunde således ej skriva sitt namn, vilket däremot sönerna Ola och Nils kunde. I Ljunits härads dombok skrevs vid tinget den 28/2 1768 (mål 2):"Emedan nämndemännen här i rätten Lars Svensson i Södra Villje i hänseende till ålderdom och den medföljande svaghet, redan afsagt sig sin för detta innehafda nämndemanssysslaoch Johan Holgersson från Tingaröd med döden är afgången, samt sig till desse ledige nämdemäns sysslor anmält i den förres ställe dess son ärlige och beskiedlige Bonden Per Larsson i Willje samt i den sednares Bonden ärlige och beskiedlige Jeppe Matthisson från Warmlösa." Johan Holgersson nämns som dopvittnet till Ola Assmundssons och Anna Pettersdotters barn Elsa, född i Örsjö den 1/1 1760. Utdrag ur Sjörups födelsebok 1760:"d. 2 Dec....Natus Hans Rasmus' son i N.Wallösa, Mat: Ingebor Holgersdotter. Bapt... Nom: Rasmus. Susceptr: Kerstina Nils Rasmus i Almaröd. Test: Anders Larsson i Bösarp, Rasmus T----- i Balkåkra, H: Pernilla Nils Lars i Snorsta, p. Bengta Mårtensdotter i N.Vallösa,Karna Holgersdotter ibidem." | Holgersson, Johan (I2793)
|
| 7614 | Utdrag från forskning av Birte Boström (mycket trovärdig):"Per(Peder) Ingvarsson, nämndeman i Ingelstad häradsrätt, f. ca. 1620, känd i Sälshög,Tryde socken från år 1651, brukar först ett kyrkohemman därstädes ( Mtl. och jordb.), men köper sedan en gård i Sälshög. År 1688 d. 23 maj inleds en tvist i Ingelstad häradsrättt med släktingar till den som sålde gården, vilka åberopar bördsrätt. Processen pågår övermånga år. 1691 fråndömdes han gården, men avgick slutligen med seger år 1699. Han hade då flyttattill Everöd, Tryde socken, där han dog år 1700. Gården synes ha ärvts av dottern Metta, somvar gift med nämndeman Nils Clemetsson i Spjutstorp, vilken genast sålde den."-----------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström:Nämndeman Per Ingvarsson i Sälshög, Tryde socken. Efter genomgång av mina anteckningar, så vill jag korrigera mina uppgifter lite gällandegården i Sälshög, som har nr.15. Tvisten påbörjas d.23 maj 1688 i Ingelstad häradsrätt och pågår som sagt över många år.År 1699 d. 13 juni och 24 okt. får vi veta, att Per Ingvarsson överlät gården, eller kravenpå densamma, till sin svärson nämndeman Nils Clemetsson för fem år sedan. Per Ingvarsson är återkommande stockeman på tinget i Ingelstad härad från 1658 till 1683,då systemet med 12 permanenta nämndemän infördes. Per Ingvarsson blir en utav dessa första nämndemän. Per Ingvarsson dog (begrovs d.7 nov.) år 1700 i Everöd, Tryde socken. Åldersuppgiften på honom kommer ifrån ett vittnesmål han avlägger i Herrestad häradsrätt 1699 d. 15 mars, då han uppges vara 80 år gammal. Han skall således vara född ca. 1619. Jag vet inte hur många gånger han varit gift. Hustrun Kirsten är känd i Ingelstadhäradsrätt 1669 d. 8 febr., men jag vet inte om hon är mor till hans barn. Ej heller vet jag om honär identisk med den hustru till honom, som nämns vara död ca. 1687 ( Herrestad häradsrätt1701 d.24 maj). Per Ingvarsson gifte om sig ca. 1688 med änkan Hanna Månsdotter från Månstorpi Smedstorp socken. De skildes 1690 för att P.I. bedrivit hor med sin förra hustrus kusin.P.I. förlorade härmed också sitt nämndemannauppdrag. ( Ingelstad häradsrätt 1689 d. 19 okt. och Lunds domkapitels äktenskapsmål 1690.) Per Ingvarssons säkerställda barn är, dottern Mätta Persdotter, f. ca. 1661, gift med nämndeman Nils Clemetsson i Spjutstorp, och dottern Hanna Persdotter, gift med Mårten Olsson i Everöd, Tryde socken. Se Herrestad häradsrätt 1701 d.24 maj, där de båda svärsönerna tvistar om en del saker efter P.I. | Ingvarsen, Per (I17495)
|
| 7615 | Utdrag från något släkthistoriskt lexikon å Malmö Stadsarkiv: "Kock, Johan Henrik, indiustriman, f. 17 april 1866 i Trelleborg, i 1 maj 1945 därstädes. Föräldrar: grosshandlaren Johan Aron Henrik K. och Augusta Josephina Kockum. Efter läroverksstrudier sarrnt handelsutbildning i Tyskland, England och Skottland blev K. 1889 ensam innehavare av den av hans farfar i Trelleborg grundade affären i spannmål, timmer, smidesjärn, byggnadsmateriel, stenkol, foderämnen och konstgödning. Den lilla rörelsen i den dåv. småstaden växte upp till Trelleborgs största affärshus, som 1925 ombildades till ab. Joh. Kock. Det var till icke ringa del K:s initiativ och mångsidiga företagsamhet, som på. föga mer än tre decennier förvandlade Trelleborg från småstadsidyll till en industristad. K, grundade eller deltog i grundandet av bl. a. Trelleborgs bryggeri ab., Trelleborgs gummifabriks ab., Kpcks snickerifabriker, Trelleborgs glasindustri, Sydsv. cementvaru ab. i Trelleborg, Trelleborgs stenkolsab. I dessa företag tillhörde K. styr. och innehade i flera av dem ordf.posten eller var verkst. dir. Han var en framstående kommunalman, bl. a. led. av stadsfullmäktige 1895-1918 och av fattigvårdsstyr., bevillningsherndningen och stadsrevisionen. I övrigt visade K. genom donationer sitt stora intresse för hemstaden och mottog många bevis på uppskattningen av sitt livsverk. Så t. ex. har en av stadens gator uppkallats efter honom. Av sin förmögenhet, omkr. 5 mill. kr., testamenterade han större delen till olika ändamål i Trelleborg. | Kock, Johan Henrik (I11151)
|
| 7616 | Utdrag ur Sjörups vigselbok 1731:"d. 31 Oct. copulerades drengen Lars Hansson ifrå Solberga ock piganHanna Brorsdotter af S.Vallösa". I dottern Karnas födelseattest i Sjörups födelsebok 1742 finns en del personer från Solberga nämnda, som skulle kunna vara släktingar till denne Lars Hansson: BengtSörensson i Tånemölla, Per Andersson, Anders Hansson (dock ej den A.H. som bodde på Solberga 8) och Karna Hansdotter. | Hansson, Lars (I2836)
|
| 7617 | Utdrag ur V.Nöbbelövs kyrkbok 1814:"December 26 wigdes nämndemannen och rusthållaren på no. 1 Tingaröd dr. Ola Hansson och piga Karna Persdotter ibm."Ola Hansson förekommer i Ljunits härads dombok den 4/2 1817 (mål n:o 5). Han hade uttagit stämning på nämndemanskollegan Anders Knutsson, också han från Tingaröd (förekommer på annat håll i denna släktutredning). Enligt stämningen hade Anders Knutsson "utspritt ett ärerörigt rykte om käranden". Vid ett tillfälle vid Mårtensmässotiden, då byamännen i Tingaröd varit församlade hos åboen Mårten Persson i byn hade de ägnat sig åt kortspel. De spelade "om penningar och icke om weckor". Anders Knutsson hade då om Ola fällt kommentaren "att der kunde komma mera efter, i afseende på ordet weckor" (??). Anders Knutsson hade vid samma tillfälle även sagt "det Ola Hansson på hemmanets no. 3 Tingaröd ägor, ute på marken tagit weckor, såsom en tjuf och skälm". Knutsson å sin sida hävdade inför rätten att det inte var han själv som sagt det, utan hans son Lars Andersson. Ola Hansson uppgav då att det var BÅDE fadern och sonen som gjort dessa uttalanden. "Anders Knutsson förklarade widare att Ola Hansson sjelf i flere personers närwaro erkändt det han sommartiden sistl. år å hemmanets no. 3 Tingaröd enskiftade ägor tillgripit en famn grönhöstade weckor, som legat till torkning på marken, och hwilka han upplagt i sin wagn då han skolat bortköra". Ola Hansson å sin sida framhöll att han aldrig tagit andra "weckor" än de som var honom själv tillhöriga och därför heller aldrig skulle kunnat påstå något annat. Flera nämndemän var kallade som vittnen, bl.a. Ola Olsson (Tingaröd 6), Mårten Olsson (Tingaröd 9), Sven Olsson (Tingaröd 2) och Hans Christoffersson (Krågarp). Målet tenderar att bli smått komiskt, då alla dessa herrar, inklusive både Anders Knutsson och Ola Hansson, själva satt som ledamöter i den häradsrätt (nämligen Ljunits) som skulle döma i detta mål. Till yttermera visso var det så att sex av häradsrättens tolv ledamöter själva var inblandade i ärendet, antingen som parter eller vittnen. Det är svårt att bli klok på händelseförloppet, då alltihop verkar mycket "luddigt". Ola Olsson bekräftade emellertid i stora delar det redan sagda, nämligen att byamännen i Tingaröd senaste Mårtensmäss varit församlade hos åbon Mårten Persson, där de "suttit och roat sig med kortspel". Ola Hansson hade "hamsat med korten" varvid Anders Knutsson sagt: "Gif rätt, här spelas om penningar men ej om weckor" varpå Ola Hansson med avseende på ordet "weckor" svarat att Knutsson "fick sådant bewisa". På detta hade han så svarat att "han icke trodde det skulle blifwa swårt, helst han derpå rent utsade att Ola Hansson tagit weckor från honom". I detta skede hade även Knutssons son, Lars Andersson, blandat sig i diskussionen. Han påstod att Ola Hansson "såsom en tjufracka tagit weckor ifrån hemmanets no. 3 Tingaröd enskiftade ägor".Även de övriga vittnesmålen var tämligen samstämmiga. Mårten Olsson gjorde det tillägget att Lars Andersson - Anders Knutssons son - nyttjat okvädningsorden tjuv och skälm. Ola Hansson förklarade nu, fritt och otvunget, att han en dag förra sommaren då han skulle köra iväg från byn, från hemmanet nummer 3:s enskifte upptagit en famn "grönhöstade weckor" som var uppdragna till torkning. Dessa hade han sedan lagt i sin egen vagn och det var med andra ord på detta sätt som ryktet uppstått. Målet blev uppskjutet till nästa ting, då rätten fann rimligt att även Anders Knutssons son Lars skulle kallas till rätten för förhör. Vid nästkommande ting fälldes utslag i målet - den 8/5. Lars Andersson erkände "att han i närvaro av nämndemännen beskyllat Ola Hansson för..." Både Anders Knutsson och hans son Lars Andersson friades från alla beskyllningar. | Hansson, Ola (I2864)
|
| 7618 | Utdrag ur Örsjö vigselbok 1759:"D. 27 juni wigdes drängen Pär Jönsson ifrån Rynge och pigan Ingri Jönsdotter i Örsjö."Gift med Ingar Jönsdotter. Han finns omnämnd i moderns bouppteckning av år 1760, då som dräng i Rynge. Hustrun, Ingar Jönsdotter, var barnfödd i Örsjö som dotter till JönsBengtsson och dennes hustru Sissa Olsdotter. I den senares bouppteckning (Vemmenhög 11/6 1760) av år 1760 finns dottern Ingar upptagen, såsom "trofvad med drängen och åboen Pär Jönssonuti Rynge". Troligen var det svärfaderns gård som Per Jönsson sedermera övertog. PersJönssons son Jöns övertog 1793 sin farbrors, Lars Jönssons, hemman Almaröd nummer 8 - se vidarePers brors Lars' dödsnotis i Skivarp 1801. Bouppteckning efter Per Jönsson förrättades den28/10 1795 (Vemmenhög 1795:59). | Jönsson, Per (I7120)
|
| 7619 | Utdrag utredningen "Släkten Kockum" av Alvar Platen i Malmö Fornminnesförenings Minnesskrift 1909-1919): På Konung Gustaf IV Adolfs rekommendation intogs han i Kejsar Nicolai I pagekår, blev senare officer vid ett ryskt dragonregemente, utmärkte sig i striderna på Kaukasus, avancerade till general, blev adlad jämte brodern, utnämndes till generaladjutant hos Kejsar Alexander II och generalguvernör i Astrakan och erhöll storkorset av flera ryska ordnar. Han donerade 1849, då generalmajor och bosatt i Daghestan, en summa om 533 riksdaler 16 skilling banko, som tillfallet honom i arv i Malmö, att under Malmö magistrats vård utgöra en fond för bevarande av hans farfars och fars minne. Räntan skulle användas till understöd av antingen någon fattig borgaränka i Malmö eller ock någon därvarande fattig, förhoppningsfull borgarson, som får undervisning i stadens skola. Fonden existerar ännu, men sammanslagen med den s. k. fattigmedelskassan, vilket icke torde motsvara donatorns avsikt. En intressant episod ur general Kockums liv tilldrog sig under en av de bataljer, vari han under krigen i Kaukasus deltog. Han råkade under denna i strid med en tcherkesshövding, med vilken han utkämpade en fullkomlig envig. Han besegrade hövdingen och fällde honom till marken. För att skaffa sig troféer från denna kamp, beslöt han att taga den fallnes vapen. Då han för detta ändamål böjde sig över den sårade hövdingen, sade denne till honom: "Tag icke mina vapen, döda mig", vartill Kockum svarade: "Nej, jag skall icke döda dig, men taga dina vapen". Hövdingen sade då: "Klokt handlade du, ty hade du tagit mitt liv och kvarlämnat mina vapen, hade medlemmarna av min stam icke vilat, förrän du blivit dödad med dessa mina vapen". Kockum skänkte senare till två av sina svenska släktingar åt vardera en vacker dolk av tscherkesshövdingens utrustning. Den ene av dessa förvaras nu å Malmö museum, dit skänkt av överstinnan Ida Zander, född Kockum. General Kockum, som tappert fäktat i många blodiga bataljer, råkade 1867 under vistelse i Petersurg skära sig i ett finger. Härav fick han stelkramp och dog. Han var gift med hovdamen Varvara Melnikow, som avled före mannen | de Plazbec Kockum, Heinrich (I10699)
|
| 7620 | Utropad till kung 1523 och krönt 1524. | av Danmark, Fredrik I (I92200)
|
| 7621 | Utvandrade till Danmark 1894 | Håkansson, Mathilda (I41468)
|
| 7622 | Utvandrade till Danmark 1894 | Håkansson, Johanna (I41469)
|
| 7623 | Utvandrade till Danmark 1894 | Håkansson, Emma (I41470)
|
| 7624 | Utvandrade till Danmark 1894, kom hem efter ett halvår | Håkansson, Ida (I41471)
|
| 7625 | Vallfärade till Jerusalem. | Israel (I90690)
|
| 7626 | Vallfärdade till Compostela. | Petersson (Finsta-ätten), Birger (I90688)
|
| 7627 | var 1281 Vidne ved et af en Ridder Vulf (Lupus) til Klostret i Preetz udgivet Skjøde | Meynerstorpe, Markvard (I28940)
|
| 7628 | var 1281 Vidne ved et af en Ridder Vulf (Lupus) til Klostret i Preetz udgivet Skjøde. | Meynerstorpe, Markvard (I28750)
|
| 7629 | var 1310 Væbner, 1314 Ridder, 1331 Landfoged paa Rygen, fik 1334 med sin Broder Tetz Borgen og det hele Land Strey i Pant af sin Hustrus Fader Hr. Laurens Jonsen (Panter), der havde tilgiftet sig det med Cecislava Putbus' søn Greve Johannes af Gützkovws Enke, kaldes 1348 "senor milis de Pudbutzke" til adskillelse fra sin Fættersøn Drosten BEMÆRK:I DAA 1908 nævnes kun 1. ægteskab med Birgitte Panter.Hos Brenner og i Europäische Stammtafeln nævnes kun ægteskabet med Euphemia. Navn:Henning van Podebuzke, Henning I Putbus | Podebusk, Henning (I28917)
|
| 7630 | Var 1313 Forlover for Hertug Erik af Sønderjylland ved forliget med Kong Erik Menved i Horsens. | Tinhuus (Skinkel), Marquard (I28797)
|
| 7631 | var 1314 paa Viborg Landsthing med at dømme de oprørske Adelsmænd og 1316 nærværende i Nykjøbing, da Kongen sluttede Forbund med de Holstenske Grever, var 1326 nærværende ved Danehoffet i Nyborg og forseglede her Kong Valdemars Haandfæstning, var ifølge Slægtebogsangivelser gift med Ellen Limbek Henriksdatter | Esgesen Bild, Strange (I28900)
|
| 7632 | var 1327 Medudsteder af et Vidne af Vendsyssel Ting, var den anden af Udstederne, idet kun Ove Nielsen (Panter) nævnes før ham, beseglede 1331 Hr. Laurens Jonsen (Panter)'s Overenskomst med Greve Gert og fører Korset i sit Sigil, pantsatte 1341 Gods i Ladagermagle og Kolby (Ramsø H.) til Henneke Sylow, var s. A. Forlover for Kong Valdemar, havde 1344 forstrakt Hr. Peder vendelbo med en Sum Penge, som da blev ham betalt af Johannes Kaas, levede endnu 1360 | Aagesen Stenbrikke, Anders (I28883)
|
| 7633 | var 1350 med Kong Valdemar i Spremberg, 1360 Nærværende paa Danehoffet i Kalundborg, deltog 1361 i Gullandstoget, var 1365 Gjældskjær i Skaane, kaldes 1373 Henningus Puddebusk senior, 1375 Høvedsmand paa Holbæk med Merløse Herred og Rigsforstander efter Kong Valdemars Død, besøgte i August 1387 Dronning Margrethes Hyldingsakter fra Skaane og sjællands Landsthing; begravet i Sorø hvor hans 1873 ved Kirkens Reperation fundne Sværd hænger. | van Podebusk, Henning (I28724)
|
| 7634 | var 1351 Væbner, men 1365 Ridder og beseglede Forliget i Nykøbing med Hansestederne | Andersen Hak, David (I28865)
|
| 7635 | var 1356 Ridder, var 1365 som Ridder og Rigsraad nærværende ved Forliget i Kolding og 1377 ved Dannehoffet i Nyborg | Basse, Steen (I28740)
|
| 7636 | var 1360 Ridder og Forlover for Kongen ved Forliget i Ribe med de Holstenske Grever og beseglede Recessen i Kalundborg. | Steeg, Aage (I28870)
|
| 7637 | Var 1376 sammen med Henrik Kabel Forlover for Kong Albrecht til Hr. Mattis Ketelhod, 1388 Foged paa Ravnsborg, saaret i Slaget paa Falen 1389, død af sine sår og begravet i Nysted Kirke | Kabel, Lyder (I28914)
|
| 7638 | var 1399 Væbner, kaldes Hr. Nicolausson og Fætter til Detlev Rauen og Henneke Kreyge Rønnow, var s. A. under Navnet Timmen Reynow Vidne med Hertug Gerhard, var siden Formynder for og Raad hos denne Hertugs Enke og deltog i Overfaldet paa Dronning Margrethes Tilhænger Bispen af Slesvig, beseglede 1411 paa Hertuginde Elisabeths Side Forliget i Kolding og blev s. A. sagsøgt med sin Broder Markvard for Bispens Tilfangetagelse, gik 1413 over til det danske Parti, blev Høvedsmand paa Fresenborg, men maatte 1416 under Frisernes Angreb flygte fra Borgen, siges at have mistet meget Gods 1417 bl. a. Nybøl i Angel, som Holstenerne tog, var 1419 Høvedsmand paa Ærø, angives urigtig at være falden 1420 ved Immervad, thi 1421 beseglede han ligesom Hr. Eler Rønnow Vidnet af Viborg Landsthing om, at Sønderjylland hører til Danmarks Rige, og først 1422 faldt han under de Danskes Angreb paa Borgen i Tønder. | Nicolausen Rönnow, Tönne (I28524)
|
| 7639 | var 1401 i Danmark og forseglede d. A- til Vitterlighed med Hr. Niels Iversen Rosenkrantz; dog besad han endnu 1413 Gods i Holsten | Barsebek, Ludvig (I28534)
|
| 7640 | var 1406 g. m. Niels Eriksen (Banner) til Skaregaard. | Pedersdatter Höeg, Sophie (I28489)
|
| 7641 | var 1463 Medudsteder af et Vidne af Tørrild Herredsthing, beseglede 1468 det fynske Landsthingsvidne om Kong Christierns Regjering, tilskjødede før 1485 sammen med Hans von Ahlefeldt deres Rettighed i Brendkjær og Tyrstrup Marker til Henrik Teddinghusen, han kaldes i Slægtebøger urigtigt Erik Nielsen Tinhuus til Løgismose | Tinhuus (Skinkel), Bertel (I28564)
|
| 7642 | var 1468 Medudsteder af et Vidne af Sjællands Landsthing, fik 1479 af sin Farsøstersøn Hr. Johan Oxe Kvittering for alt deres Mellemværende, gav 1495 Gods til Helligaandsklostret i Nakskov for Sjælemesser, boede 1501 i Nakskov og klagede da paa Laalands Landsthing over, at Hr. Johan Oxe havde skilt ham ved Lundegaard med Urette. | Godov, Mathias (I28574)
|
| 7643 | var bleven dræbt før 1390; g. m. Katharina (til Uggerslevgaard?), der var + 20 Jan 1397, da hendes 2. ægtefælle kvitterede Eggert Alternas Børns Formynder Henrik Alterna for sine Børns Lod efter sin Hustru Katharina, Eggert Alternas Moder, og kjendtes derhos, at en gaard i Lunde og et Landbostavn i Stegehave hører Eggert Alternas Børn til (g. 2. med Fikke Siker. Disses Søn Claus Siker eiede Uggerslevgaard) | Altena, Eggert (I38019)
|
| 7644 | Var Dan Anderssons Stamfader | Scotte, Hans (I27265)
|
| 7645 | var død 1320, da hans ikke navngivne Sønner med Hr. Dose Bloch og dennes Brodersøn Claus Bloch fik Møllen i Kersenhagen i Pant af Grev Johan | Meynerstorpe, Johannes (I28749)
|
| 7646 | Var endast 15 år när hon blev gift med Bertil Knudsen, själv ca 26 år.DÖDSORSAK: Död i barnsäng efter 10 mån äktenskap. Okänt om barnet överlevde. Troligen inte eftersom inga anteckningar finns.BAKGRUND: I Lunds stifts herdaminnen, 6.Bertel Knutsson Aquilonius, notförteckning sid 297, finns anteckningen: "Enligt Malmö rådhusrätts prot. 19/4 1616 gav Dirich v. Bippen på sina brorsbarns Karie Johansdatters och Johan V Bippens vägnar B.K. avkall på arv efter deras salig syster Geske v. Bippen, B.K:s hustru. | Johansdotter von Bippen, Geske (I21141)
|
| 7647 | Var fra først af ligesom Saxe Pedersen i Christoffer II's tjeneste.Var 1317 dennes Marskal, udsendtes mod sin oprørske embedsforgænger Ludvig Albertsen (Eberstein), der havde sat sig fast på Hammershus, som det i 1325 lykkedes Peder Vendelbo at indtage, men da Kongen året efter blev fordrevet, mistede han sit embede og gik over til Kong Valdemar.Var i 1328 ("Hr. Pæther Wendelbo fordum Danerkongens Marskalk") dennes råd, da han d.A. fik tildømt en gård Kragelund (Vindblæs S.), en Gård i Haderup og Aamølle (Gjerlev H.), blev ved Kong Christoffers tilbagevenden i 1329 dennes Drost.Var 1333 på Viborg Ting, blev efter at Valdemar Atterdag havde grundet Kongedømmet, Drost hos ham.Nævnes 1341 (17 Jan.) som sådan ("Petrus dictus Wændelbo dapifer") betegnes som "quondam regis Danorum dapifer", men vedblev at indtage en høj og betroet stilling hos Kongen.Fik 1343 af Andreas Pedersen af Grandeslef tilskødet Karæthorp og Karæthorp Fang (Korrup) i Hellum H., pantsatte s.A. halvdelen af Gjern Herred til Iven Rostrup.Betegnes 1344 af Kongen som "justitiarius noster".Pantsatte 1345 (17 Juni), da han nævnes sidste gang, sin gård i "Langhgu" til Jens Aagesen ; hans arvinger nævnes 1346 (25 April).I 1347 (25 Marts) erklærer hans enke Arine, hendes søn Peder (Petrus Pætherfz dictus Wendelbo) og Niels Eriksen (Saltensee) af Linde, at ville holde Væbneren Mikkel Perdersøn skadesløs for det tab, der måtte ramme ham for den forpligtelse,han har indgået sammen med dem overfor den danske Konges Drost Erik Nielsøn (Gyldenstierne) og Peder Povlsøn, nemlig at alt gods i Middelsom Herred, Grensten Sogn, som tilfaldt de førstnævnte tilligemed Hr. Peder Vendelbos øvrige arvinger skal overgå til Niels Eriksen som arv fra Hustruen efter dennes fader Hr. Peder Vendelbo. Ligeledes skal Mikkel Pedersen holdes skadesløs for den forpligtelse, han har indgået, at alt gods i Fjends Herred, som tilfaldt alle Peder Vendelbos arvinger, skal overgå til Peder Povlsen som arv fra hustruen efter dennes fader Hr. Peder Vendelbo. Endelig bestemmes det, at Bo Falk og Ludvig Albertsen (Eberstein) skal have del i Borgen Skjerne, og at denne ikke må afhændes til nogen uden de nævnte Erik Nielsens og Peder Pedersens samtykke, men at den med jordtilliggende skal overgå til sidst anførte og hans 4 kødelige brødre. | Vendelbo, Peder (I28728)
|
| 7648 | Var kyrkoherde i N Åsum/Skepparslöv. Då sedermera svärfadern BernhardOelreich fick hög befattning i Bremen överlät han pastoratet till JSI mot villkor att denne skulle gifta sig med Oelreich då tioåriga dotter. Nio år senare (1682) for JSI till Bremen och infriade villkoret.Om JSI omtalas att han en gång under skånska kriget skall ha räddat Karl XI:s liv. Han dog 1686 bara fyra år efter bröllopet. Änkan var endast 23-24 gammal.I boken: SKEPPARSLÖVS SOCKENKRÖNIKA sägs om Inglotz: Magister och pastor 1673-86. Under skånska kriget blev prästgården nerbränd varför familjen måste söka en fristad i en gård i Bjärnhult. Han skrev ännu 1681 ren danska. Var siste danskspråkige kyrkoherden i Skepparslöv.En anteckning om Marna Friis, dotter till borgmästare Johan Friis i Ystad, säger att hon troligen kan ha varit gift med Johan Simonsson Ingelotz. Det kan inte uteslutas eftersom samma anteckning (Ystad Fornm.för nr XII) anger att Marna Friis dog före 1675. | Simonsson Ingelotz, Johan (I21160)
|
| 7649 | Var landsdommer på Sjælland.Ejer af Gundslevholm 1333-1345, som blev opført 1335, men jævnet med jorden, da Johannes havde lagt sig ud med Valdemar Atterdag. Blev genopført i 1729 af Carl Adolf Plessen | Mogensen Grubbe till Gunderslevholm, Johannes (I28829)
|
| 7650 | Var med och undertecknade trohetsförsäkran i Glimåkra den 2 april 1677. | Bodelssön Liten, Peder (I25183)
|