.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 4,051 till 4,100 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 4051 | Den 9 september begrofs åbons från Kärragården Anders Ericks 2nne söner Hans och Lars, den förre 8 och senare på femte åhret gamla, de blefvo döda af rödsoten. | Andersson, Hans (I1514)
|
| 4052 | Den 9 september blef skomakarens Löfbergs hustru Else Cathrina Dahlbeck i S. Villie med en son som dom 17me trin. blef christnad och kallad JÖNS, hållen öfwer dopet af klockarens Hobros hustru, Test: Ola Månsson, Johan Falck, Mårten Jönsson. | Jönsson, Jöns (I505)
|
| 4053 | Den 9 september christnades kronoarbetsbonden Jöns Svenssons dotter af Sjöstorp, vid namn ELINA, som var född den 2. Susp. hustru Kjerstina Anders Svenssons i Dahlby. Testes: Nils Andersson och Jeppa Svensson i Dahlby, och norre Anders Nilsson i Sjöstorp. | Jönsdotter, Elna (I4379)
|
| 4054 | Den 9 september christnades Lasse Nilssons barn i Dalby, NILS. | Lassesson, Nils (I3976)
|
| 4055 | Den 9 september dog och den 13 begrofs inhyses Sven Pehrsson nr. 20 Slimminge, 54 år 7 månader gammal. | Pehrsson, Swen (I16)
|
| 4056 | Den 9 september dödde i Hemmestorp afl. rusthållaren Pär Pålssons encka Mätta Olsdotter af ålderdomssvaghet och begrofs den18, var 74 år gammal. | Olsdotter, Mätta (I4248)
|
| 4057 | Den 9 september dödde och den 2 oktober begrofs ......... i Norra Vallösa Jöns Erlandsson. | Erlandsson, Jöns (I373)
|
| 4058 | Den 9 september föddes Jöns Pärssons och Ingar Jönsdotters äckta son PÄR, döpt den 12 ejusdem. Susceptrix: Ellse Ladufougds ifrån Årsiö. Testes: Knut Isacsson, Erick Pärsson, Ellse Nils Bengtssons, Kirstena Mårtensdotter och pigan Marna Nilsdotter. | Jönsson, Pär (I1112)
|
| 4059 | Den 9 september föddes och den 12 döptes hemmansägaren Lars Andersson och hustru Elna Pehrsdotter å nr 16 Skurup. Susp. hustru Karna Andersdotter å nr 17 Sandåkra. Testes: åbo Per Bertilsson ibm, åbo Lars Svensson och hustru Botilla Pehrsdotter från Slimminge, samt hustru Anna Svensdotter å nr 11 Hylteberga. | Larsdotter, Beata (I2483)
|
| 4060 | Den 9 september föddes och den 14 döptes rusthållaren Anders Larssons dotter CATHARINA i Weberöd, modern Bengta Andersdotter. Susp. rusthållaren Jöns Jepps hustru Anna. Testes: rusthållaren Jöns Jeppsson och husmannen Mårten Larsson alla i Weberöd. | Andersdotter, Catharina (I3630)
|
| 4061 | Den 9 september föddes och den 14 döptes åbonns Tufwe Larssons och dess hustrus Töre Heljesdotters son LARS ifrån Kattslösa, barnet bars af Per Larssons hustru Anna Heljesdotter från Norra Wallösa. Faddrar woro Sören Larsson från Katslösa, Nils Heljasson från Måsby, hustrun Margareta Carlsdotter från Norra Wallösa, och hustrun Ingar Larsdotter därsammastädes. | Tufvesson, Lars (I493)
|
| 4062 | Den 9 september föddes och den 15 christnades Åke Påhlssons son HANS i Gödelöf. Testes: Nils Jöransson och hans hustru i Webrö, Hans Pehrsson i Gödelöf, Bo Ohlsson ibm, Erick Påhlsson i Tönnisborg, Pehr Hanssons hustru i Etterup. | Åkesson, Hans (I5264)
|
| 4063 | Den 9 september föddes rusthållaren i Steglarp Hans Olsson och dess hustru Gertru Olsdotters son, döptes den 14, vid namn LARS, hölts vid dopet af quartermästare Löfbergs fru ibm. Wittnen Tit. Löfberg, rusthållare Lars Olsson och dess dräng Ola, Lars Ols hustru, pigan Hanna hos enckan Una och pigan Boel i huset. | Hansson, Lars (I2869)
|
| 4064 | Den 9 september föddes östre Nills Pers och Hanna Mortensdotters dotter på nr 8, som blef christnadt MARNA den 11 dito. Testes: Peder Matzon, Hans Jöransson, Jöns Pärsson, Nills Mortensson af Gundralöf, Ingri Anders Suäns. | Nilsdotter, Marna (I5120)
|
| 4065 | Den 9 september klockan 4 om aftonen föddes Måns Hanssons i Gundralöf och hans hustru Karna Nilsdotters barn och christnades den 15, kallades KERSTIN. Faddrar: Nils Olsson ibm, Per Nilsson ibm, Anders Pers hustru ibm, pigan Una på herregården. | Månsdotter, Kerstin (I1458)
|
| 4066 | Den Anders Torstensson som bodde på Snårestad säteri nämns i 1683 års katekismilängd med barnen Nils och Karin. Han nämns dessförinnan i 1671 års jordrevning som gammal och oduglig bonde på prästboställe nr 1 i Snårestad med en son Torsten Andersson, värbar - tvivelsutan samme Torsten Andersson som nämns som broder till Olof Andersson.Om Torsten Andersson är i princip ingenting bekant. Inte mer än att han med säkerhet var broder till bonden Oluf Anderssen i Snårestad. Detta släktband verifieras av Ljunitshärads renoverade dombok 2/11 1697:04, då T.A. anges vara boende i Torsjö by. En intressant koppling är att det i Snårestad 1668 fanns en Anders Torstensson - en tänkbar/trolig fader?Denne Torsten Anderssons bomärke finns återgivet på sid. 42 i P.L:s kladdnoteringspärm numero 2.-------------------En av faddrarna vid Torsten Mårtenssons (Balkåkra 13) son Nils' dop 1691 var en Ola Trulsson, säkerligen identisk med den Ola Trulsson som var nämndeman, riksdagsman och åbo i Snårestad. Detta bekräftar dessutom släktskapen dem emellan, då Ola Trulssonshustru Anna Olsdotter var nästkusin till Torsten Mårtensson. Värt att notera är att bådadessutom var nämndemän.------------Torsteninform. fr. Snårestad:Ytterligare en anknytning kan möjligen finnas till den Mårten Torstensson som i 1721 års mantalslängd står skriven för Snårestad nummer 21, senare i Balkåkra. Denne var sontill åbon och nämndemannen Torsten Mårtensson f. ca 1655 och Gertrud Jönsdotter i Balkåkra 17.1689 födelsebokNum. 36. Rasmus Perssons son Thorsten. Moderen Mätta Olofsdått. Troligen är modern Mätta Olofsdåtter - med tanke på sonen Thorstens mycket ovanliga namn - dotter till Anders Torstenssons son Olof, vilket mycket väl kan stämma i tid. Olof Andersson var född c:a1640 och Mätta får sonen Thorsten 1689. Denna Mätta gifte sig (senare) med Petter Helljesson från Sjörups socken.1714 21/7 föds Mårten Tårstenssons och Boell _.dotters son Lars på Snårestad 21. Bland dopvittnena nämns Nils Tårstensson. Samme Nils T. förekommer som dopvittne vid brodern Mårtens barns dop under åren framöver.I någon av 1680-talets katekismilängder för Snårestad står en Jöran Torstensson och hans hustru skrivna för en av gårdarna i byn. En av drängarna är Torsten Mortensson. Makarna hade en dotter vid namn Bodell (boel) Jöransdotter som sedermera blev gift med Christen Jöransson i Snårestad.I katekismilängden för Snårestad 1683 fanns en bonde, Jörgen Nilsson med bl.a. sonen Torsten. | Torstensson, Anders (I2362)
|
| 4067 | Den andra söndagen efter trettondedagen döptes Jöns Måns son i Stora Beddinge och blef kallad NILS, föddes den 14 januari, Per Mats hustru i Stora Beddinge bar barnet. Mannsfaddrar: Per Månsson ibm., Måns skräddare ibm., Qvinnofaddrar: Franz Lars hustru ibm. | Jönsson, Nils (I1408)
|
| 4068 | Den andra söndagen i advent hadde Pär Nilsson i Sandåkra och Ingri Andersdotter en dotter till christendoms, som blef födt till världen den 3 december, benämnd ANNA, till dopet bar henne Ellin Thor skräddares i Tegelladan som var jordemoder. Faddrar: Pär Andersson i Uglösa, Anders Andersson, Äsbiörn Andersson, Jöns Andersson hennes bröder, Michell Nilsson i Näbbarp, Lars Nilsson i Sandåkra. | Persdotter, Anna (I4512)
|
| 4069 | Den efterstående gamle ansete norske Slægt vides ikke selv at have ført noget fast Slægtsnavn, men den tillægges Navnet Rømer, fordi den på mødrene Side stammede fra den til Norge fra Meklenborg komne Slægt af dette Navn. Nogle mener, at Slægten selv er af svensk Oprindelse og her stammede fra den såkaldte Segerstad Slægt. Dens Våben, et skrådelt Skjold af Sølv og Sort på den kronede Hjelm to Vesselhorn delte af samme Farver, vidner i hvert Fald om høj Ælde. Den uddøde på. Mandslinien ved år 1530. | Estridasson (af Hammersta), Ingevald (I37637)
|
| 4070 | Den förste september dog af nervfeber husmannen på nr. 3 N. Vallösa, Pehr Anderssons hustru Elsa Nilsdotter och begrofs den 5 i samma månad, 52 år gammal. | Nilsdotter, Else (I59)
|
| 4071 | Den heliga trefaldighetssöndagen 31 may begrofs rusthållaren Jöns Jeps hustru Anna Nilsdotter i Veberöd, som dödde den 24 ejusdem af ålderdomssvaghet, 77 år gammal. | Nilsdotter, Anna (I5386)
|
| 4072 | Den jarl som dominerade svensk rikspolitik på 1220-, 1230 och 1240-talen hette egentligen UIf Karlsson. Han var son till jarl Karl döve, som stupade i strjd mot esterna vid Leal år 1220. Men det är som Ulf fase jarlen har gått till historien. Ingen forskare vet exakt vad ordet fase (eller fasi, som det står i dåtidens källor) betyder. Den vanligaste tolkningen ger dock vid handen att det skall uttydas som den fasansfulle eller den förskräcklige.Överhuvudtaget är Ulf fase något av en gåta. Det saknas förklaring till hur han lyckades klamra sig fast vid makten så länge, trots att landet härjades av tronsstrider mellan kungarna Erik Eriksson och Knut långe samt andra stormän. Det är inte heller känt hur hans långa ämbetsperiod slutade, om han störtades av kung Erik och Birger Magnusson (Birger jarl), eller om han dog en fredlig död 1248.Däremot är det känt att hans son Karl Ulfsson under 1250-talet valde att lämna Sverige och söka sig till de tyska korsriddarna i Baltikum. Han slutade vid deras sida mot litauerna i slaget vid Durben den 13 juli 1260. Karls död tolkades som en kristen martyrdöd och avsatte talrika spår i de historiska källorna, medan omständigheterna vid Ulf fases eget frånfälle är och förblir oklara. | Karlsson, Ulf "Fase" (I92671)
|
| 4073 | Den mest ryktbara släktgrupperingen väster om Vättern kallas Algotssönerna. De förfogade under 1200-talet över betydande jordegendomar inte bara i Västergötland utan också i Östergötland och Närke. Benämningen syftar på att stormannakretsens centralfigur var Algot Brynolfsson, kallad Algot III, för att skilja honom från andra medlemmar i ätten.Algot blev lagman omkring 1270 och han ingick som en av kung Magnus representanter i den skiljedomsnämnd som 1276 skulle döma mellan honom och exkung Valdemar.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel) | Brynjolfsson Griphuvud, Algot (I90614)
|
| 4074 | Den norske kungen Harald "Hårdråde" fick sitt tillnamn p g a sin hårdhet mot stormännen. Harald skickade oavbrutet norska vikingaflottor att förhärja Danmarks kuster, och Sven Estridsson, som en augustikväll 1062 angriper honom vid mynningen av Nissan utanför Hallands kust, lider själv ett förkrossande nederlag. Flera hundra vikingaskepp deltog enligt källorna i slaget utanför Halmstad. Harald Hårdråde lyckas personligen erövra Svens skepp sedan Sven själv med nöd klarat sig i land. Fred sluts i alla fall till sist på norsk-danska gränsen i Göta älv.Sven var gift fyra gånger och hade utomäktenskapliga barn. Fem utomäktenskapliga barn blev kungar i Danmark - utöver dessa fem söner är ytterligare tio utomäktenskapliga söner och fyra döttrar nämnda i de historiska källorna.I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi vet att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild.Men väl gifta insåg kyrkan genom den Hamburgske ärkebiskopen Adalbert att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning.År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få stöd för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en "ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte". Adalvard blev senare biskop i Skara. | Estridsen, Svend (I91209)
|
| 4075 | Den sidsta december döptes Lars Rasmussons sohn i Stora Jorbärga, RASMUS. Faddrarna: Anders Andersson i Lilla Jorbärga, Lars Pärsson i Stora Jorbärga, hans sohn Hans, Anders Anders sohn i Lilla Jorbärga, Truls Swensson ibm., Lars Krabbe, Nils Jöns hustru, Marena fyns, Anders Anders dotter i Lilla Jorbärga. | Larsson, Rasmus (I1045)
|
| 4076 | Den som bar barnet: Änckan Kjersti Jöns Nils vid Esperöd. fadder: Ryttaren Stenberg i Vollsjö. | Danielsdotter, Margareta (I20739)
|
| 4077 | Den Stora Hednaarmén (The Great Heathen Army), även känd som ”den stora armén” och "den stora danska armén", var en vikingarmé, som kom från Danmark, men också Norge och Sverige. Den plundrade och erövrade stora delar av England i slutet av 800-talet. Kvarvarande källor ger inga bestämda uppgifter om arméns storlek till skillnad från uppgifter om många andra skandinaviska arméer från denna period, men den var helt klart bland de största styrkorna i sitt slag och bestod av hundratals skepp och flera tusen krigare.Anglosaxiska krönikan använder termen "Great Heathen Army" och innehåller många uppgifter om denna.Ursprunget till armén kan anses vara den skara vikingar som 845 attackerade Paris, kanske under ledning av den legendariske vikingen Ragnar Lodbrok. De invaderade regionen från 850, plundrade upprepade gånger Rouen och olika mindre städer och utgick troligen på sina härjningar från lätt försvarade baser i området. Armén bestod av nordmän och även grupper av friser.[källa behövs]Ledd av Halfdan Ragnarsson och Ivar Benlös, med stöd av Ubbe Ragnarsson, kom armén till Storbritannien i slutet av 865 och landade i East Anglia i avsikt att bosätta sig där. De nordiska sagorna anser att invasionen var ett svar på att Ella av England dödade Ragnar Lodbrok.[1]I slutet av 866 erövrades kungariket Northumbria, och därefter kungariket East Anglia. 871 kom den ”stora sommararmén” från Skandinavien.[2] Denna förstärkte den stora hedniska armén, och tillsammans kunde de 874 erövra Mercia. Belägg för deras vistelse i Derbyshire är en massgrav för 250 personer vid Repton. Samma år bosatte sig en betydande del av dem i de erövrade områdena, följt av en annan grupp 877. Halfdan flyttade norrut för att anfalla pikterna, medan Ubbe och Guthrum blev kvar som krigsledare i söder, och 876 fick de sällskap av ytterligare styrkor och vann slaget vid Wareham. Alfred den store slog dock tillbaka och besegrade slutligen armén i slaget vid Edington 878.[3] Därefter slöts en fred med Alfred och invasionen hejdades.Bosättarna från armén bildade kungariket York,[4] som fanns kvar med flera avbrott fram till 950-talet.[5] | Ragnarsson, Ubbe (I102906)
|
| 4078 | Den store Bönedagen som var den 28 april blef födt till världen Håkan Smeds barn i Sandåkra klockan 10, christnades comminia jubilate och kallat ANNA. Faddrar: Lars Nilsson, Nils Sönnesson, Maria Nils Frantzes, Elisabeth Daniel Solberg, jordegumman var Merretha Jörgen Albretzon bar också till dopet. | Håkansdotter, Anna (I1798)
|
| 4079 | Den tidigast kända ägaren till Hallsnäs är Per Åkesson till Villköl (1549-1571) enligt jordeboken. | Åkesson, Per (I103506)
|
| 4080 | Den tråkiga olyckan som berövade Ola Larsson livhanken finns ej upptagen i Ljunits härads ordinarie dombok. Observera det märkliga faktum att också Ola Larssons son Hans 1814 dog under liknande omständigheter som sin fader!! | Larsson, Ola (I646)
|
| 4081 | Den unge drängen Pehr Christiansson 15 år dog av hektik | Christiansson, Pehr (I90)
|
| 4082 | Den13 may dödde husmannen Sven Jönsson i Grenarp Södra Villie af vattusot, 56 åhr gammal. | Jönsson, Sven (I48)
|
| 4083 | Den15 july som var en måndag klockan 3 om morgonen, föddes i Lindby Per Trulssons och dess hustru Gertrud Mårtensdotters lilla dotter som christnades den 21 dite och kallades KARNA, bar till christendomen af Karna Oluf Lars. Mannfolksfaddrar: Anders Trulsson i Lindby, Jöns Olufsson ibm, Truls Persson från Skurup socken. Qvinnfolksfaddrar: Lars Pers hustru i Lindby, ryttaren Bengt Möllerströms hustru ibm. | Persdotter, Karna (I1533)
|
| 4084 | Den16 oktober föddes och den 19 döptes ett pigebarn, vid namn MÄTTA i Norra Åby, fadren Anders Nilsson, modren Karna Jönsdotter. Faddrar: ryttaren Nils Söderfält i Norra Åby, Erick Nilsson ibm, drängen Jöns Larsson ibm, drängen Lars Nilsson ifrå Grönby, hustru Karna Jep Lars i Norra Åby, Sissa Nils Lars ibm, pigan Bengta Jönsdotter ibm, hustru Kerstina Per Bertels frå Grönby bahr barnet. | Andersdotter, Mätta (I5300)
|
| 4085 | Denna Catharina Margareta var först gift med Sjörupsklockaren Mauritz Sörensson. Efter hans död 1697 fick hon hans efterträdare, Jöns Månsson, till ny man. På prästlikt manér "konserverade" han änkan, trots att hon var några år äldre än han själv. Men dessa makar fick många år tillsammans, ty C.M.S dog inte förrän 1748. | Samuelsdotter, Catharina Margareta (I309)
|
| 4086 | Denna E.L:s systerskap till Kerstina styrks av Ljunits härads renoverade dombok från sent 1690-tal. Målet handlade om något slagsmål i vilket denna Kerstinas man, Olof Jönsson i Villie, var inblandad. Elna Larsdotter var kallad som vittne och hon omnämner i sitt vittnesmål att "hon varit inne hos sin syster Kerstina Larsdotter som var Olof Jönssons hustru". | Larsdatter, Elna (I204)
|
| 4087 | Denna familj var bosatt å torpet Grafstorp i Skurups socken (mtl). Olof Persson varbroder till Åstrad Hanssons hustru, Mätta Persdotter. Han förekommer i ett domboksutdrag från år 1691.Han var, enligt detta domboksprotokoll (Ljunits renoverade domböcker) från 5/5 1691 (se avskrift nedan), systerdotter till Michel Larsson i Fuglie, Skårby. I samma protokollnämns flera syskon och svågrar. Att Olof hade en broder vid namn Otte Persson är således ställt utom varje tvivel. I Villies dödbok förekommer på datumen 16/4 1675 en Else Per Ottes i S.Willie, 50 åhr". Denna kvinna skulle således ha varit född 1625 - ett fullt tänkbart födelseår på Mättasmoder. Det som styrker teorin att dess Else och Per Ottesson är föräldrar till syskonenPersson/-dotter är dels de ovanliga namnkombinationerna Per Ottesson respektive Otte Persson. När Per Ottessons hustru visar sig heta Larsdotter i efternamn är "saken klar". Mätta Persdotter var systerdotter till Michel Larsson, som var broder till Per Ottes' fru Elsa Larsdotter, som i sin tur alltså var moder till såväl Mätta Persdotter som till hennes syskon Otte, Olof och Ziphora. Namnet Else/Elsa förekommer sedermera på flera olika håll bland ättlingarna. När Mätta Persdotter och hennes make Åstrad Hanssons son Hans döptes den 24/1 1701 fanns bland faddrarna en Ellse Pärsdotter...troligen en syster till Mätta som i så fall fått modernsförnamn. Till yttermera visso hade två av Mättas bröder, Otte och Olof, döttrar med namnet Else. .Det ovannämnda domboksprotokollet, daterat 4:e och 5:e maj 1691 lyder sålunda:"Per Mårtenson i Varmlösa, Otto Person ibm, Åstrad Hanson ibm och Oluf Person i Grafvstorp Cit. Oluf Kiempe Söndra Willie tillkiärandes honom för han ormhult (?) ochuthan släktens samtycke tillhandlar sigh dhet åboende gårdh i Söndra Willie, som ähr CronoSkatte hemman och dhe å mödernes vägnar till skatte rättigheten säga sigh äro börde rätten emot dhet Oluf Kiempe ähr uthom släkten och i stillhet, uthan dheras consens till precticeratsigh gården af Michaell Larsson, som för dhetta skattehemman bebodt, men genom döden nyligt afgången och erfvingarna medh opbuden protesterat som med extract af protocollet bewysas EX Datis d. 13 october 1690 och d. 9 Febr. 1691. Derjemte insinuerade klaganderen (en) copia af sith contract som Michaell Larson och Ola Jönsson Kiempe sins emellan slutet om hemmanet nytiande i 12 åhrs tyd och sedan dhet aför--. Dat. d. 4 Aprilis 1678 i Norra Willighe opesesendet sielfwa orginal somstraxt åtherberoerades.Svaranden ähr till vedermähle berättande sig intet hafva härmoth föra vydhare ähr åberopa sigh köbebref som för Rätten insinuerades. Dat. S.Willighe d. 28 Dec. 1689. Oluf Jönson som ähr Reus prelenderar sina uthlagda Penge efter kiöpebrefvets innehåld 64 dahl. smt och dhete nu af Klagandes som giöre sigh ägandet till Börd Rätten. Hvaremot dhe svarande honom sigh inga Penga fått af Oluf Jönson derföre kunna dhe icke helleråtherställa honom några medhel seyandes derföre sigh förbudit Oluf Jönson innan han pengene hade lefvererat till Michael Larsson sluta något kiöp emedan Michael ey mehr mecktig afhända gården till någon uthom släkten så länge någon i börden var som villia dhen sightillhandla och värderigs bethala.Rätten tillfrågade parterna om dhe något mehr hafva i denna saak att införa hvartill dhe å båda syder svarade Ney, altså Resolverade Rätten sålunda. RESOLUTION: Såsom förnimes Oluf Jönson Kiempe i Söndra Willie Kipt Een half gårdh af Michael Larssons ibm, som Michael Larsons Sösterbarn hafva bördrätt tillaldheles dhen vitterligen skiedt och vidh opbuden på Härads Tinget genast potesterat och nuytterligare dhetsamma yrka och påstå Arfs Rätten, dhet Rätten öfver något och Skiäligt pröfvas att Michael Larssons Systersöner som ähr Oluf Persson i Grafstorp, Otto Persson i Warmlösa samt dheras svågrar Per Mårtensson i Warmlösa och Åstrad Hansson ibidem, behålla dhess arf och bördsrätten aldheles o=klanderh och tillrädha dhen gårdh i Söndra Willie, som Oluf Kiempe kiöpt af Michael Larsson och dhet till förstkommande Philiphi Jacobi 1692. Anbelangande Refusion som Oluf Kiempe Pretenderat för utlagdh Kiöpeskilling efter dhen kiöpeslut Innehåldh lembnas honom dhes till frytt tilfahla conde behranden. Lagl. att söckia i compensatis Expensis."Olof Persson var åbo först på Leret och sedan på Grafstorp i Skurups socken. Han gifte sig i januari månad 1677 med Inger Nilsdotter, född i Skurup 1654 som dottertill Nils Larsson i Sandåkra. Hon dog i Skurup den 21/8 1721. | Persson, Oluf (I1680)
|
| 4088 | Denna släktskap är icke fastställd. Denne Truls Westesson nämns som dopvittne (ihop med den troligen sonen Weste Trulsson) som dopvittne åt Bengt Persson och hans hustru Arna Andersdotter i Svenstorp (Persemölla) i januari 1691. Av allt att döma är denna Arna Andersdotter en halvsyster till Truls Westesson. Weste Trulsson skulle således vara en son till honom. | Westesson, Truls (I4580)
|
| 4089 | Denne Christopher Jensen står i 1658-års mantalslängd skriven för en gård i Almaröds by, Skivarps socken. Här kvarbodde han fram till slutet av 1660-talet varefter sonen Nils övertog hemmanet (Nils C nämnd här i 1668 års mantalslängd). | Jensen, Christopher (I220)
|
| 4090 | Denne Gabriel nämns som son till Nils Gabrielsson i Katekismilängderna.Gabriel Nilsson övertog hemmanet, Snårstad nummer 8, efter fadern. Utdrag ur Snårestads död- o. begravningsbok 1740:"Den 23 April blef Gabriel Nilsson död, tå han left 66 åhr".Gabriel N. och hans hustru, Karna Pärsdotter, förekommer som ständiga dopvittnen vidföraren Gabriel Maybergs och hans hustru Ingrid Isacksdotters barns dop och dessa båda vidGabriel Nilssons barns dop i Snårestads födelsebok. Utom varje tvivel föreligger här någonsläktskap, troligen är de kusiner. Ytterligare en Gabriel förekommer i dessa sammanhang, Gabriel Persson, också han i Snårestad. | Nilsson, Gabriel (I1633)
|
| 4091 | Denne Lars var ännu i 1716 års katekismilängd boende i föräldrahemmet på S.Villie nummer 9, modern hade nyligen blivit änka. Lars Svensson blev senare gift med Boel Pärsdotter (f. 1700 i Villie) vars syster Töre var gift med nämndemannen Jöns Andersson i Rynge. "Nämndemanshuset" i Villie är uppkallat efter L.S:s son Per, som sedermera blev nämndeman. Lars Svensson själv var med sin familj bosatt å nummer 28 i S.Villie. Bouppteckning efter honom förrättades den 23/11 1778. | Svensson, Lars (I420)
|
| 4092 | Denne Mats finns omnämnd i moderns bouppteckning av år 1762. Mats Persson kvarbodde på föräldragården under faderns och styvmoderns ålderdom och övertog så småningom hemmanet. När hans två döttrar, Anna och Elna, blev giftasvuxna fick de dela det på två hälfter om vardera 5/32 mantal. | Persson, Mats (I398)
|
| 4093 | Denne Mats nämns som son till Nils Gabrielsson i Katekismilängderna. Han var av allt attdöma gift tre gånger:Gift 1/med Olofsdotter, BOEL?. Född troligen omkring 1680 i Kadesjö nr 2, Katslösa (M) (Frenning 1972). Död före 1732 i Tånemölla nr 1, Solberga (M) (Frenning 1972)Gift 2/med Thuvesdotter, Bereta. Född omkring 1703 (enl. dödsålder). Död 17/8 1736 i Hörröd, Katslösa (M) (dödbok)Gift 3/ med Jönsdotter, Annika(Vissa uppg. fr. forskn. av Lennart Börnfors, Ö.Fäladsvägen 33, 224 60 LUND - tel. 046/2112041)Utdrag ur Katslösa vigselbok 1736:"D. 4 January copulerades änkiemannen Mats Nilsson i Hörröd ochpigan Bereta Thuresdottr ifrå Katslösa."Utdrag ur Katslösa dödbok 1752:"D. 23 Sept. blef Mats Nillson i Hörröd död. Ordsaken till hans död war atthan Stog upp i en Eek till att slå Ollon ned för sina Swyn, men grenen somhan stod på gick af och den han fattade uti att hålla sig flög(?) ifråträdet, så han föll ned och blef ... död. Blef begrafwen d. 2 Oct. AEt 83år."-------------------------------------------------------------------------------------------------------------Utdrag ur Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt o. Hävd 1972:"Mats Nilsson f. senast omkring 1685, okänt var. Död 1732/41, troligen i Solberga. Kom 1716/20 till kvarnen Tånemölla nr. 1 i Solberga sn, 1/8 mt frälse under Marsvinsholm, somhan brukade ännu enligt 1732 års katekismilängd men som i 1735 års längd hade övertagits av svärsonen Christoffer. Någon släktskap mellan Mats och hans företrädare har ej kunnat påvisas. Med utgångspunkt från möjligheten att Mats även tidigare varit knuten till något hemman tillhörande Marsvinsholm undersöktes bl.a. om han kunde vara identisk med en Mats Nilsson som 1706-1715 var åbo på det till nämnda gods hörande hemmanet Kadesjö nr. 2 1/1 mt Katslösa socken. I födelseboken påträffades två barn till denne Mats Nilsson, vilkasnamn och födelseår stämde med mjölnarens i Tånemölla barn, varmed identiteten får anses säker. Gift c:a 1706 troligen i Katslösa med (Boel?) Olofsdotter f. troligen något av årenomkring 1680 i Kadesjö, Katslösa sn, levde 1715 och kan antagas vara den hustru till MatsNilsson, som är upptagen utan namn i 1728 års mantalsländ. I varje fall var hon död 1732, när Mats står utan hustru i kat-l. Eftersom Mats har en son Ola och en dotter Karna är det rimligt att antaga att Mats' företrädare på Kadesjö nr 2, Olof och dennes hustru Karna, är föräldrar till Mats' hustru. En av Olofs döttrar i Kadesjö hette Boel (mtl. 1700) och Mats' dotter Anna får 1743 en dotter Boel, som kan ha uppkallats efter sin mormor."Frennings noteringar stämmer i alla avseenden väl överens med denne Mats Nilsson. Så pass att det får anses bevisfört att det faktiskt är samme man. Värt att notera är att detHörröd som denne Mats Nilsson uppges komma ifrån då han gifter sig andra gången 1736 ligger just vid Kadesjö och möjligen kan ha varit den gård som Frenning avser, Kadesjö 2. Det förefaller dock mindre sannolikt, som Frenning skriver, att Mats Nilsson avled 1732/1741, då han enligt mina noteringar gifte om sig 1736 och då bodde i Hörröd. Troligen är det i så fall på det viset att han kommit till Tånemölla vid den tid som Frenning skriver (1716/1720) och först sedan han överlåtit kvarnen på svärsonen Christoffer, flyttat till Katslösa och Kadesjö.*Peter Larsson skriver i boken "Sydskånska minnesbilder": 1716 och 1720 nämns på Tånemölla en Mats Nilsson och 1735 har den Christoffer Bengtsson som var född i Lindby 1701 och som var svärson till bemälde Mats Nilsson - gift med Anna Mattsdotter, född i Katslösa 1707.Det slutliga beviset för att det verkligen är samme Mats Nilsson som tidigare bodde iKadesjö, som senare dök upp i Tånemölla finns i denna Annas födelseattest, så lydande: "1707 d. 8 Februarj födes Mattz Nils lilla dotter i Kadesiö och Christnades d. 10 ditto,wart kallat Anna". Hennes födelsetid och -ort överensstämmer med den Annas motsvarande uppgifter som senare blev gift med möllaren Christoffer Bengtsson i Tånemölla. Kvar att säkertställa är antagandet att det också är samme Mats Nilsson som 1736 gifter om sig i Katslösa och inte - som Frenning antar - dör.Gunnar Carlin skriver:"I katekismilängderna kan man föjla Matts i Tånemölla till 1732 då hustrun dör, därefterdyker han (?) upp i Hörröd och gifter om sig 1736 med Bereta Turesdotter och 1737 med Annika Jönsdotter. Ett indicium (enl. Lennart Börnfors) för att Matts Nilsson är son till NilsGabrielsson och Sissa Trullsdotter på Snårestad 8 är att Else Heljas i Katslösa bar Olas Mattssons (son till Mats Nilsson) dotter Mätta till dopet i Solberga 26/2 1785. Denna Elses make Helje var son till Nils Heljesson och Töre Nilsdotter (Nils Gabrielssons dotter, och Gabriel Nilssons sondotter), Katslösa 2. Invändas kan att Else var jordagumma, men inte i Solberga där dopet ägde rum, utan i Katslösa, därför uppträdde hon nog som släkting."----------------------------Katekismilängd Solberga 1732 Thåne M:Mattz Nilssonsohn Olha Mattssondotter Annadito Karna--------------Katekismilängd Katslösa 1734 HörrödMattz Nilssonson Olla Mattzondotter Karna Mattzdr---------------Katekismilängd Katslösa 1735 HörrödMatz Nilsson Olla Matzondoter Karna Matzdrdoter Ellena Matzdr | Nilsson, Matts (I9279)
|
| 4094 | Denne Nils Nilsson är utom allt tvivel identisk med den N.N. som bodde på en av gårdarnai Sjörups by, och enligt husförhörslängden född 1751. Gift med Pernilla Andersdotter, föddi Sjörup 28/1 1767 (som dotter till Anders Eskilsson och Karna Nilsdotter å Sjörup 4) ochdöd å Sjörup 4 som inhyseshjon 1835. Förmodandet styrks dessutom av att en "hustru Pernilla Andersdotter i Sjörup" är fadder vid ett flertal av Nils Nilssons broder Anders' barnsdop. | Nilsson, Nils (I1056)
|
| 4095 | Denne Peter Larsson Frifeldt tycks ha varit en tämligen välkänd person i Katslösabygden, vid den här tiden. Han förekommer på ett otal ställen i bland annat Ljunits härads dombok, bland annat den 1/6 samt 24/10 1764 (mål nr. 37 resp. 12). Båda målen handlar om samma sak, nämligen nämndemannen Lars Svenssons i Villie svin, vilka p.g.a. dålig gärdesgård kommit in på Varmlösaböndernas marker och ätit upp stora kvantiteter ärter. En av de utsatta bönderna var just Peter Frifeldt. Denna "rättsprocess" blev långdragen och fler mål i saken finns i domboken den 28/2 1765 (mål 1), 7/5 1765 (mål 6 - 15 sidor), 8/5 1765 (mål 9 - 5 sidor), 8/5 1765 (mål 11 - 3 sidor), 9/5 1765 (mål 12 - 28 sidor). Vid en rättegång 10/10 1769 (mål 2) om något bråk som uppstått under en högmässa i Katslösa kyrka 1767 vittnade Peter Larsson i följande ordalag: "Att han juldagen hört prästen som predikade, uti predikningen afstannade men hwad han sade säger sig intet hafwa hört emedan witnet satt långt neder i kyrkian." Vid en annan rättegång den 15:e juni 1770 (Ljunits o H:s häradsrätt/LLA) var P.L.F. inkallad som vittne. Saken gällde ett mål där kornetten Lorentz Löfberg instämt bonden Jeppa Nilsson i Varmlösa, för att denne vid ett flertal tillfällen "angripit med owett och skymfeliga utlåtelser emot käranden". Angreppen skulle tydligen ha med något arrende att göra - Jeppa Nilsson arrenderade nämligen jord av Löfberg som brukade gården Varmlösa 9. Och så blev då Frifeldt vittne i saken. Han berättade bland annat att under sommartiden 1769 hade Jeppa Nilsson "uti wittnets (Frifeldts) påhör varit ganska obeskiedlig emot herr cornetten Löfberg". Nilsson hade kommit in till Löfberg hos Frifeldt med en yxa på armen. Då läste Löfberg upp arrendekontraktet för Jeppa Nilsson, "hwaruti bland annat stod att Jeppa alltid skulle wara höflig och skickelig" o.s.v. I Ljunits dombok den 6/9 1771 (mål 2) förekommer Petter Larsson (nu ej nämnd som Frifeldt) som en av sex svarandeparter. Tillsammans med nämndemannen Jeppa Mattisson samt Varmlösabönderna östre Per Andersson, Hans Mårtensson, Sven Persson samt Nils Hansson var han stämd till tinget av Villies kyrkoherde, Jöns Leche. Denne hade fått allt sitt gräs nedtrampat i en äng där dessa Varmlösabönder tjudrat 36 hästkreatur på bete. I Ljunits härads dombok den 30/5 1781 inleds en mycket långvarig och omfattande rättegång där Elisabeth Bengtsonia, dåvarande innehavare av gården Varmlösa nummer 9, anklagade Peter Frifeldt för att "altsedan mitt anträde till hemmanet no. 9 icke på något sätt welat med mig öfwerenskomma om den plats hwarpå han bygdt större delen af sina hus och gård, ehuru samma plats från urminnes tider warit ansedd och brukad såsom gatuplats under det hemman jag nu bebor. Altså och på det icke genom min efterlåtenhet denna gatugrund må omsider blifwa aldeles afskild från den af mig bebodda rusthållsdel, finner jag mig föranlåten att ödmjukast anhålla det Petter Larsson måtte blifwa lagligen kalla och stämd till nästkommande Ljunits härads laga sommarting, för att derstädes wisa med hwad rättighet han kommit att bygga på ofwannämnda gatuplats, hälst det är bewisligt att hemmanet no. 4 har sin gårds tomt på annat ställe i byn belägen". Saken upprörde Petter Frifeldt så till den milda grad att han gick till klockaren i Solberga, Swen Elberg. Med dennes hjälp författades en lång och detaljerad skrivelse till tingsrätten. Han framhåller här bl.a: "Jag ärkänner wäll at ett annat ställe i byen är rätta gårdstomten för mitt hemman no. 4, men påtager mig derföre icke den beskyllning at utan rättighet hafwa min åbyggnad på det ställe den nu står. Rättigheten at på detta ställe bygga har min afledne fader Lars Frifeldt lagligen åtkommit, på det sätt at rätta ägaren till den tomt iag nu bebor, och som från urminnes tjder haft den såsom en sig tillhörig gatuplats, nembligen afledne åboen på no. 10 Hans Åstradsson har till denna plats afstadt sin rättighet åt min fader redan år 1724". Saken låg till så att Petter Frifeldts fader, Lars Frifeldt å Varmlösa 4, var broder till den nämnde Hans Åstradsson. Dessa två skrev mycket riktigt ett överlåtelsekontrakt år 1723/1724, då Lars Frifeldt köpte Varmlösa nummer 4. Saken tog nu en helt annan vändning än den Bengtsonia förmodligen väntat sig. Rätten ansåg sig nämligen inte kunna besluta i denna fråga, då både Varmlösa nummer 4 och 9 var kronohemman. | Larsson Frifelt, Petter (I302)
|
| 4096 | Denne Sven H. ägde gården nr 2 i Varmlösa, Villie, hans son Hans Svensson övertog den 1671. | Holgersen, Sven (I454)
|
| 4097 | Denne Truls Larsson förekommer i Vemmenhögs härads dombok i ett mål den 18/9 1676. Den utpräglat danskinfluerade texten är stundtals mycket svårtydd men lyder sålunda: "Trölls Laurssen i Östre Wemmenhög For Retten framkom och paa sin hustru Sine Mads datters weggne, gaff hindis Stiffmodher Kirsten SL: Mads Nielssen i Terne Mölle et fuld kommen och wigier kaldendiss aff kald for hende och hendis arffuinger for bemelte, for den arff som hun effter bemelte sin Sl: Fader Mads Nielssen som bodhe och döde i Terne Mölle, med Rette tillfalden war: och i Rette lagde ett skrifftlig affkald, som imellan domer och Retten wahr, huor udj hand bekiender sig paa sin hustrus wegne, Rigtig bemelte arff att wahre betaldt med inden dess Indhold, aff dato den 31 Augustj nest aff uigte lest och paa skriffuit, och ellers tacher hende for godt och op Richtig betalling saa hand paa sin hustrus och dess arffuingers wegne Födhe och uföde, holde forskreffne Kirstin Mads Trölssens och hendis arffuinger for samma arffuepart Quit, fri och kraffueslöss i alle maader, huar paa hand for Retten gaff hendess Fuldmechtige wenligen sin hand, och wahr her effter et waniligt things winde begierandes, som paa Rettens wegne ej nechtes kunde" (OBS - återgivet med förbehåll för ev. språkliga o skriftliga feltolkningar). Truls Larsson står noterad för ett kronohemman i Ö.Vemmenhögs by i mantalslängderna 1670, 1671, 1672, 1675, 1677, 1681, 1684 och även i 1683 års katekismilängd. I mantalslängden 1691 är det däremot sonen Per Trulsson som övertagit stället. | Larsen, Truls (I207)
|
| 4098 | Dessa makar fick många barn i sitt äktenskap och av allt att döma hade de två söner med namnet Per av vilka båda nådde vuxen ålder! Truls Persson förekommer i Vemmenhögs härads dombok den 30/10 1727 (mål 110-111) angående någon tvist om faderns arv. Kärande i målet var handelsmannen Testrups sterbhus i Ystad och saken handlade om en skuld på 30 daler silvermynt som Truls Perssons far, Per Trulsson, i livstiden haft till Testrup. Dock försäkrade Truls att hans fader "afgådt uti fattigdom" och att någon betalning därför ej kunde komma ifråga. Som ett bevis härpå uppvisade Truls faderns bouppteckning och framhöll samtidigt att boet varit så fattigt att han själv inte fått ärva något. I utslaget friade häradsrätten Truls Persson från alla krav men påpekade också att "will han till sin salige Faders Heder betala den samma (skulden), såsom han skall redan något derpå betalt, kan Häradsrätten honom icke förwägra". | Persson, Truls (I178)
|
| 4099 | Det finns en Boel Tufvesdotter gift med husmannen Bengt Andersson på Johannisbergs ägor, kan detta vara en syster till Ola. | Tufvesson, Ola (I3798)
|
| 4100 | Det förefaller troligt att Fredrichs hustru 1668 även var mor till hans son Mattias f.1672. En son Anders döptes 1688 5/12 i Malmö Caroli, och en dotter Elisabeth var skriven hod föräldrarna i 1699 års mantalslängd i huset 346 i fjärde roten. | Jensdotter Vild, Bodel (I3250)
|