.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 4,501 till 4,550 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 4501 | Gift med häradshövdingen i Lösings härad Östergötlands län, slottsloven på Stegeborg Truls Andersson Marbo (halvlilja och stjärna), till Ravnäs, i hans 3:e gifte [gift 2:o före 1527-08-02 med Ingeborg Kyle, dotter av väpnaren Herman Kyle (nr 5) och hans 2:a fru Märta Andersdotter (sparre)], levde 1548. | Eriksdotter Slatte, Karin (I92490)
|
| 4502 | Gift med Joen Åkesson i Dufvarp, Sövde. Susp till barn 1706 Kerstina Lasse Åkesson i Clemman i Villie. Hans Åkesson i Lilla Lönhult. | Lassesdotter, Töre (I4962)
|
| 4503 | Gift med Kierstina Åkesdotter. Den högst sannolika släktkopplingen har gjorts med hjälpav sonen Åkes födelseattest i V.Nöbbelövs kyrkbok år 1779, där det nämns att barnet "bars af mannens moder från Katslösa". I samma attest uppges Nils Heljesson och hans hustru bo på Mossby nummer 13. Släktskapen verifieras även av senare barns dopvittnen, där bland andra Nils' syster Töre från Katslösa förekommer. | Heljesson, Nils (I804)
|
| 4504 | Gift med knekthövidsmannen i konung Erik XIV:s tid Nils Olofsson, som blev stamfader till ätterna von Törne, Törnebladh, Törnflycht och Törnstierna. | Lydertsdotter Slatte, Ingrid (I92411)
|
| 4505 | Gift med Måns Hansson i Hylteberga. (ref.bl.a. Vemmenhögs häradsrätt 7/2 1716: nämndemannen Truls Andersson uti Örsjö hade genom laga stämning låtit inkalla bonden Sven Tuvesson uti Sandåkra, Måns Hansson i Skurup och Måns Olofsson uti Slimminge, klagandes att de samma, såsom nästa anhöriga till sina barn med första giftet...") (Vissa uppgifter fr. forskn. av Birte Boström, Malmö) | Nilsdotter, Ellina (I1604)
|
| 4506 | Gift med Måns Olofsson i Slimminge. (ref.bl.a. Vemmenhögs häradsrätt 7/2 1716: nämndemannen Truls Andersson uti Örsjö hade genom laga stämning låtit inkalla bonden Sven Tuvesson uti Sandåkra, Måns Hansson i Skurup och Måns Olofsson uti Slimminge, klagandes att de samma, såsom nästa anhöriga till sina barn med första giftet...") (Vissa uppgifter fr. forskn. av Birte Boström, Malmö) | Nilsdotter, Estred (I1602)
|
| 4507 | Gift med Ola Hansson Krok död i Skivarp 9/9 1835. Denne Ola Hansson arrenderade 1804-1809 halva Persemölla, tog 1811 värvning som rotesoldat och deltog i fälttågen 1813-1815 i Tyskland och Norge. 1829 ärvde han fäderneshemmanet Skivarp 22 (vilket utarrenderades). (Ur "Måsagårdsboken" av Sven Rambe)Återfinnes på 1810-talet som husman å Skivarp nummer 22, nu benämnd som Ola Hansson, namnet Krok förekommer ej längre. Han uppges vara född i Skivarp 25/1 1776. Efter hansdöd kvarbodde änkan Elna som inhyses hos dottern Karna och hennes man på Skivarp 22. | Hansson Krok, Ola (I23395)
|
| 4508 | Gift med Ola Larsson Friberg f. i Örsjö 16/5 1832. Makarna står skrivnapå Örsjö nummer 13 i husförhörslängden 1881-1890. Ola Friberg bär därtiteln målare. 1882 flyttade familjen till Torsjö nummer 8. 1893 stårBengta och hennes man som inflyttade till det hus å Örsjö 19 som ägdesav sonen Johan Alfred. | Nilsdotter, Bengta (I15)
|
| 4509 | Gift med Per! Johansson, född 1733-08-09 (döpt 1733-08-12) i Väckelsång Hanagård, Väckelsång (G). Bosatt i Ulfsryd Södregård 1760-1800, Tingsås (G). | Gisesdotter, Ragnel (I42178)
|
| 4510 | Gift med Tufve Larsson, född 1742, som efter giftermålet övertog Töres fars gård, Katslösa 2, och därmed betitlas hemmansåbo. Även sedan sonen Per övertagit gården kvarbodde både Töre och hennes make tills de dog. | Heljesdotter, Töre (I115)
|
| 4511 | Giftes bort med Blotsven för att stärka banden mellan Västergötland och Östergötland. Hennes bror Inge gifte sig med Blotsvens syster Helena av samma skäl | Stenkilsdotter, N (I92601)
|
| 4512 | Giftes med Inge den äldre för att han skulle stärka banden mellan släkterna och för att han skulle få större makt i Östergötland. I sin brudgåva från sin far fick hon förmodligen ett flertal gårdar runt Vreta Kloster | Totilsdotter, Helena (I91265)
|
| 4513 | Gren, Magnus, d trol 1475 o säkert före 19 juli 1480. Föräldrar: häradshövdingen Sten Haraldsson o Cecilia Nilsdtr (Ivar Nilssons ätt). Uppträder tidigast 24, riksråd senast 22 jan 35, var hövitsman på Nyköping 30 maj 36, fick 27 okt 36 jämte svågern Nils Jönsson (Oxenstierna) Borgholms slottslän, som han ensam innehade till juli 40, riddare mellan 17 juli o 30 sept 41, alltså troligen vid konung Kristofers kröning 14 sept 41, var konungens fodermarsk 1 febr 42, hövitsman på Sthlm åtminstone från 24 maj 42 till våren 46 o åtminstone en del av denna tid även häradsh i Seminghundra (Sth), förordnades 11 juni 42 att under konung Kristofers frånvaro vara interimsregent i Sverige jämte ärkebiskop Nils Ragvaldsson, hovmästaren Bengt Jönsson (Oxenstierna) o ölandslagmannen Erengisle Nilsson (Hammerstaätten), var 8 jan 45 jämte svågern Nils Jönsson (Oxenstierna) riksföreståndare under konung Kristofers frånvaro, hövitsman på Åbo åtminstone 3 dec 46juni 50, namnes som norskt riksråd 8 o 10 okt 53, var hövitsman på Bergen 10 okt 53 o ännu sommaren 55, på Sthlm 18 okt 57 o på Borgholm senast 23 okt s å30 mars 72.G 1) senast 28 m Ingeborg Karlsdtr, d trol 56, dtr till väpnaren Karl Sture o Märta Eriksdtr o förut g m östgötalagmannen Gert Jonsson (stjärna); 2) 24 april 62 på Borgholm m Gertrud Narvesdtr, som levde bevisligen 26 sept 00 o trol ännu 16 febr 02 men var död 4 jan 05, dtr till norska riksrådet Narve Jakobsson (Römer) o Filippa Borkvardsdtr (Krummedige). | Stensson Gren till Tidö, Magnus (I39138)
|
| 4514 | Gren, medeltida frälseätt, vars släktnamn tidigast kan beläggas 1424. Dess äldste kände stamfar, Kettilbjörn Knutsson (levde 1323), var enligt flera brev bror eller, ehuru mindre sannolikt, halvbror till linköpingskaniken Björn (d 1329 eller 1330), vilken blev domprost något av åren 131219. Den förres son Inge Kettilbjörnsson (levde ännu 1335) blev kort före sin död riddare. Hans bror Ernils Kettilbjörnsson (levde ännu 1330), känd som en av dem som 1320 för konung Magnus Erikssons förmyndarregering underhandlade med konung Birgers anhängare på Viborg, blev far till Harald Ernilsson (levde ännu 1360). Denne gifte sig troligen med en på mödernet från Birger jarl härstammande dtr till riksrådet Torkel Andersson (båt).Deras son Torkel Haraldsson (d 1402) måste på 1370-talet för ett dråp göra pilgrimsfärder till bl a Rom, Aachen o Nidaros. Senare var han häradshövding i flera härad i Södermanland o Östergötland. Torkel Haraldsson dubbades till riddare hösten 1389, troligen vid herredagen i Söderköping, där drottning Margareta övertog makten i Sverige, o namnes senare som hövitsman på Ämnisholm i Småland. 1398 var han medlem av konung Eriks unionsråd, men han tillhörde aldrig det sv riksrådet.Hans bror, häradshövdingen i Österrekarne (Söd) Sten Haraldsson (levde ännu 1417) på Ål (nu Grensholmen) i Vånga (Ög), blev i äktenskap med en dtr till konung Erik Magnussons råd Nils Magnusson (Ivar Nilssons ätt) far till riksrådet Magnus G (G 1). Dennes son riksrådet Ivar G (G 2) blev far till riksrådet Måns G (G 3). Ätten G utdog med två av den sistnämndes systrar, som levde ännu i början av 1540-talet. Till dess ättlingar på kvinnosidan hörde konung Gustav I, vars mormors mor var brorsdtr till G 1.Ättenamnet fortlever i gårdsnamnet Grensholmen. Så kallades nämligen G l:s sätesgård Ål från omkr 1510 av hans dtrson riksrådet Erik Ryning, som då ägde den. | Haraldsson Gren, Sten (I90802)
|
| 4515 | Gudmar dog ung i Stockholm, där han studerade. | Ulvsson, Gudmar (I92438)
|
| 4516 | Gudmund var konsterfaren snickaremästare. Gudmunds hustrus far var Christopher Scheults född. 1687 och död 17370803, först boende vid Ålshults bruk och sedan i Mårdslycke, hans hustru hette Helena och dog 1742 Båda begravdes vid altarrunden i Tingsås kyrka. Gudmund och Maria begrovs också vid alterrunden. Gravstenen ligger fortfarande vid det ställe av Tingsås kyrkogård där kyrkan förut stått. Inskriften lyder (Christus är mitt liv och döden år min vinning.Härunder vilar i lifstiden Ähreborne och Konsterfarne snickaren Mäster Gudmund Bolin från Mårdslycke och dess kjära Hustru Madame Maria Scheults.)Gudmund hade gjort flera bilder m. m. i Tingsås gamla Kyrka, Hans namn finns även i kyrkans1742 tillkomna Kommunionskalk. Hustru Maria hade också 2 bröder Johan som 1740 ägde Torahult Nöbble Socken och Peter som ägde den andre gården i Mårdslycke. Gudmund och Maria sålde 1759 Mårdslycke 1/4 mtl. till dottern Catharina och hennes man Peter Lindström för 520 Daler silvermynt. | Sunesson Bolin, Gudmund (I44398)
|
| 4517 | GUNNEL, född den 4 mars i S. Willie, klockan 11 förmiddag af föräldrar Swän Tueson och Elna Larsdotter, christnad den 12 dito. Testes: Olof Mortensson, Lars Kladru?, Olof Kämpe, Nils Larsson, Olof Jönsson, Kirstena Olof Jöns bar barnet. | Svensdotter, Gunnild (I421)
|
| 4518 | Gustav II Adolf återgav bördsrätten till Esbjörnamåla till Länsmannen Måns Djursson till evärdelig ägendom för honom och hans arvingar, så länge de därföre betalta ordentlig skatt. Länsmannen fick senare några års eftergift på alla årliga och vissa utlagor av samma hemman, för att han skulle giva konungen säkra kunskapaer om fienden. I "Wärend och Wirdarna" Andra delen av Gunnar Olof Hyltén Cavallius på sid. 312 berättas om rätten att taga släkt-hämnd. Så sent som den 28 maj 1628 förekom på Kinnevalds ting "lupo från tinget och ingen dom förbida ville, utan hotade dråparen på livet" När således en stor-ättad ung man vid namn Måns Ring i Säljeryd vid Birgitte tid år 1617 blivit i nödvärn dräpen av Per Jonsson i Högnalöv, så uppträdde, å Konunga (Konga) härads ting den 16 april 1618 hans "arvingar" nämligen Måns i Esbjörnamåla, Jon Birgesson i Stenslanda, Måns Birgesson ibm, Jon Gudmundsson i Söljeryd, båda på sina egna vägnar så ock fullmäktige på hela framfarne Måns Rings släkt vägnar å fäderne och möderne, och klagade att Per Jonsson haver ihjälslagit deras "slägt-man" och dråparen går vid skogen och djärves icke komma till svars för slägtens hotans skull, oansedt honom på Konungens vägnar och nådiga behag tillbjudes lejd av tinget. (fortsätt läs boken) Härav framgår att Måns Djursson tillhörde en "storättad släkt" Namnet Ring förekommer även på Kastensmåla och i Karlshamn. Mer finnes att läsa i denna bok om Kastensmåla. | Djursson, Måns (I44100)
|
| 4519 | Gustav Vasa (Gustav Eriksson Vasa, Gustav I), född 1496, död 1560, svensk kung 1523, son till riksrådet Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter av Eka.Som Sten Sture d y:s nära frände deltog Gustav Vasa i striden vid Brännkyrka 1518 och var bland den gisslan som förrädiskt tillfångatogs av danskarna samma år. Från fångenskapen i Jylland flydde han via Lübeck åter till Sverige, där han på våren 1521 reste Dalarna i uppror mot Kristian II, som hösten innan krönts till svensk kung. Stockholm intogs med hjälp från Lübeck och Gustav Vasa, som 1521 blivit riksföreståndare, valdes 6 juni 1523 till Sveriges kung.Vid Västerås riksdag 1527 genomdrevs reformationen och kyrkogodsens reduktion. Åtgärden var närmast ekonomiskt betingad och motiverades med rikets stora skuld till Lübeck. Under de följande åren lade Gustav Vasa grunden till den moderna centralmakten genom sina administrativa reformer, särskilt på finansförvaltningens område. Det medeltida länsväsendet avvecklades efter hand. Kronan tog ett fast grepp om skatteuppbörden genom en systematisk inventering av byar och gårdar. Skatteobjekten upptecknades i kronans jordeböcker och redovisades därefter årligen i fogdarnas räkenskaper.Liksom sina föregångare under unionstiden, Engelbrekt och Sturarna, förstod Gustav Vasa att för sina syften utnyttja bondeklassen, som nu regelbundet kallades till riksdagar och provinsmöten. Han säkrade bland annat sin dynastis fortbestånd genom arvrikets införande vid riksdagen i Västerås 1544. Reformationen och de nya, ofta hårdhänta uppbördsmetoderna väckte dock tidvis stark opposition hos bönderna och ledde till en serie farliga uppror.Mot slutet av Gustav Vasas regering drogs Sverige in i den baltiska politiken genom Ordensstatens sönderfall. Därmed inleddes den rivalitet med Ryssland och Polen som skulle prägla den fortsatta utrikespolitiken.Gustav Vasa var gift tre gånger: 1531-35 med Katarina av Sachsen-Lauenburg (1513-35), med vilken han hade sonen Erik (XIV), 1536-51 med Margareta Leijonhufvud (1516-51), som födde honom Johan (III), Karl (IX) och Magnus, samt från 1552 med Katarina Stenbock (1535-1621). Gustav Vasa ligger begravd i Uppsala domkyrka.(Lästips: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?) | Eriksson Vasa, Gustav I (I90571)
|
| 4520 | Gylta, frälsesläkt, vars tidigast kända medlemmar är fyra bröder som omnämns med tillnamnet Gylta redan vid 1400-talets början. Bröderna Gunnar Gylta (död senast 1429) och Jösse Gylta genomförde 1416 ett arvsskifte i Kinds härad (Älvsborgs län) efter sina bröder Björn Gylta och Magnus Gylta (vilka båda levde till åtminstone 1412). | Gylta till Påtorp, Gunnar (I37177)
|
| 4521 | Gården tillträdde han antagligen vid sitt giftermål 1684, ty från 1650 till 1681 heter åbon i Buskaboda Per Jonson, som var landbonde under hovrådet Gustaf Taubenfeldt. I 1616 års jordebok heter åbon Markus och halva gården är då öde. 1632-1640 brukas Buskaboda av Markus änka. Såväl Markus som Per äro namn, som aldrig förekommit i Bolinska släkten, varför - av detta att döma - ingen av denna släkt före Sune Sunesson bebott Buskaboda.Sunesson var 1713 klockare och kyrkvärd i Urshult. | Sunesson, Sune (I44181)
|
| 4522 | Gårdsman 63 år gl | Nilsson, Tore (I43265)
|
| 4523 | Gårdsman död av bröstfeber o. ålderdom 69 år gl. | Jonsson, Per (I44867)
|
| 4524 | GÄRTRUD, född i S. Villie den 15 februari ...... för dagar af föräldrar Nils Persson Smed och Anna Christina Lehnartsdotter, christnat den 17 dito. Testes: Olof Jönsson, Jacob Nilsson, Johanna Gabrielsdotter, Gärtrud Hansdotter, Bengta Friderichsdotter, Bengta Christensdotter, Karna sahl. Friderick bar barnet. | Nilsdotter, Gertrud (I428)
|
| 4525 | Gästgivaren Nils Jonsson i Törnamåla skänkte 17621003 till kyrkan 150 daler smt för anskaffandet av en altartavla, till alla delar lik den av Adolf Fredrik till Växjö domkyrka skänkta och av G. E. Schröder målade altartavlan. Kyrkan tillade av egna medel 100 daler smt, och tavlan målades av målaren Johan Lundberg i Karlshamn. J. begrovs i kyrkans stora gång närmast Bolinska graven, varest gravstenen ännu kvarligger. 1841 kunde därpå endast läsas: ---aren Nils Jonsson, Törnamåla. En dotter till J. som hette Nilla och som 1754 dog i barnsnöd i Torahult, Nöbbele, begrovs den 5/1 1755 mitt på stora gången intill fadern. På hennes gravsten läses ännu: När som I både män och qvinnor Gån öfver dessa dödas graf Låt se I Eder tå påminner Huru dessa båda vandrat af Huru lefnadsglaset snart utrunnit Huru de nu evig sällhet funnit. | Jonsson, Nils (I44453)
|
| 4526 | Göran (översiktstab 3, son av Nils Boije, tab 3), till Gennäs i Pojo socken. Ryttmästare for en fana 1564. Sändebud till Frankrike 1566. Hemkom (Bbl.) 1566-12-10. Ryttmästare för en fana Östgöta ryttare 1568-02-001569 (Bbl.). Beseglade finska adelns trohetsförsäkran till Johan III i Borgå (Bbl.) 1569-02-02. Slottslofven på Reval 1574-05-10. Fick i förläning 1575-09-06 Maksjoki och Koskis bol samt 1579 Ratis bol i Lojo, socken, samt 1578-06-10 Karislojo kapellgäll (Al.). Befälhavare över allt krigsfolk i Livland 1576-05-28. Ståthållare i Estland 1577-07-01 samt över Revals slott och stad 1577-10-29. Överstebefallningsman över Keksholms län 1580-12-12. Ånyo ståthållare på Reval 1582-04-23. Lagman i södra Finland 1583-04-12. Kommissarie 1583-07-01 till fredstraktaten med Ryssland. Överstebefallningsman över Viborgs, Nyslotts och Keksholms fästningar 1584-12-07. Tillika överste för krigsfolket i Finland och Estland 1586-08-121590 (Bbl.). Fick 1586-08-12 i förläning Liwolde gods och på 1590-talet Hageweide gods, båda i Jerwen (Al.). Ånyo krigsöverste 1591-05-31, men avsade sig. Generalståthållare i Estland 15921600 (Al.). Kommissarie vid stilleståndsförhandlingarna med Ryssland 15921593 (Bbl.) samt vid de fortsatta fredsunderhandlingarna med Ryssland 1593-05-26. Slöt stillestånd 1593 och underskrev freden i Teusina 1595. Förnyad fullmakt att vara lagman i södra Finland av konung Sigismund 1594-06-11. Av hertig Carl förklarad alla sina ämbeten och gods förlustig 1599. Övergick till dennes parti våren 1600 (Bbl.). Återfick arvegodsen (Bbl.) 1600-10-30. Underskrev finska adelns trohetsförsäkran till hertig Carl 1602 och blev 1602-01-12 återinsatt i lagmansämbetet samt återfick 1602-10-31, (redan 1602-03-26) sina förläningar. Riksråd 1602-05-27. Ledamot av lagkommissionen 1602. Kommissarie 1605-01-12 vid fredsunderhandlingen med Ryssland. Bekom 1606-08-02 i ytterligare förläning Arvid Stålarms förbrutna gods (186 skattemarker) i Tenala socken, (Al). Fullmäktig 1613-06-18 till mötet i Viborg med ryska sändebud. Död 1617-12-07 på sin gård Gennäs och begraven i Pojo kyrka, där hans vapen uppsattes [Bbl]. Gift 1:o med Anna Göransdotter, adlad 1592-07-08, men ej introducerad, dotter av Göran Hansson, till Högsjögård i Västra Vingåkers socken, Södermanlands län och Märta Tönnesdotter (Tott af Skedebo, nr 88). Gift 2:o med Magdalena Schade, död kort före 1616-08-15, dotter av Frans Schade och Barbara von Hering.Barn:Carl. Ryttmästare. Död 1613. Se tab 5.Karin. Levde änka 1650 på Mäntsälä gård i Nummis socken. Gift med assessorn i Åbo hovrätt Erik Bertilsson Ljuster, nr 111. Död 1641 (Sön.).Claes. Slottslofven. Se tab 11.Märta, född 1578 på Revals slott, död 1627 i Stockholm. Gift 1598 med Axel Eriksson (Stålarm, nr 32).Brita. Död ogift 1630.Nils levde 1594 (Revals räkenskap).Kerstin levde 1594 (Revals räkenskap).Elin levde 1594 (Revals räkenskap).Anna levde 1594 (Revals räkenskap). | Nilsson Boije (af Gennäs), Göran (I51173)
|
| 4527 | Göte var fosterbarn hos sin mormors bror Gideon. | Håkansson, Ingvar Göte* (I25330)
|
| 4528 | H.A. flyttade tidigt med brodern Nils till Ö.Vemmenhög och bosatte sig iDybeck. Trädde sedermera i äktenskap med en Lars Larsson. Hon, jämtemaken, nämns flitigt i dopattester för hennes bror Måns' barn, födda iVillie (källa:hfl och fb.). I faderns bouppteckning uppges hon däremotvara gift med husmannen Ola Andersson i Norra Vallösa. Uppgifterna går således isär och detta tarvar förvisso en förklaring. Troligen harHanna Andersdotter gift om sig. | Andersdotter, Hanna (I289)
|
| 4529 | H.S:s faderskap styrks i viss mån av bouppteckningen efter sonen Jeppa Holgersson i Ystad. Han dog 1668 och Holger Svensson - om än ej direkt nämnd som fader - var närvarande som godeman för en den yngre brodern Thomas Holgersson. Härvid nämns även Jeppa Holgerssons övriga syskon, bl.a. Dorothea Holgersdotter. | Suendsen, Holger (I221)
|
| 4530 | Hackekvarn, medeltida fästeI slutet av medeltiden tillhörde denna anläggning liksom Bos holme biskopen i Växjö. Vid reformationen kom Gustav Vasa så småningom att införliva Hackekvarn med sitt privata godsinnehav. Till sin son Erik skrev han i april 1558: "Käre son, Oss är till vettandes vordet att uti Kronobergs län i Kindevalls häred ved en kvarn, Haka benämpd, skall vare mäkte skön lägenhet till befästning och allestädes där omkring lustige äger både med skog, fiskevattn och annet mere, och attt samme kvarn ligger icke mere än två miler ifrå gräntsen etc., så syntes oss icke orådeligt att du samme lägenheter med det förste ville låte besikte och med tiden tänkte till att have der någon synnerlig byggning för händer, om der till eljest tjänlig i så måtte vara kan."I oktober samma år skrev Gustav Vasa åter brev angående Hackekvarn. "Käre son, är Oss till vettandes vordet, att uti Kinnevals härad i Urshult socken skole vare sköne ålefiske, som de kalla där ålevärmer etc. Så syntes Oss nyttigt, att du dem ville bese och bruke till ditt eget behov. Vi skicka dig och här med samme ålfiskes nampn beskevne etc. Desse efterskrevne ålvärmer äre liggandes i Småland uti Urshults socken: ett ålvärme vid Giällernäs (=Bjällernäs), ett ålvärme ben. Haffbelta, ett ålvärme ben: Gamble värme, ett ålvärme vid Glisholm [tydligen Blidingsholm], ett ålvärme vid Hakaquarn.Slottsholmen i Hackekvarn ligger idag inom ett domänreservat.Under 1800-talet byggdes det vid Ekefors och Hackekvarn upp flera tidiga småindustrier. Det fanns kvarnar, såg, mejeri, bark-, vadmals- och benstamp, brännvinsbränneri, linoljeslageri, garveri och ett litet järnmanufakturverk för tillverkning av svartsmide. Av all denna verksamhet finns idag bara kvar Ekefors kvarn, corps de logiet och ett magasin. | Persson, Carl (I31855)
|
| 4531 | Hade redan före 1177 gett gåvor till Gudhems kloster. Den förste som låter sig begravas i Varnhems Klosterkyrka. Tog sig med några man till Näs på Visingsö och slog ihjäl Kung Karl Sverkersson den 12 april 1168. Utropade sig sedan till Kung. Dog på Göta-Gård i Eriksberg socken i Gäsene Härad i Västergötland den 8 april 1199. | Eriksson, Knut (I91332)
|
| 4532 | Hade även sonen Håkan Nilsson, husman i Krågarp, vilken var gift med Boel Stina Svensdotter. Makarna fick aldrig några egna barn varför systern Anna och hennes man Jöran Persson står med bland arvtagarna i denne Håkans bouppteckning 17/2 1803. | Månsson, Nils (I151)
|
| 4533 | Halsten, c:a 1050-1084. Kung 1067-1070 och samregerade med sin bror Inge 1079-1084Halsten föddes på kung Anunds eller kung Emunds tid omkring år 1050, som näst äldste son till dynastigrundaren kung Stenkil Ragnvaldsson och Anund Jakobs dotter.Han grep makten sedan två män vid namn Erik ska ha stridit om tronen. Efter de båda Erikarnas fall år 1067 blev han tagen till kung vid Mora stenar. Han var då endast 16-17 år gammal.Redan 1070 blev Halsten fördriven av svearna som kung, eftersom man inte ville ha en västgöte på kungastolen. Halsten återkom som samkung år 1079 med Inge den äldre, men nu mycket underordnad i makt. År 1081 nämndes Halsten i påvebrev som Wisigothorum Rex Alstanus, Hallsten, visigoternas konung.Halsten dog omkring 1084, då han inte nämndes vid Inges fördrivande detta år. Gravplatsen är okänd.Halsten har av Västgötalagens kungalängd fått betyget att han var "hovsam och godlynt. De tingsmål, som föredrogs för honom bättrade och dömde han väl, och därför veklagade Sveriges land över hans frånfälle | Stenkilsson, Halsten (I92595)
|
| 4534 | Han antogs 1789 och inflyttade då ifrån Nöbbele. Han var med i kriget i Pommern 1805-07 och i 1813-14 års krig. Vid generalmönstringen 1821 fick han avsked med 8 riksdaler i årligt underhåll och flyttade till backstugan Vråen i Yttra Källehult, där han avled 1840. | Hendricksson Frisk, Johannes (I1018)
|
| 4535 | Han antogs till ryttare i Ekeryd nr 32 i Yttra Källehult 1761. | Jönsson Ekevald, Hendrick (I547)
|
| 4536 | Han blev dödad vid slaget vid Wittstock under 30-åriga kriget. | Olofsson, Isack (I44939)
|
| 4537 | Han har framförallt identifierats med en dansk viking (i frankiska krönikor omskriven som Regnerus) som med en flotta på 120 skepp seglade till Frankrike och uppför floden Seine, där han plundrade omgivningarna och belägrade Paris år 845. Staden var skyddad av Karl den skalliges män, men de flydde då danskarna inför deras ögon avlivade fångar och hängde 111 av dem. Belägringen upphörde först sedan Ragnar erbjudits en danagäld, 7 000 pund silver, på den tiden en oerhört stor summa. Det finns en samtida skriftkälla från ett kloster vid Seine som meddelar följande avseende året 845: ”Detta år kom Regner, vikingarnas anförare, med sin flotta och han nådde Paris, och på den heliga påskafton, som är den 28 mars, inträdde han i staden.” | Sigurdsen Lodbrok, Ragnar (I102899)
|
| 4538 | Han kallar sig också Birgerus Petri Magirus.Mycket tyder på att B.P. först var gift med en syster till remsnidarenThomas Jensen i Ystad, Pernilla Jönsdotter. I Brenners b.u-reg. förYstad nämns på datumen 29/11 1700 under nr. 433 att Thomas Jensenssyster Pernilla J. är avliden och har efterlämnat sonen Anders Börjessoni Villie. | Pedersen Kock, Börghe (I443)
|
| 4539 | Han nämnes som byfogde i Vä mellan 1607 - 1614. (Arveboken, Birte B.). 1618 den 16 Februari blev, på Kristianstads rådstuga, Påvel Nilsson och Rasmus Pedersen Pill vänligen och väl fölikta angående den gield som S: Ellinne Erik Pils var Påvel Nilsson skyldig. Och måndagen den 21 December 1619 beslutar borgmästare och råd att utse Peder Christensen kremer och Peder Erchsönn att vara werge och förmyndare för S: Påvel guldsmeds barn. (Kristianstads Rådstugubok 1616 - 1637 sid. 25 och 63). Han måste altså ha dött någon gång mellan dessa datumar. Det troligaste är väl då att han har dött i slutet av 1619. Under denna tid rådde pesten i Kristianstad 1638 Måndagen den 9 Juli köper och övertar Påvel N. av Johan Carocks i Sölvesborg den gård på Södergatan som Johan Carocks S: hustru Carine Willumsdotter har fått i arv efter sin fader Willum ---- ---- . och som Påvel Nilsson redan påbor. Gården låg mellan Nils Pedersson i söder och Christen Lantz gård i norr. | Nielsen, Povel (I3197)
|
| 4540 | Han skiljde sig från Sigrid och gav henne Götaland.Slogs mot sin egen brorson Styrbjörn starke i slaget vid fyrisvollum.Delade riket med sin bror.Hjälpte Waldemar i Gårdarike mot hans brorKung av Sverige omkring mellan 970 och 995. Olof och skall ha varit hans samregent. Död av sjukdom (sötdöden) ca 995 i Gamla Uppsala (Enligt Snorre Sturlason). Dödsåret sätts till sannolikt 995, knappast före detta år. Erik är mest berömd för sin seger över en vikingahär vid Fyrisvollum (ca 985). Vad som berättas om denna strid är sägner; man kan blott säga, att han vann slaget. Efter denna seger har han fördrivit Sven Tveskägg från Danmark (ca 988) och regerat där till sin död, varefter Sven återtog sitt rike. Erik skall i Danmark ca 990 ha övergått till kristendomen men kort därefter återfallit i den gamla tron. | Björnsson, Erik "Segersäll" (I90194)
|
| 4541 | Han studerade i Köpenhamn enl Rådhusrätten 1642. År 1649 den 25 Juni ger han sin förmyndare Claus Kahle avkall för sitt arv efter sina sal. föräldrar Nils Povelsson och Ingeborg Lydersdotter. Prästvigd 1651 till Ivö och Kiaby. Påvel Nielsen dog 1679. Cavallin skriver att PåvelNilsens hustru är okänd, men i Lunds stifts herdaminne II:7, sid. 337-338, har man dragitslutsatsen att hon var dotter till företrädaren på Ivö Hr, Claus Jostsen. I Kristianstad C:I(födelsebok) d.28 apr. 1654 nämns Hr. Pofvels hustru på Ivö som gudmor åt Henrik Berlins dotter Ingeborg. | Nielsen Kristianstadiensis, Povel (I4432)
|
| 4542 | Han studerade till präst och rekommenderades av rikskanslern Axel Oxenstierna 1652 till erhållande av det förnämliga och eftertraktade Trolleska stipendiet för utrikes studier. Han kallas då " ornatus dominus P. Duhn i Duhnshult". | Svenonis Duhn, Petrus (I92891)
|
| 4543 | Han var född i Kallsjö af Skurups församling den 19 january 1727, blef gift med åbon Lars Jöns enka Hanna Hansdotter på nr 18 Öremölla den 9 marty 1750, som dog den .. january 1770. Samma år blef han åter gift med pigan Hanna Larsdotter från Ö. Torp, som ännu lefver. Med första hustrun hade han 4 barn, som alla äro döda och med den senare 10 barn af hvilka 2 söner och 3 döttrar ännu lefva. Åt yngsta dottern Elina, som nu är gift med åbo Knut Nilsson afträdde han hemmanet år 1804. Lars Pehrssons far hette Pehr Bengtsson och modern Elna Svensdotter. | Persson, Lars (I2643)
|
| 4544 | Han var först åbo i Skårby i 8 år, sedan i Norra Vallösa i 22 år och sist på nr 1 Krågarp, hvilket hemman han 1786 emottog såsom arrendator och afträdde 1794, därefter levt inhyses på nr 5. | Nilsson, Håkan (I905)
|
| 4545 | Han var i unga år tjänat Norske kungen Olof Haraldsson i hans krigståg med Amund emot Danmark och av honom blivit omvänd till kristendomenBlev sedan Amund Jakobs Jarl då han övertog Jarlsämbetet i Kind i Östergötland efter sin far och blev som sådan mycket mäktig. Beskrivs som en kriggirig Herre, men varit olydig emot danska Kungen Harald Blåtand. Han sägs vara född i Västergötland av förnäm släkt. | Walgötersson, Totil (I92598)
|
| 4546 | Han vistas i Tyskland mellan 1619 - 1622. | Povelsen, Niels (I4431)
|
| 4547 | Hanna Jönsdotter var åren 1850-1852 piga hos brodern Lars påfädernesgården V.Nöbbelöv 1. Flera år senare, nämligen 1859, kom hontill Mossby mölla där hon stannade som piga till 1863. Då återvände hontill sin väsentligen mycket äldre broder, som numera hade lämnatV.Nöbbelöv och istället var bosatt på Mossby nummer 5. Tämligenomedelbart efter giftermålet flyttade hon och maken, Hans Johnsson, tillMalmö, där Södra Förstaden 1 blev deras första hemvist. Senare samma årflyttade de till kv.18 Höken (nr.XL). 1869 flyttade de till Ö.Förstaden 37 (Litt:AL,sid 233), 1878 till kvarteret Bror VIII och 1879 till kv. Kasper V (sid.71). | Jönsdotter, Hanna (I6050)
|
| 4548 | Hans Adamsson Stockhaus. Hammarsmed vid Åby hammare, Fellingsbro (T).. Född 1620 i Norrstensta, Fellingsbro (T) (Per-Olov Blomkvist). Levde i Åby hammar, Fellingsbro (T) (SvS nr 3). Flyttade 1649 från Sundbo hammare, Fellingsbro (T) till Stensta hammare, Fellingsbro (T) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus '1887). Flyttade från Stensta hammare, Fellingsbro (T) till Rockhammars bruk, Fellingsbro (T) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus '1887). Hans Ståckhus, Tysk smed från 1646 (Roteringslängd 1647 Åby hammar) | Adamsson Stockhaus, Hans (I38607)
|
| 4549 | Hans Bauman (son av Georg Bauman Tab. 4), född 1598 i Lübeck, död 1661-09-24. Kom 1620 till Västervik. Handelsman och rådman. Gift 1:o med NN Schoknecht, dotter av handlanden i Västervik Peter Schoknecht. Gift 2:o 1631 med Margareta Dichman, dotter av borgmästaren i Västervik Didrik Didriksson Dichman och Catharina Jönsdotter.Barn i gifte 2:o med Margareta Dichman:Didrich Bauman, född 1632. Se Tab. 7Hans Bauman, född 1637. Politieborgmästare. Död 1708. Se Tab. 10Herman Hansson BaumanAnna Bauman, död 1675-06-13 i Västervik. Gift med Johan de Rees och Lars Larsson.Christopher Hansson BaumanJohan Hansson BaumanCatharina BaumanGeorg Hansson Bauman | Bauman, Hans (I95298)
|
| 4550 | Hans Bosson, Nills Månsson, Nills Hansson, drängen Bengt Nilsson?, Bengt Falcks hustru Karna. | Larsdotter, Else (I6455)
|