.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 5,351 till 5,400 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 5351 | Onsdagen den 18 december blef sahl. Sven Svensson begrafven. | Svensson, Sven (I2126)
|
| 5352 | Onsdagen den 20 may begrofs kronobafallningsmannen ädel och högaktade herr Casten Klov i Weberöd, som dödde den 7 ejusdem af svults, 63 år gammal. | Mathiasson Klow, Carsten (I3628)
|
| 5353 | Onsdagen den 23 februari war Frantz Lars hustru aff Stora Beddinge begrafd och war lagt wästan för kyrkiodörren söndern för stigen, war 39 åhr gammal. | Persdotter, Elna (I702)
|
| 5354 | Onsdagen den 24 october blef den ährlige dannemannen Anders Truedsson död, blef begrafven i Hemmesdynge körkiogård, den lägerstad som hörer gården till, var födt i ........ häradt i Quidinge sochn, Rörspjälls gård, ........................................................................................... var 69 år , ringare än 7 veckor. | Truedsson, Anders (I3128)
|
| 5355 | Onsdagen den 25 july föddes båtsman Jon Utter och Ingeborg Nilsdotters barn JON af Askaremåla, Bengta Månses af Askaremåla bar det. Faddrar: Per och Nils i Dönholt, Magnel Börjes i Öllehult, pigan Kirstin Persdotter i Askaremåla. | Jonsson, Jon (I1935)
|
| 5356 | Onsdagen den 27 februari begrofs bonden Mårten Hansson i Lerberga, föd uti Stubberup, döde den 19 dito, hans ålder 49 år. | Hansson, Mårten (I2050)
|
| 5357 | Onsdagen den 29 april dog husmannen Per Månsson af Särslöv utaf fläckfeber uti sitt .. ålders år, han blef begrafven den 3 maj. | Månsson, Per (I2310)
|
| 5358 | Onsdagen den 30 may begrofs nämndeman Rasmus Andersson i Dalby, 45 år gammal. | Andersson, Rasmus (I4683)
|
| 5359 | Onsdagen den 4 may klockan 6 eftermiddagen war Per Ibssons och hustrun Birte Andersdotter af Beddinge deras dotter KARNA födt och war christnad den 6 söndagen efter påsk, öfver dopet hölt jordegumman Elsa Knud Benedigs af Ölöf i Östra Wemmenhögs sochn. Faddrarna woro: Jep Swensson, Hans Ibsson och Nils Ibsson af St. Beddinge, Anna Lars Ibs, Anna Frans Lars af Beddinge. | Persdotter, Karna (I1317)
|
| 5360 | Onsdagen den 4 oktober föddes och den 8 döptes Pär Tufvesson och hustru Ingar Pärsdotters dotter, kallades ELNA, Kerstina Lars Anders bar henne till dopet. Testes: Nils Tufvesson från Snårestad, Anders Nilsson i Balkåkra, drängarna Lars Tufvesson och Pär Matzon, Boel Ifvars, Karna Lars Ohls. | Persdotter, Elna (I3208)
|
| 5361 | Onsdagen den 5 januari blef ett littet drängebarn födt i Hemmesdynge by och christnades första söndagen efter trettondedagen, barnets nampn ANDERS, fadern Madtz Persson moderen Mätta Rasmusdotter, den som bar barnet var dygdesamma matrona Anna Maria sahl. Brunbecks. Faddrar: Rasmus Andersson från Kiöpinge, Ohla Hansson i Trällborg, Pehr Pehrsson i Kielstorp, Anna Ekefälts piga Ellena, stugepiga från prästegården, Marna Per Ohls. | Mattsson, Anders (I992)
|
| 5362 | Onsdagen den 6 july begrofs bonden och änckemannen Hans Larsson i Stora Perstorp, födt i Giödelöf socken och by, hans ålder 53 år. | Larsson, Hans (I2108)
|
| 5363 | Onsdagen den 7 july klockan 6 eftermiddag var Bänt Tuves och hustrun Elna Olsdotter af Rödemölla deras dotter KARY födt, öfver dopet hölt jordegumman Marna Mårten Hans af Västra Wemmenhög. Faddrar: Jacob Albretzon af Lindsmölla, Hågan Nilsson af Låremölla, Nils Frantzon af Skurup, Bändta Truls Anders af Svänstorp, Hanna Fransdotter aff Skurup. | Bengtsdotter, Karna (I1820)
|
| 5364 | optrådte 1201 som sekretær for sin døende oknkel biskop Absalon, og blev indsat i hans testamente som den, der skulle sørge for, at testamentets bestemmelser skulle føres ud i livet.Efter denne sidste store opgave hører vi ikke mere til Alexander, men han fik tre sønner. Kun den ene af dem fik efterkommere, og det er igennem hans døtre, vi får linjen kørt videre. | Pedersen Hvide, Alexander (I28889)
|
| 5365 | Otte Rømer (Reymare), f. ca.1340, d. ca.1411, har i slektshistorisk sammenheng tradisjonelt vært oppført som sønn av ridder og riksråd Svale Ølversson som omtales flere ganger i årene etter svartedauden. Svale døde i 1363. Det finnes to oldbrev som nevner en forbindelse mellom ham og Otte Rømer. Det ene er skrevet i Bergen 1389. Her fremgår det at Svale Ølversson hadde eid noen sjøhus i Bergen og at Otte fulgte etter ham som ny eier. Det andre brevet er skrevet på Tomb i Råde 1399. Det gjelder et forlik om grensen mellom to eiendommer. På baksiden av brevet er det skrevet med håndskrift fra 1500-tallet: "Hr. Otte Rømerz godz og Halfwer Halduarssonz som var Hr. Svale Aulverssons godz." Det er imidlertid ingen av disse to brevene fra middelalderen som gir noen håndfaste opplysninger om slektskapsforholdet mellom Svale Ølversson og Otte Rømer. Heller ikke andre middelalderkilder gir uomtvistelige belegg for at de var far og sønn.Erling Vidkunssons seglOtte Rømer ble gift med Gjertrud som dessverre ikke nevnt med patronymikon eller familienavn. Man har likevel antatt at hun var datter av ridder Erling Vidkunsson (ca.1292 - 1355) av Bjarkøy og Giske, Norges rikeste og fornemste mann på sin tid. Han var eier av Giske-, Bjarkøy og Stovreim-godsene og var gift med Elin Toresdatter Tornberg, datter av kansler Tore Håkonsson, og gjennom henne fikk han også store eiendommer på Østlandet. Erling Vidkunsson ble ridder 1316, og ledet det norske riksstyret i perioden 1323 - 1331 som drottsete (visekonge) for den umyndige Magnus Eriksson (1316 - 1374), Norges og Sveriges felleskonge fra 1319.Etter noen kritiske undersøkelser vedrørende enkelte middelalderslekter, er det fremsatt formodninger om at det heller var Svale Ølversson som var far til Gjertrud, og ikke som før antatt far til Otte Rømer. Videre hevdes det at Ottes far var Henning Henningsen Rømer og at sistnevnte var sønn av Henning Rømer som nevnes år 1304. Et forsøk på å sette opp en slektstavle med Otte Rømers avstamning er gjort her. Men uansett om Gjertrud var en Erlingsdatter eller en Svalesdatter, så har man holdt fast på antakelsen om at det var hun som arvet Austrått, og at Otte Rømer ble herre til gården og godset da han giftet seg med henne i 1361. I historien er Otte Rømer nevnt som den mektigste og den mest kjente av Rømerslekten.Eksempel på brev fra denne tidenDen 29.september 1361 skrev kong Magnus Eriksson (nevnt ovenfor) og hans sønn Håkon 6. Magnusson (1380 - 1380), som ble konge i Norge i 1355, et brev på Båhus slott. Det heter i brevet at Otte Rømer hadde vært meget lenge i deres tjeneste, og var pålitelig og pliktoppfyllende. Kongene ville derfor lønne ham godt og gi ham noe gods som hadde tilhørt baron Audun Hugleiksson Hestakorn (ca.1245 - 1302), men som etter hans død var tilfalt kronen.Otte Rømer var til stede på Båhus 1. juli 1370. Han forsegler da kong Håkon Magnussons kunngjøring om våpenhvile med hanseatene. Otte Rømer forseglet også en rekke andre dokumenter.Et nytt våpenmerke kom til Austrått med Otte Rømer: Skjoldet er delt i to felter, i første felt en halv lilje fast på delingen, i andre felt to bjelker.I 1372 ble Otte Rømer utnevnt til skattemester og befalingsmann i Trøndelag. Han ble utnevnt til sysselmann i Hålogaland i 1385.Da kong Håkon Magnusson døde 1380, ble sønnen Olav Håkonsson, som da var 10 år gammel, kåret til konge på Øreting. Det ble opprettet et formynderråd, og Otte Rømer ble valgt til medlem av rådet som skulle forestå lovgivningen og ivareta utenrikspolitikken. Otte Rømer var med i formynderrådet til kong Olav døde i 1387.I 1393 ble Bergen angrepet av vitalianerne (tyske sjørøvere) med hær og flåte. De var utrustet av slektninger av Albrecht av Mechlenburg (ca.1340 - 1412), som var søstersønn av Magnus Eriksson og svensk konge 1364 - 1389. Tyskerne ville at Bergens borgere skulle hylle Albrecht som Norges konge. Otte Rømer var da i Trøndelag, men han seilte med sine menn til Bergen og overmannet sjørøverhæren som bestod av 18 skip og 900 mann, og gjenerobret Bergenhus festning. Otte hadde rang som væpner enda i 1397, men fikk seinere ridderverdighet, antakelig i København i 1399.Otte Rømer arvet som nevnt ovenfor, noen sjøhus i Bergen. Siden kjøpte han flere hus der i byen. Han eide dessuten gårder i Steigen, Brønnøy, Strinda og andre steder. Han drev også redervirksomhet. Skipet "Reimar Sudine" som forliste ved Torshavn, skal ha tilhørt ham. Otte Rømer døde ca. 70 år gammel i 1411. Det skal ha vært nært slektskap mellom ham og erkebiskop Aslak Bolt.Gjertrud til Austrått og Otte Rømer hadde tre barn:Svale, f.ca.1363. Han arvet Stovreim, var riksråd og væpner, deltok i riksrådforhandlinger i Marstrand 1389. Han var blant arvingene til Nordfjordsgodsene.Margrete, f.ca.1365, g.m. Gaute Erikson Galtung fra Stedje i Sogn. Slektsgården var Torsnes i Jondalen i Hardanger. Han var riksråd og ble valgt som utsending i viktige saker. Margrete og Gaute ble begravet i Gimsøy kloster.Elsebe, d. ca 1448. Hun overtok Austrått. | Römer, Otte (I39144)
|
| 5366 | Oäkta | Eriksdotter, Kerstin (I93576)
|
| 5367 | Oäkta son till Birger Jarl. Tillbytte sig 1272 Ängsö i likanämnd sn i Yttertjurbo hd i Västmanland mot Baldastad i Närke. Kallas dominus 1276-09-21. Ägde stora gods på Arnön i Övergrans sn i Håbo hd i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka Vallby kanonikat med gods i Vaksala hd i Uppland. Hans anniversarium firades vid domkyrkan den 15 januari. Blev i likhet med flera släktingar begraven hos minoriterna i Uppsala. | Birgersson (oäkta Folkungaätten), Gregers (I90750)
|
| 5368 | P.A. uppges i sin dödsattest i Katslösa födelsebok av år 1805 vara 87 år fyllda, dödsorsaken var åldersbräcklighet. Att det är rätt dödsnotis bekräftas av den bouppteckning som senare upprättades. Åldersuppgiften innebär att han skulle vara född 1718. I husförhörslängden 1776 uppges han vara 60 år gammal och enligt den uppgfiten skulle han alltså vara född 1716. Någon Per Andersson står emellertid ej att finna i dessa års födelsebok för Katslösa församling. Orsaken var nog att han förmodligen var född i Villie. Från denna socken finns ingen födelsebok bevarad från det aktuella året. Om vi istället börjar många år senare och följer Per Andersson bakåt från hans vuxna liv, erbjudes vissa ledtrådar kring hans förflutna. I katekismilängden 1750 står han, tillsammans med "hustru Ellna", noterad för Varmlösa nummer 3. I samma längd för år 1735 står istället Anders Matsson med hustru "Dåretha" noterad för nummer 3, tillsammans med barnen Per, Karna och Elna. En djupdykning i mantalslängderna visar att Anders Matsson stod skriven för 3:an år 1725 men att gården 1722 och många år dessförinnan brukades av en Anders Larsson. En uppgift som styrker påståendet att Per Andersson inte var född i Varmlösa, utan inflyttad, förekommer i Ljunits dombok av år 1780 (ej bekräftad). Han säges där ha vistats i Varmlösa by under 50 år och skulle enligt denna uppgift ha kommit dit omkring 1730. Emellertid saknas i skrivande stund konkreta BEVIS för de av mig angivna föräldrarna, det vill säga Anders Matsson och hans hustru. Om mina uppgifter ang. P.A:s föräldrar är felaktiga är givetvis även den övriga anföljden bakåt fel. 1760 nämns i Katslösa vigselbok en dräng och rusthållare Per Andersson som gift med Bengta Henriksdotter, änka efter åbon Ola Jacobsson på Varmlösa 1. Rimligtvis kan ju detta inte vara den aktuelle Per Andersson, ty han var ännu vid denna tid gift med Elna Persdotter som inte dog förrän 1762. Husförhörslängden bekräftar detta antagande såtillvida att det också på Varmlösa 1 fanns en åbo/rusthållare med namnet Per Andersson...och hustru Bengta Henriksdotter. Med andra ord: det fanns två Per Andersson i Varmlösa, vid denna tid, och bägge var rusthållare och åboar på var sitt hemman. Låt mig nu istället utgå ifrån de uppgifter som bevisligen är riktiga. När Per 1746 ingick sitt första äktenskap skedde detta i Villie kyrka. Villies vigselbok förmäler: "Juni d. 18 copulerades drängen Pehr Andersson med pigan Elna Persdotter, begge i Varmlösa". 1749 fick makarna en son som döptes till Mats, ett tydligt tecken på att Anders Matsson förmodligen var hans farfar - OM inte också hans mormor hetat Matsdotter och att sonen lika gärna kunnat få sitt namn därifrån. En annan tämligen avgörande uppgift kommer från den av Katslösas husförhörslängder som börjar år 1813. Här finner vi en sondotter till Per Andersson, vid namn Elna Matsdotter. Hon och hennes man fick 1817 en dotter som döptes till...Dorothea - samma namn som Per Anderssons mor haft. Nästintill ett bevis för släktskap med tanke på namnets ovanlighet. Många år senare, nämligen den 11:e oktober 1764, förekommer P.A. i Ljunits härads dombok (mål nr. 37 samt 24:e oktober 1764 mål 12). Han var kärandepart i ett rättsmål där nämndemannen Lars Svensson i Villie (tillika morbroder till Per A.) fick stå till svars för att hans svin kommit lösa och då gått in på grannarnas ärtland. Per Andersson som hade "utsått sju åttingar kom att lida sju skäppor". Det visade sig att bristfälliga gärdesgårdar var orsaken till att svinen kunnat komma igenom. Det råder ingen som helst tvekan om huruvida den här nämnde Per Andersson också är den rätte, ty av protokollet framgår tydligt och klart att han var boende på Varmlösa nummer 3. Detta tvisteärende skulle komma att bli mycket långvarigt. Det togs ånyo upp på följande datum i domboken: 28/2 1765 (mål 6 - 15 sidor), 8/5 1765 (mål 9 - 5 sidor), 8/5 1765 (mål 11 - 3 sidor), 9/5 1765 (mål 12 - 28 sidor) I ett domboksprotokoll av den 11/10 1770 (mål 18) förekommer Per Andersson som vittne i ett ärende angående olovlig trädfällning i Hörröds fridlysta skog. Åbon Truls Börjesson i Varmlösa är svarandepart i det ärendet. Den 6/9 1771 är en viss "östre Per Andersson" en av sju Varmlösabönder som instämts till tinget av Villies kyrkoherde, Jöns Leche. 36 stycken kreatur hade tjudrats på en kyrkoherden tillhörig äng så att de nedtrampat gräset "innan det blifwit i stack satt". Det talas här om "östre Per Andersson i Varmlösa", vilket med all säkerhet innebär att det också fanns ytterligare minst en Per Andersson. Frågan är således vilken P.A. som är vilken. I ett mål av den 21:e oktober 1773 har Per Andersson och nämndemannen Jeppa Mattisson i Varmlösa instämts av Carl Hallenborg på Rydsgård för att de självsvåldigt låtit anlägga en mindre vattenkvarn "i den så kallade Fårabäcken som flyter vid Varmlösa. Vid tinget den 30:e mars 1774 var Per Andersson och hans hustru, Boel Mårtensdotter, instämda för "olofligt brännwinsbrännande (mål nummer 15). Av Per Anderssons - på nummer 3 - bouppteckning framgår att han gifte om sig efter första hustruns bortgång. Nästa gemål hette Boel Mårtensdotter och var enligt husförhörslängden född 1723. Hon och Per kvarbodde på Varmlösa 3, där Per dog den 12:e mars 1805. I den bouppteckning som förrättades efter honom (Lj:s hdsrätt 21/3 1805:19) nämns en del intressant lösöre: ett målat hörnskåp, en ekekista med lås, ett wattenpass, ett tobaksbräde, en tobakspipa, en piprensare, en sax, en spegel, en rakeknif, en psalmbok. Av dessa saker kan man åtminstone utläsa att Per Andersson var piprökare! | Andersson, Per (I160)
|
| 5369 | P.T. föräldrar synes ha varit tämligen originella såtillvida att de hade två söner med namnet Per, varav båda överlevde till vuxen ålder. Denne Per, "den yngre", hade således en 18 år äldre broder som också var hans namne. Nämns i faderns bouppteckning av den 15/8 1774 och var då frälseåbo i Katslösa by. Detta samtidigt som den ovannämnde äldre brodern som också var hans namne bodde i Varmlösa. Denne "yngre Per Trulsson" var gift med Sissa Rasmusdotter, född 1718. Per Trulsson kvarstannade i Katslösa under återstoden av sitt liv. Han gick ur tiden 1791 och bouppteckning efter honom förrättades den 17/5 samma år. Han efterlämnade inga bröstarvingar. | Trulsson "den yngre", Per (I359)
|
| 5370 | pantsatte 1302 gods i Ølby og Vidskølle til St. Clare Kloster for den gæld, hans moder og broder og han stod i for hans to søstres indtagelse i Klostret, beseglede 1316 til vitterlighed med Oluf Fleming, fik s. å. tildømt gods i Kjelleklinte, Saltofte osv., som var ham pantsat af Anders Nielsen og hr. Svenning Truelsen, var 1321 medudsteder af et vidne af Sjællands Landsting. | Olufsen Lunge, Oluf (I28700)
|
| 5371 | Peder Arvidsson Kåse (son av Arvid Kåse, Tab. 1), till Öjhult, vartill han skrev sig 1561, då han underskrev adelns trohetsförsäkran till konung Erik (Hra.). Ryttmästare för västra Smålands fana av Smålands ryttare under konung Eriks krig mot Danmark 15671568 (Hk.). Underskrev adelns trohetsförsäkran till konung Johan 1568 (Hra.). Övergick med sin fana på våren 1569 till Estland och var en tid kommendant i Narva (Hk.). Mönstrade åter med sin fana i Jönköping (Hk.) 1569-09-22 Innehade 1569 Hallaryds socken, Kronobergs län i förläning (Al.). Bevistade riksdagen i Stockholm 1573 (Hra.). Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Kronobefallningsman i Sunnerbo 1596 (Al.) och ännu 1604 (Medd. av kantor P. G. Vejde, Växjö.). Fick åter Hallaryds socken i förläning (Al.) 1600-03-11. Sålde Berga i Styrestads socken, Östergötlands län till sin hustrus systerson Truls Rosenstråle 1603 (G. H. civilmål 1636 (H. F.).). Död 1605 (Al.). Gift med Margareta Trulsdotter, som levde änka 1607-03-08, då hon gjorde jordabyte med sin mag Gulbrand Olofsson (RA.), men var död 1614 (M.), dotter av häradshövdingen Truls Andersson Marbo (halv lilja och stjärna), till Ravnäs och hans 2:a fru Ingeborg Hermansdotter Kyle (nr 5).Barn:Anders, till Bjursnäs i Björnlunda socken, Södermanlands län, som han erhöll genom sitt gifte. Död barnlös före 1614. Gift med Marina Jöransdotter Stengafvel i hennes 1:a gifte [gift 2:o 1617-03-23 på Bjursnäs (SH liber caus. vol. 118, p. 2 (O. A.).) med Sven Olofsson Lilliesparre (al Fylleskog, nr 44), död 1642], död 1666 och begraven i Björnlunda kyrka, dotter av Jöran Sigfridsson till Bjursnäs, som adlades av konung Johan III (ej introducerad) och Bengta Andersdotter till Dilla.Arvid, död 1630. Se Tab. 3.Truls. Fogde. Död 1656. Se Tab. 5.Malin, död 1641-02-26 på Marensholm i Agunnaryds socken, Kronobergs län. Gift före 1614 med ståthållaren och häradshövdingen Nils Pedersson Siöblad, nr 75, död 1645.Kerstin, levde 1619 men död före 1636. Hon kallas »fru till Sillevik» i Askeryds socken, Jönköpings län och hade varit gift (före 1614) med en frälseman.Carin, levde 1619, men var död 1636. Gift före 1614 med befallningsmannen Gulbrand Olofsson, adlad Årrhane, nr 309.Märta, död 1633. Gift 1592 med fogden i Västbo Nils Bosson i Stensnäs, som levde ännu 1627. De voro föräldrar till Göran Nilsson Falk, adlad Gyllenfalk, nr 346.Ingeborg, död 1646. Gift före 1599 i Danmark med Matts Persson till Värla (kallas även Matts Bagge till Åhus) (G. H. civilmål 1636 (H. F.).).Margareta. Var gift 1615 med frälsemannen Knut Bengtsson (lilja) till Åsunda [Medd, av friherre Karl Raab, Piksborg.]. | Arvidsson Kåse, Peder (I32800)
|
| 5372 | Peder Axelsson, till Härlöv samt Bjäresjöholm i Bjäresjö socken, Malmöhus län. Nämnes 1370-1371 vid förlikningen med hansestäderna. Inlöste 1371 Ellinge och Danstorp, som Niels Jonsen i Torp hade i pant av Ulf Aagesen (Tott). Var död 1376-04-25. Gift med Juliane Grubbe i hennes 1:a gifte (gift 2:o med Claus Serlin till Rerslev, i hans 1:a gifte, levde 1428), dotter av riddaren Peder Grubbe och Ingeborg Saxesdotter (Ulfsax). Hon gav 1376 gods till Lunds domkyrka för sin första makes själagift. | Axelsson Tott till Härlöv, Peder (I37575)
|
| 5373 | Peder Christersson Siöblad (son av Christer Larsson, Tab. 1), till Flättna samt Hinsekind i Värnamo socken, Jönköpings län, som han erhöll genom sitt första gifte, och Gemmatorp i Lekaryds socken, Kronobergs län, som han återbördade 1562, sedan det 1546 pantsatts till konung Gustaf av hans svåger Torkel Andersson till Hinsekind. Född på 1530-talet. Kallade sig (RHDn.) i en skrivelse till utv. Konung Erik »en fattig ung kar». Bytte gods med konung Gustaf (KA, gamla byten, akt 181 (OA).) 1560-07-08. Underskrev adelns trohetsförsäkran till konung Erik och hans arvingar 1561 och ordningen för vapentjänsten 1562 (Hra.). Hövidsman för den nyuppsatta Nyköpingsfänikan av Södermanlands knektar 1561. Beordrades personligen till Stockholm 1562 (Lsr.). Överfördes jämte regementet till Tyskland för att avhämta konung Eriks hessiska brud 1563 (Lsr.). Hövidsman i Småland under nordiska sjuårskriget och försvarade tappert Sunnerbo mot danske fältherren Rantzau 1566. Anbefalldes 1567-05-19 att med sina sörmlandsknektar skyndsamt begiva sig till Stockholm (Lsr.). I slottsloven på Kalmar (Sh.) 1568-11-27. Lagman på Öland 1569 (Sh.). Upptages i registret över Sveriges adel 1586 (Hra.). Bevistade riksdagen i Stockholm 1590 och underskrev ständernas förnyelse och förklaring av arvsföreningen (Hra.). Hövidsman på Västerås slott 1598 och sändes 1598, såsom trogen anhängare av hertig Carl, jämte sin styvson Carl Carlsson Gyllenhielm att stilla det i Uppland till förmån för konung Sigismund utbrutna »bullret». Ståthållare på Nyköpings slott 1602 och 1603. Död före (RHD.) 1604-02-29. Gift 1:o (RHD.) före 1557-08-08 med Anna Andersdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1550-06-15 på Rönnäs med Olof Galle den yngre till Tannåker och Marsholm) (RHD.). Levde ännu 1582 (RHD.), dotter av lagmannen Anders Andersson till Hinsekind. Gift 2:o 1594-11-09 på Flättna (RHD.) med Karin Nilsdotter i hennes 3:e gifte (först älskarinna till hertig Carl och moder till riksrådet friherre Carl Carlsson Gyllenhielm, nr 7, född 1574, död 1650. Gift 1:o 1578 med hertigens kammartjänare Gustaf Andersson. Gift 2:o med drottning Catharina Stenbocks livmedikus Detlof Remmer) (SK.), född omkring 1551, död i slutet av 1603 eller början av 1604, kort efter mannen (arvskifte efter båda makarna hölls 1604-04-10 i Nyköping) (KA, Adeln och dess gods (OA)), dotter av kyrkoherden i Östra Husby pastorat av Linköpings stift Nikolaus Andreæ och Karin Hansdotter.Barn:1. Christina. Gift med Matts Kafle (nr 70), död 1575.1. Nils. Ståthållare och domhavande. Död 1645. Se Tab. 3.1. Christer. Se Tab. 10.1. Märta. Gift med knekthövidsmannen Arvid Bröms (nr 161), som levde 1593.1. Elin. Gift med hovjunkaren Eggert Stake, nr 110, död 1593.1. Gunilla. Gift med häradshövdingen Anders Grijs, adlad Grijs (nr 192), född 1587.2. Maria, död efter föräldrarna, men före 1604-04-10 [(KA, Adeln och dess gods (OA)] | Kristersson Siöblad, Peder (I32798)
|
| 5374 | Peder Fleming. Riddare. Omtalas i handlingar i Danmark 1366. Inkom till Sverige med konung Erik av Pommern. Levde ännu 1406. Ligger jämte sin fru begraven i Gråbrödraklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm. Gift med Christina. Deras son Klaus Fleming gav 1424-05-12 hundra mark till klostret lör upprätthållandet av en evig mässa för sina föräldrars, sin. egen och sin hustrus samt sina bröders, Magnus och Jens, själar.Barn:Magnus. Riddare. Död 1414 och begraven på samma ställe som föräldrarna.Jens. Riddare och riksråd. Död 1395. Se tab 2.Klaus. Riddare och konung Eriks av Pommern råd och lagman. Se tab 3.Herman. Riddare och konung Eriks av Pommern hovmästare. Levde ännu 1407. Han blev stamfader för en i Danmark bosatt gren av ätten, som utdog 1544. | Klasson Fleming, Peder (I51205)
|
| 5375 | Peder Gudmundsson, adlad Strömberg, (son till handels- och rådmannen, borgmästaren i Jönköping Gudmund Svensson), född omkr 1575 i Jönköping; borgmästare i Jönköping och riksdagsman; adlad 1646-10-07, men adelskapet tillföll endast barnen i andra giftet; † 1655-08-11 på Ryhov, Ljungarums sn. Gift 1:o 1604-01-08 i Jönköping med Anna Månsdotter, dotter till den betydande borgmästaren i Jönköping Måns Jönsson och Brita Nilsdotter. 2:o 1632-08-12 på Runstorp i Kimstads sn med Catharina Törnsköld, dotter till assessorn Peder Andersson, adlad Törnsköld och hans 1:a fru Brita Clemetsdotter.Barn 1:o:Måns Pedersson, född 1606 i Jönköping; skolaris i Jönköping och Växjö; student i Uppsala 1627; † 1628-05-23 (nyss fyllda 22 år), begr i domkyrkan.Jöns Pedersson Brattman, adlad Strömberg; rådman och postmästare. † 1669. Se adliga ätten Strömberg.Gudmund Pedersson, rådman; † 1642. Se Tab 2Ingeborg Pedersdotter, † trol i mars 1694. Gift 1:o med köpmannen Magnus Svensson Fabricius i Jönköping. 2:o 1652-11-21 i Tyska fs, Stockholm med Georg Putenssen, i hans 2:a äktenskap, † 1659 och begr 10/4 i Tyska fs.Helena Pedersdotter, född 1611, † före 1692-10-14. Gift med kyrkoherden i Munktorps pastorat Georgius Gudmundi Dwan, † 1647.Kerstin Pedersdotter, † före 1692-10-14. Gift 1:o med häradsfogden i Sunnerbo härad Gudmund Andersson, † 1641-02-??. 2:o med advokaten Elias Kelvitius, från Stockholm.Estrid Pedersdotter (Strömberg?), född omkr 1634-1635, † efter 1665-08-17. Gift med assessorn David Foughman, † 1665-08-17 i Jönköping (källa: Göta hovrätts kalendarium).Brita Pedersdotter. Gift 1:o med bokhållaren i Halland Peder Hansson Berg, † före 1654; 2:o efter 1654 med överstelöjtnanten Georg Ogilwie d ä, i hans 2:a äktenskap, † omkr 1663. (Ebbe Ombäck, Släkthistoriskt forum 3/2002 s 18)Elin (Helena) Pedersdotter. Gift med kontraktsprosten och kyrkoherden i Munktorp Georg Gudmundi Dwan, född 1605, † 1647.Anna Katarina Pedersdotter, † 1686-11-28 i Jönköping (Pontus Möller, rättelse i SoH 1994/2). Gift med borgmästaren i Jönköping Alexander Haijock, född 1622-03-25, † 1681-12-04.Barn 2:o:Brita Sofia Strömberg, † 1708-06-09 på Gärahov. Gift med generalmajoren Christoffer von Günthersberch.Peder Strömberg, student i Uppsala 1650-07-004; † 1655.Anna Vendla Strömberg, † 1666-09-03 (källa: Smol Upps:II s.379; SoH:1994 s226ff). Gift med generallöjtnanten Israel Isaksson, adlad Ridderhielm. | Gudmundsson Strömberg (till Nydala), Peder (I92915)
|
| 5376 | Peder Jönsson (son till Jöns Erlandsson) uppges ha bott i Böjeryd i Gryteryds sn i Västbo härad i Småland eller i ”Nessie”. Han hade sönerna Jöns, Olof och Bengt samt dottern Kadrin. | Jönsson (Liljesparre), Peder (I103518)
|
| 5377 | Peder Kåse, till Yhylte, nu Öjhult i Pjätteryds socken, Kronobergs län. Denna ättens stamgård var enligt uppgift 1689 ett uråldrigt säteri (Kammarkoll. arkiv ank. brev 1689 från häradshövdingen Hans Berghman (medd. av O. A.). | N (till Öjhult), Peder (I32814)
|
| 5378 | Peder Magnusson Brahe, (kallade sig själv Bragde) omtalad första gången 1482 och död mellan 1505 och 1508, son till Magnus Laurensson och Johanna Torkildsdotter Brahe, född i danska Halland, stamfader för den svenska grenen av Braheätten. Peder antog således moderns släktnamn. Peder ärvde gården Tärnö i Oppunda härad av sin barnlöse styvfar Knut Karlsson (Örnefot) till Tärnö. Peder gifte sig 1481 med Öllegård Turesdotter.Peder Magnusson var verksam som häradshövding i Oppunda härad i Södermanland, mellan åren 1482 och 1487, sannolikt uppbar han ämbetet ännu längre. År 1487 titulerades han väpnare, vilket än mer underströk hans höga samhällsposition. | Magnusson Brahe till Tärna, Peder (I39131)
|
| 5379 | Peder Magnusson, till Tärna, upptog mödernenamnet Brahe. Var häradshövding i Oppunda härad i Södermanlands län 14821487 och väpnare 1487. Bevistade riksmötet 1499, då rådet och ständerna korade prins Kristian till konung i Sverige efter fadern. Levde 1505-01-04 men var (Bbl.) död 1508-06-28. Gift 1:o senast 1481 (Bbl.) med Öllegård Turesdotter, som levde (Bbl.) 1495-05-12, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Västergötland Ture Jönsson (Svarte Skåning) till Åkerö, som i vapnet förde en båt med drakhuvuden, och Birgitta Henriksdotter (Snakenborg). Gift 2:o kort före 1505-01-04 med Cecilia Månsdotter, levde änka 1514-10-04, arvet efter henne skiftades 1528, dotter av riddaren och riksrådet Magnus Stensson Gren till Tidö och hans 2:a fru Gertrud Narvesdotter.Barn:1. Joakim Brahe. Död 1520. Se Tab. 2.1. Johanna Pedersdotter. Gift med danske väpnaren Gregers Jepsen Ulfstand, i hans 2:a gifte (gift 1:o med Else Torbernsdotter Bille, död före 1507, dotter av danske riksrådet Torbern Bille och hans 2:a fru Sidsel Ovesdotter Lunge). | Magnusson Brahe till Tärna, Peder (I39131)
|
| 5380 | Peder Månsson Duse, till Hultsvik och Dolby, häda i Korsberga socken, Jönköpings län, till vilka gårdar han skrev sig 1563 (Ht XV, s. 332.). Var häradshövding i Norrvidinge härad i Småland 15371550 (G. Berg, Den inre statsförvaltningens historia under konung Gustaf I.) och närvarande vid vapensyner med Smålandsfrälset 1530, 1535 och 1537 (GIr.) samt mönstringen 1563 (Hh III.). Underskrev jämte (brodern?) Måns Duse riksdagsbeslutet 1560 (Hra.). Död före 1572. (Db för Östra härad (H. F.).) Gift med Ingrid Larsdotter, död före 1565, dotter av Lasse Abjörnsson (gamla Lilliesparresläkten, som i vapnet förde en avbruten bjälke med två halva liljor) och Cecilia Mattsdotter (Vinstorpa-ätt).Bengt. Se Tab. 2.Estrid. (Medd. av assessor O. Adelborg nr Svea Hofrätts liber caus. vol. 19.)Cecilia. Gift 1:o med Jon Svensson, till Björnaskog, som i vapnet förde en halv hjort, levde 1569. Gift 2:o före 1572 med Måns Nilsson till Björnaskog [Fs].Ingeborg. (Medd. av assessor O. Adelborg nr Svea Hofrätts liber caus. vol. 19.) | Månsson Duse, Peder (I51154)
|
| 5381 | Peder Månsson, adlad Lood, till Hjelmsänga. Var fänrik vid Smålands ryttare 1606 (KrAB.) och löjtnant vid Smålands ryttare 1612-02-00 (Hk.). Adlad 1617-06-22 (introducerad 1627 under nr 129, vilket sedan ändrades till 157). Ryttmästare 1622-06-00 (Hk.)och kvarstod som sådan senast 1629 (Hk.). I slottsloven på Jönköpings slott 1633-01-05. Underståthållare på Jönköpings slott (Jönköpings stads historia III, s. 25.) 1633-05-291638-04-02. Deltog ej i 1640 års riksdag på grund av sjukdom (Ridd. o. Ad. protokoll 1640.). Död 1647 och begraven i Rydaholms kyrka. Köpte Barnagärde i Rydaholms socken, 1624 av Arvid Kåse och Skärsjö i Skepperstads socken, Jönköpings län 1625 (Db för Östbo härad (H. F.).). Nedanstående söner erhöllo genom kunglig brev 1651-04-22 under Norrköpings besluts villkor åtskilliga hemman i Rydaholms socken, vilka fadern innehaft i sin livstid.' Gift före 1614 med Anna Kåse, som levde ännu 1663, dotter av Truls Kåse, nr 139, och hans 1:a fru Brita Bagge (af Berga, nr 118).Barn:Johan. Major. Död 1675. Se Tab. 2.Gustaf. Major. Död 1656. Se Tab. 3.Sten. Ryttmästare. Se Tab. 7.Erik. Överste. Död 1677. Se Tab. 8.Christer. Ryttmästare. Död 1668. Se Tab. 11.Per. Var löjtnant vid Smålands kavalleriregemente 1639. Stupade i fält före 1641.Axel, levde 1651-04-22. Stupade i fält före 1674.Magnus, levde 1651-04-22. Stupade i fält före 1674.Tre söner, ej till namnen kända, stupade såsom officerare i Tyskland före 1651.Maria, död före 1664. Gift med överstelöjtnanten Per Lennartsson Ulfsax, nr 107, i hans 1:a gifte.Margareta. Gift med majoren i svensk tjänst Patrik Monpenne, född 1616 i Skottland, död 1699-09-10 på Lilla Hult i Åseda socken, Kronobergs län.?Brita, »välboren fru», död 1654-08-24 i Marbäcks socken, Jönköpings län. | Månsson Lood, Peder (I51105)
|
| 5382 | Peder Nilsson (son av Nils Gregersson, Tab. 1), till Hov i Hällstads socken Älvsborgs län samt Säby i Vings socken Älvsborgs län, vilket han erhöll genom sitt gifte. Gift med Ingrid Gunnarsdotter Gylta, ?dotter av Gunnar Gylta, till Påtorp, och Märta Bragde.Barn:Anders Persson. Häradshövding. Levde 1493. Se Tab. 18. | Nilsson Stierna, Peder (I32824)
|
| 5383 | Peder Ottosen finns 1640 skriven för en gård i Katslösa. År 1672 återfinnes han i N.Villie och 1676 i S.Villie. Han kan möjligen vara son till den Otto Hindricksen som fanns i Katslösa 1620, 1634 och 1640 (mantalslängder o jordeböcker).Finns en Per Ottesson i Villie står som ligger för döden 1675 års mtl | Ottesen, Peder (I1678)
|
| 5384 | PEHR, född i Trunderup den 28 april af föräldrar Olof Jönsson och Sissa Christophersdotter, christnat den 2 maj. Testes: Anders Jönsson, Anders Bad, Agetta Nils Jöns, Bengta Anders Åges bar barnet. | Olsson, Per (I191)
|
| 5385 | Per Andersson och hans hustru ankom till ett gathus på Varmlösa 12 år1811, de hade då senast vistats i Katslösa. I Varmlösa föddes 1812första barnet, sonen Nils, och endast några år senare flyttade familjentill Norra Vallösa 3 där Per står skriven som kronoåbo. | Andersson, Per (I58)
|
| 5386 | Per Andersson var född och uppvuxen på Rynge nummer 3 och blev själv, c:a 1708, åbo på nummer 1 i samma by. I kyrkböckerna kallas han vid flera tillfällen "den ärlige dannemannen i Rynge", varför man får förmoda att han åtnjöt ett allmänt gott anseende i bygden. Han förekommer i Helmer Frennings släktredogörelse i Släkt & Hävd 1972 del 1-3. Frenning nämner ej om Per Andersson ingått ett andra äktenskap, vilket måste ha varit fallet eftersom sonen Mårten var född 1723 och skulle Agnes Andersdotter ha varit över 50 år. Icke desto mindre styrker Sjörups födelsebok uppgiften om att Per Andersson i Rynge fick en son detta år - moderns namn nämns däremot ej. En tänkbar förklaring hade kunnat vara att P.A. blivit änkling och gift om sig med en yngre kvinna. Men så var icke fallet, ty även Agnes Andersdotters död år 1756 verifieras av samma kyrkbok och här anges hennes ålder vara 84 år. Den enda möjliga förklaringen hittar vi således här, med största säkerhet är denna ålder felaktig. Om den som skrivit kyrkboken till exempel skrivit fel på siffrorna 7 och 8 blir hela saken plötsligt både tänkbar och möjlig. Värt att notera är att det också i det närbelägna Kadesjö (i Katslösa församling) fanns en familj där fadern hette Per Andersson | Andersson, Per (I2890)
|
| 5387 | Per Jönsson Hammar, adlad Stålhammar, till Hultsvik i Korsberga socken samt Stensjö och Svenarum, båda i Svenarums socken (alla tre i Jönköpings län). Född 1613-05-00 (enl. inskriptionen på vapenskölden, men 1616-10-02 enl. Svenarums sockens dödbok) på Angved. Först vallgosse hos sin fader, sedan trosspojke hos kaptenen Casper Witte. Ryttare vid Smålands kavalleriregemente 1633. Kvartermästare därst. 1640. Korpral 1644. Kornett 1650. Adlad s. å. 30/8 (introd. s. å. under nr 476, vilket sedan ändrats till 496). Löjtnant 1656. Ryttmästare 1657. Major 1663-06-02. Överste för regementet 1677-03-06. Avsked 1692-08-20. Död 1701-01-08 på Hultsvik och begraven s. å. 30/4 i Eksjö. Hans vapen, som har varit uppsatt i Korsberga kyrka, finnes numera på Salshult i Stenberga socken, Jönköpings län. 'Han gick vall med sin faders getter, till dess han var 10 eller 12 år gammal, då han som trosspojke kom till sin sedermera blivande svärfader, kapten Witte på Stensjö och Svenarum, hos vilken han var i tio år. Tjänade sig sedan med utmärkt tapperhet och beröm upp från gemen till överste vid småländska kavalleriregementet, vilket han i femton år med heder kommenderade och först vid 80 års ålder lämnade, då, vid generalmönstringen i Staby, han hade på samma regemente tvenne söner, av vilka den ene var ryttmästare och den andre löjtnant, samt en sonson, vilken red såsom ryttare. Hans porträtt, målat av Ehrenstrahl, finnes på Gripsholm.' Gift 1:o 1644-09-00 med Susanna von Witten af Stensjö, död 1645-07-07 efter barnsäng och begraven i föräldrarnas grav på Svenarums kyrkogård, där likväl på gravstenen hennes dödsår är felaktigt utsatt till 1655. Dotter av kaptenen Casper Witte, adlad von Witten af Stensjö, nr 450, och Anna von Rasfelt. Gift 2:o 1647-07-18 med Anna Skytte, död 1692-12-07, dotter av Johan Nilsson (Skytte) och Brita Rosenquist af Åkershult, nr 164.Barn:1. Casper, född 1645-06-05. Musketerare vid Kronobergs regemente 1657. Korpral därst. s. å. Kvartermästare 1660. Volontär vid livgardet 1662. Fältväbel därst. 1664. Löjtnant vid Jönköpings regemente 1667-04-24. Kapten därst. 1677. Ryttmästare vid livregementet till häst 1678-12-09. Major vid Hauenschildts regemente i Riga (Österbottens regemente) 1679-10-16. Överstelöjtnant därst. 1700-04-30. Avsked 1703-04-08. Död barnlös 1707-04-08 på Gisshult i Norra Solberga socken, Jönköpings län. Gift med Agneta Dachsberg, född 1644, död 1724-04-26 på Ekholmen i Norra Solberga socken, dotter av översten David Dach, adlad Dachsberg, nr 260, och hans 1:a fru Regina von Kanten.2. Brita, född 1648-05-22, levde 1706-08-01. Gift med regementskvartermästaren Magnus Svensson Spak, adlad Gyllentorner, nr 941, död 1707.2. Susanna, född 1649-12-16, död 1695-11-25 på Norrhult i Svenarums socken. Gift med sin faders svågers son, översten Erik Hillebard, nr 629, född 1646, död 1716.2. Johan, född 1653. Överstelöjtnant. Död 1711. Se tab 2.2. Carl, född 1655. Ryttmästare. Död 1702. Se tab 4.2. Jon, född 1659. Överstelöjtnant. Död 1708. Se tab 41.2. Gabriel, född 1662-10-13 i Svenarums socken, död s. å. 20/12.2. Anna Beata, född 1667-06-03 i Svenarums socken, död 1670-06-30 och begraven s. å. 2/10 i Korsberga kyrka.2. Anna Beata, död 1695-06-19 på Stensjö och begraven 1696-01-05. | Jönsson Hammar, Per (I51099)
|
| 5388 | Per Trulsson övertog föräldragården, nummer 22 i Ö.Vemmenhög, efter fadern. I 1696 års jordebok återfinnes följande mycket korta notering för 22:an: "Trulls Larsson, nu Per Trullsson". Ungefär vid denna tid tycks således ägarskiftet ha ägt rum. Denne P.T. och hela hans släkt finns i målande ordalag beskriven i ättlingen Johannes Hellners memoarer. J.Hellner var född 1866 och blev med tiden bl.a. statsråd men innehade en mängd poster som förtroendevald. Han var bl.a. dir. i Svenska trävaruexportföreningen, i Svenska vattenkraftsföreningen, i Tobaksmonopolet mm. I sina memoarer skriver alltså denne Hellner under kapitlet "Släkten och hemmet 1866-1879" om sina förfäder och nämner då Per Trulsson och massor av hans ättlingar: "Släktgården i Östra Vemmenhög var hemmanet nr. 22, ett halvt mantal. Vid tiden för Roskildefreden 1658 var detta ett så kallat kanikhemman, det vill säga anslaget till domkyrkan i Lund. År 1680 reducerades hemmanet från den store jorduppköparen greve Gustaf otto Stenbock och fick karaktär av rusthållshemman. Genom ett av kammarkollegiet utfärdat brev av 18 december 1761 förvandlades jorden till skattehemman, det vill säga med äganderätt för åbon. Av byggnaderna på hemmanet nr. 22 som åtminstone under 1800-talet kallades Toftebo, finnes ingenting kvar. På hemmanets jord ligger numera sex gårdar och ett ålderdomshem. Äldste kände medlem av släkten på fädernet är Truls Larsson, vilken år 1661 var bosatt på kanikhemmanet i Östra Vemmenhög. En son, Lars Trulsson, förekommer i jordeböckerna från 1671 och övertager hemmanet efter faderns död, vilken inträffade omkring 1685. Lars Trulsson avled snart och efterträddes på hemmanet av brodern, Per Trulsson, vilken tidigare, i mantalslängderna på 1680-talet, redovisats som boende på en gatutomt, det vill säga ett område som icke satts i mantal. När jag var pojke brukade min farfar om jularna komma och hälsa på mina föräldrar i Svedala. Under kvällarna voro farfar och jag ofta hänvisade till varandras sällskap och roade oss med att "dra tavl". Det var ett spel, som var lätt att ordna med små resurser. Under spelet brukade farfar berätta för mig vad han hört av sin far om vår säkt, något som jag var mycket intresserad av. Så långt farfars kunskap nådde tillbaka, hade förfäderna varit hemmansägare i Vemmenhögs härad. Farfars far hette Jacob Hansson, dennes far Hans Trulsson och dennes farfar Per Trulsson. Mellan de bägge senare måste alltså hava funnits en Truls Persson, men om denne visste farfar ingenting. Att han kände Per Trulssons namn berodde på en släkttradition om en bragd, som Per Trulsson utfört under snapphanekriget. Ett parti snapphanar hade huserat i Östra Vemmenhög, där Per Trulsson hade sitt hemman, och Per Trulsson hade med en pålyxa slagit ihjäl tolv snapphanar. Han hade sedan lagt liken på en vagn och kört dem till Lilla Bedinge och sänkt dem i sjön. Pålyxan hade bevarats i släkten i flera generationer och farfar hade i sin barndom sett den i sin fars gård, men sedan hade den på obekant sätt kommit bort. Per Trulsson skulle ha varit en jättestark man och styrkan hade gått i arv till hans avkomlingar. Per Trulsson skulle alltså ha varit i sin mannaålder på 1670-talet. Dennes sonsons sonson Hans Jacobsson, min farfar, var född något av de sista åren på 1700-talet, om jag minns rätt var det 1798. Släkthemmanet i Östra Vemmenhög var förmodligen ett bra hemman. Min farfar var ende sonen till Jacob Hansson och ärvde alltså gården. Han gifte sig med Elna Sörensdotter, som var en förmögen bonddotter av en vitt utgrenad släkt, i vilken namnet Sören var vanligt. Farfar hade alltså väl förspänt, men ändå gick det utför för honom. Han hade såsom enda sonen ej blivit hållen till arbete i sin ungdom och även sedan han blivit gift, ville han ej arbeta på sin gård, utan höll mest till på krogen. Därtill var hans hustru sjuklig. Följden var att han efter en del år fick gå ifrån fädernegården. Han köpte då istället en mindre gård i Lilla Bedinge, men som han fortfarande vanskötte sitt arbete, slutade det med att han fick gå ifrån även denna gård. Sedan fick han försörja sig med att taga tjänst hos andra." Bouppteckning efter Per Trulsson förrättades den 14/2 1713 (nr. 20). Hemmet verkar ha varit märkligt mediokert, utan minsta tecken på lyx eller flärd. Bland lösöret nämns: "1 kopparkiettel, 1 mässingskiettel, 1 järnkakellugn, 1 sågh, 1 nafwer, 1 wedöxe, 1 bred wedöxe. TRÄWAHROR: 1 ekekiste, 1 ståndtunna, 1 wråskåp, 1 bakstohll, 1 baketrugh, 1 kierne, 1 spand, 1 bryggekarr, 1 handqwarn, 1 furusäng, 2 spinneråcke 1 wagn med dess behör, 3 släär. OXER OCH KOOR: 1 gammal brunstiernat oxe, 1 swart gielen koo. HÄSTER OCH STOO: 1 swartbläset häst 8 åhr gammal, 1 rödbläset, 1 rödbläset fölija 4 åhr och 1 swartstiärnet föll" Per Trulsson förekommer i Vemmenhögs härads domböcker åtminstone den 30/10 1727 samt 5/2 1730, detta oaktat att han då var död sedan många år. Målet 1727 handlar om en skuld som Per Trulsson i livstiden haft till handelsmannen Testrup i Ystad. Dennes sterbhus hade nu instämt Per Trulssons son Truls angående denna skuld, på 30 daler silvermynt. Truls framhöll "att hans fader afgådt uti fattigdom och at inga penningar woro at tillgå". Faderns bouppteckning uppvisades som ett bevis på denna fattigdom och sonen Truls framhöll även att boet varit så fattigt att han själv inte fått ärva något!! I utslaget i målet står att läsa att Truls Persson helt friades från betalningsansvar "men will han till sin salige Faders Heder betala den samma, såsom han skall redan något derpå betalt, kan Häradsrätten honom icke förwägra". | Trulsen, Per (I197)
|
| 5389 | Per Tufvesson Ek var i Katslösa skriven för ett så kallat rotehus, detta eftersom han var rotesoldat. Det var också under sin tjänstgöring som sådan som han slutade sina dagar, närmare bestämt i det beramade kriget mot Napoleon. Bouppteckning efter Per Ek förrättades visserligen, men inte förrän den 9/3 1816. Här står att läsa:"År 1816 den 9:e mars hölt bouppteckning efter rotesoldaten Pehr Tufvasson Ek, som under sist öfwerståndna Tyska Fälttåget i staden Lybeck med döden afgådt.""Per Tufvesson var utom att han var åbo, rotesoldat först i Herrestads kompani mönstring23/9 1812 Tågarp mönstring mars 1813 Karlskrona. Längd 5 fot 6 tum. Soldat Herrestad kompani nr. 11. Rote Katslösa. Deltog i fälttågen i Tyskland och Norge 1813-1815 (nr. 7 vidkompaniet). | Tufvesson Ek, Per (I46)
|
| 5390 | PER, född i Örsjö den 14 december, parentes Lars Mattsson och Gunnel Jönsdotter svärmoderen Ingri Jöns Pehrs från Hunnestad bar barnet till dopet den 16 ejusdem. Testes: Anders Persson, Anders Jönsson, drängen Anders Persson, Sidsa Pehr Tufves, Ellna Bengtsdotter, pigan Karna Jönsdotter, jordequinnan var Estred Anders Nils. | Larsson, Per (I862)
|
| 5391 | Pers hustru död av kräftan 58 år gl. | Nilsdotter, Ingeborg (I42970)
|
| 5392 | Peter (Bonde). Känd endast till namnet.Barn:Tord Bonde. Riksråd och riddare. Se Tab. 2.Erengisle Petersson. Väpnare. Se Tab. 10. | Öjarsson Bonde, Peter (I37599)
|
| 5393 | Peter Bursie, född 1575 i Skottland; nämns första gången i Älvsborgs lösen 1617; handlande, rådman i Jönköping, valdes 1635 till stadens riksdagsman, blev Jönköpings förste postmästare 1636; † 1645-07-12 i Jönköping. (apotekaren Kilian Treutiger var förmyndare för sal Peter Bursies arvingar, Thomas, Catharina, Petter och Johan Bursie, vilka han i en inlaga kallade "sina svågrar och f d pupiller". I Jönköpings rådhusrätts protokoll 1643-03-22 står det: "vilket gods Petter Bursie i sin välmakt nästförleden tjugonde dag tillsade Hans Makelers fordom tjänare Sander Hoik att anamma uti betalning på Makalerens vägnar, som förbemält är, och beropade sig på Petter Bursies broder Jan Bursie samt Petter Bursies styvson Jacob Styffwert och Sander Hoik som sådant av Petter Bursie då hörde"). Gift 1:o (källa: Jönköpings mantalslängd 1640-03-10 samt Gbg RR 16.8.1636: ”H Anthoni Knipe contra Peter Bursie; Cläger fordert von Beklagten als Eheli-chen Vormundt (=förmyndare) sal Thomas Stuwers (hinter-el) nachgelassener Wittiben, laut Rechnung, der Summa 22 RD. Beklagter antwortet, dass seine frawe Ihm berichtet, dass solches bezahlt und Cläger Ihr pro resto schuldig bleibt.”) med Margareta Pedersdotter, i hennes 2:a äktenskap (gift 1:o med rådmannen Thomas Styffwert (Stuart), † trol mellan 1640-03-10 och 1641-09-30 (källa: Jönköpings Hospitals räkenskaper, där Peter Bursie har betalt testamentspengar) 2:o omkring 1641 med Elin Eriksdotter, i hennes 3:e äktenskap (gift 1:o med borgmästaren och rådmannen Törne Andersson, som uppges salig 1637-10-05 i Jönköpings dombok), uppges salig 1643-04-10 (källa: Jönköpings dombok).Barn 1:o: (ordningsföljden osäker)Margareta Bursie. Gift med kaptenen George Livingstone, född 1604 i Krycksridy, Skottland, † 1667-05-03 i Forserums sn. (parets son, överstelöjtnanten Thomas Livingstone, adlades Liwensten).Hans Bursie, rådman och faktor i Jönköping; † 1666. Gift med Maria (syster till Margareta Stormhatt.Thomas Bursie, rådman, borgmästare; † 1684. Se Tab 2.Catharina Bursie.Peter Bursie, löjtnant.Johan Bursie, handlande; † 1688. Se Tab 3. | Bursie, Peter (I92911)
|
| 5394 | Peter Jonsson (son av Jon, Tab. 1). Bytte jord med Riseberga kloster 1314-07-13. Bevistade såsom väpnare och konung Magni råd rådsmötet i Telge 1322-06-04. En av underhandlarna med Ryssland 1323-08-12. Omtalas som fogde på Viborg 1324-05-27-1336-09-30 och vistades där ännu 1339 (Sv:es traktater.). Blev riddare vid konung Magnus' kröning 1336-07-21. Nämnes i handlingarna senast 1342. Peter Jonsson, som även kallas Petrus Haak och Peter Bonde, ägde jordagods i Värend och Östergötland och var måhända dessutom ägare av Flishult i Näsby socken Jönköpings län, ehuru detta ej omnämnes i handlingarna. På vad sätt han var besläktad med väpnaren Elof Bengtsson (vingad pil eller flygande skäkta), till Svanvik, som 1324-05-27 kallar honom sin "gener", är okänt. Sannolikt gift med Kristina Hemmingsdotter i hennes 1:a gifte [gift 2:o senast 1351 med väpnaren Jöns Brudsson (lejonansikte)], dotter av väpnaren Hemming Tanne.Barn:? Jon Petersson. Väpnare. Se Tab. 4. | Jonsson Bååt, Peder (I37429)
|
| 5395 | Peter Ragvaldsson gäldar sin faders, Ragvald Eringislassons, skuld till Nydala kloster genom att till klostret avträda sina fädernegods "Holmakra och Sigwadzthorp" i Hylletofta socken samt en kalk, som tillhört hans fader. Hjelmseryds kyrka den 9 mars 1393. (or. perg. RA 0101) | Ragvaldsson Puke, Peter (I92444)
|
| 5396 | Peter Ryning och Magnus Gren på deras hustrus vägnar samt Knut Sture skiftar med jungfru Katarina Karlsdotter arv efter fru Eliane, herr Magnus Stures avlidna änka, samt gods på Askö, som de ärvt efter hustru Märitta, Karl Stures avlidna änka.Gods i Östra Eds, Sjöås, Åseda, Stödsboda, Mörlunda, Södra Möckleby, Tolgs, Eke [nu Dädesjö], Värend och Ingatorps socknar. För specificerad arvsfördelning se registerkortet. Kalmar den 20 maj 1429. (or. perg. RA 0101) | Arvidsdotter, Eliane (I92466)
|
| 5397 | PETTER, född i Norra Villie den 27 november, parentes Jöns Löfgren och Else Dahlbeck, döpt den 4 december, Elisabeth Johan Falcks från Willie bar barnet. Test: Petter Mårtensson, Esbiörn Mårtensson, Boel Larsdotter. | Jönsson, Petter (I501)
|
| 5398 | PETTER, född i Norra Villie den 6 augusti, parentes: skomakaren Jöns Löfgren och Else Dahlbeck, jungfrun Analisa Wernström från Rydsgård bar barnet till dopet den 11 augusti. Testes: Petter Thomasson, Esbiörn Högstedt, Gunnela Pehr Nills och jordequinnan war Ellna Lars Hans. | Jönsson, Petter (I480)
|
| 5399 | Petter, född i Södra Villie den 6 augusti, föräldrar: Joen Pehrsson och Marna Pettersdotter, jordeqvinnan Bengta Bengt Lars bar barnet till dopet den 9 ejusdem. Testes: Rasmus Andersson, Pehr Asmundsson i Vallösa, drängen Helje Pettersson ifrån Rynge, pigan Ellna Larsdotter. | Joensson, Petter (I1326)
|
| 5400 | Pingstdagen den 15 may blefvo Hans Lars barn af Stora Pärstorp LARS christnadtFaddrar: Nels Persson, hans tjänstedräng aff Dummenstorp, Trulses hustru i Påholt. | Hansson, Lars (I2327)
|