.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 5,601 till 5,650 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 5601 | til Sørum (Sørum, Akershus A.), fik 1373 af hr. Knut Algutsson kvittering for alt regnskab, som denne var ham skyldig på hans faders vegne, og oplod hr. Knut ham sit gods Wæmsø og Mulathorp, kaldes 1381 ridder (!) og nævnes blandt den mest ansete norske adel, da kong Olaf var i Norge, købte 1382 gods i Sundals herred, beseglede 1388 den norske udvælgelse af dronning Margrethe i Oslo og fører stjernen, beseglede 1395 forliget på Lindholm, var 1397 endnu væbner, men fik sagtens ridderslaget ved Kalmar mødet samme år, da han beseglede unionstraktaten, nævnes 1399, foretog 1405 en pilgrimsrejse til Rom, hvor han vistnok døde. | Marteinsson (Sudreimsätten), Jon (I97727)
|
| 5602 | til Tirsbæk (Hatting H. | Jensen Dyre (till Tirsbäck), Lage (I97713)
|
| 5603 | til Tirsbæk, 1469 hofsinde og er vel altså næppe den "Vincencius Danus", som 1474 studerede ved universitetet i Rostock, var 1486 lensmand i Stege, beseglede 1487 hyldingen i lund, var 1497 lensmand på Ravnsborg. | Iversen Dyre (till Tirsbäck), Vincent (I97701)
|
| 5604 | til Tirsbæk, udvirkede 1433 det oven omtalte frihedsbrev for Poul Mattisen, var 1439 lensmand på Korsør, 1459 ridder og nævnes da i dagtingningen om hr. Anders Skeels sjælegave, pantsatte 1462 gods på Pjedsted Mark til Niels Pedersen (Glambek). | Jensen Dyre, Iver (I97703)
|
| 5605 | til Tostrup, gav 1421 Gods til Maribo Kloster, havde vist 1428 Trudstolpe Hovedgaard i Leie af Antvorskov Kloster, beseglede 1430 til Vitterlighed, da Evert Moltke solgte Krenkerup til Mogens Gøye, beseglede 1439, endnu Væbner, Opsigelsen til Kong Erik, var 1442 Ridder | Lauridsen Kabel (af Tostrup), Niels (I97709)
|
| 5606 | til Tybjerggaard (Tybjerg herred), Hald (Nørlyng herred), som han 1345 pantsatte og året efter solgte til hr. Niels Bugge, hvorimod han og søsteren købte Gudumlund (Fleskum herred) af Johannes Kyning, beseglede 1355 som væbner det bekendte vidne om Skagens bebyggelse, men 1360 som ridder hertug Christoffers håndfæstning, solgte 1366 sit gods på Møn til hr. Mathias Falster og 1374 gods i Englerup til fru Gertrud hr. Erik Barnumsens. | Ludvigsen Eberstein, Peder (I28832)
|
| 5607 | til Tybjerggaard, var 1307 en af arvingerne efter fru Cecilie Jonsdatter Litle til Hørningsholm, samme år rigsråd og 1311 forlover for kongen ved den med hertug Otto af Stettin sluttede kontrakt; g. m. Margrethe Jensdatter (Sjællandsfar), der 1322 som enke gav til St. Agnete Kloster i Roskilde, hvor hun havde fået sin opdragelse og undervisning, sit gods i Fugledemagle for sin, sin husbonds og sin søns sjæle. | Albertsen Eberstein, Henrik (I28839)
|
| 5608 | til Vidskølle (V. Flakkebjerg H.), gav 1360 Gods til Tjæreby Kirkes Bygning, er vel den Niels Grubbe der nævnes i Skovklosters Dødebog | Grubbe till Vittskövle, Niels (I28766)
|
| 5609 | til Østerråd, fik 1445 for tro tjeneste en del jordegods af ærkebisp Aslak Bolt, der kalder ham sin næste frænde på fædrene side, var 1450 ridder og Norges riges råd, 1453 i svensk fangenskab, hvorfra han måtte løskøbe sig, var 1445 og 1454 høvedsmand over Trøndelagen, stiftede 1454 sjælemesser for sig og sin afg. frue Philippa, var 1460 arving efter hr. Bent Harniktsen, deltog 1476 i Kalmarmødet. | Jensen Gyldenlöve, Henrik (I97719)
|
| 5610 | til Østeråd, 1485 ridder, beseglede 1489 det norske rigsråds kongevalg, 1505 høvedsmand på Vardøhus, 1506 over Tøndelagen, 1515 Norges riges hofmester, lensmand over Fosen m. m. | Henriksen Gyldenlöve, Niels (I97717)
|
| 5611 | till Abildgaard och Naes. Var ryttmästare 1571 och fick i förening med Hans Pedersen Basse Rakkestads län 1571 Beseglade hyllningen 1580. Blev ensam länsherre över hela Rakkestads län 1582 till 1585, då han sannolikt dog. | Knutsson Bildt (af Ness), Daniel (I97695)
|
| 5612 | Till Botatorp. | Andersson Slatte, Nils (I92423)
|
| 5613 | Till Djursholm i Danderyd socken och Ekenäs i Örtomta socken (Ög) samt Skedenäs, Sten Sture d.ä. sven 1500, väpnare, riksråd 1501, hövidsman på Kastelholm på Åland 1507-1514 och slottsherre på Raseborg 1515-1520, deltog i en beskickning till Ryssland 1513, häradshövding i Östkinds härad 1517, började 1520 i spetsen för Närkes allmoge en resning mot Kristian II, men inlät sig i underhandling med konungen samt blev vid Stockholms uppgivande inbegripen i den förlikning, som kom till stånd s.å. 5/9, begav sig därefter till Finland, men blev där s.å. 16/12 på konung Kristians befallning avrättad utanför Raseborgs murar. | Eskilsson Banér, Nils (I92294)
|
| 5614 | Till Eke och Karlösa, som i vapnet förde tre spetsar uppifrån. | Eline (I92317)
|
| 5615 | Till Forsa (nu Slattefors) i Landeryds socken Östergötlands län, som var hans sätesgård 15081. Väpnare. Förde 1505-03-25, då han beseglar ett brev, Slatteättens vapen med en halvt liggande halvmåne. Nämnes jämte en Bengt Slatte bland det av Svante Sture 1509 till Kalmar uppbådade frälset i det väntade kriget mot Danmark5. Häradshövding i Kind 15092. Var underhäradshövding i Åkerbo härad Östergötlands län 1518 och häradshövding i Kind 15212. Därefter häradshövding i Åkerbo. Bisittare i en konungsnämnd i Linköping6 1525-08-14. Nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset i Östergötland 1526-15306. Skulle hålla konungsräfst i Småland6 1529-10-19. Erhöll brev på häradsrätten i Gullbergs härad 1531-05-006. Sannolikt död 1532. | Nilsson Slatte, Erik (I92418)
|
| 5616 | Till Granhammar i Västra Ryd sn. samt Ornäs i Torsång sn (Kopp.) som han erhöll genom sitt 1:a gifte, bergsman på Ornäs, bevistade riksdagarna i Västerås 1527 och i Strängnäs 1529, bidrog 1529 att förebygga oroligheterna i Dalarna, fick Konungsbyn i Irsta sn (Vm.) i förläning s.å. häradshövding i Bro härad i Uppland 1534 och flyttade då till Granhammar, är troligen identisk med den Arent Persson väpnare som satt i domstolen över myntmästaren Anders Hanssons sammansvärjning. Han nämns icke i några källor förrän i samband med den bekanta episoden om Gustav Vasas besök på Ornäs, då den blivande konungen räddades undan hans försåt genom hustrun Barbro Stigsdotters ingripande. | Persson Örnflycht, Arent (I92284)
|
| 5617 | Till Granhammar, var väpnare och häradshävding i Håbo härad 1488 16/5 och ännu 1497 28/1, beseglade 1496 11/6 ett gåvobrev till Sigtuna kloster, utfärdat av Greger Mattssons (Lillie Nr.6) barn. | Eriksson Örnflycht, Peder (I92287)
|
| 5618 | Till Granhammare i Ryd sn (Upps.) | Gregersson, Erik (I92339)
|
| 5619 | Till Honungaby i Vallby sn (Upps.). Var häradshävding i Simtuna härad 1416 19/1, och ännu 1442 2/7. Han förde två vingar i vapnet. | Djekn, Greger (I92340)
|
| 5620 | Till Lydinge i Stavby sn (Upps.) Utspridde 1596 i hemlighet i Sverige konung Sigismunds brev mot hertig Karl, men böev likväl hertig Karls kammartjänare 1599 och kammarjunkare 1601, hövidsman på Västerås slott samt i Arboga, Nora och Lindesberg 1605 21/7, amiral över en transportflotta av småfartyg från Stockholm till Viborg 1609, ståthållare på Älvesborgs slott 1610 25/2 och på Stockholms slott 1613 med konfirmationsfullmakt 1614 5/2, underståthållare på Stockholms slott samt över Stockholms stad och län 1619 26/7, introducerades på ättens vägnar till nr.101, var död 1640 i maj. Han erhöll 1601 29/4 Lydinge i donation av konung Karl IX, som förut, 1600 5/12, själv tillhandlat sig nämnda egendom av en av arvingarna efter Engelbrekt Larsson (gamla Böllja-släkten), mellan vilka rättegång under lång tid pågick, erhöll såsom ståthållare i lön och på det han uti samma sitt kall desto troligare och flitigare skulle befinna sig och låta sig bruka, 100 daler, en pipa rhenskt vin samt desslikes utspisning åt sig själv åttonde vid slottet och utfodring för fyra hästar, skolande penningarna och spannmålen bekomma av slottets inkomst, klädet av klädeskammaren och vinet av tullen i Stockholm. | Bengtsson Silfverbielke, Nils (I92250)
|
| 5621 | Till Rungard i Baldåkers socken och Ora i Faringe socken (båda i Sth). Kallas 1569 för väpnar och en rusttjänstlängd för 1579 Johan Carlsson till Selinge, häradshövding i Tierp och Vendel i Uppland, fogde i Uppsala, med ny fluumakt 1599 enligt vilken han skulle ha även Hagunda härad i befallning, men detta förfogande upphävades samma år. Död efter sedan han mistat hertig Karls nåd och till följd därav sina gods arvskifte efter honom förrättades samma år 8/12 å Aspvik i Stockholm-Näs socken (Upps.) Hans vapen uppsattes i Bladåkers kyrka. | Carlsson Månesköld af Seglinge, Johan (I92274)
|
| 5622 | Till Ryd vilket han igenbördade 1670 22/2 (det reducerades med 1681 års ränta, men utbyttes 1683 mot vederlag) skrivare i Skaraborgs läns landskontor 1660, kammarskrivare i räntekammaren 1666, landsbokhållare i Skaraborgs län 1672 ad interim 7/2 och ordinarie 15/12, kamererares namn 1679, efter långvarig process avsatt 1680, häradshövding i Kåkind, Valla, Gudhems och Vilske härader i Västergötland 1682 29/6, adlad 1687 13/4 (introducerad 1693 under nr.1182), avsked från häradshövdingtjänsten 1695. Han hade dessutom varit brukad i åtskilliga kommissioner, synnerligen över kronans parker och allmänningar i Skaraborgs län, i vilket län han även noga iakttog de nyss upptagna hemmans skatteläggning samt annat mera, som utan avgift till kronan var borta. | Ryding adlad Rydingstierna, Gustaf (I92222)
|
| 5623 | Till Seglinge samt Karlösa i Söderbykarls socken (Sth), uppräknades 1526 8/8 bland de rustande av adeln i Uppland, väpnare, innehade 1528 häradsrätten i Erlinghundra härad i förläning och erhöll härå förnyad fullmakt 1529 27/1, uppräknades bland närvarande av rådet och adeln vid rådsmöten i Uppsala 1529 25/1 och 1531 18/5, ledamot av en konungens nämnd i Uppsala 1530 19/5, förseglade bland adeln Västerås arvförening 1544, konung Gustav I:s testamente 1560 och ständernas bevilling 1561. | Bengtsson Månesköld af Seglinge, Carl (I92282)
|
| 5624 | Till Skedenäs samt Runngarn i Baldåkers sn (Sth) där han ock föddes, uppfostrades först i Danmark, därefter under 1530-talets förra hälft hos Gustaf Vasas svärfader hertig Magnus av Sachen-Lauenburg, fogde över Tavastehus slotts län 1540-1553, deltog i ryska kriget 1555, dömdes av konunge Eriks nämnd till döden 1564 7/1, men benådades och blev legat till Ryssland s.å. 9/5, kammarråd 1569-1573, nämnes i ett register över adeln 1586 4/11.Hade med Brita Lagesdotter innan giftermålet på sin sotesäng två döttrar, Ingeborg och Anna. | Nilsson Banér, Isak (I92291)
|
| 5625 | Till Söderby i Örtomta socken Östergötlands län, som han erhöll genom sitt gifte. Fick häradsrätten i Gullbergs härad Östergötlands län efter fadern 1532-05-22. I slottsloven på Stegeborg 1544-07-29. Förseglade s. å. bland adeln Västerås arvsförening. I slottsloven på Vadstena. Åter på Stegeborg 1555-08-12.[6] Gift med Ingrid Kyle i hennes 1:a gifte [gift 2:o med krigsöversten Peder Halstensson Bagge (af Berga, nr 118)], ligger begraven i Örtomta kyrka samt kallas på gravstenen Inge K. D. Kyl, dotter av slottsloven Klas Kyle (nr 5) och Margareta Pedersdotter (Fargalt). | Eriksson Slatte, Lydert (I92413)
|
| 5626 | tilskødede 1338 sin hustrus farbroder Jon Grubbe hendes fædrene arv i Tersløse for gods i Øster Kippinge i Falster.nævnt 1338-60, var gift med en niece af den sjællandske lavadelsmand Jon Grubbe i Tersløse. Han skrev sig 1351 af Stadager på Falster, mageskiftede 1350 gods i Hammer og Bårse herred til kong Valdemar mod kongens gods i Grevens Rye i Volborg herred og tilpantede sig 1353 en hovedgård i Broby (Alsted herrred) for 300 mr. sølv. Hans godser arvedes uden tvivl af hans formentlige svigersøn hr. Jacob Olufsen Lunge og dennes børn, selv om kun Rye nævnes i skiftebrevet efter denne 1387, thi dennes tre ældste sønner Folmer, Oluf og Anders havde tilknytning til alle tre godser (cf. pp. 174 f. og 177). [2] | Folmersen, Folmer (I92869)
|
| 5627 | Timon von Schoting, (son till Rudolf von Schoting, Tab 2), född 1603; rådman och burggreve i Göteborg; 1676 i Ronneby, bg 12/1. Gift 1:o 1623-03-09 i Göteborg med Clara Du Rées, född 1603-03-08 i Amsterdam, 1642-09-05 i Göteborg i barnsäng, dotter till handelsmannen, borgaren och justitiepresidenten Jakob Du Rées och Maria van Sommern. 2:o med Barbara Peatze, född 1610, 1658.Barn:Maria von Schoting, född 1624-01-16 i Göteborg, 1688-03-29 i Stockholm. Gift 1646-03-03 i Stockholm med apotekaren Georg Christian Daurer, född 1618-12-06 i Prag, 1664-03-24 i Stockholm. Han blev förlamad år 1661 och sängliggande till sin död. Maria övertog efter sin makes död dennes privilegier och drev apoteket vidare.Jakob von Schoting, född 1625; tullnär; 1692. Se Tab 4.Johan von Schoting, född 1627; borgmästare; 1692. Se Tab 5.Paul von Schoting, född 1629; handelsman; 1677. Se Tab 8.Daniel von Schoting, född 1630-11-11 i Göteborg, ung.Anna von Schoting, född 1632-12-15 i Göteborg. Gift 1656-11-16 i Stockholm med borgaren Hans Hasselhouhen i hans 1: gifte.Gertrud von Schoting, född 1634-03-20 i Göteborg. Gift 1652 med Conrad Gerken.Abraham von Schoting, född 1636 i Göteborg; 1647 i Italien.Clara von Schoting, född 1637-05-16 i Göteborg, 1697 i Karlskrona. Gift 1:o 1661-01-27 med fältskären Christian Wendt. 2:o med köpmannen i Karlskrona Claus Clausson Locherwitz d y, född 1647.Isak von Schoting, född 1638; köpman, assessor; 1707. Se Tab 15.Constantia von Schoting, född 1640-12-31 i Göteborg, 1682-12-16. Gift 1664-11-22 med tullnären i Ronneby Henrik Woltersson, 1684.Rebecka von Schoting, född 1642-09-05 i Göteborg, 1661-03-25 i Ronneby, bg 29/3. | Rolofsson von Schoting, Timon (I52747)
|
| 5628 | Tinget 1700:Uppbudes 1 gången:1/4 Kållebo af Måns Hindrichsson han dels ärfft och dels köpt af Modren Elin Mattsdotter och syskonen för 260 D:r Smt effter köpebref dat. d. 4 April 1700 | Mattisdotter, Elin (I2272)
|
| 5629 | Tinget 1700:Uppbudes 2 gången:3/8 Kråksmåhla af Per Hindrichsson och dess hustru i Kållebo.Inprotocolleras Peer Hindrichsson i Krokzmåla obligation af d. 20 ocktober 1700 på 20 D:r Smt, gifwer till Per Persson i Bennickeboda den yngre, derföre 4 st. koor pantsatta är. | Henriksson, Per (I2286)
|
| 5630 | Tingsmåla Norregård 3/16 mtl Pigan Ingeborg Bengtsdtr o. dess tilltänkte man Monsieur Thomas Humble köpt 1722, 1/8 mtl. Alldeles skänkt o. given av föräldrarna Bengt Persson o. Ingeborg Håkansdtr i Brevik. | Bengtsdotter, Ingeborg (I42528)
|
| 5631 | Tisdagen den 12 juli blef Matz Perssons lilla dotter född i Hemmesdynge och döpt dom. 5post trinitatis och kallad SISSA, moderen Mätta Rasmusdotter, jungfrun Margaretha Kock i Hemmesdynge hölt henne öfver dopet. Faddrar: högvärdige baron Johannes Naring, Oluf Andersson i Hemmesdynge, Jöns Andersson ibm, och Hans Larsson ibm, hustrun Marna Per Ohls i Hemmesdynge, Hanna Anders Bärtils ibm, ryttarehustrun Mallena Sören Bordereus ibm, pigan Christenza Larsdotter och Elsa Nilsdotter ibm. | Mattsdotter, Sissa (I874)
|
| 5632 | Tisdagen den 19 marty klockan 4 eftermiddagen var Hans Pers och hans hustru Una Larsdotter af Stora Biddinge deras son ANDERS födt, öfver dopet hölt jordegumman Kari sahl. Per Madz af Stora Biddinge. Faddrar: Lars Nilsson, Madz Ohlsson, Esborn Svensson, och drängen Madz Larsson aff Stora Biddinge, Anna Lars Ibs, pigan Rigisa Nilsdotter och Elsa Persdotter af Stora Biddinge. | Hansson, Anders (I4270)
|
| 5633 | Tisdagen den 2 marty war Anders Lars och hustrun Margareta Mårtensdotter aff Beddinge, deras son födt klockan 4 om morgonen och christnades fredagen därefter som war den 5 marty och wart till nampn kallad MÅRTEN, öfver dopet hölt jordegumman Hanna Per Sörens aff Stora Beddinge.Faddrarna woro: Per Sörensson, drängen Ola Nilsson aff Beddinge och Mårten Madz aff Stora Beddinge. | Andersson, Mårten (I1793)
|
| 5634 | Tisdagen den 21 juli föddes och den 2 augusti döptes båtsman Brint Larsson Litens son i Evary, JOEN, Inger Anners Lars i Trånhem bar det. Faddrar. Sven Månsson i Klinsmåla, Joen Annersson i Hielmsö, Botil Daver Stranges i Evary, Karin Simon Matz i Evary. | Bengtsson, Jon (I1510)
|
| 5635 | Tisdagen den 25 september föddes och den 9 oktober döptes gårdmannen Bengt Larsson och hustru Botils barn af Evary, BOTHIL, Karin Jons af Sonekulla bar det. Testes. Måns Persson i Evary, Nils Möllare i Every qvarn, Bengta Carls i Every, Ingeborg Sackrises ibm. | Bengtsdotter, Botil (I31084)
|
| 5636 | Tisdagen den 7 juli i solenes nedergång föddes och den 12 döptes Jon Bengtsson och hustru Karins barn af Tronhem, KARIN, Karin Svens i Strångemåla bar det. Testes. Nils Andersson i qvarnen, Jon Persson af Hofgården, Sitze Svens i Svalehult, Kirstin Månses i Every qvarn, pigan Hiertru Månsdotter ibm. | Jonsdotter, Karin (I2218)
|
| 5637 | Tisdagen den 9 februari föddes och den 14 döptes gårdman Bengt Larsson och dess hustru Bothel Månsdotter i Evary, LARS, Karin Åkes af Evary bar det. Faddrar. Matthis Simonsson ibm, Jon Larsson ibm, Elin Nils af qvarnarna, pigan Mätta Hindricks af Evary. | Bengtsson, Lars (I31083)
|
| 5638 | Tisdagen den 9 september föddes och den 14 döptes Jon Bengtsson och hustru Karins barn i Sonekulla, SVEN, Elin Jons i Hettebo och Åryds socken bar det. Testes. Nils Jonsson i Biskemåla, Per Jonsson i Torp, Anna Per Jons i Björstorp, Karin Nils Hinrics i Sonnekulla. | Jonsson, Sven (I1772)
|
| 5639 | Tjänade först till häst och sedan till fot i ungefär 40 års tid, var fältfäbel då staden Riga av konung Gustaf II Adolf år 1621 intogs. Han innehade i livstidsförläning hemmanet Ryd i Ryd socken, Skaraborgs län, vilket han 1646 16/9 sålde till överste Nils Kagg som där lät uppföra säteri. | Andersson d.y, Anders (I92254)
|
| 5640 | Tjänade i tyska, polska och danska krigen såsom ryttare och ryttarkorpral över 36 år och var med i slaget vid Lützen, då Gustaf II Adolf stupade, blev slutligen förlamad och fick fribröd på Vadstena Krigsmanshus där han dog. | Andersson, Håkan (I92253)
|
| 5641 | Tofwe skänkte en bok af Rudbeckius, med stor text till kyrkan 1674 | Andersson, Tofwe (I2273)
|
| 5642 | Tog hand om Amandas barn när Amanda blev änka | Alexandersdotter, Emma (I36297)
|
| 5643 | Toke Gormsen, skånsk storman under slutet av 900-talet som är känd genom texten på tre runstenar insatta i muren till Torna Hällestad kyrka.Texterna på runstenarna lyder i översättning: [1]:”Eskil satte denna sten efter Toke, Gorms son, hans hulda herre. Han flydde icke vid Uppsala. Satte kämpar efter sin broder sten på berget (dvs. högen). Står fast (med) runor. De Gorms Toke gingo närmast.””Asgot reste sten denna efter Ärre, broder sin. Men han var hirdman (åt) Toke. Nu skall stå, sten på berget (dvs. högen).””Asbjörn, hirdman (åt) Toke, satte sten denna efter Toke, sin broder.”Texterna åsyftar ett slag vid Gamla Uppsala, som identifierats med slaget vid Fyrisvallarna ca 980.Åke Ohlmarks konstaterar 1978 att Toke benämnes ”hulda drott” (originalet: hulan trutin), jfr översättningen ”hulda herre” ovan. Han konstaterar också att begreppet ”drottinn” i originaltexterna från denna tid endast användes om kungar och jarlar. Ordet ”broder” i texterna ska inte uppfattas som köttslig broder utan som broder i kampen.Man har antagit att den Gorm som omtalas som Tokes far varit den danske kungen Gorm den gamle, död troligtvis 959. [2]. Det faktum att Toke i striden omgivits av sin hird samt beteckningen drott skulle styrka detta. Antalet stenar som omtalar Toke tyder också på att han innehaft en hög värdighet. Torna Hällestad ligger också i direkt anslutning till Dalby kyrka, ett centrum för de tidiga danska kungarna.I bevarat skriftligt källmaterial omtalas dock endast tre barn till kung Gorm: Knut, Harald Blåtand och Gunhild. Samtliga dessa källor är dock nedtecknade långt i efterhand medan runinskrifterna är samtidsdokument.Möjligen har de danska skåningarnas ståndaktighet och tapperhet framhållits i runinskrifterna ifråga för att avskilja dessa från de övriga danskarnas svek vid slaget vid Fyrisvallarna. | Gormsen, Toke "Val-Toke" (I96487)
|
| 5644 | Tord Bonde (son av Peter Bonde, Tab 1), till Örbäck, där han l316 bodde (gården med säkerhet belägen i Östergötland. Ovisst är om den är identisk med Örbäck i Brunneby socken eller med den likan. egendomen i Östra Husby socken). Nämnes första gången 1310 och var då endast väpnare. Riddare 1316 deltog i upproret mot konung Birger 1318 och var ett av de svenska ombuden vid stilleståndsfördraget med Birger och konung Erik av Danmark i Roskilde 1318-11-11. Bevistade såsom riksråd herredagen i Stockholm 1320-06-00, då junker Magnus Birgerssons avrättning beslöts och verkställdes. Anslöt sig till stormannakonferensen i Skara 1322-07-20. Ägde åtskilliga jordagods i Östergötland och - troligen i följd av giftermålet - jämväl i Södermanland samt inträdde i egenskap av jordågare i Södermanland i den nämnd, som vid 1320-talets mitt utarbetade Södermannalagen, vars stadfästelse 1327-08-10 han synes hava upplevat. Var troligen död 1329-05-13, säkert före 1330-07-04. Gift efter 1316-03-25, men före 1322-02-10 med Margareta Röriksdotter, som levde änka 1341, dotter av riddaren Rörik Birgersson (Snedbjälke) och Helga Anundsdotter (vingad lilja). Fru Margareta, som på mödernet var befryndad med den kungliga folkungaätten, hade i ett tidigare gifte, ovisst med vem, sonen Harald Älg, död före 1357-06-30.Barn:Peter Bonde. Riksråd och riddare. Se Tab. 3.Rörik Bonde. Riddare. Se Tab. 4.Ingeborg Tordsdotter i Liljestad i Skönberga socken och Skrikstad i Varvs socken, båda i Östergötland. Gjorde godsdonationer till Linköpings domkyrka 1349-11-02, 1357-06-30, och 1369-03-07 till Skänninge kloster 1380-11-01 och till klostret i Vadstena 1375-09-08. Ingick 1375-09-08 i Vadstena kloster. Död i Vadstena kloster 1391-07-18. Gift 1:o med Magnus Guttormsson (dubbel sågskura). 2:o senast 1341 med Nils Gudserksson (ett blad), som levde ännu 1347-02-10 men var död 1349-11-02. | Petersson Bonde, Tord (I37618)
|
| 5645 | Tord Bonde (son av Rörik Bonde, Tab. 4), till Penningby i Länna socken, Stockholms län (Ss.). Nämnes i bevarade handlingar första gången 1374-11-08. Drotsen Bo Jonssons fogde i Finland 1378 (Raseborg) och troligen ännu under 1380-talet. Riksråd 1389-10-27. Lagman i Västmanland från 1394. Hövidsman å Raseborg 1395-1396 och förmodligen under hela 1390-talet. Riddare vid konungahyllningen å Mora äng 1396-07-23. Hövidsman på Åbo slott 1400 och 1401 och erhöll 1403 Viborgs slott och län som han behöll till sin död. Konungs domhavande vid räfsteting i Uppland 1409. Död 1417 och begraven i Vadstena. Han var en av dem som inkallade drottning Margareta [Bbl]. Gift före 1376-10-09 med Ramborg Nilsdotter, dotter av häradshövdingen och väpnaren Nils Kettilsson (Vasa) och Kristina Jonsdotter (sjuuddig stjärna).Barn:Knut Bonde. Riddare. Död 1413. Se Tab. 6.Karl Bonde. Riksråd och lagman. Se Tab. 8.Margareta Tordsdotter. (Pt I s. 22.) Död 1401. Gift strax efter 1390-12-13 med riddaren och riksrådet, lagmannen i Östergötland och Småland lvar Nilsson (fyrstyckad sköld), död 1417 och begraven i Vadstena, där hans gravsten finnes. (At II s. 314.) | Röriksson Bonde, Tord (I37554)
|
| 5646 | Torgils Knutsson (Tyrgils Knutsson) d 1306, riksråd, marsk och rikets styresman under Birger Magnussons omyndighetstid. Torgils Knutsson ledde s k korståg till Karelen; under dessa grundades 1293 Viborg och 1300 en senare av ryssarna förstörd stad, Landskrona. I inrikespolitiken motsatte han sig kyrkans makt och friheter samt stödde, sedan Birger 1298 blivitmyndig, kungen mot dennes bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Dessa och kyrkans stormän vann dock överhand, och Torgils Knutsson störtades och avrättades. Han är begravd i Riddarholmskyrkan. | Knutsson, Tyrgils (I90722)
|
| 5647 | Torgils Knutsson, också Tyrgils eller Torkel Knutsson, död 1306, marsk.Torgils Knutsson ledde förmyndarregeringen för kung Birger Magnusson. Han företog två krigståg österut: 1293 erövrade han västra Karelen, där Viborgs fäste anlades, och 1300 trängde han fram till Nöteborg vid Nevas utlopp ur Ladoga.År 1299 grundlägger svenska riddare med Torgils Knutsson i spetsen fästningen Landskrona där den lilla ån Ochta rinner ut i floden Neva. Därmed lades grunden till det som långt senare blev den ryska staden S:t Petersburg. Fästningen Landskronas öde skiftade - den intogs redan 1301 av den ryske storfursten Andrej Aleksandrovitj. 1611 uppfördes på samma plats fästningen Nyenskans för att hålla ryssarna borta från Östersjön och för att ta kontroll över handeln med Ryssland. 1656 intog ryssarna fästningen och dödade stadens innevånare och brände husen. Men redan samma år erövrade Gustaf Eriksson Horn tillbaka staden och Nyenskans återhämtade sig snabbt. 1703 intog en övermäktig rysk styrka fästningen och tsar Peter den store ger order om att den skall rivas. Fästningens stenar användes för att lägga grunden till S:t Petersburg, som grundades 1703 och blev Rysslands huvudstad.Inrikespolitiskt hävdade Torgils Knutsson aristokratins intressen mot kyrkan. Också efter Birgers myndighetsförklaring 1298 var han landets verklige regent, och han ingrep 1304 mot hertigarna Eriks och Valdemars självständiga politik. Hertigarna flydde ur riket, men förliktes 1305 med Birger. Torgils fängslades av kungen och hans bröder samma år i Lenaborg, Västergötland och avrättades genom halshuggning den 10 februari 1306 på Malmtorget i Stockholm. Han lades skymfligen i ovigd jord, men stoftet flyttades senare till Riddarholmskyrkan.Torgils ägde flera borgar i Västergötland, till exempel Aranäs och Gum.(Källa: Bo Theutenberg - Folkungar och korsriddare och Bonniers stora lexikon) | Knutsson, Tyrgils (I90722)
|
| 5648 | Torparen Christian Hansson från Christiansfält 39 år, dog av lungsot | Hansson, Christian (I89)
|
| 5649 | Torparen Christian Hanssons och hustru Gunilla Persdotters dotter Bengta 14dagar dog av okänd sjukdom | Christiansdotter, Bengta (I1081)
|
| 5650 | Torsdagen den 14 december föddes Olof Mårtenssons och Elna Olofsdotters dotter och döptes den 16 ejusdem, wid namn BERRETA. Testes: Lars Mårtensson, Lars Nilsson, Anders Nilsson, drängen Erlan Jönsson, Kirstena Lars Anderssons bar barnet, Jöns Olofs hustru Sestred, Anders Nilssons hustru Kirstena. | Olofsdotter, Berreta (I918)
|