Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Noteringar


Träffar 5,951 till 6,000 av 7,881

      «Föregående «1 ... 116 117 118 119 120 121 122 123 124 ... 158» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
5951 Anders (översiktstab2, son av Halsten Månsson Bagge, tab9), till Skällsnäs. Förseglade 1560 bland adeln konung Gustaf I:s testamente. Blev jämte bröderna Bengt, Bröms och Peder fängslad 1577-03-00 för förrädiska stämplingar mot konung Johan, men benådad. Var död 1586. Gift med Malin Slatte, dotter av Lydert Eriksson Slatte (nr 97) och Ingrid Clawsdotter Kyle (nr 5).Barn:Erik, död ung.Anna, till Söderby i Örtomta socken Östergötlands län, som hon ärvde efter sin mormoder22. Levde ännu 163822. Begraven i Örtomta kyrka. Gift med Truls Knutsson (Lillie af Greger Mattssons ätt, nr 6), från vilken hon 1629 blev skild, i hans 1:a gifte. Död 1632.22Carin, till Skällsnäs. Levde 1629. Hon gav mässkläder, päll och altardukar till Fliseryds kyrka. Gift med ryttmästaren vid Upplandsfanan Hans Strang, död 1609-12-28 och begraven i Hults kyrka Jönköpings län.12 Halstensson Bagge, Anders (I37271)
 
5952 Anders Anundsson. 'Berättas varit krigsöverste och blivit lamskjuten på en härfärd i Viken (Bohus län)'. Anundsson, Anders (I37208)
 
5953 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Levande (I17728)
 
5954 Anders Larsson (son av Lars Öndersson, Tab. 2), till Ökna. Förde i vapnet tre liljor snett över skölden. Beseglar jämte Anders Ragvaldsson (stubbe) Carl Jönssons (blad) brev av 1485-12-18, varigenom denne säljer sätesgården Berg i Strängnäs biskopsdöme till Sten Sture, [1]. Gift med Agneta Jönsdotter (av gamla Svinhufvudsläkten), dotter av konungsfogden vid Stora Kopparberget Jöns Ingemarsson den gamle, till Ornäs, och Kerstin Olofsdotter, som i vapnet förde en hel lilja.Barn:Lasse Andersson. Se Tab. 4.Axel Andersson, till Länna i Almunge socken, Stockholms län. Förde delad sköld, i övre fältet tre liljor stående i rad över skölden 1. Riksråd vid riksdagen i Strängnäs 1523 4. Erhöll Länna gård i förläning 2 s. å. 23/5. Var väpnare 1529 2. Kallas överlagman i Uppland 1530 och 1533 1. Innehade häradsrätten i Rasbo 2 1534-05-18--1536-08-01. Fick förläningsbrev på Vesslands och Hällnäs socknar 2 1537-02-26. Lagman i Uppland 1528. Förseglade ibland riksens råd Västerås arvsförening 1544-01-13. Nämnes ännu i kallelsen till herredagen i Arboga 4 s. å. 31/7 och var närvarande där s. å. 26/8. Levde ännu 1545-06-05, då han kallas före detta lagman 2, men var 2 död 1547-08-14. Han satt i rätten över Måns Bryntesson Lilliehöök m fl 1529 och över de upproriska dalkarlarna 1534. Gift med Margareta Mikelsdotter (björnlår), som erhöll i förläning två pundläster spannmål m. m. 1559-04-05 och synes levat ännu 1562, dotter av Mikel Eriksson till Kasby och Länna.Kerstin Andersdotter. Gift med domhavanden i Dalarne Olof Markvardsson, till Kniva, som var farfars far till krigsrådet Göran Olofsson, adlad Stiernhielm, nr 180.Knut Andersson. Riddare, riksråd och lagman. Se Tab. 5. Larsson Lillie till Ökna, Anders (I37410)
 
5955 Anders Olofsson, till Boatorp samt Uggleboda i Ryssby socken, Kronobergs län. Väpnare. Var i slottsloven på Älvsborg 1582 (?). Gift med Märta Birgersdotter, dotter av Birger Drake, av gamla Drakesläkten, till Uggleboda, och Botilda Nilsdotter Krumme.Barn:Christoffer Andersson Stråle, sedan Grip, född 1518. Ståthållare. Död 1599. Se adliga ätten Gyllengrip, Tab. 1.Börje Andersson. Se Tab. 2. Olofsson till Boatorp, Anders (I37343)
 
5956 Anders Olofsson, till Forss. Väpnare. Nämnes 1445 och ännu 1475. Fick 1467 frälse av konung Karl Knutsson och till vapen en försilvrad bjälke snett över skölden, fältet ovan rött, nedan blått samt på hjälmen tre röda strålar (pilspetsar). Gift med Margareta Axelsdotter (ulv). Olofsson till Forss, Anders (I37351)
 
5957 Anders Slatte (son av Jöns Slatte, tab 1). "Välboren man" i Lihem 1430-01-01, då han beseglade ett Ulf Lämas och hans hustru Ingrid Dansdotters brev2, utfärdat i Frödingehult (i Frödinge socken, Kalm.). Sigillet är bortfallet (enl. Styffe förde han en kluven sköld).2 Gift med Ingeborg Johansdotter, dotter av väpnaren Johan Henriksson.Barn:Gustaf. Väpnare. Se tab 3.Nils. Se tab 4.Estrid. Gift med Olof Knutsson.Jöns. Se tab 15. Jönsson Slatte, Anders (I37509)
 
5958 Anders Svensson, adlad Stråle (översiktstab 3), till Kråkenäs i Gårdsby socken och Ubbemåla i Algutsboda socken, vilka han erhöll genom sitt gifte2, Ekna i Tjureda socken, som han 1584-05-16 tillbytte sig av konung Johan3, Mösjöås i Asa socken, Grövik i Allmundsryds socken m. m.2 alla i Kron. Fogde i Möre härad 1565-1571, på Kalmar slott 1572 och ånyo i Möre härad 1573-1575. Erhöll 1574-11-26 i Stockholm av konung Johan III adelsbrev jämte sköldemärke. Fick s. å. 30/11 livstidsfrihet på två skattehemman i Breareds socken, Jönköpings län. Fogde i Kalmar län 1576-1577 och därjämte i Ölands södra mot 1576. Fogde på Kronoberg 1578-1584 och ånyo på Kalmar jämte Ölands södra mot 1585-1586 [3]. Upptages i registret över Sveriges adel 15864. Tillhörde krigsbefälet och underskrev dess samt rådets och adelns skrivelse till konung Sigismund4 1589-09-05. Bevistade riksdagen i Stockholm 1590 och underskrev dess beslut samt förklaringen om arvsföreningen4. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Fogde på Kronoberg dels 1595-1596, dels 1602-16043. Fördes 1598-08-00 av konung Sigismund fången från Kalmar till Polen. Underskrev dödsdomen över riksråden i Linköping 1600. Död 1604-08-29 (onsdagen efter Bartholomei) och begraven i Växjö domkyrka12 arvskifte efter honom ägde rum 1607.2. Gift före 1575-07-24 med Anna Olofsdotter, levde 1605, men död före arvskiftet efter mannen 1607.Barn:Olof. Vice president. Död 1648. Se tab 2.Catharina, död 1635 omkr. 1/7. Gift 1:o med Per Jönsson (Gyllensparre, nr 146). Gift 2:o redan 1611 med överstelöjtnanten Lindorm Persson Ulfsax, nr 107, död 1638.Ingrid, död före 1606-10-08. Gift med häradshövdingen Joen Nilsson (Rosenquist af Åkershult, nr 164), i hans 2:a gifte, död 1600.Lindorm. Assessor. Död 1633. Se tab 22.Gustaf. Löjtnant. Se tab 26.Marit, till Kråkenäs2. Levde 1642.5. Gift 162(2?) 14/6 på Ekna8 (säkert före 1623-01-04)12 med kornetten Nils Ulfsax, nr 107, död 1648.Elin, fick vid arvskiftet efter fadern Fagerås' gård i Bergs socken, Kronobergs län.[12] Svensson Stråle af Ekna, Anders (I37153)
 
5959 Anders Svensson, adlad Ödell (son av Sven Knutsson, Tab. 1), till Isberga i Villstads socken, Jönköpings län, som han erhöll genom sitt gifte, och Vallsnäs i Södra Unnaryds socken, Jönköpings län, som han 1626 tillbytte sig2 av Gustaf Stenbock mot sin hustrus gård Tönnerbohult i Hestra socken, Jönköpings län samt Alvestad i Kimstads socken, Östergötlands län. Född på 1580-talet. Medföljde ambassaden till Holland och Frankrike 1610 och företog senare långvariga utländska resor. Efter hemkomsten anställd i k. kansliet som tolk i italienska, franska och engelska 1617-06-06. "Linguist" i samma språk 1621-03-29. Svensk tullkommissarie i Helsingör s. d. Agent i Danmark 1622-04-12. Agent i Hamburg 1625-10-19. Resident i sistnämnda stad 1630-08-10. Adlad med namnet Ödell s. å. 11/8 (efter sin död introd. 1634 jämte sin yngre broder Knut under nr 184, vilket nummer sedan ändrats till 211). Död 1630-09-03 i Lübeck. Han har blivit kallad "Sveriges förste diplomat". Om honom se Boëthius, Svenskt biografiskt lexikon, del I (1918). 'Han fick den 30 maj 1619 konung Gustaf II Adolfs föreskrift till Nils och Måns Kijl, att de måtte giva honom sin avlidne broder Knuts dotter till äkta, och hon fick sedermera av samme konung åtskilliga gods till morgongåva för det hon fullgjorde konungens vilja och tog honom till man.' Gift omkr. 1620 (före mars 1621) med Agneta2 Kijl, död 1630-04-26, dotter av amiralen Knut Kijl, nr 61, och Brita Olofsdotter.Barn:Sven, född 162(1). Kapten. Död 1689. Se Tab. 3.Udde. Uppgives hava varit major (ej vid östgöta kavalleriregemente). - Peter Skutenberg omtalar sin svåger Udde ödla vara död och att även dennes fru, som ville ledsaga sin mans lik över Ålands hav, tillika med den döde och dess barn på vägen till Stockholm "är alldeles i grund gången ".3Margareta, död 1680 och begraven s. å. 28/3 i Sandhems socken, Skaraborgs län. Hon erhöll4 genom k. brevet 1643-06-15 för förste mannens förtjänster i förläning på tre år ett hemman Munnerstorp i Älvestads socken, Östergötlands län. Gift 1:o med kornetten vid Östgöta ryttare Assar Carlsson, som stupade 1642-09-00 vid Zittau5 i Sachsen. Gift 2:o 1650-08-21 i Jakobs förs., Stockholm med generalmajoren Claes Breitholtz, adlad Breitholtz, nr 484, född 1620, död 1706.Johanna, död 1700-08-31 i Sandhems socken. Gift med översten N. N. Reisner på Isberga.Anna Christina, till Alvestad, som hon 1682-05-14 testamenterade till sin styvson, hovjunkaren Salomon Skutenberg och hans fru Catharina Agneta Ödla. Död 1699-04-12 på Syttorp i Östra Ryds socken, Östergötlands län. Gift 1663-01-01 i Risinge socken, Östergötlands län med kaptenen Peter Gudmundsson Skute, adlad Skutenberg, nr 715, i hans 2:a gifte, född 1613, död 1670 Svensson Ödell, Anders (I37125)
 
5960 Anfader till författaren Sven-Edvin Salje Haraldsson, Truls (I25226)
 
5961 Anfader till Sven Edvin Salje f Svensson. Författare. Född 1914-02-15 Jämshög nr 8. Död 1998-08-04 Jämshög, (1). Far: I:1 Ernst Svensson. Mor: I:2 Matilda Svensdotter.Dimmorna lyfter (1940), På dessa skuldror (1942), Människors rike (1944), Du tysta källa (1946), Den söker icke sitt (1953), Med de våra genom sekler (1963), Längs livets stränder (1967), Lågan i kvällen (1971), Hem till havet (1973), Genom lindens krona (1987) är några av hans böcker. De tre första har blivit filmatiserade. Persson, Ola (I44510)
 
5962 Anfader till Viveca Lindfors Nydelius, Nicolaus Boetii (I27315)
 
5963 Anmbytarform Roger Rydberg:108 Abraham! Lindormsson, född 1634 i Skräddaremåla Södregård,Älmeboda G, död 1694 i Skräddaremåla Södregård, Älmeboda G.Dombok 17170304.Adress Älmeboda sn Skräddaremåla Södregård ½ mtl Bonde 1682-1694.Enligt Älmeboda boken 1976 ägare av gården 1684-1713.Konga härads dombok 16891009 höstting nr 57Beviljades Abraham i Skräddaremåla fasta på ½ mtl Skräddaremålagård som han köpt av fadern sal. Lindorm ibm för 220 daler smt ochköpebrevet daterat Anno 1682 exprimerar och förlängst lagbuden ochlagstånden är.Konga härads dombok 16890801Häradssyn mellan Grönadal och Rörshult. Vittne Abraham iSkräddaremåla absens och klagas efter loven ej hava velatframkomma.Konga härads dombok 16890802Än åberopa sig till vittnes klaganderna Abraham i Skräddaremålasom om alle stenmärken efter sin salig faders ord skall havakunskap, eljest säga parterne sig ännu flere vittnen kunnaframskaffa. Rörshult åter påstår sig intet annor vittne påutmarken hava än att märket går i källan. Lindormsson, Abraham (I43993)
 
5964 Anna I Tykatorpet dör 65 år gammal i Berga 1767 Martius Invocávit(=8 mars) Israelsdotter, Anna (I28300)
 
5965 Anna Jeppsdotters andre make, Anders Mårtensson, var född å nummer 7 iBösarps by och socken, Skytts härad, troligen på 1680-talet. Han blevåbo på Ölöv nummer 7 men dog barnlös redan efter något år. Bouppteckningefter "den ärlige och beskedlige mannen" förrättades 22/6 1709. Dock uppges hustrun här heta Olofsdotter Felskrivning?Anna Jeppsdotters tredje make hette Sven Andersson och varfödd c:a 1689 på Almaröd 1 i Skivarps socken (broder till MårtenAndersson). Han dog 1760 som inhysesman i Skivarp, bouppt. 12/12 1760. Jeppsdotter, Anna (I5338)
 
5966 Anna Lisbet Christina Palme, f. Beck-Friis, född 14 mars 1931 i Stockholm, är utbildad barnpsykolog. Dotter till civilingenjören, friherre Christian Beck-Friis och Anna-Lisa, född Bolling. Gift med Olof Palme från 9 juni 1956 till hans död 1986.Vid Palmemordet 1986 var hon det närmaste vittnet till brottet, och hon pekade ut Christer Pettersson vid en vittneskonfrontation. Dessförinnan skall hon ha blivit informerad om att den misstänkte var missbrukare, och vid konfrontationen sagt något i stil med "Han är det! Det ser väl vem som helst att han är narkoman." Vissa utländska forskare har hävdat att hennes vittnesmål påverkats av polisen, och hennes vittnesmål som grund för att Christer Pettersson skulle dömas ifrågasattes även av Svea hovrätt.Hon var ordförande i UNICEF 1990-91, och i svenska UNICEF-kommittén till 1999.Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Lisbet_Palme Beck-Friis, Lisbeth (I21517)
 
5967 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Levande (I17708)
 
5968 Anne Andersdatter Skeel,Datter af Anders Skeel og Kirsten Hvas, var gift med Væbner Oluf Persøn Glob, der i Skjødet af 1467 til Lave Brock, kaldes ”i Berloff” men ellers til Vellumgaard; 1481, da Oluf Persøn underskrev Skiftebrevet mellem Krabberne.1493. Fra dette Aar haves et Skiftebrev mellem Prioren paa Dueholm og Oluf Persøn af Vellumgaard.Samme Aar nævnes Oluf Persøn af Vellumgaard i det han af Palle Kirt udstedte Skjøde paa en gaard i Vandborg Sogn.I en retsag mellem Globerne i Aaret 1552 omtales et af Oluf Persøn af Vellumgaard i Aaret 1495 udstedte Dokument. Andersdatter Skeel, Ane (I28469)
 
5969 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Levande (I12257)
 
5970 ANNO 1652 den 22 och 23 okt. stod laga ting med Konga härad i Ryd Bland nämndemännen Per i Ulvahult och Måns i Fagrasjö Kom för rätta Mattis Nilsson i Tjugosjö å sina egna, så ock fullmäktig på trenne sina syskones vägnar Nils Nilsson i Håkanstorp, Lars Perssons hustru Karin i Ålldeberg och Håkan Håkanssons hustru Elin Nilsdotter i Vitahult, vilka hava av fri vilja uppdragit deras köttslige broder Gudmund Nilsson i Kuppramåla var sin 1/5 av Kuppramåla och därföre var för sig bekommit 21 daler silvermynt. Gudmund haver dessförutan ärft 1/5 av samma gård så att han nu med köp äger 4/5 av Kuppramåla gård, tingsköttes därföre 4/5 av Kuppramåla från dem och deras in under Gudmund Nilsson, hans hustru Anna Persdotter, bägge deras arvingar för lagfången ägendom behålla, gården är lagbunden och stånden. Nilsson, Gudmund (I15323)
 
5971 Anno 1667 den 3 oktober stod laga ting med Konga härad: Den 5 oktober: 2. Avsades att Nils i Bränneboda skall betala till Gise Jönsson i Flisehult 3 daler silvermynt i skade-stånd emot en häst han för honom förspillt haver. Anno 1678 den 17 januari hölls extra ordinareie ting med Konga härad: 26. Utlovade Gise i Flisehult sig skola förnöja kyrkoherden h:r Gert i Sandsjö på sin anpart den del av hans kappa som tjuven Per (Eskilsson) till hans husutru föryttrat haver. Men där han blive övertygad att dolt och hyst tjuven, som han storligen nekar till, skall han lagligen därför plikta, och Lars i Skärsnäs som i samma mål stämd är och ej tillstädes böte 3 marker. Men vad mässhaken belangar. tjuven som hängder är. skall så emedan den efter Per Dånges berättelse är såld i Västra Torsås och Allbo härad, kan denna rätten ej vidare där till göra, utan admitterar det till sitt forum. Anno 1678 den 13 april hölls extra ordinareie ting med Konga härad: Desse efterföljande skola böta för svarslösa, nämnligen: Lars i Skärsnäs stämd av pastor i Sandsjö, 3 marker. Item Gise i Flisehult stämd av eodem, 3 marker. Måns Lindormsson stämd av Börge Persson, 3 marker. Item för gäldet av eodem, 3 marker. Anno 1691 den 30 sept. hölls laga ting med Konga härad i Ryd: Den 2 oktober: 108. Ordineras 2:ne st. nämndemän att tillse om det boke Flisehults åboer Gise med dess intressenter anklagas för är av deras förvållande och vilja osynt bränt eller ej som nu berättas. Rätten där om sedan informerandes. Anno 1692 den 9 febr. hölls orinarie ting med Konga härad i Ryd: 110. Carl, Mattes och Gise i Flisehult krono, för dem Carl praesens svarar, anklagas för 4 skäppeland fälla de huggit och bränt utan syn, betygandes skogvaktaren det han ock samma åboer dess-utom förr utsynt 2 tunneland, vilket Carl ej emotsäga kan. föregivandes sig intet kunnat vakta samma rödselstycke för elden om det stått uppe (öppet ?), därföre de det nederfällde till det som utsynt var. För den skull de ock efter reglementets de A:o 1684 14 punkt dömdes tillsammans att böta 100 daler. Anno 1692 den 11 okt. hölls laga ting med Konga härad i Ryd: 30. Mattis i Flisehult krono anklagas av Gise ibidem för slagsmål. berättandes Sven i Bönemåla efter avlagd ed sine exceptione att trätan begynte för en rågtrave de omtvistade, då Gise kallade Mattis först tjuv, därföre Mattis med en tjuga slog honom 3 slag, ett i huvudet, ett på armen och ett i vaka sidan att han spottade blod och lagat 14 dagar till sängs. Res.: För 3:ne köttsår på Gise Jonsson pliktar Mattis å 6 marker 18 marker. givandes honom för sveda och värk 3 daler silvermynt. För okvädingsordet tjuv böter Gise 3 marker. 31. Ordineras 2:ne st. nämndemän med länsman att tillse om de Gise och Mattis i Flisehult över deras tvist i en fälla, vedkast och mader, Gise klagar sig ske för när uti, förena kunna, så lagendes att Gise får sin del efter skatten. Anno 1699 den 20 nov. hölls ting med Konga härad i Möckleryd.: 115. Matts Carlsson i Flisehult pliktar för ett blodslag emot Gise Jonsson ibidem 6 marker silvermynt, varandes sins emellan eljes förente. Konga Härads Dombok 1700 den 5 mars.: Den 10 mars.: N:o 28. Gise i Flishult kommer för Rätten och förklarar att hans Swägerska Karin i Askaremåla fådt dhe 2 Sillf:r skedar af Swär Modren Gertrud i Flishult, som hon warit misstänkt att ut ur boet dragit, dy hon med ingen plikt derföre beläggias kan. 1703 den 2 mars hölls ordinarie ting med Konga härad.: N:o 3. Gise i Flijsehult befrijas för dhen beskyllning att skolat wara drucken i Sandsiö kyrka, efter det berättas ohemult på honom angifwit wart och han upwijsar Sochnens attest öf:r d. 2 Martii 1703, hwil-ken elliest en nykter man är. 1712 års vinterting med Konga härad började den 28/2 i Ingelstad: N:o 105. Måns Gisesson i Flisehult, såsom arvinge efter salig Mattis i Flisehult, tilltalar Håkan Svensson i Horkorneryd, förmyndare för omyndiga gosses Nils Larsson ibm, angående 10 daler silvermynt bemälte gosses fader Lars i livstiden låntagit av salig Matthes i Flisehult samt pantsatt sitt gårdebrev före, och käranden vid hållit arvsskifte blivit tilldelat samt dy han fordrar betalning före, men emedan så debito-ren som kreditoren bägge genom döden avgångna äro och eljest befinnes det fastebrevet eget hus varför även skulden så mycket mera tros vara betald, som parten på vidrig händelse icke släppts ur kreditorens händer. För den skull kan tingsrätten ej annat än kärandens talan avslå och gossen ifrån denna hans ford-ring således rättmäteligen frikänna. 1714 den 2 mars började vintertinget med Konga härad i Kvarnamåla: N:o 73. Uppå h:r ryttmästaren Lars Fix (?) fullmäktige sieur Daniel Tiellmans rekvisition erhåller Måns Gisesson i Böket med hand å bok sine exceptione edeligen att han riktigt förnöjt och betalt till nu sedermer genom farsoten avlidna profossen Anders Persson 9 daler silvermynt för 1710 års skatt av 1/4 Flisehult/: varpå fuller Måns har profossens kvittens men käranden icke velat trygga sig därvid emedan han själv icke kunnat skriva:/ sam således från vidare tilltal i dy mål skäligen libereras. Register: Matts Carlsson pliktar för ett blodslag mot Gise Jonsson.  Jönsson, Gise (I14971)
 
5972 Anno 1738 d 12 Maji öfwersågs och wärderades Qwarlåtenskapen efter afledna Klåckare Enkian Sal: Ingeborg Melin i Sönnarslöf, som lembnade efter sig 7stn barn och 3 dotterbarn, nembl: Sonen Jonas 31 åhr gl; , Sonen Håkan 29 åhr gl: , Sonen Martin 22 åhr gl: , Sonen Carl 12 åhr gl: , Dottren Maria Elisabeth 24 åhr gl, dottren Catharina 20 åhr gl:, dottren Johanna 17 åhr gl: , dotterbarnen Helena 9 åhr gl: , Anna Catharina på 6te åhret och Maria på 4de åhret gammal.Deßa 23 [..] 24 [.] afdrages ifrån Inventarie Sum: blifwer alt så i behåll 218 [..] 21 öre som blifwer arfwingarna till dehlning, hwar af ÿngsta Sonen Carl får sin andel efter lag 36 [..] 14 [..] 4 [..]den älsta brodren Jonas will eij hafwa mehr [öre] utan skiänker det öfriga till systrarnaden andre brodren Håkan lika såden 3die brodren Martin lika såDen älsta systren Maria Elisabet bekommer istället för 18 [..] 7 [..] 2 [..] som henne tilfallerden andra Systren Catharina lika såden 4die systren Johanna lika såden 4de låtna systerbarnen lika såHwad förmyndare angår som i Rubriqven borde nämbnaså lembnas till Wählborna [Herr] Häradz höfdingens [?]nande där äro wähl 2ne farbröder som lärer waraReducerade Corneter eller Expectanter wid namnGustaf Hammardahl och wistas i Öster Giötland, menobekant på hwad ort, så ock en farsyster man Andre[as?]Cock benämbd i Carlscrona 70 åhr gl: de myndigabrödrarna äro hantwärks gesäller.Således wara rätt Inventerat och ingen ting uthe lem[b]nat som wärderas borde, så ock delningen wara rick[tig]eftre arfwingarnas egit samtycke och af kortningarwara rätt af dragna, kan iag edeligen Attesteraoch med mitt namn underskrifwa så sant miggud hielpa till lif och SiählHinnrick Runneberg [underskrift]Klockare i SönnarslöfAf förestående Inventaria summa har iag tillikamed min 2ne bröder Jonas och Martin bekommawår nöijachtiga andehl och arf [..] nembl hwar[it]27 [..] 10 öre 15 pgr, hwilket iag på min egen och minabröders wägnar qvitterar och tienst ödmiukeliganhåller om Wähleborna Herr härad< höfdingentäcktes lembna wåra 3 systrar sin ringa andehlsom de kunna kiöpa sig nödiga kläder [?]eftre de nu ärå så gambla och förståndigade icke till onödigt läro det anwända.Christianstad d 3 Nov: 1738Håkan Mellin [Underskrift]Förestående arfskiftes instrument?.wid [Giärds] Häradslaga ? ting d 6 [..]1738 upvist öfwerledt och att lika lyde[?]till Rättens handlingar lagt, så att K[låc]karen Hindrik Runneberg i detta ?sin skyldighet fullgiordt betygarUppå Ämbettes wägnar.Martin Brandt Mellin, Ingeborg (I28953)
 
5973 antages død før 1316 hvor sønnen Palle Jensen optræder som forlover for Esger Juul  Nielsen Juul, Jens (I28815)
 
5974 Antecknad som student i Kphm 1645 23/6, anges som utgivare av en del avfaderns skrifter. Anträffas 30 år senare hos brodern Bertel, prost i Bräkne-Hoby. Båda flydde till Danmark 1676 eftersom Cornelius mördat en bonde i församlingen och prosten fruktade att bli misstänkt för delaktighet.Han tycks haft en son, efter vilken det finns en bouppteckning Aquilonius, Cornelius (I21144)
 
5975 Anund Bengtsson. 'Skall varit en god krigsman i konung Carl Knutssons tid'. Bengtsson, Anund (I37209)
 
5976 Arbetskarl, husman. Flyttat till Hemmesdynge 1848. Flyttat med hustrun från Trelleborg till Klagstorp nr.3, Östra Klagstorp 1859. Bosatt på följande platser i Östra Klagstorp: Klagstorp nr.3 1859-65, Vallby nr.2 1865-67, Vallby nr.12 1867-73, Vallby nr.2 1873-87. Utfattiga. Flyttat med hustrun och de två yngsta barnen till Klagstorps Fattighus 1887 (sonen Mårten hade flyttat dit året innan). Mårtensson, Lars (I35277)
 
5977 Arkitekt och köpman Liège och Antwerpen. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm. Var från år 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Karl IX:s gemål, Kristina. Inflyttade i slutet av Karl IX:s regering till Sverige, där han blev byggmästare på Skeppsholmen 23 juli 1608 och vid Nyköpings slott 11 juni 1609. Tydligen är han och ej sonen Gillis den »mäster Gilius byggmästare», som 28 maj 1609 och 3 augusti 1610 kallas till konungen i Stockholm. Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand III. Gift med sin fränka Helena de Besche. (Enligt Arnaud Bunel, ska det i en vapenbok om Luxembourg finnas två familjer "Besch" den ena med två korsade fiskar (two fish crossed in saltire), och den andra med en fisk (one fish inbend).) de Besche, Gillis (I38629)
 
5978 Arrendator på gården Olastorp Nr 1 som tillhörde kyrkoherden i Osby. Sockenfullmäktig på 1640-talet Pederssön, Niels (I25207)
 
5979 arvede en Fjerdedel i Barsebäk og i Hammer efter sin Fætter Stig Axelsen (Thott), men solgte den til Hr. Lage Brok. i.f. Sophie Rud gift med Henning Meinstorp til Skurup (nu Svanholm) i Vemmenhøg H., nævnes 1425-46  Aagesdatter Ulfeldt, Berete (I28487)
 
5980 Arvid Elofsson, till Lästad i Blädinge socken, Kronobergs län, som han erhöll genom sitt gifte, och Dannäs i Dannäs socken, Jönköpings län, som han tillbytte sig mot gårdar i Halland. Upptages bland Smålandsfrälset 1526 och 1530. Var död 1552. (GIr.) Gift (1:o) med Anna Bengtsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Peder Larsson), dotter av Bengt Offesson till Vitared (Vitteryd) i Moheda socken, Kronobergs län, som förde i vapnet en röd bjälke, belagd med tre stjärnor, i rött fält, och på hjälmen ett rött och blått horn, och Elin Jönsdotter till Lästad. ?(2:o) med en dotter till Per Carlsson.Barn:Jöns Arvidsson. Ståthållare. Se Tab. 3.Olof Arvidsson. Fogde. Se Tab. 2. Elofsson, Arvid (I37875)
 
5981 Arvid Knutsson (son av Knut Arvidsson, Tab. 3), till Torpa och Intorp samt Lina i Väckelsångs socken, Kronobergs län och Tofta (Toftaholm) i Dörarps socken, Kronobergs län, som han erhöll genom sitt gifte. Född på 1440-talet. Kallas välbördig sven 1470, då Sten Sture bemyndigar honom att uttaga något förverkat guld, som förvarades i Holtsljunga kyrka (Vff II h. 2-3, s. 9.). Sten Stures fogde på Kalmar slott 1472-1481 (Sb IV.). Erhöll 1478 riksföreståndarens intyg, att han gjort reda och riktig räkning för sig under den tid som han tjänat honom. Väpnare. Lagman i Tiohärad från slutet av 1470-talet till sin död och riksråd redan (Sb V.) 1482-06-17, men troligen samtidigt som nan mottog lagmansämbetet efter den 1477 avlidne Erik Eriksson (Gyllenstierna). Häradshövding i Kinds härad. Hövidsman på Öresten någon tid under år 1490 samt från 1493 till sin död. Ett av Sveriges ombud vid de svensk-danska fredsmötena i Lödöse 1494 och 1496 och i Kalmar 1495 (Sv. Traktater, ö.). Död på försommaren 1497 (Vff II h.2-3, s. 11.). Han lät bygga det ännu kvarstående "stenhuset" på Torpa och utvidgade egendomen genom tillköp av Kattagården i Torpa gärde 1485 och av Kvettatorpet 1495 (Hs.). Gift 1477-08-25 (morgongåva) på Toftaholm (RHKn.) med Anna Göstafsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1474-09-12 på Lina (G.Djurklou, Om Göran Månssons till Bolmsnäs jordbok, s. 51 not 7.) med riksrådet och riddaren Fikke Göstafsson [Snedbjälke]), död 1508 före 24/9, då arvsskifte hölls efter makarne (G.Djurklou, Om Göran Månssons till Bolmsnäs jordbok, s. 51 not 7.), dotter av riddaren och riksrådet samt hövidsmannen på Älvsborg Göstaf Olofsson, till Tofta och Erikstad, av gamla Stenbocksätten, och hans 1:a fru Ingrid Bengtsdotter (Vinstorpa-ätt).Barn:Olof Arvidsson, till Torpa. Väpnare och häradshövding. Död 1508. Han upptog sitt mödernevapen och blev stamfader för den yngre Stenbocksätten. Se grevl. ätten Stenbock, nr 12.Bengt Arvidsson, till Lina. Väpnare. Levde 1509 (RHKn.). Död barnlös. (Script. rer. Suec. III: 2, s. 151.)Knut Arvidsson, till Tofta. Väpnare. Utnämnd till häradshövding i Sunnerbo härad (Sb V.) 1507-04-14 och innehade detta ämbete (RHKn.) 1512-01-19 och ännu 1516-07-19. Död barnlös (RHKn.).Gustaf Arvidsson, död barnlös före 1508 (Pt III s. 133-142.).Christina Arvidsdotter. Gift med väpnaren Claes Hansson (Uggla, nr 100).Estrid Arvidsdotter. Gift före (GH (bouppt.).) 1508-02-27 med väpnaren och häradshövdingen Peder Månsson (Stierna, nr 77).Märta Arvidsdotter. Gift före (UBP.) 1508-02-27 med väpnaren och häradshövdingen i Västbo härad Olof Kristersson Drake (flygande drake), som levde 1518.Ingrid Arvidsdotter. Gift med fogden i Sunnerbo härad Nils Bagge (en bjälke omgiven av kulor) till Ledingshammar. Knutsson Drake af Intorp, Arvid (I37171)
 
5982 Arvid Larsson (översiktstab. 1). Student av Östgöta nation i Uppsala 1607-01-25. Handlande i Söderköping. Borgmästare därst. 1643. Död 1647-08-03 och begraven jämte sin hustru och en son Henrik i S:t Lars kyrka i Söderköping, där hans gravsten ännu finnes. Gift omkr. 1618 med Catharina Utter i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1615 med handlanden och vantmakaren i Norrköping, sedan tullnären i Kalmar, Henrik Kruse), född 1598-03-09 på Uttersberg i Krokeks socken Östergötlands län, död 1677-10-28 i Söderköping. Dotter av sekreteraren och chefen för riksarkivet Per Månsson Utter (en av stamfäderna för adliga ätten Utter, nr 213) och hans 1:a fru Margareta Andersdotter. Larsson, Arvid (I37725)
 
5983 Arvid Olofsson Drake (son av Olof Drake Tab. 2). Död omkring 1535. Fogde. Ryttmästare. Gift 1:o 1533 med Brita Eriksdotter. Gift 2:o med Brita Persdotter (Hård af Segerstad), dotter av väpnaren Peder Hård och Carin Tordsdotter (Store). Barn i gifte 1:o med Brita Eriksdotter Märta Arvidsdotter, död 1606. Gift omkring 1550 med fältöversten Knut Håkansson (Hand). Barn i gifte 2:o med Brita Persdotter (Hård af Segerstad) Agneta Arvidsdotter. Gift före 1562 med befallningsmanen på Gullberg Peder Kijl.  Olofsson Drake, Arvid (I37134)
 
5984 Avskedade båtsmannen Jon Persson Altså i Hålebecka, pigan Annicka Andersdotter i Hejan. Bonden Jon Larsson i Skörje försökrade om hennes broders vägnar om bifall till egtenskapet. Bonden Håkan Åkesson i Öljehult och Nils Carlsson i Linås voro vittnen. arfvingarna båtsman Gumme Ål, döttrarna Kerstin och Inger Jonsdöttrar förklarade sig nögda i bönderna Sven Larsson och Clemmet Larssons i Hålabecka närvaro. Familj F1330
 
5985 Axel (son av Nils, Tab. 2), till Såtenäs, Gamlegården (nu Gammalstorp) och Tun (alla i Tuns socken) samt genom sitt gifte Hellekis i Medelplana socken, Skaraborgs län. Väpnare. Riksråd 1504. Förseglade bland riksråden beslutet om flera kyrkors byggande i Finland. Deltog i mötet med danskarna i Varberg 1508 och förseglade bekräftelsen av Malmö recess 1512. Uppräknas bland det rusttjänstgörande frälset i Västergötland 1526-1537. Beseglade Västerås recess 1527. Invecklad i Västgötaherrarnas uppror och på den grund skild ur rådet 1529 (Hra.). Erhöll benådningsbrev (G I r.) 1529-08-21 och avlade trohetsed (G I r.) 1529 Lio. Erhöll förläningsbrev på kungl, sakören av egna lantbor (G I r.) 1532-02-07 och 1542-02-16. I slottsloven på Leckö (G I r.) 1543-07-25. Beseglade Västerås arvförening 1544. Fick 1545 konung Gustaf I:s föreskrift till konungen i Danmark angående sitt mödernearv. Levde 1551 10712, men var död (G I r.) 1553-08-22. Arvskifte etter honom förrättades (Vff II, h. 1, s. 35.) 1554-02-04. Gift 1:o med Elsa Nilsdotter, dotter av hövidsmannen på Älvsborg, riddaren och riksrådet Nils Clausen (två blå spärrar över varandra i vitt fält), till Ellinge och Vik, bördig från Danmark, och Margareta Broek. Gift 2:o med Anna Axelsdotter, död på Hellekis och begraven 1582 i Medelplana kyrka, (Göran Knutsson Posses släktanteckningar), dotter av riddaren och riksrådet Axel Mattsson, av yngre Vinstorpasläkten, till Hellekis och Fornetorp, och Birgitta Eriksdotter (lilliesparrevapen).Barn:2. Elsa. Drottning Catharina Jagellonicas hovmästarinna 1569. Död 1579 och begraven i Lofta kyrka Kalmar län. Gift 1548-10-07 på Stockholms slott, 'då konung Gustaf I gjorde bröllopet och hon fick i morgongåva 400 marker örtuger och vederlag i jordagods samt 100 ungerska gyllen i förbättring', med riksrådet och lagmannen Axel Eriksson (Bielke, nr 8), i hans 2:a gifte, död 1559.2. Knut. Riddare och riksråd. Död 1595. Se Tab. 4.2. Nils. Befallningsman och häradshövding. Död 1603. Se Tab. 10.2. Lage. Häradshövding. Se Tab. 19.2. Brita, död 1579-11-19 på Hellekis och begraven i Medelplana kyrka. (Göran Knutsson Posses släktanteckningar,) 'Död av glädje, sittande i sin moders säng, då henne tillkännagavs hennes sons, Hans Åkessons, hemkomst ur främmande land.' Gift före 1554-02-04 med riddaren och ståthållaren Åke Haraldsson (Soop, nr 10).2. Märta, levde vid arvskiftet efter fadern 1554. Gift med riddaren och riksrådet Jöns Tordsson Bonde (nr 11), i hans 1:a gifte, död 1566.2. Anna, död fem veckor efter bröllopet. Gift 1569 med konung Johan III:s kammarjunkare Erik Andersson (Ekeblad, nr 35) i hans 1:a gifte, död 1585.2. Margareta, född 1548, död 1575-03-20 på Häradssäter i Värna socken, Östergötlands län och ligger jämte sin man begraven i Skönberga kyrka Östergötlands län. Gift efter 1554, men före 1562 med sin äldsta systers styvson, riddaren och riksrådet Johan Axelsson (Bielke, nr 8), död 1576. Deras dotter var drottning Gunilla Bielke. Nilsson Posse, Axel (I37238)
 
5986 Axel Alarik Pehrsson-Bramstorp, född 19 augusti 1883, död 19 februari 1954, politiker, lantbrukare, riksdagsman 1918–21 (liberal, andra kammaren) och 1929–49 (Bondeförbundet, andra kammaren), partiledare för Bondeförbundet 1934-49, statsminister juni-september 1936, jordbruksminister 1936-45.Gift 1908 med Sigrid Nilsson, med vilken han hade fyra barn.Biografi [redigera]Axel Pehrsson (senare Pehrsson-Bramstorp) föddes i Öja i Skåne, som son till förvaltaren Jacob Pehrsson och Ingrid. Arrendatorsonen från Lilla Isie i Malmöhus län fick ta över ansvaret för gården som 14-åring, sedan fadern begått självmord efter att ha fått besked om dödlig cancersjukdom. Han kunde efter sitt giftermål tolv år senare köpa den närbelägna gården Bramstorp. Där bodde man ett tiotal år, innan han och familjen återflyttade till den större arrendegården, men namnet Bramstorp följde honom hela livet.1912 blev han ledamot av landstinget för liberalerna och riksdagsman 1918. När Bondeförbundet växte sig allt starkare i Skåne gick han, likt många andra bönder, över från liberalerna till Bondeförbundet. Han var aktiv i uppbyggnaden av lantbrukskooperationen och fick snart en ledande position på riksnivå. Genom sin verksamhet i utredningsarbetet bakom 1931 års prisreglering, i riksdagens jordbruksutskott och genom sin ledande ställning i jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse blev han snabbt sitt partis ledande jordbruksexpert och var dess främste tillskyndare av krisuppgörelsen - "kohandeln" - med socialdemokraterna 1933.Bondeförbundets partiledare Olof Olsson i Kullenbergstorp var motståndare till uppgörelsen, vilket förstärkte motsättningen mellan de båda. År 1934 övertog Bramstorp med knappa majoriteter först ordförandeskapet i riksdagsgruppen och sedan i partiet. Samarbetet med socialdemokraterna väckte motstånd, och Bramstorp fick kämpa mot en intern partiopposition under hela sin tid som partiledare.I juni 1936 medverkade han, förmodligen mot sin vilja, till att fälla den socialdemokratiska regeringen. Statsminister Per Albin Hansson drev taktikspel som syftade till att socialdemokratin skulle gå till höstens val i opposition. Så som stödparti till socialdemokraterna gick budet till Bramstorp. Han ledde en bondeförbundsregering med fackmannainslag, där han även var jordbruksminister. På grund av den korta ämbetsperioden kallades denna regering "semesterregeringen".Efter valet ingick bondeförbundet i koalition med socialdemokraterna där Bramstorp fortsatte som jordbruksminister, vilket han också gjorde i samlingsregeringen. Under krigsåren hade han en svår ställning, då bönderna krävde högre priser på sina produkter och häftigt motsatte sig all tvångslagstiftning för livsmedelsproduktionen. I utrikespolitiska frågor gick Bramstorp på statsministerns linje.Under de sista åren blev Bramstorps ställning starkare och han valdes 1946 till ordförande i Sveriges lantbruksförbund och innehade därmed ledningen av både den politiska och den facklig-ekonomiska grenen av bonderörelsen.Under valrörelsen 1948 drabbades han av hjärnblödning från vilken han aldrig blev återställd, och han avled den 19 februari 1954 i hemmet i Lilla Isie. Vid sin avgång var Bramstorp allmänt aktad, även utanför sitt parti. Han framstår som en framgångsrik samförstånds- och resultatpolitiker. Persson-Bramstorp, Axel Alarik (I19459)
 
5987 Axel Mattsson (son av Matts Larsson, Tab. 3), till Årby samt Numlaks och Rilaks i Finland. Ryttmästare för en fana finska ryttare 1605. Fick 1612-08-28 i förläning Uskela bol i Halikko socken i Finland1. Introd. 1625 med namnet Cruus af Harfvila under nr 2 i gamla riddarklassen, emedan han var son av ett riksråd. Död omkr. 1630 i tyska kriget2. Gift 1620 med Anna Skoo (Hästesko af Målagård, nr 187), i hennes 1:a gifte (gift 2:o med kaptenen Carl Eriksson Körning, nr 67, född 1594, död 1641), 1 omkr. 1645, dotter av ryttmästaren Mårten Claesson till Numlaks och Bengta Mårtensdotter (Creutz nr 92).Barn:Anna Axelsdotter Cruus, död 16728 före 1/9. Gift 1:o med översten Jurgen Schildt, natural. Schildt, nr 282. Gift 2:o med överstelöjtnanten Peder Stråle af Sjöared, nr 223, född 1645, död 1684.Axel Axelsson. Student i Uppsala6 1637-03-09, död före 1652. Mattsson Cruus af Harfvila, Axel (I37357)
 
5988 Backagården - Håkan Jönsson (från Havakulle i Åryd socken) vigd 1729 i Asarum med Lusse Svensdotter, f. 1707, dotter till Sven Månsson och Kerstin Larsdotter i Jerpegården.Håkan Jönssons son Jöns Håkansson, f. 1745 i Backagården, vigd 1768 i Asarum med Hanna Jönsdotter, f. 1748 i Torarp. Hanna dotter till Jöns Trulsson och Märta Andersdotter. Jöns och Märta vigda 1747 i Asarum, han från Hästaryd i Mörrum, hon från Torarp. Märta, f. 1729, dotter till Anders Torsson och Maria Jönsdotter i Torarp. Anders bör vara son till Tor Jonsson i Torarp. Andersdotter, Marta (I42592)
 
5989 BAKGRUND: Efter att ha studerat i bl a Padua och Wittenberg påträffas han1594-96 som föreståndare för 'Helliggesjstes Hospital' i Köpenhamn. Han var nära vän till Tyge (Tycho) Brahe som hade stor förtroende för honom. Han blev Inspektor på Herlufsholm där han gjorde sig allmänt omtyckt omvittnat i åtskilliga brev från. Han lämnade Herlufsholm 1611 och stannade resten av sitt liv hos dels Chistian Friis på Borrby och senare hos Enevold Kruse på Trankjer, där han dog 1619.MB Dallin var en märklig man som var hemma i den mest skilda vetenskaper och gjorde sin samtid förvånad över sin insikter i mekaniska och fysiska ting. Dessa insikter skaffade honom hos allmogen anseende som trollkarl.KÄLLA: Dansk Biografiskt lexikon del 4, 1890 är upplaga. Bertelsen Dallin, Mogens (I21154)
 
5990 Bapt, Hans Lycke och hustru Catharina Lennersdotter i Augerum, deras son, född lögardagen den 23 auguati, välborna frun på Västanå i Näsums socken bar honom till christendom. döpt RICHARDUS. Faddrar. arendator monsr. Claus Flensburg på Ryadahl, Eskil Månsson i Möllevik, jungfru Eleonora Klug ifrån Rya. Richardus (I29561)
 
5991 Barn 4 döttrar Sissa, Ingeborg, Inger o. Botil. Andersdotter, Gertrud (I29131)
 
5992 Barn i äktenskapet med Christipher Zaulich: Anna Catharina Maria Dorothea född 1664 Marta född 1672-09-05 Marianne Arvidsson säger i debattinläg i "Rötter" 23 maj 2000följande: "Jag har Christoffer Zaulich i mina papper som andre make tillMärta Fredriksdotter, född??, död 1696. Hon var tidigare gift medbruksägaren Hubert de Besche. Om Christoffer Zaulich har jagföljande uppgifter. Han var arrendator på Åryds Bruk. Hanbetecknas som holländare eller vallon, var först bisittare tillbergmästaren Johan Dreffling. Arrenderade från 1662 Ryds bruk, ägtav major N V Rosebquist, övertog 1664 Ålshults Bruk, Almundsryd sn(nämnd där 1669) med Torne Bruk, V.Torsås socken av brödernaSchoting och 1678-80 på sin gård Grövik, Almundsryds sn. Märta Fredriksdotter fortsatte driften efter sin makes död. Honåteruppbyggde Torne Bruk 1689." Märtha, efternamn som ogift ej känt, som fortsatte bruksdriftenefter mannens död till dess hon själv avled 1696, begravd 24/4 iV. Torsås. Knut Drefling, bergmästare i distriktet, inspekterade 1689 bl aÅlshults bruk. Detta innehades då av Christopher Zaulich änka,madam Märta Zaulich. Hon hade för några år sedan tagit sig för att"alldeles ånyo reparera och uppbygga en hammare utan attdessförinnan ha inhämtat tillstånd från kungl. bergskollegium. Vidinspektionen förklarade madam Zaulich att hon ej vetat av annat änatt när en hammare var alldeles bofällig, så skulle man ha rättatt bygga upp den på nytt utan att behöva söka tillstånd härtill.Om hon inte hade hammaren till att utsmida de järn som föll vidgjutningen i masugnen kunde hon icke betjäna sig av denna utanmåste lämna den öde. Hon hade dock i alla år erlagt kontribution(skatt) för dessa bruk. Hon framhöll också, att alla där på ortenbetygade och bekände att hammaren var dem till stor nytta. Dekunde där få köpa redskapsjärn, hästskor och annat som"betarveligt" var. Annars var de kringboende tvungna att resa 6till 8 mil i den oländiga marken efter sådan vara. Det bör härnämnas att Huseby då låg öde och åter kom igång först följande år.Bergmästaren framhåller också i sin berättelse till bergskollegiumatt där det funnits masugn hade det också varit tillåtet att inejden uppbygga hammare för att smida det tackjärn somtillverkades vid masugnen och som inte brukades till gjutningen.Den "elaka" och långa vägen var också ett hinder för transport avtackjärnet till andra hamrar. Bergmästaren kunde icke finna annatän att återuppbyggandet av Ålshults hammare skett av"enfaldighet". Det hade på många år ej hållits något bergsting däri trakten, varför brukens folk ej hade kunnat få höra kungl.bergsordningarna och bergskollegii resolutioner rörande sådanaverk. Då hammaren syntes vara nyttig och gagnelig för traktenhemställde bergmästaren att den skulle få stå kvar mot attvederbörlig hammarskatt erlades. Där kunde enligt bergmästarensberäkningar icke smidas ens 100 skeppspund årligen "så förvattulösas skull som för mangel på tackjärn". Bergskollegium svarade icke direkt på bergmästarens hemställan,men man kan förmoda, att denna bidragit till utfärdandet av encirkulärskrivelse till bergmästarna den 4 mars 1690.Bergskollegium hade nämligen vid denna tid fått fleraframställningar om tillstånd till reparation och synes då frånfall till fall ha meddelat sådant tillstånd. I den nämndacirkulärskrivelsen lämnas nu hamrarna utom bergslagen tillståndatt utan ansökan hos kollegium reparera verken bäst de behagadeoch bergmästarna ålades att befordra att verken hölls i gång.Dessa fick dock ej omändras så att de kunde tillverka mera än denu hade tillstånd till av den anledningen att de då skulle tvingasköpa kol och ved hemligen (till förfång för andra bruk). Även om här ej direkt utsägs, att det är Torne hammare, som madameZaulich ånyo uppbyggt, behöver nog inget tvivel råda om att så ärfallet. I en bergmästarrelation 1694 berättas ganska utförligt ombruken i Kronobergs län och då även om Ålshult och dess hammare,som kallas Torne hammare och som "ligger tvenne mil från masugneni Torsås socken på skattekronohemmanet Tårna ägor uto en ström".Malmen till masugnen togs i sjön Åsnen och fördes sjövägen två miltill bruket. Kolen till hammaren köps av grannarna på allehandaägor. Särskilt goda strömmar hade varken Ålshult eller Torne,"dock bliver vattnet till verkens behos med försiktighetmesnagerat, jämväl ock med långa rännor fört igenom skogen ifrånsjälva ådran fram till bruken, icke utan stor bekostnad". Vidmasugnen avsattes till kronan vart tionde skeppund av det somframställdes. Tillverkningen beräknades till 3½ skeppund om dygnetdå masugnen var igång. Tillverkningens storlek skiftade år från årpå grund av vinterns obeständighet, dock blåstes det åtminstone 8veckor och mestadels därutöver. Mest göts här kakelugnar, somutfördes till Karlshamn, samt grytor och redskap till alunbruket iSkåne (Andrarums alunbruk). Minsta delen göts till tackjärn,vilket gick till hammaren för att där utsmidas till stångjärn.Detta stångjärn, som var kallskört, d.v.s. hade hög fosforhalt,köptes av skåningar. För Torne betalades i årlig hammarskatt ettskeppund stångjärn med 22 daler silvermynt (dr smt), (prisernakunde variera år från år och fastställdes av bergskollegium). Detmärke som åsattes järnet från Torne var TR. Märta Zaulich avled 1696 (i testamente efter henne skänktes den 24april 1696 4 dr till Västra Torsås kyrka). Ledningen av Ålshultoch Torne övertogs av hennes mågar, Magnus Blom, gift med MärtaZaulich, och Johan von Emmertz, gift med Maria Dorothea Zaulich. (V. Torsås Hembygdsförenings årsskrift 1953).G 2 m CHRISTOPHER ZAULICH, d 1679 i Almundryds sn. Brukspatron i Sunnerö, Skatelöv sn (G). Barn:MARIA DOROTHEA ZAULICH, f 1664, d 1748G 2 m HUBERT DE BESCHE, f 1582, d 1658. Bruksägare i Nävekvarn.  Fredriksdotter, Märta (I28265)
 
5993 Barn i äktenskapet med Eleonora Wickenberg: Anders född 1744, Jonas född 1746, Maja född 1748-11-17, Johanfödd 1753-03-02, Stina född 1757-07-24, Karl född 1760 och Kerstinfödd 1763-03-22. Hustrin Eleonora Wickenberg dör av ålder 15 april 1805 iTykatorpet i Berga. Bouppteckning efter änkemannen Israel Karlsson förrättas 15 maj1804 och samtliga 6 levande barn är närvarande. Johan Israelsson iTykatorpet företräder 2 döda barn. Bouppteckningen innehålleringen fastighet, men lösegendomen värderades till 31 dlr. 46 smt.Skulderna uppgår till 6 dlr och boets behållning till 23 dlr 45smt. Karlsson, Israel (I28183)
 
5994 Barn i äktenskapet med Sven Olofsson: Ambrosius född c:a 1635 Sigrid född c:a 1643 Petrus född c:a 1650 Johan Werner d y är i sitt första äktenskap förenad med änkanefter Grevskapets kamrer Sven Olofsson och har med henne tvåsöner. I tidigare äktenskap har hon två barn. Arvskiftet efterhenne ger vid handen att hon är förmögen. Hon äger bl a en gård iSödra Boarp sydöst om Gränna stad och till en början skulle hennesandre make omnämnas som mäster Johan i Boarp. Av domboksuppgifter från 1660, 17/9 kan följande utläsas enl.uppgifter av Olle Elm i "Rötter" 2000-09-10: Conterfejaren Mr Johan i Boarp frågar efter sin hustrus anpart iSläthult, Vireda sn, efter Sal. Måns Jönsson vilken var IngeborgNilsdotters farbroder. Denne hade med sin hustru inlöstskattegården. Nämnden angav att Ingeborg Nilsdotter och hennessamarva var berättigade till 2/3 i arv. Av arvskiftet efter Ingeborg Nilsdotter framgår att hon medfört enrelativt betydande förmögenhet i boet med sina andre make, JohanWerner. Hennes barn erhöllo nämligen S. Boarp, ½ i Jönsgården samt850 dlr s:mt kontant medan Werners egna söner blott fingo 450 dlrs:mt, samt löfte om hederlig uppfostran och framtida arv. (enl.Wilhelm Nissers "Per Brahe d.y:s hofkonterfeijare")G m SVEN OLOFSSON, d 1655. Kamrerare i Boarp, Gränna (F). Barn:SIGRID SVENSDOTTER NIDELBERG, f 1643, d 1702G 1656 m JOHAN WERNER D.Y., f 1630, d 1691 i Gränna (F). Konstnär, Borgmästare i Boarp, Gränna (F).  Nilsdotter, Ingeborg (I28259)
 
5995 Barn: Anders född 1744, Jonas född 1746, Maja född 1748-11-17, Johanfödd 1753-03-02, Stina född 1757-07-24, Karl född 1760 och Kerstinfödd 1763-03-22. Modern Dorothea von Emmerts säljer 1759 en gård till Eleonora ochhennes make Israel Carlsson. (VLA, Sunnerbo AI:10 uppb. 175917/10).G m ISRAEL KARLSSON, f 1721 i Berga sn (G), d 1804 i Berga sn (G). Bosatt i Tykatorp, Berga sn (G). Barn:JONAS ISRAELSSON, f 1746, d 1818 Wickenberg, Eleonora Juliana (I28184)
 
5996 Barn: Joen, Lars, Knut, Karin och Kirstin. Sunnerbo Härads dombok 1625: Kom för Rätten Pär Jonsson i Selleberg i Ryssby socken ochklageligen gav tillkänna, att hans dotter var i "ett slimpt orduppå kommet" i det hon skulle hava stulit en fläskaskinka hosGissle i Tesås, när han gjorde gästabud, och efter man förnam, attdet ingalunda var sant, ej heller kunde någon henne de bevisa,utan hon haver varit och är ett trovärdigt filk, därföre sades honhär av Rätten fri. 1627 jan: Kom för Rätten Per Jonsson i Selleberg och utsatte en 12 Manna ed,att hans dotter inte haver stulit en fläskaskinka/skiva ifrånGissle i Tesås. Sex män, sex kvinnor gav sin ed. Eden är avtrovärdige dannemän och dannekvinnor fullkomnad och Pär Jonssonsdotter i Sälleberg sades här av Rätten fri.Trots eden ochfrikännandet återkom Pär nästa ting. Dottern hade blivit öknamnad"Fläskasida" av Hustru Botel i Höreda. Jon i Nygård, NilsErlandsson i Tranhult vittnade. Marits man Simon hade hört detta,sagesman en löskåna i Hyalt, Ingrid, men efter hon är en hoorafick hon inte vittna. Simon bötfälld till 40 dl. 1635: Kom för rätten Per Jonssons arvingar här i Sellberg och räknadesvid om deras arv, tå inlades ett Lagafångsbrev givet av Wälb. NilsSjöblad Anno 1604, däruti förmäles att Peder haver köpt 1/4 avNygård för 60 Dlr. Item framlades ett annat Lagafångsbrev givet avChristiern Corneliusson i Pashult/Rashult daterat 1594, därutibevisas att Per i Sälleberg hade lagligen ärvt en halv fjärding iNygård och är värd 30 Dlr. Så belöper sig att där är 15systerlotter och löper på var 4 skeppeland och var broder 8skeppeland. Vad lösören tillkommer, så bliver alla Penningarräknade uti kopparpenningar och Jon i Nygård med sina syskon haftmed ..... mer än den andra kullen 25 Dlr, vilket dem emellan skalljämkas. Sedan värderades jorden i Nygård för 100 daler vitt mynt,så löper på var broderlott 13 Dlr 8 öre och var systerlott 6 Dlr20 öre. 1637: Uppå Tinget i Östraby den 19 Oct 1635 blev avsagt emellan Sal. PerJonssons arvingar i Selleberg, att Nygård skulle gälla dem emellanför 100 Dlr, därefter 15 systerlotter, löper på var systerlott 6Rdl 20 öre och på var broderlott 13 dlr 8 öre. Nu tillbjuder Jonefter samma värdering lösa jorden in, men hans syskon dem täckesdet är för ringa värderat, oansett de därom voro sams. Men efterNygård var slätt förruttet, när Jon dit flötte och allt var därbyggt är, det är hans egen bekostnad. Därföre blev nu avsagt, atthan skulle låta värdera sin hus och bekostnad, därtill han på sinsida nämnde Underfogden Per Carlsson, Per Bengtsson i Trotteslövoch Matthis i Lunden.Item Lars Persson i Selleberg på all sinsyskons vägnar: Näml. Måns i Skeda, Gissle i Tranhult och Gissle iTesås och skulle så mäta, att de täras/töras göra ed, att de rättmäta och icke annat.Barn:JOEN PERSSON, d 1657LARS PERSSON Jonsson, Per (I28320)
 
5997 Barn: Kerstin Jon Anna Elin född c:a 1646 Nils född 1649-11-30 Botil född c:a 1650 Karin född c:a 1651 Bengta född c:a 1652 De äldsta beläggen för Nygårds gästgivaregård i Ryssby finns delspå Rohmans Sunnerbokarta 1685, dels i Landskansliets förteckningöver gästgivaregårdar i Sunnerbo 1789. Gästgivaregården innehas under lång tid (6 generationer) av sammasläkt, den s k Nygårdssläkten. Den utgörs egentligen av två gårdarsom ägs av samma släkt. Till namnet kända är följande gästgivarepå Nygård: Anders Nilsson, född 1617, död 1684, hans son JonAndersson, dennes son Anders Jonsson,Håkan Svensson, född 1740,måg till föregående, samt dennes dotter Anna Stina Håkansdotter,född 1775 och hennes brorson, Anders Johan Svensson, född 1815. När Anna Stina Håkansdotter blir änka 1821 flyttas gästgiveriettill granngården Östraby Skattegård. Efter hennes död 1849 komgästgiveriet åter till Nygård. Nämndemannen Anders Johan Svenssonär den siste av den gamla Nygårdssläkten, som är gästgivare påNygård. Sedan mitten på 1800-talet håller man regelbundna torg- ochmarknadsdagar vid Nygård. Försäljningen omfattas avjordbruksprodukter och kreatur. Så sent som i maj 1925 finns enuppgift om att uppköpare vid Ryssby station kunde lasta 12järnvägsvagnar med kreatur. Att gästgiverirörelsen tidvis är ganska omfattande framgår t ex avuppgiften att man år 1862 vid Nygård tar ut 338 skjutshästar. Gästgiverivarksamheten upphör först mot slutet av 1800-talet, dåRyssby hotell tar vid. När Ryssby får järnväg anläggs vidjärnvägsstationen en skjutsstation. Senare, när bilismen börjar,tillhandahåller hotellet skjuts. Nygårds gästgivaregård ligger på den plats, där man i mitten av1900-talet uppför en lantmannaskola. (Ur boken Småländska Gästgivaregårdar o Skjutsstationer avChristina Westerman, 1983) På Ryssby kyrkogård ligger en gravhäll med rik inskription, ävenpå latinska språket. Den kallas av äldre generationer förNygårdsstenen. De namn man kan läsa på denna sten, vilken längstner har årtalet 1703, är Anders Nilsson (1617 - 1684) och hansmaka Ingeborg Joensdotter i Nygård. (Bertil Bexell, Ryssbyboken sid. 553) Från domböckerna finns följande information om Anders Nilsson.Framtaget av Ulla-Britt Holmqvist i Strömstad. 1657 dec.: Kom för Rätten Anders Nilsson i Nygård och kärade till Herr JohanColliander i Ryssby, att han var skyldig hans Sal. svärfader iNygård 10 lod silver, 7½ dlr. Herr Johan berättar, att Joen iNygård haver haft en utjord i tre år, som hörde kyrkan till, denjorden brukade Joen, och Herr Johan skattade för henne, och Joenskulle årligen avkorta i betalning 2 dlr. Noch skulle Herr Johanhava köpt en halv not ihom med Joen, vilken kostade i repen 1 rdlroch samma not haver Joen själv behållit. Noch haver Herr Johanfött ett par oxar ifrån Helgontid till Vårfrudag i fastan för 1Rdlr. Denna sak blev i medlertid av bägge parterna godvilligenförlikt, och på båda sidor gåvo sin rätt efter, och ingen skallnågot av den andra hava till dato att fordra, gåvo varandrahänderna och därmed togo av träde. 1668 oktober Sunnerbo Härads rätt: "Framträdde för Rätten Ärlig och förståndig man Anders Nilsson iNygård och begärde med sine gårdmän ett sannfärdigttingsvittnesbyrd om den oförmodelige skade och vådeld honom ochhans gårdmän i sommars överkom, nu är allom här i bygdenvitterligit, när han 14 dagar före missommarstid gjorde bröllop åtsin dotter och gästerna voro som lustige, vid dess avresande omljusedage visste ingen av växte häftigt väder för än elden komöver gården, både ladugård och mangård att uppå en timmes förloppvar icke en husasticka behållen, och var medel Gud dem rundeligenhade med välsignat, blev allt av vådelden förtärt utan gårdsfolkethemmavarandes med gästerna allenast undsluppe med kläderna de hadepå sig och vad litet de fingo undan i händerna. Noch är allomnogsamt kunnigt, efter ofta plägar hållas häradsting där i gården,det bemälda gård var en välbyggd Ryttargård, och Anders Nilssontjänt för gården i trettio år ärligen och trooligen Sveriges kroneå åtskillige tåg, mycken fara utstått. Såsom denna oförmodeligaskada var honom och hans gårdmän stor och ynklig och sör sinepersoner oupprättelig, är fö den skull nödtvungen besökia KongeligMajestet i Sverige och höga överhet om nådigast några års frihettill upprättning. Emedan denna oförmodeliga skada stiger övernågra hundrade dalers värde, att det omöjligt är upprätta gårdenmed tillbörlig hembyggningar samt inrede och hålla fullrusttjänst, innan de någorlunda kunna komma sig före igen. Dettatingsattest kunna skäligen icke förvägras." 1669 augusti: "Kom för Rätten en gammal Ryttare Anders Nilsson i Nygård ochklagelige gav till känna vad för stor olycka och besvär han någraår bortåt utstått och lidit haver, varigenom han skall uti storgäld råkad vara, begärandes Rätten sille honom därom ettsannfärdigt bevis meddela. Alltså blev av nämnden som närvarandeallmoge vittnat, att denne ovanbenämnde Anders Nilsson har tjänthans kongl maj:t och då han själv icke förmåtte tjäna, haver hanhållt sventjänare. I mellertid och i varande kroonan i Sverigeuti 30 år, och i varande tjänsten är han av riksens fiender, dedanske för Malmö fången, varest han och är illa handterader ochmedfaren att han till dödedagar illa lyte och märker bär, ochnäppeligen kan färdig bliva. Han berättar och, då han vardtfängslader, blev han förder till Gummarsholmen (?), varest han i20 veckors tid anhölts, jämväl åtskillige och månge Rustningar ivarande tjänster bortmist, han har och dessförutan något mer änett år sedan lidit stor skada av vådeeld, i det hela hans gård utien hast är i aska lagder, varigenom han mycket gott mist, ochsedan gården icke med ringa kostnad uppbyggt och således stor gäldoch skuld.... Han ha och i några år stått gästgivare ämbete före,och nu uti den danske fejden av de svänske officerare storgästning ledet, efterson landsvägen om vintertid ligger utmed hansgård, och vet sig nu på intet tjänligare sätt att upphjälpa, änuti största underdåninghet H, kongl: Maj:tt vår allernådigstekonung och herre sin nåd Supplicera och andraga, och om någonhjälp i sin stora olycka och moptgång sig till upprättelseanhålla. Ty kunne Rätten denna Attest skäligen ej förvägra, utanoch för honom som en gammal Chronans tjänare underdåneligen förbönfälla, att detta således etc..." 1662 febr.: "Kom för Rätten Anders Nilsson i Nygård och kärade till JacobNilsson i Klövary om lyfte gångeit för een ryttare, AndersIsaksson, som fick hans pistoler och rider för hans gård.Pistolerna kostade 4 Rd och 2 Sh, men allenast 2 Sh ähro dher påbetalt som begge tillstå. Res. Jacob måste betala Anders dhet hanlofwade för." 1662: Anders Joensson i Nygård delade moth sin swåger Anders Nilsson iNygård om någon åkers iämkning. Således Anders Joensson behållerhalfparten långåker wedh söra renen och all myråker, ther emothbehåller Anders Nilsson then andra halfdelen at långåker wedhnorre renen och långåkers hufwudh."G 1646 m INGEBORG JOENSDOTTER, f 1630 i Ryssby sn (G), d 1705 i Ryssby sn (G). Bosatt i Nygårds Gästgivaregård, Ryssby sn (G). Barn:KERSTIN ANDERSDOTTERJON ANDERSSON NYMAN, d 1719 Nilsson, Anders (I28306)
 
5998 Barn: Kerstin Jon Anna Elin född c:a 1646 Nils född 1649-11-30 Botil född c:a 1650 Karin född c:a 1651 Bengta född c:a 1652 Ingeborg Joensdotter är en mycket duktig kvinna. Hon är stark ocharbetsam, styr pigor och drängar med fast hand, är med i skogen,kör mat till krigsfolket, sköter gästgiveriet och hinner också medatt vara maka och mor till 12 barn. Detta märks tydligt idomböckerna om Nygårds Gästgiveri under Ingeborg Joensdottersledning. Här nedan redovisas ett par exempel framtagna av Ulla-BrittHolmquist i Strömstad. Ytterligar exempel finns.Sunnerbo Häradsrätter 1694/5: "Corporalen Manhaftigh Nils Andersson Nyman uppå sin K. moderswägnar klagade till åborna uthi Knutzagården Wästraby, som skoladhe emot Cronones Befallningsmans wälb:de Gabriel Wykmansförordning visa sigh mootspennige att understödia giästgifwerietNygård med skiuss, påståendes att dhe för slyk motwillighet lagl.plichta måste. Till swars inställte sigh åboen Jöns Nilsson, medföregifwande, som skall honom och dess gårdman för swåhrt fallaatt emotstå gästgifware skiusset eftersom dhe dessuthom afhuusbondeskiuss nogh äro beswärade. Resolutionz, Rätten kunde JönsNilsson i detta måhl från böter ey förskona, uthan pröfwaderättwyst efter och han för samma skiutz betalning bekommer, atthan för wysat tredsko plichtar. 3xx. Joen Andersson i Nygård fårtillstånd fälla 4 ekar till dess förnödenghet." "Uti saken mellan länsmannen och drängarna Jonas Gabrielson ochMåns Jönson samt kånan Elsa Persdotter från gästgivaregårdenNygård. Ang olovligt umgänge de bägge med kvinnfolket skolatförövat, dock utan någon livsfrukt, det Måns tillstår av honomunder äktenskapslöfte wara och att han det även fullborda vill,men Jonas nekar till köttsligt umgänge, widare än att han en gångkastat sig på sängaståcken, framvisandes. Måns och Elsa sinmatmoders dygdesamma Matronans Hustru Ingeborg Joensdotter iNygård givna Attest om deras välbehållande under varande tjänst,men där hon föregivandes en annan piga tillika då i sängen legat."Vid arvskiftet efter fadern delades Nygård och Östraby upp mellansyskonen i fyra lika stora delar. För att detta skulle fungeraförkom också vissa kontanta utjämningar. En skriftligöverenskommelse daterad 12 juni 1661 finns intagen i domboken iRyssby. Överenskommelsen är undertecknad av Anders Nilsson (medett kors), Anders Joensson (med ett H-liknade bomärke) och av MånsOlufsson (med ett stort M). Ingeborg Joensdotter dör i Ryssby den 6 september 1705 - 75 årgammal. G 1646 m ANDERS NILSSON, f 1617, d 1684 i Ryssby sn (G). Gästgivare i Nygårds Gästgivaregård, Ryssby sn (G). Barn:KERSTIN ANDERSDOTTERJON ANDERSSON NYMAN, d 1719 Joensdotter, Ingeborg (I28307)
 
5999 Barn: Kerstin, Anders, Gunnur född 1611 och Ingeborg född1630-05-13 Sunnerbo Härads dombok 1629: Kom för Rätten Jon i Nygård och utsatte en 12 mannaed, att hanicke haver slagit eller stött sin fader Salige Per Jonsson iSelleberg. (Svårläst, men bland de 12 fanns Jacob Jönsson och JönsNilsson i Borsna och Arvid i Staffansboda. Trovärdige vittnen, somvarit tillstädes, då detta skulle ha skett). Blev för sådanbeskyllning alldeles fri. 1635: Samma dag blev uppsagt, att Länsmannen Jon i Nygård skulle betalavälaktad Brodde i Markaryd aller Häradsräntan Pro Anno 1633 ochResten Pro Anno 1632 till nästkommande utskrivningsmöte, varestdet icke sker skall Brodde bliva invist i Länsmannens bohag tilldess han honom Complett betalt haver. Kom för Rätten Anna Svens i Borsna klagande att Jon i Nygård hadepantat henne ifrån en kittel god för 28 dlr koppar för broredning.1653: Framträdde för rätten Ärlig danneman Jon Persson i Nygård och medgode skriftlige och trovärdige vittnesbörder bevisade, hurulundahan sina syskons jordalotter uti dera fädernegård Nygårdtillhandlat haver och var för sig sålunda uppburet somefterföljer. Först betalat sin broder Knut i Selleberg 26 Rdl försin arvapart, än den andere broderen Lasse 26 Rdl. Är Jons rättlika där emot 26 Rdl. Item systrarna näml. Karin i Höreda 8 Rdl,Kirstin på Jonsboda 8 Rdl, Kirstin på Stakaboda 8 Rdl, Kirstin iSelleberg 8 Rdl. Än haver Joen Persson köpt i Piggeboda en 1/2fjärding, som han tillförene haver fått lagafång uppå och därföregivit 32 dl Smt, än haver han köpt av Joen i Malaberg 1/4 avNygård och därföre givit 88 dl Smt, än av förbe te Joen 5skeppeland jord därsammanstädes och därföre givit.... Och är förden skull Joen Persson och hans hustru Anna Jönsdotter ägande tillhela gården Nygård benämnd, kvickt och levande. 1653: Inlades i rätten gott skriftligt bevis huruledes Joen Persson iNygård med sin hustru Anna Jönsdotter hava köpt av hans mågar iMalaberg, näml Hindrich i Norrala, Erland i Malaberg, Jöran iPiggeboda och Per Carlsson i Mårarp dera hustrurs arvajord efterderas fader, näml. 5 skeppeland jord hos Jon Pärsson i Östraby ochdärföre hava de uppburet efter deras eget värjo 11 Rdl och 1 Rdl iätteslof. Så haver och Joen Persson sin egen arvejord efter sinfader till 10 skeppeland och är nu för den skull ägande till 25skeppeland både med köp och arv i samma gård. 1619: Kom för Rätten Jon Nilsson i Malaberg och framförde några vittnen,vilka vittnade efter Sal. Bengts ord i Östraby, nämligen JönsPåvelsson, Bengt i Boaridt och Knut i Bestahylte. Dessa vittnademed svuren ed att Sal. Bengt i Östraby bekände, att han hade fåttgården av Jon Plogs släkt i Malaberg och om gården skulle säljasvoro Plogsläkten närmast till att lösa gården igen. Därföre blevsålunda avdömt att Jon i Malaberg skulle inlösa 1/4 av Östrabygård till hans/hannes barns Brita i Östraby icg till deras behov,och när barnen bliva uppvuxna skola de hava makt att lösa sammagårdsfjärding igen, om de detförmå, och därtill skall gården varaoppskött. Löftesmän härför Wälb. Per Månsson (Lood) tillHielmsänga, Herr Knut Bengtsson i Rydaholm. 1632: Joen Persson och hans hustru Anna Jönsdotter köpte en helfjärding av Henriks skattegård i Östraby för 100 dlr. 1635: Klagade Hustru Malin i Borsna, att Joen i Nygård haver skällthenne för en tjuv och kallat helle kalvatjuv, får och grisatjuv.Härom vittnade Erland Andersson Profossen, att han hörde demträtta mycket hårt och brukade "illack mund" på varandra. Men hanbekänner, att han icke hörde att Jon skällte henne för tjuv, därpåhan gjorde sin livliga ed. Item beropar sig Hustru Malin på ettannat vittne nämligen Börta i Oppåkra, därom berättade hennes man,att hon intet vet därom. Item beropar sig på Ingeborg i Ljunga,därom vittnar hon intet och säger, att hon det aldrig hörde. MenJon i Malberg vittnar fast annorlunda och säger, att Jon i Nygårdsade åt henne i skällsord, både grisar och lamm. Det samma vittnarLars Algutsson i Höreda och Herr Johan Petri i Ljungåsa därföreblev de bevist att Jon i Nygård haver skällt henne, och när det omdet lammet och grisen blev rannsakat fanns inget skäl tilltjuveri, ty hon och hennes granne Långe Måns trätte om en kalv ochhände sig att året tillförene bortmiste H Malin en kalv och nuskulle det andra året hade Långe Måns en kalv med lika fånge ochintet knivmärke, tå klandrade Hustru Malin och mente att både kalvoch skallan hörde henne till. Måns bekände att skallan hördeHustru Malin till och icke kalven och svor sig kalven till med sined utan laga dom. Därföre kan inte Hustru Malin bindas för tjuveriför kalven. 1636: Klagade Jon i Nygård, att Jacob Jönsson i Borsna haver slagithonom ett munslag på kyrkogården den tid han hemkom från Tyskland,av orsak att Jon i Nygård hade skällt hans hustru för tjuv. Däravtog Jacob sig orsak att taga sig ett skottsmål av Socknen, om hanshus henne beskyllt hade: "Det jag består". I det samma stötteJacob Jon i Nygård för munnen, ett litet sår syntes efter nageln.Om skällsorden är tillförene dömt. Därföre sakfälles Jacob efter13 Cap. Edsöresbalken 9 dlr. Och sedan haver båda undergåttCapitels Dom och böte båda till Domkyrkan och Socknakyrkan förförargelse och Mässfall. (Jacob Jönsson var ryttare, mönsterskrivare) 1636: Jon i Nygård utfäste en 6 Mannaed, att den kon Clemet, Fänrikenköpte av en soldat, Sten i x var tillförene Pantsatt Jon i Nygårdför cronones utlaga. 1636: Kom för rätta Arfwid Jonsson i Ryssby och klagade, att Jon iNygård och hans måg Per Bengtsson hade tagit ifrån honom någonhavre och sedan slagit honom 2 yxhammarshugg, det de bekänna ochdärföre sakfälldes. Item hade Jon i Nygård tagit av honom 4 alnarlärft i mäten för "knekteri" och ett nät. Det dömdes allt tillbakaigen. Item kom fram Änkan Elin i Ljunga och klagade att Jon hadetaget av henne en liten tjur om 2½ år i "Wägelön", vilken tjurdömdes tillbakers igen. 1636 aug: Kom för Rätten Per Sonasson i Borsna klagandes att Länsmannen Joni Nygård hade.... uppburet av honom för 1632 och 33 års utlaga ochnär de därom talades vid på Ryssby kyrkogård och förde sig iträttomål sammans. tå säger Per Sonasson. att Jon slog honom påmunnen, så att hatten föll av. Nu nekan Jon i Nygård och säger atthan stötte honom litet med handen och icke slog. Han om detförsköte sig till vittnes hans, Nämndemannen Gissle i Tranhult,vilke efter avlagder ed vittnade, att han såg Jon stöta åt Per,men han slog icke, icke heller såg han om hatten föll av. X iTesås blev och kallad till vittnes och när han framkallades sadehan, att han intet såg huru det Parlamentet avgeck evad utlagornaanlangar. Blev dem emellan rätt räknat och parterna Content omallt gammalt för förbem te år, undantagandes kvarnskatten ochbegravningsgärden, varpå Matthis i Lunden blev deputerad att räknadem emellan och parterna låta sig därmed benöja. Sedan efter enlångelig trätta haver stått dem emellan och mycken förargelse varskedd, blevo de här för Rätten på nytt förlikta, och allt gammalt,som dem till dags emellan Passerat, skall vara glömt. Därpå degiva 3 till rätten, 3 till Cronan och 3 till Ryssby kyrka.Sedansakfälldes Jon i Nygård för han brott freden och stötte Per iBorsna och efter gjort kyrkobuller till Penningar 40 dlr. Samma dag kom för Rätta Arfwid i Staffansboda och blev frågat, omhan ville vara sitt ord ständig om Jon i Nygård, vilken han påkyrkovallen utan kyrkegården skällte Jon i Nygård för entiondetjuv och säger, att Arvid klockare i Ryssby är hans sagesmanoch på tingsvägen emellan Össiö och Tranhult berättade han förhonom, att Jon i Nygård kom om en afton, när de ville lägga sigoch tog han Jonas dräng med sig i kyrkohärbärget och uttog vidpass 2 ...mer var det intet i bingarna. Detta bekänner Jon iNygård och gjorde härpå en sådan förklaring, att underfogden PerKarlsson kom till Ryssby en afton och i Hanegället gick han tillkyrkohärbärget och utmätte till Wälbördig Anders Grip några tunnorhan av fogden köpt hade och lade i en binge, och en tunna ellertvå malte han av till Länsmannen Jon i Nygård och lade särskilt ien binge. När Wälbördig Anders Grips bönder hade spritt och Jondetfick veta kom han och samma .... och uttag spritt (?). Item ochWällärde Herr Johan i Ryssby detsamma med avläggande ed vittnadepå Hamneda ting d 21 Juni 1636. Därföre blev Jon i Nygård frikändför Arvids hastiga skällsord i Staffansboda. Och Arvid bekänner,att han i vrede hade skällt Jon i Nygård och hade därtill ingetskäl utan föll till fögo och gav Jon gode ord. Arvid klockarebekände, att han så plötseligen skulle hava skällt Jon i Nygård.Och bekänner att Cronan hade ingen skull i Kornbärbärget utanaller.... och det Jon köpt hade och befriade Jon för tjuveri. Menicke dessmindre efter de hava offenteligen skälld honom pch rättasin ord å första tinge sakfälldes Arvid till 3 dlr. Arvid Klockaresom Principal var till detta bullret sakfälldes till 3 dlr. Kom för rätta Elin i Bostad klagandes, att Jon i Nygård haverifrån henne pantat en tjur god om 9 dlr kopparmynt, för vilken honvill förbehålla honom ½ dlr, som hon av honom länt hade. Item enhop utlagor till 4 dlr, som hon länsmannen skyldig var. Nu haverJon i Nygård låtet underfogden Per Karlsson och 5 ärliga Dannemän,nämligen Gissle i Tranhult, Ambjörn i Östraby, Jon Persson ibm ochJöns Siminsson i Östraby värdera tjuren för 18 dlr kopparmynt. Nuhade Jon förutan de 4 dlr att kräva för ett par stutar iklövaskatten 3 dlr, som Jon med henne avdrog, så haver Elin 1 dlrefter, därföre dömde Rätten rättvist, att Elin skulle betala Jon 1dlr. Samma dag: Arvid i Staffansboda för han bröt (Kyrko)friden ochstötte Jon i Nygård med en käpp och gjorde så stort buller, attdet blev mässfall, att Härads(Prosten/Profossen??) måtte rannsakaoch hjälpa församlingen till tjänsten igen. Böter 40 dlr. Och alldenstund Jon i Nygård i vrede och av sine egne syskonestulet och de hava rättat sin ed förrän de gingo av tinget ochbekände, att de intet tjuveri visste med Jon, litet eller stort,därföre blev Jon i Nygård för tjuveri och all tjuvaktig handelfrikänd. 1637 maj: Kom för Rätta Måns i Jonsboda i Rydaholms socken klagandes, atthan sålde Jon i Nygård ett rävskinn, och han lovade honom därföre1 Rdlr, och när han kräver betalningen förevänder han annat ochvill inte betala. Därföre bleve avdömt, att Jon i Nygård skallbetala riksdalern, vilket han genast gjorde. Till det andra krävdeMåns i Jonsboda på Börges vägnar i Höreda belangande hans hustruför en röd ko och Jon nekar, att han aldrig ingen ko tog och satte10 daler i vite, att Måns det icke skulle bevisa. Måns sattedäremot 20 Rdlr, att han skulle bevisa. Och förr var dem emellansatt om samma ko i vite 2 Rdlr. Den som får bästa vittne vinnersaken. Uppsatt till vidare rannsakning. Item krävde Måns iJonsboda på Karins vägnar i Höreda en Bolster. Härtill svarar Joni Nygård, att de voro fem syskon om Bolstret och haver förnöjt deandra undantagandes Karin i Höreda. Item klagar Måns i Jonsboda,att Jon i Nygård skulle hava tagit för henne en riksdaler, det hanbekänner och lovade Jon betala och leverera henne sadelen igen. Enyxa, som klagas över, den lovade Jon i Nygård leverera till systerKarin i Höreda. Item krävdes Jon en kista god för en Rdlr. Densäger Jon, att hans syster gav honom kistan. Vill hon icke bestågåvan, må hon taga den igen. Item klagas över en bössa, som Jon iNygård tog efter Måns i Donhalla. Kom för Rätta Sven Bengtsson iLiatorpet Stenbrohults socken klagandes att Jon i Nygård hade samtmed Måns i Skeda utan dom pantat honom ifrån ett bolster ochhemförde till Nygård och säger att han var skyldig rotepenningar.Deta var en blind sak och förlupet 10 år. Förelagd förlikning, Jonskulle ge Sven 4½ dlr i gott mynt och sedan behålla bolstret. Degjorde handsträckning därpå. 1648: Jägmästaren Paivel de la Grange kärade till Jon i Nygård, att utien fälla han huggit haver äro förbrända och fördärvade 15 st grönaekar för några år sedan. Nu protesterar Jon och säger han är ickeskyldig hava elden utsatt, men 8 dagar förre än fällan brann, somhan föregiver, gick han till fällan och tände på. Men han säger,att fällan icke ville bränna, utan han gick därmed i gästabud ochnär han kom hem igen lpg fällan bränd och ekarna skämda. Härpåhaver Nämndedomaren Åke i Ranglaköp med Länsmannen Simin i Borsnaoch flera grannat synt och sett denna ekeskadan. Jon protesteraratt skadan inte är så stor, varför uppsattes till nästa ting. 1640: Kom för rätten Jon i Nygård och framförde efterskrivne vittnennäml. Peder Bengtsson och Knut i Selleberg, vilka avlade här påtinget dyl. ed, att de stodo hos Jon i Nygård på Värnamo Marknadoch hörde, att Lars Jönsson i Jönköping kändes vid det "gellet"hans dräng Knut Svensson honom på Lars Jönssons vägnar skyldig varoch Lars Jönsson gav Jon i Nygård till lega ett järnstycke vidpass ett pund, härpå avlade de ed på boken, att de är så i sanningskett. Samma dag reste Jacob Jönsson i Borsna och Jon i NygårdWälborne Peder Månsson Loodh till Hielmsenga hand, att de omtjugonde dags marknad 1641 skola sig i Jönköping finna låta ochgöra fullkomlig räkning och avsked med utslaget..? Måns Jonssonoch med honom Clemet, desslikest Jöns Nilsson i Lagmansryd. ItemPeder Carlsson i Cronoboda. Samma dag kom för Rätta Wälaktad Jöns Nilsson och Jon i Nygård ochtalades vid om en tvistig sak dem emellan om ett gäld utiJönköping angående Per Nilsson. Tå bekände Jöns Nilsson iLagmansryd, att han icke haver betalat Jon i Nygård en Penning påde oxar Per Nilsson Plåtslagare fick av Jon i Nygård, heller vardär dillbuden, såsom heller icke var vid Värnamo, där oxarnautfinges. Därföre måtte Jon i Nygård söka Per Nilsson om gäld ochPer Nilsson söker sin man och fordrar betalning av Jöns Nilsson.Senare ting: kom för rätta Biörn Larsson, fullmäktig på PerNilssons vägnar i Jönköping, Plåtslagare, och krävde den gamleLöjtnanten Jöns Nilsson i Prästorp?? kopparpenningar 84 dlr, demJöns Nilsson lovade betala. Joen i Nygård haver fått dom att gåtill Per Nilsson i Jönköping och taga hos honom sin betalning förde oxar han av Jon bekommit. Jöns svarar sig ingen förmögenhethava att betala, ty han är för mycket skyldig och icke äger ettcreatur, som hans eget är, icke heller haver hos nogen god man"lofwen". 1649 hösttinget: Samma dag blev Joen i Nygård sakfälld efter H Kongl Maj:tsutgångne Söndags patent för det han gav en hop unga oroligapersoner öl till bästa, av vilket följde slagsmål, grava eder ochbannor, men emedan gudstjänsten av ingendera blev försummad, tyförskonas han med 20 dlr, därav 1/3 till kyrkan, 1/3 tillhospitalet och 1/3 till de fattiga i socknen. Samma dag kom för Rätta Oluf Arvidsson i Staffansboda och käradetill Peder Månsson i Skeda, att den andra stora bönedagen eftermiddagen, sedan predikan ändade voro vid Ryssby och desse medflere voro kallade till Jon i Nygård, alle släktingar tillhopa ochJoen hade bjudit dem till sig på en tunna öl, som tunnebandetville springa av. Joen haver pliktat,som kalaset höll och orsakenhärtill efter kungliga mandatet och kom förargelse åstad stackOluf och Peter, ditom komme de unga drängarna kiv och trätomålemellan och Peter stack Oluf ett köttsår i skuldrorna, därföresakfälldes han efter såramålsbalken och emedan skedde på en sådanförbjuden hög helgdag blev bötena höga 12 dlr. Än haver PederMånsson i samma överdådighet stuckit Oluf ett fullsår i armen, attsenorna blevo skadade och lytte, ty sakfälldes Peder Månsson eftersåramålsbalken med vilja. (Framtaget av Ulla-Britt Holmqvist i Strömstad) G m ANNA JÖNSDOTTER, f i Ryssby sn (G). Bosatt i Nygård, Ryssby sn (G). Barn:INGEBORG JOENSDOTTER, f 1630, d 1705 Persson, Joen (I28315)
 
6000 Barn: Maria, Helena, Jonas, Katarina och Hans född 1655. Kamreraren Peter Wickenberg är den förste kände av familjenWickenberg enl. "Smålands Nation i Lund". Han inskrivs iBraheskolan på Visingsö 1641 under namnet Petrus Johannis frånÅsaka i Västergötland. (Petrus Johannis Åsakensis. CamerariusDrotzei D. Petri Brahe: Et Senatoris D. Nic: B. in ComitatuVisingburgensi) Är kamrerare i Visingsborgs grevskap 1661-92. Grevskapetskamrerare ingår i grevens råd på 9 personer som sammanträder såofta greven önskar, men minst 4 ggr årligen, nämligen vidValborgsmässoaften, Midsommar, Mickelsmässan och i februari. Attdet sistnämnda mötet ej preciseras till viss dag, torde ha sinförklaring i att de nio i händelse att greven är utomlands har attdå under flera dagar låta slutföra räkenskaperna för närmastföregående år och upprätta nytt inventarium över grevskapetstillgångar. Räkenskapslängden och inventariet skall försegladeinläggas till förvar i räntekammaren och likaså allapenningbelopp. I kansliet, biblioteket och räntekammaren må ingenav de nio infinna sig ensam "utan these tre tillijka,befallningsmannen, prästen och länzmannen på ön. hwilka tillkammaren hafwa hwar sin låås och nyckell." Varje präst erhåller 6 tunnor spannmål "för sitt omak" och varjelänsman 3 tunnor utöver lönen. Befallningsmannen, lagläsaren ochkamreraren får låta sig nöja med lönen men har utsikt att erhållaen viss pension. När de alltid varit trofasta och är till åldernkomna och ej längre förmå fullgöra tjänst, skall under återståendelivstid befallningsmannen få 8 lispund och de båda andratjänstemännen vardera 6 lispund smörrränta i goda hemman. "Will tåGrefwen thet förbättra och föröka, stående honom fritt och som hander finner billigt." Den 29 o 30 december 1640 undertecknar greven en rad förordningar.En av dem föreskriver hur grevskapet skall styras av enTOLVMANNANÄMND under grevens frånvaro: 1) När lagmansting hållesskall underlagmannen, alltså vice häradshövdingen, sitta främstvid kanslibordets högra sida. 2) Därnäst Hoptmannen. 3)"Cammereraren sitter dernest" 4) "Slåtzfogden" 5-11) Sju länsmän12)Slottsskrivaren. År 1682 skänker han tillsammans med kyrkoherde Esaja Humble ochrådman Olof Runske en oblatask till Gränna kyrka. Asken ärtillverkad av guldsmed Ludvig Bark i Gränna och finns fortfarandekvar i Gänna kyrka. I Grännas gamla (i slutet av 1800-talet nedbrunna) kyrka fanns inorra väggen en insatt griftsten, utan bilder, som förvarademinnet av Kamreraren på Wisingsborg Peder Hansson och hans hustruMaria Jonasdotter.G m MARIA JONSDOTTER PALMGREN, f 1630 i Gränna sn (F), d (bg 1708) i Gränna sn (F). Bosatt i Hövik, Gränna (F). Barn:HANS PERSSON WICKENBERG, f 1655, d 1713 Hansson Wickenberg, Peder (I28215)
 

      «Föregående «1 ... 116 117 118 119 120 121 122 123 124 ... 158» Nästa»

Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.