Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Lehnert Jensen (Lund?)

Man ca 1615 - 1680  (~ 65 år)


Personlig information    |    Media    |    Noteringar    |    Händelse-karta    |    Alla    |    PDF

  • Namn Lehnert Jensen (Lund?) 
    Född ca 1615 
    Kön Man 
    Yrke Ridefougd på Svaneholms slott 
    Död 10 Maj 1680  Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    Person-ID I213  Bossebus
    Senast ändrad 23 Mar 2013 

    Gift ca 1650 
    Barn 
     1. Jens Lehnertsen
              f. 2 Feb 1652, Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
              d. 26 Feb 1654, Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats  (Ålder 2 år)
    Senast ändrad 30 Jan 2020 
    Familjens ID F159  Familjeöversikt  |  Familjediagram

    Familj 2 Karen Michellsdatter 
    Gift 18 Jul 1652  Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    Noteringar 
    • Den 18 juli vigdes Lenert Jensen och Karen Michelsdotter
    Barn 
    Gift: 1x1. Anders Lehnertsen
              f. (möjligen 1653), Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
              d. 17 Apr 1703, Pjaski, Polen Hitta alla personer med händelser på denna plats
    Senast ändrad 17 Jun 2001 
    Familjens ID F160  Familjeöversikt  |  Familjediagram

    Familj 3 Anor Margrete Nielsdatter Gift: 2x2x 
              f. ca 1624, Kristianstads Heliga Trefaldighet (L) Hitta alla personer med händelser på denna plats
              d. 9 Mar 1697, Ystads Sankt Petri (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats  (Ålder ~ 73 år) 
    Gift 16 Sep 1656  Gryt (L) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    Noteringar 
    • Den 16 september copulerades Linhardt Jensen och Margreta Nielsdotter.
    Barn 
    Gift: 1x1. Karen Lehnertsdotter
              f. 20 Mar 1659, Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
              d. (efter 1724), Prästgården, Villie (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
     2. N Lehnertsen
              f. 19 Jul 1660, Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
              d. 19 Jul 1660, Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats  (Ålder 0 år)
     3. Malthe Lehnertsson
              f. 13 Okt 1661, Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
              d. Seeland, Danmark Hitta alla personer med händelser på denna plats
    Gift: 2x4. Anna-Christina Lehnertsdotter Gift: 2x2x 
              f. 15 Mar 1663, Sandåkra, Skurup (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
              d. (efter 1716), Södra Villie Nr 25, Villie (M) Hitta alla personer med händelser på denna plats
    Senast ändrad 9 Dec 2003 
    Familjens ID F161  Familjeöversikt  |  Familjediagram

  • Händelse-karta
    Länk till Google MapsGift - 18 Jul 1652 - Skurup (M) Länk till Google Earth
    Länk till Google MapsGift - 16 Sep 1656 - Gryt (L) Länk till Google Earth
     = Länk till Google Earth 

  • Text-dokument
    Lehnert Jensen Ridefogde på Svaneholm
    Lehnert Jensen Ridefogde på Svaneholm

  • Noteringar 


    • Ridefougd (Gårdsfogde) på Svaneholm. Född 1615. Död 10/5 1680 i Skurup (Sandåkra). Begravd 20/5 1680 i Skurup. Lehnert Jensen finns upptagen i decimantjordeboken 1651 på "en heell gaard under Adelens tienere" i Sandåkra by i Skurup. Dessutom brukade han, enligt 1658 års jordebok, en gård i N.Vallösa, Sjörups socken (obekräftad uppgift). Under merparten av sin livstid tjänade han adelssläkten Gyllenstierna, som ride- eller gårdsfogde på Svaneholm. I ett brev har L.J. undertecknat med efternamnet Lund. En släkt med detta namn kom från Assens på danska Fyn. Den Peder Jespersen Lund (kyrkoherde i Villie) som förekommer som fadder vid dop av Lehnerts barn är med tanke på efternamnet möjlig släkting med L.J. som också hade andra knytningar till Villies kyrkoherdar (en av Peder Lunds efterträdare var Lehnert Jensens svärson, Fredrik Jensen. Lehnert Jensen förekommer ganska högfrekvent i Vemmenhögs dombok från och med år 1674 (d.v.s. det år från vilket domböckerna är bevarade). Bland annat nämns han den 10:e januari 1676: "Enligt Hans Nadhes Her landshöffdingess order och breff till Lehnert Jenss, huör udwdj Lehnert Jenssen befalles att möde hans Högwelb: Nadhe i Ydstedh eller Trelleborg.. osv". Han förekommer även på många andra håll i Vemmenhögs dombok, bl.a. på följande datum: 1674: 9/2, 9/3, 6/7, 14/9, 12/10, 7/12 och den 21/12. 1675: 11/1, 25/1, 3/5, 21/6, 20/9, 6/12 och den 13/12. 1676: 17/1, 21/2, 10/4, 24/4, 5/6, 24/7, 19/9, 25/9, 9/10,och den 23/10. 1677: 12/2, 26/2 och den 10/9 - med flera. Lehnert Jensen dog i Skurup 1680. Utdrag ur kyrkboken: "Döde Lehnert Jensen i Sandagr och blef begraffet den 20 may i Skurups kirche, 64 åhr." Notera särskilt formuleringen "begraffet i Skurups kirche", vilken tyder på att han kan vara begravd i själva gravkoret som ännu är bevarat eller möjligen i kyrkogolvet. L.J. förekom i Vemmenhögs renoverade dombok också långt efter sin bortgång, nämligen den 19:e maj 1690 (mål 13). Bonden Tyke i "Sanagra" hade instämt bonden Nils Ohlsson från samma by för att han under förra året inhöstat en Tyke tillhörig ängelycke. Det visade sig emellertid att bemälda lycka verkligen tilhörde Nils Olsson: "Wälborne Herr Ryttmester Axel Gyllenstiernes för dheta fougde Lennart Jönsson hade dock under sin levnad tagit denna lycka från Nils Olssons gård och lagt under Tykes". Enligt ett domboksprotokoll från 1693 (Ljunits häradsrätts renoverade dombok 7/11 1693 mål nummer 04) skall Lennart Jensens gård i Sandåkra ha blivit förstörd av snapphanar. Protokollet som sådant gäller det eventuella arv som Lehnerts änka, Margareta Nilsdotter, erhållit då hon gifte om sig med Thomas Jönsson i Ystad: "Remsnidaren mäster Thomas Jönsson i Ystadh nu som sista tinget begiärt 2ne attester under 3ne mändhs: Unge Hans Stubbh, Cronoländzman Christen Persson och gamble Hans Stubbh händer dat: Snårstadh d: 27 November Ao. 1682 måtte uppläsas och påskrifwas sampt confirmeras, det han inga egodehlar med sin nu havande hustru Margerta Nilsdotter fått, som hon erfwa fått efter sin sahl. man Lennert Jenss på Swaneholm, emedan all qwarlåtenskapen hänkommen dells plundratz af ett snapphanepartie och een stor deel effter upwyst specifikation till 592 daler silvermynt skall efter hustru Margereta sahl: Lennert Jönsson underskrefne uppsatz, wahra aff Wäällborne Hr. Axel Gyllenstierna tagit till Svaneholm." Även om inget i Lehnerts dödsattest i Skurups kyrkbok på minsta stätt antyder en bråd död undrar man osökt...var det kanske till och med så illa att Lehnert fick sätta livet till i dessa snapphanefejder? Saken kan inte helt uteslutas, eftersom bland andra hans svärson, Fredrik Jensen - präst i Villie - var en i sammanhanget mycket kontroversiell och minst sagt svenskvänlig man, som mycket aktivt ställde upp på svenskarnas sida i detta svensk/danska krig. Det förekom vid denna tid diverse snapphanefejder även så långt söderut som vid Skurup: "Svaneholm intog under kriget svensk besättning våren 1677, men utrymdes liksom de öfriga adliga fästena 1678 på sommaren, då det hotades af en stark dansk ströfkår. Egaren, Axel Gyldenstierne, som stod i svensk krigstjenst, klagar tidigare på året 1678 för generalguvernören, att den svenske besättningen så våldsamt for fram med hans gård, att källrar och vindar uppbrötos och rågåkern användes till betesmark. Nu blef han efter den svenska besättningens aftåg tillfångatagen af danskarne och förd till Landskrona, men rönte den otacken, att af svenskarne misstänkas för att alldeles godvilligt ha följt med såsom förlofvad med en af Otte Lindenows döttrar, som lefde öfver på danska sidan", står att läsa i ett uppslagsverk om Skånska slott. En genomgång av Skurups kyrkbok ger vid handen att Lehnert Jensen då och då figurerade som fadder eller dopvittne vid olika barns dop, något som kan föranleda misstanke om TÄNKBART släktskap med de döpta barnens föräldrar. Det handlar om: Mons Andersen född 23/2 1651 som son till Anders Trulsen i Sandåkra, Niels Bendtsen född 7/9 1656 (död strax därpå) som son till Bent Nörregår, Niels Bendtsen född 22/10 1659 som son till Bent Nörregår, Lars Bendtsen född 6/3 1661 som son till Bent Nörregår samt obenämnd gosse född 1664 som son till Hans Monsen.Uppgiften om att Lehnert Jensen även hade efternamnet Lund kommer från ett brev (Skånska Guvernementskansliets Brevskrivarregister/LLA) daterat 12:e september 1672 som Lehnert skrivit och undertecknat med "Lehnert Jensen Lund".Lehnert Jensen finns upptagen i decimantjordeboken 1651 på "en heell gaard under Adelens tienere" i Sandåkra by i Skurup. Dessutom brukade han, enligt 1658 års jordebok, en gårdi N.Vallösa, Sjörups socken (obekräftad uppgift). Under merparten av sin livstid tjänadehan adelssläkten Gyllenstierna, som ride- eller gårdsfogde på Svaneholm. I ett brev har L.J. undertecknat med efternamnet Lund. En släkt med detta namn kom från Assens på danska Fyn. Den Peder Jespersen Lund (kyrkoherde i Villie) som förekommer som fadder vid dop av Lehnerts barn är med tanke på efternamnet möjlig släkting med L.J. som också hade andra knytningar till Villies kyrkoherdar (en av Peder Lunds efterträdare var LehnertJensens svärson, Fredrik Jensen)-----------------Gryts vigselbok 1656:""Linhardt Jenss, Margrete Nielsd: Copuleret 16 Sept:"------------------Lehnert Jensen förekommer ganska högfrekvent i Vemmenhögs dombok från och med år 1674 (d.v.s. det år från vilket domböckerna är bevarade). Bland annat nämns han den 10:ejanuari 1676: "Enligt Hans Nadhes Her landshöffdingess order och breff till Lehnert Jenss, huör udwdj Lehnert Jenssen befalles att möde hans Högwelb: Nadhe i Ydstedh eller Trelleborg...osv". Han förekommer även på många andra håll i Vemmenhögs dombok - då oftast som förtroendevald och mera sällan som svarande eller kärande i något mål: De datum å vilka han finns nämnd äro: 1674: 9/2, 9/3, 6/7, 14/9, 12/10, 7/12 och den 21/12. 1675: 11/1, 25/1, 3/5, 21/6, 20/9, 6/12 och den 13/12. 1676: 17/1, 21/2, 10/4, 24/4, 5/6, 24/7, 19/9, 25/9, 9/10,och den 23/10. 1677: 12/2, 26/2 och den 10/9 - med flera.Notera särskilt formuleringen "begraffet i Skurups kirche", vilken tyder på att han kanvara begravd i själva kyrkan. I gravkoret som ännu är bevarat ligger endast herrskapsfolk och ägare till Svaneholm. Celebre Svaneholmsintendenten och Skurupsforskaren Eric Mårtensson vet att berätta att det däremot i kyrkogolvet under tidernas lopp - bland annat på1600-talet - gravsatts andra stora män inom socknen. Med all säkerhet är det således här som Lehnert vilar.L.J. förekom i Vemmenhögs renoverade dombok också långt efter sin bortgång, nämligen den 19:e maj 1690 (mål 13). Bonden Tyke i "Sanagra" hade instämt bonden Nils Ohlsson från samma by för att han under förra året inhöstat en Tyke tillhörig ängelycke. Det visadesig emellertid att bemälda lycka verkligen tilhörde Nils Olsson: "Wälborne Herr RyttmesterAxel Gyllenstiernes för dheta fougde Lennar Jönsson hade dock under sin levnad tagit denna lycka från Nils Olssons gård och lagt under Tykes". Enligt ett domboksprotokoll från 1693 (Ljunits häradsrätts renoverade dombok 7/11 1693mål nummer 04) skall Lennart Jensens gård (i Sandåkra?) ha blivit förstörd av snapphanar. Eftersom ärendet finns upptaget i Ljunits' härads dombok förefaller det troligast att det ärLehnert Jensens gård i N.Vallösa som blivit nedbränd, och inte den i Sandåkra. Protokollet som sådant gäller det eventuella arv som Lehnerts änka, Margareta Nilsdotter, erhållit då hon gifte om sig med Thomas Jönsson i Ystad:"Remsnidaren mäster Thomas Jönsson i Ystadh nu som sista tinget begiärt 2ne attesterunder 3ne mändhs: Unge Hans Stubbh, Cronoländzman Christen Persson och gamble Hans Stubbh händer dat: Snårstadh d: 27 November Ao. 1682 måtte uppläsas och påskrifwas sampt confirmeras, det han inga egodehlar med sin nu havande hustru Margerta Nilsdotter fått, som hon erfwa fått efter sin sahl. man Lennert Jenss på Swaneholm, emedan all qwarlåtenskapen hänkommen dells plundratz af ett snapphanepartie och een stor deel effter upwyst specifikation till 592 daler silvermynt skall efter hustru Margereta sahl: Lennert Jönsson underskrefne uppsatz, wahra aff Wäällborne Hr. Axel Gyllenstierna tagit till Svaneholm."Även om inget i Lehnerts dödsattest i Skurups kyrkbok på minsta stätt antyder en bråd död undrar man osökt...var det kanske till och med så illa att Lehnert fick sätta livet tilli dessa snapphanefejder? Saken kan inte helt uteslutas, eftersom bland andra hans svärson,Fredrik Jensen - präst i Villie - var en i sammanhanget mycket kontroversiell och minst sagt svenskvänlig man, som mycket aktivt ställde upp på svenskarnas sida i detta svensk/danska krig. Det förekom vid denna tid diverse snapphanefejder även så långt söderut som vid Skurup: "Svaneholm intog under kriget svensk besättning våren 1677, men utrymdes liksom de öfriga adliga fästena 1678 på sommaren, då det hotades af en stark dansk ströfkår. Egaren, Axel Gyldenstierne, som stod i svensk krigstjenst, klagar tidigare på året 1678 för generalguvernören, att den svenske besättningen så våldsamt for fram med hans gård, att källrar och vindar uppbrötos och rågåkern användes till betesmark. Nu blef han efter den svenska besättningens aftåg tillfångatagen af danskarne och förd till Landskrona, menrönte den otacken, att af svenskarne misstänkas för att alldeles godvilligt ha följt med såsom förlofvad med en af Otte Lindenows döttrar, som lefde öfver på danska sidan". (uruppslagsverk om Skånska slott?? - kopia)En genomgång av Skurups kyrkbok ger vid handen att Lehnert Jensen då och då figurerade som fadder eller dopvittne vid olika barns dop, något som kan föranleda misstanke om TÄNKBART släktskap med de döpta barnens föräldrar. Det handlar om: Mons Andersen född 23/2 1651 som son till Anders Trulsen i Sandåkra, Niels Bendtsen född 7/9 1656 (död strax därpå) som son till Bent Nörregår, Niels Bendtsen född 22/10 1659 som son till BentNörregår, Lars Bendtsen född 6/3 1661 som son till Bent Nörregår samt obenämnd gosse född 1664 som son till Hans Monsen. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------Under kapitelrubriken "Vemmenhögsbygden under danskt välde juli-december 1676" i boken SKURUP OCH HASSLE-BÖSARP FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅRA DAGAR skriver Alf Erlandsson följande:"Vi återgår till läget sommaren 1676. Efter att man länge väntat på den danska invasionen, anföll danskarnas flotta Ystad den 27 juni 1676 under ledning av den holländske amiralen Cornelius Tromp. Staden föll snabbt, och danskarna invaderade staden och krävde, att borgerskapet skulle avlägga trohetsed till danske kungen. Ny borgmästare och andra befattningshavare i staden utsågs av amiralen. Staden undgick plundring genom att köpa sig fri. Plundringen fick anstå till juni 1678, då danskarna definitivt lämnade staden."Efter en tids strider trängde danskarna undan de svenska trupperna allt längre norrut från Ystad, och Vemmenhögsbygden blev ockuperad av danskarna, samtidigt som dessa gjort en andra landstigning vid Hälsingborg och därifrån avancerade österut.Den gamla tingboken från Vemmenhögs härad återspeglar dessa händelser på ettindirekt sätt. I ett protokoll från den 7 augusti 1676, finner vi plötsligt, och utan andrakommentarer, att med "Kongl Maj: s order" inte längre menas den svenske kungens order utan den danske kungens. Danskarna lät byta ut tingsskrivaren mot en pålitlig dansksinnad man som hette Jacob Jacobsson. Ordern där detta föreskrivas är utfärdad i fältlägret vid Landskrona den 6 augusti 1676 av "Hans Kongl Maya till Danmark och Norge" och den 18 september 1676 talas i ungboken om Hans Kmt "till Danmark och Norge våras allernådigste arve Konung . .".'- - Innevånarna i Skurup och Hassle-Bösarp hade - liksom häradets övriga innevånare - återblivit danska undersåtar. Regimförändringen kan t. o, m. avläsas i ungbokens handstilar. Frånoch med den 7 augusti 1676 har en ny hand övertagit pennan - den ovannämnde tingsskrivaren Jacob Jacobsson.I ett protokoll från början av augusti 1676 heter det, att en Peter Skomagar införtinget låtit uppläsa amiral Tromps "beskärmelsebrev" daterat Ystad den 2 juli 1676, och till yttermera visso kunde han uppvisa ett liknande dokument undertecknat av den danske kommendanten i Ystad. Det var alltså till de danska hanarna man numera fick lov att vända sig, om man ville bli skomakare i Vammenhögs härad.Men även om man till en början känt danskarnas ankomst som en befrielse från det svenska oket, blev inta situationen mycket bättre för de skånska bönderna efter danskarnasankomst. Redan den 4 september 1676 kallades alla bönder och husmän i östra delan av Vemmenhögs härad samt innevånarna i Börringe birk, att från varje gård" . . . mäta med en frisk karlmed bössa och gott gevär vid Malmö läger vid Katterup och taga häradsf ana och trumma med sig." - Allmogen kallades alltså under de danska fanorna för att hjälpa danskarm att erövra svenskarnas sista fästning, Malmöhus. - Vid samma tidpunkt gavs order från dansk sida att bönderna i Vemmenhögs härad skulle inleverera sitt bondespannmål till den danske proviantmästaren Georg Friis på fästningen i Kristianstad, ungefär samma typ avbefallning, som man redan många gånger fått av de svenska proviantmästarna. - Fabricius påpekar också,att skåningarna snart nog kom underfund med, att de danska trupperna inte bar sig stort bättre åt mot dem, än de svenska hade gjort."'- Prästen i Solberga och Hassle-Bösarp Villom Albertssen Ravn klagade över, att utsända danska ryttare trakterade bönderna i hans socknar "med hugg och slag." Skåningarna hade nu råkat i kläm mellan två sköldar, och många råkade illa ut. Gårdsfogden på Svaneholm fick sin gård nedbränd hösten 1676, vilket "tillföjet honom enstor och obotlig skada" som det heter i ungboken.*Danskarna avlägsnade givetvis även den svenska kronans främste representant i häradet, kronofogden Nils Skåning, och ersatte honom med en Kmts ride fogde - som motsvarande tjänsteman kallades på danska -vid namn Hans Nielssen. Denne uppträdde sedan på häradstinget som danske kungens representant. Sålunda infann han sig vid tinget den 27 november 1676 och gav order, att en slaktoxe från var 20:e gård skulle utlämnastill danska fältlägret. Åter skulle vedleveranser göras men nu till det danska fältlägret, och allmogen beordrades tjänstgöra som ett slags hemvärn och medverka i bevakningen av "fienden" dvs. svenskarna."---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Birte Boström i Malmö skrev i juni 2001:"Hur jag kom på att Anne Christine Lennartsdotters första make kanske är identisk med Börje Kock, är ganska enkelt. Jag utgick från vigseln i Skurup och antog att H. stod förHerr. Sedan var det bara att söka i Herdaminnet. Han efterlämnade änka och barn. Se Lunds stifts Herdaminne II:7, sid 490-491, "Efter B.K:s död har dennes bror, kh. Per Magirus i Snöstorp, 1689 14/6 anhållit om annus gratiae et beneficii för änkan och hennes barn." Se mer senare.Min första uppgift om Lennert Jensen är från Malmö Rådhusrätt d.2 apr. 1649. Saken gäller en skuld som "Beritte S. Tideman Krudmeyers" kräver utav Jep Pedersens i Vallösa dödsbo, och där Lennert Jensen möter. Vi får veta , att " Jep i Vallösa var död långt förefienden utfallt av landet, men där Lennert till Svanholm hemkom, hade samtliga arvingar varit församlat". Skiftet hade ägt rum utan Lennerts närvaro och Sal. Jeppes hustru nekade till skulden.Jag har efter detta en hel del uppgifter där Lennert Jensen förekommer i sinegenskap av ridefogde, givetvis från Vemmenhögs häradsrätt, men också från andra ställen, bl.a. i Ystad Rådhusrätt d.23 mars 1669, då " Lennert Jensen forvalter och riidefoegidt till Suanholmb" har instämt Jacob Popp för skuld denne har till Lennerts " Sallig hoesbondh Wellb. Erich Gylldenstiern till Suanholmb".I Herrrestad häradsrätt d.22 juli 1670 får vi veta att Lennert Jensen arrenderarSvaneholm. Likaså i Skånska landstinget d. 18 apr. 1672, då Lennert Jensen arrendator på Svaneholmär en av de män som utses att granska Erik Nielsens räkenskaper, vilken förvaltat Biskopens kannikegods.I Vemmenhögs häradsrätt d.25 maj 1685, omtalas att " Svanholm varit för detta bortarrenderat uti samfälte 6 år till fogden välaktade Lennert Jönsson".Jordeboken 1658, Malmöhus län, Ljunits hd., Sjörup sn., N. Vallösa : 1 hemman brukasav Lennert Jensen, ägs av Sophie Romels.Ystad Rådhusrätt, Inneliggande handlingar, d.19 aug 1672 " är utlägg gjort till dekreditorer som haver att fordra efter avl. Rådman Henrik Risoer". Utlägg görs i bl.a. skulder tillHenrik Risoer och bland dessa som var skyldiga honom pengar finns " Jacob Jensen, Lennert Jensens skolemästare på Svaneholm - 6 dlr."Ystad byting d.14 juni 1680. Henrick Castensson Bager och hans svåger Marckus Karsk, synes ha sålt Sal. Hans Kertemindes gård i Ystad till Lennert Jensen omkr. 1676. I varjefall framlades en "taxt" av d. 30 nov. 1676, lydande " det de 8 män är anbefallt att avropaSl. Hans Kiärtemindhes gård", vilken avropning " är med köpebrevet till Lennert Jensen av Marckus Karsk och Hendrick Castensson överlevererat ."Ystad Rådhusrätt, Panteboken, d.3 febr. 1679. Hederlig och vällärde Hans Eskildsen Foerbus lät införa Sal. Gabriel Gabrielsens tillfallna 100 dlr- smt., som han varförpantad uti den gård hans Sal. förman Han Gabrielsen uti bodde, som nu genom arv är tillfallen Sal. Hans Gabrielsens dotter Anne Christina Hansdotter, efter skiftebrevets förklaring, efter hennes Sal. fader. Hr. Fredrik Jensen, sockenpräst till Villie och Örsjö socknar, på sina barns vägnar, låter införa 100 dlr smt. hans barn är tillfallna uti bemälta gård efter deras Sal. moder, och är dessa för. ( förenämnda) som haver prioriteten uti bemälta gård. Lennert Jensen ridefogde till Svaneholm är och försäkrat uti bemälta Sal. Hans Gabrielsens gård, efter obligation och pantebrev, för kapital och ränta som sig bedrager efter utläggssedelns innehåll av dato d. 13 jan. 1679, lydande på 331 dlr. smt.Lennert Jensen och hans hustru Margrete Nielsdt. bör vara vigda omkr. 1658, då Margrete Lennerts är känd som dopvittne i Skurup detta år. Lennert Jensen dog ju 1680 och Margrete gifte om sig med Thomas Jensen Remsnider i Ystad, men inte i första taget. I YstadMagistrats protokoll d. 5 aug. 1689 gör Thomes Jens. Remsnider, uppå Margrete Lennert Jensens vägnar, uppbud på ett hus liggandes i Stickstredit, med tilliggande damm och hage vid ån. De är således ej vigda ännu, men har vigts före d. 7 nov. 1693. Detta datum finner vi att Thomas Jensens hustru är Margrete Nielsdt. Sal. Lennert Jensens . Ljunits häradsrätt ( ren.domb.) gällande de attester du redan känner till. Thomas Jensen Remsnider var bror tillkyrkoherden Hr. Fredrik Jensen i Villie . Belägg finns bl. a. i bouppteckningen år 1700 efter Thomas Jensen.Margrete Nielsdotters broder kan vara - styrkt till säkerhet av nedannämnda bouppt. efter deras far - kyrkoherden Påvel Nielsen på Ivö. För detta antagande måste vi gå till Margretes dotter Anne Christine Lennartsdotter. Hon vigdes som bekantmed H. Börje Pedersen d. 3 jan. 1680 i Skurup. Denne herr Börge Pedersen bör vara identisk med prästen Börje Kock ( Birgerus Petri Magirus), som 1677 fick kallelse till Föeslöv ochGrevie i Bjäre kontrakt. ( Lunds stifts herdaminne II: 10, sid. 402), men som år 1681 flyttadestill Billeberga och Tirup i Rönneberga kontrakt. Han framstår som en milt sagt, mindresympatisk man, och dog d. 28 maj 1689, efterlämnande änka och barn. Hustrun uppges i LSH. heta Anna Catharina, men är väl om mina antagande stämmer, den samma som Anne Christine Lennartsdotter.I ett brev av d. 23 apr. 1688 skriver kyrkoherden i Södervidinge Knut ChristensenHög, att Börje Kock var gift med hans svågers Cornficius Ibinsulanus syskonbarn. Cornficius var son till kyrkoherden på Ivö Påvel Nilsson. ( Luns stifts herdaminne II: 7, sid. 487-491.)Anne Christine Lennartsdotter är känd i S. Villie, Ljunits hd., från år 1692. Hon är dågift med smeden Nils Persson och de får sonen Börge detta år. I S. Villie katekismilängd 1703finns på S.Villie nr.25 gths., Nils Persson, hustru Anna Christina, dotter Ingeborg Börjesdotteroch sonen Börje Nilsson. Hon har alltså en dotter Ingeborg från sitt det tidigare äktenskapet. En son i detta första äktenskap är förmodligen Lennart billgren, f. omkr 1680, ryttare i Skånska husarregementet, avskedad p.g.av sjuklighet 1724, gift med Anna Elisabeth/ Lisken Carlsdotter i Börringe 1709. De flyttade från Börringe till S. Villie år 1726. Hustrun och derasdotter Anna Christina Lennartsdotter återfinner vi som dopvittnen på Nils Perssons och Anne Christine Lennartsdotters barnbarns dop.Tidsmässigt passar allt in med mina antagande, så också den troliga sonen Lennarts antagna namn Billgren, som kanske anspelar på födelseorten Billeberga. Det är alltsåfullt möjligt, att Cornficius Ibinsulanus och Anne Christine Lennartsdt. är syskonbarn(kusiner).Enligt Cavallins Lunds stifts herdaminne 5, var Corfits Ibinsulanus son till PaulusNicolaus Christianstadensis ( Pål/ Påvel Nilsen från Kristianstad), som blev prästvigd 1651 tillIvö och Kiaby. Påvel Nielsen dog 1679. Hans övriga barn var Henrik, Ingeborg, Brita, Margreta, Anna och Karen. Cavallin skriver att Påvel Nilsens hustru är okänd, men i Lunds stifts herdaminne II:7, sid. 337-338, har man dragit slutsatsen att hon var dotter till företrädaren på Ivö Hr, Claus Jostsen. Den enda uppgift jag har, är från Kristianstad C:I d.28 apr. 1654, då Hr.Pofvels hustru på Ivö står gudmor åt Henrik Berlins dotter Ingeborg.Märkligt i sammanhanget är uppgiften i Lunds stifts herdaminne II:5, S.Villie, sid.333, om en Poul Nielsen i Kristianstad, som 1638-39, har betalt förlöv för sin hustrus arv efter Bente Mickelsdt., Hr. Gabriels hustru i S.Villie.Det är som sagt mycket antagande,men kanske kan man hitta hållbara belägg i Kristianstad, som jag hittills bara nosat i . Cornficius/ Corfits blev dömd för dråp, menflydde fältet. Jag har f. övr. trillat över en beskrivning av honom.Hälsningar från Birte" -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Brev 2:Hej PeterTack så hemskt mycket för Lennerts brev, och för ditt.Nog ser det ut att stå Lund, även om "krummeluren" över u:et saknas.Bo Lindqvists tips om Börje Kocks företrädare är onekligen intressant. Vi får se vad detkan leda till.Appropå Lennert Jensens arrende av Svaneholm.Erik Hardenberg Gyllenstierna nämns ju salig 1669 (se mitt förra brev) och Lennert Jensenär för ett tag änkan Birgite/Birte Reedtz fogde ( Ystad byting d.29 juni 1668).Åren 1670-75 är det Ide Lindenov han svarar för. ( Herrestad häradsrätt d.22 juli,Vemmenhögs häradsrätt d. 9 mars 1674, samt d. 27 sept. och 22 nov. 1675)År 1674 d. 25 aug. i Skånska Landstingets protokoll nämns Lennert Jensen " för detta" arrendator av Svaneholm.Även om vi inte vet om arrendet löpte 6 år i följd, så är det väl sannolikt att Lennertsarrende av Svaneholm inleddes i samband med Erik H. Gyllenstiernas död.Det slår mig nu, att jag vet för lite om Erik H. Gyllenstierna och hans son Axel. Har ioch för sig läst något litet, men dumt nog inte tyckt det varit så väsentligt att göra någraanteckningar.Vad jag kan komma ihåg, så dog Erik H. Gyllenstierna 1665 och hans hustru 1668. Sonen Axel var förlovad med en Lindenov, men förblev ogift ( hur nu det hänger ihop med IdeLindenov?). Familjen ägde också godset Karsholm, någonstans i Skåne.Vi får se om jag så småningom kan hitta var jag läst detta och om det stämmer.Lennart BillgrenDet var dopvittnena på Börje Nilssons i Varmlösa barns dop, som fick mig att söka hans bakgrund i S. Villie. Vilket jag förmodar har varit fallet för alla övriga forskare medBörje N. i anorna. På sonen Truls dop, 1739 7/10, och på dottern Boels dop, 1741 25/11, står Lisken Sal. Linnards i S. Villie gudmor. Med tanke på namnet Lennart borde hon vara i släkt.Forskningen har sedan gått via kyrkoböcker, Mtl. och flyttningsattesten m.m.Innan jag redovisar vad jag funnit, så vill jag nämna, att i Ystad S.t. Petrikatekismilängd år 1691, finns skriven hos Thomas Jönsson en gosse Lennert Biörnsson ( fel för Börjesson?), och hos Thomas änka år 1702 skrivs dr. Lennert.Thomas Jönsson skrivs inte remsnider i katekismilängderna. Han var för resten gift bådeföre och efter Margareta, således 3 gånger.Börringe C:1:Vigda 1709 d. 4 nov. Lennart Billgren och Lisabeth Norling på Börringe kloster.Vemmenhögs häradsrätt d. 19 okt 1709:Ladufogden på Börringe Lennart Bilgren nämns. Enda gången. Ny ladufogde 1710.Börringe C:1, Födda:1710 d. 23 okt. Ryttaren Lennart Billgrens och Elisabeth Norlings son Sven i Håkanstorp.1713 d. 10 febr. Ryttaren Lennart Billgrens och Lisbeth Norlings son Carl.1715 d. 25 sept. Ryttaren Lennart Billgren och Lisken Carlsdotters dotter Anna Christina.1719 d. 15 jan. Ryttaren Lennart Billgrens och Lisken Carlsdotters dotter Brita Catharina- dog.1720 d.15 okt. Ryttaren Lennart Billgrens och Lisken Carlsdotters dotter Cathrina iHåkanstorp.Skånska Husarregementet 1724, Överstelöjtnants kompani, andra korpralskapet:Gylle nr. 69/38 Rusthållare Olof Jönsson - Ryttare Lennart Billgren, 44 år, 15 tjänsteår,skåning. Karlen sjuk, får avsked.Villie katekismilängd 1726-1728:S. Villie nr. 23 Lennart Billgren, hustr., son Carl, dot. Anna Stina.Mantalslängd 1727:S. Villie nr.22 " Leenhard Billgren", avskedad ryttare- fattig.Lennart Billgren är avliden före 1739 och vi möter här efter änkan Anna Elisabeth /Lisken Sal. Linnerds/ Lennarts som gudmor, inte bara hos Börje Nilsson i Varmlösa, men också hos nämndeman Jöns Nilsson i S. Villie 1740, 1744 , 1746.Villie katekismilängd 1744:S. Villie nr. 23 inhyses Elisabeth Sal. Lennarts, hos Bengt Jöransson.Villie C:3, Döda:1764 d. 30 sept. Enkan Elisabeth Linnerts i Trunnerup 84 1/2 år gl. ( dog hos dottern och svärsonen)Lennart Billgrens och Liskens barn:1) Catharina Lennartsdotter, blev gift år 1742 med dr. Lars Jönsson i Trunnerup.Catharina Lennartsdotter förekommer som dopvittne resp. gudmor hos Börje Nilsson iVarmlösa 1741, Fredrik Nilsson i Rydsgårds mölla 1741, 1745, nämndeman Jöns Nilsson i S. Villie1746.( Dessa omnämnande är bara enstaka exempel) 2) Anna Christina Lennartsdotter, blev gift med Abraham Ingemansson i S. Villie. Han ärkänd som dopvittne 1739 och 1741 hos Börje Nilsson i Varmlösa. De bor inhyses hos Börje 1743, men har flyttat till V. Vemmenhög 1744, där de återfinns detta år i Katekismil. på nr.22V. Vemmenhög. Detta år står också Anna Christina Abrahams från V. Vemmenhög gudmor åt Catharina Lennartsdotters och Lars Jönssons barn i Trunnerup.Husman Abraham Ingemansson dog 1777 i V. Vemmenhög och lämnade efter sig änkan Anna Stina Lennartsdotter utan barn. Enligt bouppteckningen hade han 3 broderbarn i " Wester Gyllen". Testamente till änkans förmån fanns dock.Abraham Ingemansson kan vara identisk med de Korpral Abraham Lindeberg, som infyttar till S. Villie 1721, men är förstås väldigt osäkert.( Villie inflyttningsattester)Lite kommentarerDet var Erik Gyllenstierna som döpte en dotter till Anne Christine år 1651 ( Skurup C:1)Anne Christine Lennartsdotter introducerades, d.v.s. kyrktogs, d. 27 apr. 1692. SonenBörje föddes emellan d. 16 och 17 mars 1692. ( Villie C:1)Det var Börge Kocks dödsdata jag avsåg, men får rätta mig lite. Han suspenderades år1688, mellan d. 21/3 och 5/7. År 1689 28/5 meddelade sockenmännen att han avlidit. Således dog Börje Kock någon gång emellan dessa data. ( LSH II: 7, sid 490)-----------------------------------------------------Brev 3 - utdrag:"Kanske kan en genomgång av Rönneberga häradsrätt för aktuell tidpunkt ge något. Likaså bör en bouppteckning i Kristianstad gällande Rådman Nils Povelsön och hustru Ingeborg Lydersdt., 1643 4/12 och 5/12, skifte 1645 2/4, undersökas. I samma bouppteckning skallen guldsmed Peder Povelsön förekomma. " (se vidare brev nedan)-------------------------------------------------------Brev 4:I boken " Skurup och Hassle Bösarps historia", som jag innehar, kan man läsa i notförteckningen till avd.III av Alf Erlandsson, not 11 sid. 271, att bouppteckningenefter Axel Gyllenstierna 1706 innehåller "en fullständig förteckning över Svaneholms godsarkiv år 1706, vari vid den tiden fanns en stor mängd medeltidsbrev rörande Svaneholm och Karsholm". Bouppteckningen skall enl. Lars-Olof Larsson avd. II, vara utgiven av G. Wallin, "Axel Gyllenstiernas Svaneholm".( Finns ej på Malmö stads bibliotek.) Enligt Alf Erlandsson finns originalet till bouppteckningen i Svaneholmsarkivet påSvaneholms museum.I Lars-Olof Larssons notförteckning, avd.II, sid. 263, not 3 m.fl.,"Ppr. brev Skurup 155813/11 Svaneholmsarkivet, Svaneholm", och sid. 265, not 26 "Perg. brev Svaneholm 1613 27/7 Svaneholms godsarkiv LLA".Det ser ut som om handligar rörande Svaneholm finns både på Svaneholms museum och på Landsarkivet. I varje fall då boken utgavs 1969.Jag är väl lite konfunderad över att Alf Erlandsson nämner Gert Tideman Krutmeijer som inspektor på Svaneholm och inte Lennert Jensen. G.T. Krutmeijer var ju ridefogde på Karsholm,( se mitt tidigare brev) och man måste fråga sig om inget av Lennert Jensenshand finns bevarat i Svaneholms arkiv. Dock fanns sådant 1685.I Vemmenhögs häradsrätt 1685 d. 25 maj nämns Lennerts räkningar rörande Svaneholm. Jag återger det här i original men med moderniserad stavning. Har också utelämnat en del somjag ansett mindre väsentligt, som presentationer, upprepningar och dyl. Mål nr.11 " Arrendator Brandenburg genom sin fullmäktige Mr. Diederich Hansson sig lagl.låtit instäma efterskrevne torpare under Svaneholm , näml. Nils i Kågen, Olle på Läret, Gierker ibm., Jöns i (Stemnerup), Hans i Judarp, Sören Skomagare i Slemminge, Sven i Hylteberg och Timmerman Hans Mörn uti Skurup s., angående förment resterande dagsverkspenningar efter upprättat kontrakt med Välb. H. Axell Gyllenstierna, och således dess inlaga uti Rätten o.s.v.)-------------------------Brev 5 - utdragI brevet som Börje Kocks hustru nämns vid namn och som var skrivet av hans bror kyrkoherden i Snöstorp, Halland, står tyvärr, mycket klart och tydligt, Anna Cahtarina.Man tycker att Petrus Magirus borde veta vad hans svägerska heter, eller? Möjligheten finnsförstås att han inte var så bekant med henne, med tanke på avstånd och dylikt. Jag undrar också om namnet Catharina skulle kunne vara synonymt med Christina. Har ju sett Karna och Karin skrivas Katarina. Vad tror du?Faktum kvarstår trots allt. Ingen annan Herr Börje Pedersson finns mer än Börje Kock.Det blev däremot bingo i bouppteckningen efter rådman Nils Povelsen och hans hustru Ingeborg. De har sonen Povel och dottern Margrete.Kristianstad stadsarkiv FIIa:1. Moderniserat utdrag ur ingressen:År 1643 d.4 och 5 dec., är inventerat, registrerat och värderat, bo och gods, ingäld och utgäld, efter avgångne S. Niels Pouelsen fordom rådman här uti Kristianstad och hans S. hustru Ingeborg Lydersdatter. Deras efterlämnade barn Pouel Nielsen, Margrette Nielsdatter,Maren Nielsdatter, vars förmyndare är välakt. Claus Kahle, "Siche" Nielsdatter, IngeborgNielsdatter, Karen Nielsdatter och Elne Nielsdatter ( Elne är nyligen död), deras förmyndare välakt.Jörgen Hansen Föch.( Datumet 1645 2/4 som jag tidigare nämnt, var endast utlägg till skulderna)Det framgår av bouppteckningen, att Niels Povelsen också var guldsmed. Boet var förmöget, med bl.a gård i Kristianstad och jord i "Neesby" och Nosaby. Totala tillgångar var 2.606dlr. "mönt", men skulderna var också mycket stora, hela 2.056 dlr."mönt". Till barnen återstod549 dlr. att dela på. Vidare framgår att Nils Povelsens bror var guldsmeden Peder Povelsen (Efter vilken skifte hölls 1643 d.14 dec..Han efterlämnade änkan Birgette. Inga barn nämns ) Troligen är också en Claus Povelsen bror till Nils P. och möjligen är Dittmer Henricksen i släkt.I bouppt. nämns också en nyligen avliden syster till Nils Povelsen, Sidsel Nielsdatter,som också nämns i brodern Peder Povelsens bouppt.Jag har gjort lite anteckningar från Kristianstad C:1, som börjar 1646. Från 1652 till1654 förekommer här en Margrete Nielsdt. som vittne på diverse dop. Ej före och ej efter. Detkan vara vår Margrete.Har vi nu tur, så kanske man kan finna Lennert Jensen ge avkall på sin hustrus arv (omdär var något kvar). Oavsett vilket, måste Kristianstads arkiv genomgås och jag kommer att ta itu med detta, men det kan ta lång tid innan något av värde dyker upp, om ens alls.Vad gäller Kyrkoherden på Ivö Påvel Nilsen och dennes eventuella hustru från Villieprästhus, så upptäckte jag något som manar till stor försiktighet i detta fall. En trolig kandidatsom svärson till Kyrkoherden Olof Mickelsen och Bente Mickelsdt. i Villie är skomakaren Povel Nielsen i Kristianstad. Skifte efter honom hölls d.29 dec. 1643 och han efterlämnade änkan Kirsten Oelesdatter och barnen Johan, Karne och Bente. (FIIa:1)--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Brev 6 -utdrag ang. Lehnerts barns dopvittnen:"Om dopvittnena kan jag t.ex. nämna att Willom Rawn var skolmästare på Svaneholm innan han blev präst i Solberga. Apelunna Jacob Rasmussons är förmodligen identisk medAppelonia Pallesdotter g.m. ridefogden på Näs, sedan Krageholm och Tosterup och slutligen på Sövdeborg, Jacob Rasmusson ( Bang). De har bl.a. barnen Rasmus, kyrkoherde i Sövestad, och Otto, kyrkoherde i Torrlösa. Uppgifterna finns att hämta i Herdaminnet. Av intresse kan kanske en uppgift i Källstorp C:1 vara, gällande en annan son till dem, näml. Holger Bang. Denne döper sonen Jacob därstädes 1692. Sist av dopvittnena nämns Christen Lunds hustru i Malmö.Jag har gått igenom lite av mina anteckningar och har lite uppgifter om en Christen Lundi Malmö och en i Kristianstad. Namnet Lund verkar för resten vara vanligt och personernamed detta namn synes oftast komma från staden Lund. Kanske skall vi söka Lennerts rötter just där. Innan jag slutar vill jag nämna att kyrkoherden i Sjörup och Katslösa Rasmus JensenHarboe var g.m. 2:a Ingeborg Cristensdt. Lund, som var dotter till kyrkoherden i V. NöbbelövChristen Jensen ( Lundensis) och hans första hustru Sissela Knudsdt., som har en son i sitt första äktenskap med kh. i V. Nöbbelöv Peder Olsen, vilken son bor i Kristianstad.( Se vidare i Heradminnet)"-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Inledningen i original till det så viktikiga beviset för oss där Lennert instämt sinhustrus förmyndare:Kristianstad byting 1658 d.12 juli" Linnert Jensen riidefougit till Suanholmb, beuiiste med stadstiennere Christen Nielsoch Fredrich Ols, som hiemblede wed deris aed, at haffue wdi gaar till idag till endeligdomb, at lade hiidsteffnet Claus Kahle, borger her ibm. anlangande hans hustroes arffuepart, nemblig Margrete Nielsdaater, som hende efter hendis foraeldre affgangne Sal. Niels Poulsenfordum raadmand her sammesteds, och hans Sal. hustroe arffueligen tilfalden er, och Claus aff formynder for, effter skiffte breffs formelding, och framb esher Linnert Jens registrering och skifftebreff efter bemelte hans hustroes Sal. foraeldre, at deraff kand erfahres huorledis der med forhandlet er. Och der efter fordrer capital - 54 dlr ./: naar den kaabe fratages somhans hustroe efter skifftebreffs forklaring strax bekommit haffuer:/ Fra skiffte breffuids dato den 2 aprilis 1645, rente och rentes rente fra forskrne. dato, naar wergemaalspenge fratages, och till den 1aprilis 1656, som da bleff fordret, mennis ingen wergemaals penge fra den tiid bör giffuis, och til di betalt bliffuer, er saa til sammen efter rigtig reigning, penge hoffuidstoell med rentes rente - 96 sl. dlr., effter som Claus Kahle saa offte er paamindt, och aff hannem löffte giort tiid efter anden at wille betalle, dog inted paa fuldt mens ophold imod rigtig tilkraff, lader frikiende, Linnert til stoer omkostning och forsommelse fra sit hus, maa lide, formener der fore at Claus Kahle bör at betalle foreskrne. summa - 96 dlr med ald paa woffuede omkostning efter en forteignelses indholde, sampt och huis herefter bekostis, inden trende sollemereker at betalla, eller lide namb wdi hans godz och boe, huar det findes efter recaes, och begierer endelig domb wden ophald"( Jag har utelämnat småmynten då jag ej kan återge tecknen för dessa ! )Claus Kahle nekade ej att betala, men ville ha värjemålspengar för hela tiden haninnehaft arvet. Dessa ville dock inte Lennert betala ifrån år 1656, som var den tid från vilkenhan utkräft arvet. Claus Kahle dömdes att utbetala arvet plus Lennerts omkostnader, vilket blev 125 sl.dlr tillsammans, men 1659 d.15 aug. har åter Lennert instämt Claus Kahle för hustruns arv, vilket nu med ytterligare ränta och omkostnader är uppe i 147 sl.dlr. Rätten dömde Claus att betala inom 3 solemärken. Förmodligen skedde också så, då saken ej återkommer mera. "-------------------------------Följande historia, hämtad från okänd källa, måste ha berört Lennart Jensen menligt, dåden utspelade sig endast några år före hans bortgång:"Den döde snapphanen i Skurups kyrkaI slutet av februari 1677 anklagades vid häradstinget bonden Anders Nielsson från Kallsjöi Skurups socken för att i hemlighet ha gömt en snapphane. Denne skulle ha hetat Rasmus Jyde och varit från Grönby. Nu hade det råkat sig så illa, att snapphanen - som tydligenvarit sårad, när han kom till Anders Nielssen - hade legat och dött i Anders hus vid juteden1676. Det hade då gällt för Anders att få snapphanen i jorden så fort som möjligt utan attavslöja, att det var fråga om en snapphane. Han hade lyckats få tag i en kista och föra honom till Skurups Kyrka. Med eget folk hade han grävt en grav på kyrkogården och sedan bett prästen att "kaste jord paa hannem". När Anders då av prästen tillfrågades, vad det var för en människa, som skulle i graven, hade Anders i Kallsjö svarat, att det var en tiggare. Prästen menade då att liket kunde få stå i graven till nästkommande söndag, som var nyårsafton. Så skedde, och Anders återkom om söndagen och begärde ånyo, att prästen skulle kasta jord på liket. Men just den söndagen kom herren till Svaneholm, Axel Gyllenstierna till Skurups kyrka. Han ville nu också ha reda på, vem det var Anders i Kalsjö ville ha begraven, och Anders uppgav åter, att det var en tidigare. Detta tycks Gyllenstierna omedelbart ha betvivlat, ty i tingboken står det lapidariskt: "Yttermera förmanade husbonden (d.v.s. Gyllensterna) honom, att han skulle bekänna saningen". Men Anders vidhöll.När gudstjänsten var över befallde Gyllenstierna, att sockenmännen skulle ta upp den döde ur graven och sätta liket i vapenhuset. Därefter lät han slå upp kistan och i mäns närvaro syna liket. Som synemän fungerade Jörgen Albertsson i Skurup, Anders Albersson i Sandåkra, Jens Nielsen i Saritslöv och Anders Hansson i Sandåkra. De kunde genast säga, att den döde var snapphanen Rasmus Jyde från Grönby. Anders i Kalvsjö erkände utan förbehåll, och snapphanen begrovs på Skurups kyrkogård. - Efter detta anklagades Anders för att han inför godsherren och prästen farit med lögn"vilket er en stoor last och syndh for Gudh", samt för att han undan dolt en snapphane i sitt hus därmed gjort sig skyldig till förräderi mot kungen:.av Sverige: "Ty han är intet bättre den där döljer, än den som gärningen gör.



    • Den 10 may döde Lehnert Jensen i Sandagr och blef begrafvet den 20 may i Skurups kyrkia 64 år gammal.


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2020.

Underhålls av Bo Lindkvist.