Elisabeth Nilsdotter

1709 - 1788  (78 år)

• Namn	Elisabeth Nilsdotter
  Född	28 Nov 1709	Malghult, Kristdala (H)
  Kön	Kvinna
  Död	21 Sep 1788	Malghult, Kristdala (H)
  Syskon	2 syskon
  1. Elisabeth Nilsdotter           f. 28 Nov 1709, Malghult, Kristdala (H)           d. 21 Sep 1788, Malghult, Kristdala (H)  (Ålder 78 år) ▻ Sven Larsson ,  v. 11 Jun 1727   2. Maria Nilsdotter           f. Malghult, Kristdala (H)           d. 21 Dec 1735, Malghult, Kristdala (H) 3. Ingierd Nilsdotter           f. 2 Aug 1713, Malghult, Kristdala (H) ▻ Petter Svensson ,  v. 21 Maj 1732
  Person-ID	I37996	Bossebus
  Senast ändrad	21 Dec 2009

  
  

  Far	Nils Mattsson           f. 7 Aug 1684, Malghult, Kristdala (H)           d. 13 Apr 1766, Malghult, Kristdala (H)  (Ålder 81 år)
  Mor	Ingeborg Sabelsköld           f. ca 1687, Krokshult, Kristdala (H)           d. Aug 1758, Malghult, Kristdala (H)  (Ålder 71 år)
  Gift	14 Jun 1708	Kristdala (H)
  Familjens ID	F11352	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

  Familj	Sven Larsson           f. Jan 1700, Källtorp, Kristdala (H)           d. 4 Aug 1778, Malghult, Kristdala (H)  (Ålder 78 år)
  Gift	11 Jun 1727	Kristdala (H)
  Barn	1. Karin Svensdotter           f. 4 Aug 1728, Saxtorp, Kristdala (H) 2. Karl Svensson           f. 10 Okt 1731, Saxtorp, Kristdala (H)           d. 25 Dec 1812, Malghult, Kristdala (H)  (Ålder 81 år) v. Maria Nilsdotter (1751) 3. Karin Svensdotter           f. 15 Jun 1735, Saxtorp, Kristdala (H)           d. 28 Dec 1794, Källtorp, Kristdala (H)  (Ålder 59 år) v. Peter Andersson (1755)
  Senast ändrad	8 Feb 2017
  Familjens ID	F11351	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

• Händelse-karta

  Född - 28 Nov 1709 - Malghult, Kristdala (H) Gift - 11 Jun 1727 - Kristdala (H) Död - 21 Sep 1788 - Malghult, Kristdala (H)  = Länk till Google Earth

  
  

• Noteringar

  När Elisabeth Nilsdotter den 11 juni 1727 gifte sig med Sven Larsson i Källtorp betydde detta en förening av tre i Kristdala högt ansedda släkter. Själv var hon en Sabelskjöld på medernet. Hennes man Sven Larsson var son till rusthållaren och nämndemannen Lars Svensson i Källtorp och hans hustru i första giftet prästdottern Karin Duraeus. Lars Svensson i sin tur tillhörde på mödernet gamla träthultsläkten. Han var dotterson till Olof i Träthult och kusin med dåvarande kyrkoherden Olof Meurling. Alla som härstammar från Elisabeth och Sven räknar följaktligen härstammning inte bara från Sabelskjöldarna utan också från prästsläkten Duraeus och den gamla Träthultsläkten.Sven Larsson var vid vigseln skriven i Källtorp men bodde senare först i Saxtorp, som till hälften ägdes av hans far, och därefter i Jakobstorp, som han 1756 fick i gåva av sina svärföräldrar.Efter process med svågern Gabriel Classon tillerkändes han 1744 (ST Ú 20) halva Källtorp (1/8 mtl). Ett sockenstämmoprotokoll berättar att han den 30 november 1739 tog avsked från kyrkvärdssysslan efter sex års tjänst. Han har även en tid varit nämndeman. En fullständig utredning av Sabelskjöldsläktens alla grenar intill nu kan här inte presteras. Det skulle ta åratal att forska fram en sådan, och den skulle, om det gick att utföra, ta hundratals boksidor i anspråk. Vi nöjer oss med att säkerställa och redogöra för de första generationerna. För Elisabeth Nilsdotters gren avtrycker vi Ch Meurlings framställning i Carlssons hembygdsbok från 1900 med tillägg av Moody Erlandsson. Meurlings uppställningmed generationssiffror har den fördelen att man genast ser på vilket avstånd från stammodern, i detta fall Ingeborg Sabelskjöld, en viss person befinner sig. En person som exempelvis har siffran 3 framför namnet är barnbarnsbarn till henne, och det gäller alla med samma siffra. Man kan också säga att dessa 3-or härstammar från stammodern och stamfadern i 3:e led. Räkningen är exklusiv: stammen inräknas inte i antalet led. Ch Meurling säger själv att han begränsat sin uppräkning till att huvudsakligen omfatta dem som stannat i Kristdala sn. I varje familj tar han med endast så många att han kan spåra varthän utgreningen går. Helt naturligt därför nya grenar upptäckas vid fortsatt forskning. Till den Meurlingska framställningen fogar jag en avdelning "Kommentarer och tillägg", där sådana nya grenar presenteras, varvid jag bygger på egen eller andras undersökning.I begränsningens intresse följer jag i regel sådana grenar endast fram till 1800 eller något därutöver. För att visa att en gren ännu fortlever nämner jag gärna någon nutida person såsom representant för den. Urvalet av sådana personer blir givetvis subjektivt, och någon tar kanske illa upp att inte hon eller han i stället blivit nämnd, men mina läsare måste förstå att det inte går att ta med alla. Sedan de första generationerna presenterats och deras härledning någorlunda tillfredställande blivit bevisad, kan kommande släktforskare anknyta till dem. De första släktleden är svåra att säkerställa på grund av äldre tiders erbarmliga kyrkobokföring. På 1800-talet blir kyrkoböckerna noggrannare och utförligare, där går det lättare att bevisa härstammning och risken att göra fel blir mindre.