Ludvig Keith

ca 1645 - 1676  (31 år)

• Namn	Ludvig Keith
  Född	ca 1645	Trollebo, Hälleberga (H)
  Kön	Man
  Yrke	Rusthållare, Sergeant vid Kalmar regemente
  Död	Okt 1676	Landskrona (M)
  Syskon	1 syskon
  1. Fridrich Key           f. ca 1630           d. 11 Sep 1687, Eksjö (F)  (Ålder 57 år) ▻ Elisabeth Henriksdotter Pihlman ,  v. 19 Mar 1677 2. Ludvig Keith           f. ca 1645, Trollebo, Hälleberga (H)           d. Okt 1676, Landskrona (M)  (Ålder 31 år) ▻ Märta Jakobsdotter Björnram af Helgås
  Person-ID	I38940	Bossebus
  Senast ändrad	29 Okt 2012

  
  

  Far	James (Jacob) Keith           f. (efter 1569), Stonehaven/Kincardine, Skottland           d. 1 Okt 1657, Polen
  Mor	Beata Gibb
  Familjens ID	F11913	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

  Familj	Märta Jakobsdotter Björnram af Helgås 2x            f. ca 1655, Örsaskögle, Tveta (H)           d. 13 Jun 1726, Örsaskögle, Tveta (H)  (Ålder 71 år)
  Barn	1. Beata Catharina Keith           f. ca 1676, Örsaskögle, Tveta (H)           d. 1739  (Ålder 63 år) v. Israel Svensson (1697)
  Senast ändrad	27 Aug 2012
  Familjens ID	F11909	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

• Händelse-karta

  Född - ca 1645 - Trollebo, Hälleberga (H) Död - Okt 1676 - Landskrona (M)  = Länk till Google Earth

  
  

• Noteringar

  Stammar familjen Key från klanen Keith, som enligt Sir Thomas Innes of Learney, Lord Lyon King of Arms, är bärare av ett av de mest romantiska namnen i skottsk historia? Ännu har jag ej funnit ett direkt bevis, men åtskilliga indirekta för detta påstående, vilka jag härmed vill redovisa. Vid forskningar förra året i min mors släkt fann jag en anmoder, Beata Keis i Hässlid i Virserums socken. Själv skrev hon sitt namn Keitz, för övrigt med en utsökt piktur. I direktör J. Silfvings bok "Krigare, godsägare, fattighjon" fann jag snabbt hennes härkomst. Hon var enda barnet till rustmästaren vid Kalmar regemente, Ludvig Keitz, död i Landskrona "in octobris 1677" och Märta Björnram på Örsasjögle säteri i Tveta socken. Ludvig Keitz var son till skottske majoren James Keith, som kom i svensk tjänst 1613 i "MuskoW, 1630 värvade 200 skottska soldater på "egen omkostning", 1646 fick 300 daler av drottning Kristina för att fara till Skottland", "att komma till sitt arv igen". År 1648 är han tillbaka i Sverige och får då pension som major. Drottning Kristina donerade 1651 tre gårdar till honom, hans hustru och äkta manliga bröstarvingar i Uppvidinge härad, Wäxjö län, nämligen i Hälleberga socken Trulleboda, som han gjorde till säteri, samt i Älghults socken Silverekemåla och Siren i Fröseke, båda belägna c:a 1 112 mil norr om Trulleboda. Enligt Palmskiöldska samlingarna i U.U.B. satte James Keith "livet till för rikets fiender i Polneske kriget". Hans hustru var Beata Gibb. Belägg för att Ludvig är son till James finnes i ett Kungligt brev av 7/4 1676, i vilket Karl XI ger sitt samtycke till giftermål mellan svenska ofrälse Ludvig Keitz och Märta Björnram, icke minst i "anseende till vad hans fader major Jakob Keitz haver gjort för Oss och Sveriges Krona".