Olof "Skötkonung" Eriksson

- 1022

• Namn	Olof "Skötkonung" Eriksson
  Kön	Man
  Yrke	Kung av Sverige
  Död	1022
  Syskon	1 syskon
  1. Olof "Skötkonung" Eriksson  2x            d. 1022 ▻ Edla ;  Estrid N   2. Holmfrid Eriksdotter
  Person-ID	I90183	Bossebus
  Senast ändrad	6 Sep 2012

  
  

  Far	Erik "Segersäll" Björnsson
  Mor	Sigrid "Storråda" Tostesdotter 2x
  Familjens ID	F15542	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

  Familj 1	Edla
  Barn	1. Astrid Olofsdotter v. Olav "den helige" Haraldsen (1019)   2. Emund "den gamle" Olofsson           d. ca 1060
  Senast ändrad	4 Apr 2016
  Familjens ID	F15535	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

  Familj 2	Estrid N
  Barn	1. Ingegärd Olofsdotter           f. 1000           d. 10 Feb 1050  (Ålder 50 år) v. Jaroslav I "den vise" Storfst av Kiev (1019) 2. Anund Jacob Olofsson 2x            f. 1007           d. 1050  (Ålder 43 år) v. Gunhild Svensdotter   3. Holmfrid Olofsdotter
  Senast ändrad	20 Apr 2010
  Familjens ID	F15536	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

• Noteringar

  Olof skötkonung. Gift 1:o med Edla. Gift 2:o med efterföljande ana. Kung av Sverige ca mellan 995 och 1022. Född troligen ca 980. Tillnamnet "skötkonung" skall sannolikt vara "skattkonung", men tolkningarna är många. Hyllad som kung över svear och göter efter Erik Segersälls död ca 995 eller något senare. I början av sin regering allierad med Sven tveskägg besegrade han tillsammans med denne Olav Tryggvasson, konung av Norge, i sjöslaget vid volder (i Öresund ?) ca år 1000. Han tycks därefter ha behärskat Norge fram till ca 1015, då Olav Haraldsson blev norsk kung. Enligt den äldsta uppgiften var han döpt redan före sitt trontillträde - kanske österut, bland slaverna, där kungaätten hade många släktförbindelser. Hans maka och barn skall ha döpts i Västergötland. Legenden om Olofs dop genom St Sigfrid (en missionsbiskop från England) i källan vid Husaby kyrka i Västergötland är mycket senare och ohistorisk, likaså årtalet ("1008"). Under Olof präglades de första säkert svenska mynten med dennes namn och bild i Sigtuna. På frånsidan anges anglosaxiska myntmästare, som kungen skall ha inkallat i landet. De kan alla dateras till tiden efter 995 och före 1005. Olof skall ha tvingats lämna Sigtuna och bosätta sig i Västergötland mot slutet av sin regering; den främsta orsaken var hans kristna nit, som inte behagade svearna. Möjligen residerade han i Husaby, som var en gammal kungsgård och där kyrkan (av trä, först senare byggd i sten) ersatte en hednisk offerplats. Hans son Anund Jakob synes ha varit medregent från ca 1019; möjligen regerade han då över svearna. Död ca 1022. Olof uppges vara begravd vid Husaby. Stenkistorna utanför kyrkan, som av traditionen utpekas som hans och drottningens, är betydligt senare och åtminstone den ena står ej på ursprunglig plats