Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Christian Adolph Palme

Man 1811 - 1889  (78 år)


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Christian Adolph Palme föddes 1811; dog 1889.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Lagman

    Christian gift Augusta Johanna Amalia Hasselqvist 1853. Augusta föddes 1830; dog 1883. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Sven Theodor Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 4 Dec 1854 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).
    2. 3. Harald August Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1856 i Kalmar domkyrkoförsamling (H); dog 1912.
    3. 4. Birger Adolph Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1858 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).
    4. 5. Elin Augusta Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1861 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).
    5. 6. Carl Eric Rutger Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1866 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).
    6. 7. Anna Augusta Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 5 Jul 1868 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).
    7. 8. Ingegerd Selma Augusta Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 18 Feb 1877 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).


Generation: 2

  1. 2.  Sven Theodor Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Christian1) föddes den 4 Dec 1854 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Direktör

    Sven gift Hanna Maria von Born den 9 Nov 1883. Hanna föddes den 9 Aug 1861 i Borgå, Finland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 9. Olof Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 21 Sep 1884 i Borgå, Finland; dog den 3 Apr 1918.
    2. 10. Gunnar Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 11. Nils Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 26 Feb 1895 i Djursholm (AB); dog den 6 Jan 1963 i Nyköping (D).
    4. 12. Birgitta Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  2. 3.  Harald August Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Christian1) föddes 1856 i Kalmar domkyrkoförsamling (H); dog 1912.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kapten


  3. 4.  Birger Adolph Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Christian1) föddes 1858 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).

  4. 5.  Elin Augusta Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Christian1) föddes 1861 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).

  5. 6.  Carl Eric Rutger Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Christian1) föddes 1866 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Sjökapten


  6. 7.  Anna Augusta Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Christian1) föddes den 5 Jul 1868 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).

  7. 8.  Ingegerd Selma Augusta Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Christian1) föddes den 18 Feb 1877 i Kalmar domkyrkoförsamling (H).


Generation: 3

  1. 9.  Olof Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Sven2, 1.Christian1) föddes den 21 Sep 1884 i Borgå, Finland; dog den 3 Apr 1918.

  2. 10.  Gunnar Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Sven2, 1.Christian1)

    Familj/Make/Maka: Elisabeth von Knieriem. Elisabeth föddes 1890 i Lettland; dog 1972 i Stockholm. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 13. Claes Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 14. Sven Olof Joachim Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 30 Jan 1927 i Stockholm; dog den 28 Feb 1986 i Stockholm.

  3. 11.  Nils Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Sven2, 1.Christian1) föddes den 26 Feb 1895 i Djursholm (AB); dog den 6 Jan 1963 i Nyköping (D).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Major i Svenska Brigaden


  4. 12.  Birgitta Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Sven2, 1.Christian1)


Generation: 4

  1. 13.  Claes Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Gunnar3, 2.Sven2, 1.Christian1)

  2. 14.  Sven Olof Joachim Palme Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Gunnar3, 2.Sven2, 1.Christian1) föddes den 30 Jan 1927 i Stockholm; dog den 28 Feb 1986 i Stockholm.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Statsminister i Sverige

    Noteringar:

    Sven Olof Joachim Palme, född 30 januari 1927, död 28 februari 1986 (mördad), var en svensk politiker. Han var socialdemokratisk partiledare från 1969-86 samt Sveriges statsminister åren 1969-76 och 1982-86.Palme utbildade sig till jurist och var riksdagsledamot 1958-86 (första kammaren 1958-68, andra kammaren 1969-70). Före sitt tillträde till statsministerposten år 1969 var han konsultativt statsråd 1963-65 (med ansvar bland annat för ungdomsfrågor), kommunikationsminister 1965-67, ecklesiastikminister 1967-68 samt utbildningsminister 1968-69.Palme var den siste statsminister som titulerades excellens, innan den nuvarande regeringsformen trädde i kraft år 1975Biografi [redigera]Olof Palme kom från en burgen överklassmiljö och växte upp på Östermalm i Stockholm. Familjen bodde på Östermalmsgatan 36 (nuvarande rumänska ambassaden). Han var sonson till försäkringsmannen och den liberale politikern Sven Palme (1854-1934) som satt i andra kammaren. Fadern Gunnar Palme (1886-1934) var VD för försäkringsbolaget Thule. Modern hette Elisabeth Sophie von Knieriem (1890-1972) och var född i Lettland. Olof Palme var yngste barnet av tre; hans syskon var Claës Palme (1917-2006), och Catharina Palme Nilzén (1920-2002). Olof Palme blev far till sönerna Joakim Palme, Mårten Palme och Mattias Palme.Sina första skolår gick Palme i Beskowska skolan i Stockholm. Vid tio års ålder skrev hans mor in honom till Sigtuna Humanistiska Läroverk. Han fortsatte studierna i USA, där han tog Bachelor of Arts 1948. Under sin akademiska studietid reste han runt i USA. Han återvände till Sverige där han studerade juridik, och tog jur.kand. 1951. Året därpå blev han ordförande i Sveriges förenade studentkårer, men stannade bara ett år på den posten.Han blev 1953 erbjuden att arbeta som förste byråsekreterare i statsminister Tage Erlanders regering. Under åren dessförinnan hade han, enligt honom själv, genom tre viktiga händelser, blivit socialdemokrat. Den första av de tre händelserna han avsåg var en skattedebatt 1947 mellan socialdemokraten Ernst Wigforss, högerpartiets Jarl Hjalmarson och folkpartiets Elon Andersson. Den andra var USA-vistelsen 1948 när de stora klassklyftorna som där fanns uppdagades för honom. Det tredje var en Asien-resa 1953 när han ställdes inför kolonialismens konsekvenser.1954 avancerade Palme i regeringskansliet och blev sekreterare i statsrådsberedningen. Året därpå blev han styrelseledamot för ABF. Han valdes in i Första kammaren 1958 för socialdemokraterna. Ett av hans första viktigare uppdrag som politiker var som ordförande av studiesociala utredningen 1959.Palme gifte sig 9 juni 1956 med psykologen Lisbet Beck-Friis. De bosatte sig i ett radhus i Vällingbyhöjden och fick tre söner. Formellt var detta Palmes andra äktenskap; 1949-52 var han gift med Jelena Rennerova från Tjeckoslovakien i ett skenäktenskap med syfte att ge henne möjlighet att lämna sitt land.Olof Palme var reservofficer vid både K3 och K4 och som sådan briljant verksam vid uppbyggnaden av den svenska militära underrättelsetjänsten. Han biträde Tage Erlander i detta, men blev aldrig mer än löjnant i reserven. Dock, hade han enligt militära bedömare, varit en av de mest begåvade underrättelseofficererare försvarsmakten haft i sin reserv.Palme inträdde i regeringen 1963 som konsultativt statsråd i statsrådsberedningen, två år senare utsågs han till statsråd och chef för kommunikationsdepartementet, för att därefter avancera till posten som ecklesiastikminister 1967. Som sådan hade han kyrkofrågorna på sitt bord, trots att han utträtt ur Svenska kyrkan. [1] Palme blev därmed Sveriges siste ecklesiastikminister, då departementet 1968 bytte namn till Utbildningsdepartementet varefter han titulerades utbildningsminister. År 1969 efterträdde han Tage Erlander som socialdemokratisk partiledare och statsminister.På Norra Bantorget, första maj 1973Efter riksdagsvalet 1973 kunde Palme sitta kvar som statsminister, om än rätt vingklippt; valet resulterade i den s.k. lotteririksdagen (s+vpk:175 mandat; c+m+fp:175 mandat). Under mandatperioden 1973-76 kunde regeringen Palme ändå lotsa igenom några betydelsefulla reformer, bl.a. lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och lagen om en allmän föräldraförsäkring. 1975 trädde den nya författningen i kraft, vilket bl.a. innebar att monarkens uppgifter kraftigt beskars (till exempel vid regeringsbildningen). Om Sverige till namnet ännu var en monarki, var det till gagnet mer en republik; monarkins framtida status hängde därmed, med Palmes egna ord, bara på "ett penndrag". Efter valet 1976, då kärnkraftsfrågan kom i fokus och de borgerliga fick majoritet, tvingades socialdemokraterna (efter 40 års oavbrutet maktinnehav) och Palme att avgå. Valet 1979 innebar ännu ett nederlag för socialdemokraterna eftersom man inte lyckades återerövra regeringsmakten, men Palmes ställning inom partiet var trots detta ohotad.1980 utsågs Palme till FN:s medlare i Iran-Irak-kriget, och efter socialdemokraternas valseger 1982 beklädde han åter statsministerämbetet. 1 mars 1982 lämnade Palmekommissionen sin rapport om medlingen i Iran-Irak.Som socialdemokratisk statsminister hamnade Palme i skarp konflikt med näringslivets företrädare, då riksdagen 1983 beslöt om införandet av löntagarfonderna, som av dessa sågs som ett sätt att socialisera Sveriges företag. 1985-86 uppstod även slitningar med ledande militärer (kommendörkapten Hans von Hofsten m.fl.) som, med anledning av de (påstådda) ryska ubåtskränkningarna, ansåg honom alltför vek i agerandet gentemot Sovjetunionen, samtidigt som de förklarade att de saknade förtroende för honom personligen.Statsminister Olof Palme anklagades för skattefusk 1985, den så kallade Harvardaffären. Han skulle enligt beslut i skattemyndigheten ha fått ett talararvode vid Harvard University utbytt mot ett stipendium för sin son Joakim Palme vid det prestigefyllda universitetet. Palmes överklagande av beslutet och alla övriga handlingar i ärendet stals vid ett inbrott på Länsrätten i omedelbar anslutning till mordet på Olof Palme. Därför kunde man aldrig inleda en förundersökning.[1]Mordet på Olof Palme [redigera]Olof Palmes minnesplatta vid korsningen Sveavägen-Olof Palmes gata i Stockholm.Huvudartikel: PalmemordetOlof Palme sköts på Sveavägen i centrala Stockholm ca kl 23:30 den 28 februari 1986. Palme fördes till Sabbatsbergs sjukhus där han dödförklarades kl 00:06 den 1 mars 1986. Palmemordet, och de uppseendeväckande turer, skandaler och polisiära misslyckanden som följde på det, var ett nationellt trauma för Sverige som under lång tid satte sin prägel på samhällsdebatten. Än idag är mordet ouppklarat.Olof Palmes politiska gärning [redigera]Olof Palme demonstrerar sida vid sida med Nord Vietnam Ambassadör Nhuyen Tho Chyan en februari kväll 1968 Olof Palmes grav på Adolf Fredriks kyrkogårdOlof Palme var under sin karriär en kontroversiell politiker vars person dominerade svensk politik under hans senare livstid. I vissa kretsar var han rent av hatad (man talar om så kallat Palmehat), medan han var väldigt populär bland andra. De starka känslorna kring Palmes person berodde till stor del på hans utrikespolitiska ställningstaganden, till exempel för Kuba under Fidel Castro, för Chiles president Salvador Allende, mot den sovjetiska interventionen som slog ned Pragvåren, mot Francoregimen i Spanien ("Dessa satans mördare!", som han kallade regimen) men också mot USA för dess inblandning i Vietnamkriget; efter det berömda jultalet 1972, då han bl.a. jämförde bombningarna av Hanoi med nazisternas värsta illdåd, lät Vita Huset ambassadörsposten i Stockholm stå tom under en tid.Hans kontroversiella engagemang i Sydafrikafrågan, där han var på kollisionskurs med många västliga regeringar (till exempel Thatchers och Reagans) samt en stor del av den svenska högern, har av många konspirationsteoretiker kopplats till mordet.År 1983 bildade Olof Palme det så kallade sexnationsinitiativet. Det utgjordes av stats- och regeringschefer från sex länder och fem kontinenter som verkade för kärnvapennedrustning. I detta ingick presidenter och premiärministrar från Indien, Grekland, Argentina, Mexiko och Tanzania. Förutom Olof Palme själv, avlöst av Ingvar Carlsson, ingick Indira Gandhi och Andreas Papandreou i gruppen. Arbetet upphörde 1989 på grund av det förändrade politiska läget mellan östblocket och västblocket.Även Palmes bakgrund i svensk överklass väckte starka känslor. Detta var i mycket ett tidens tecken; grupptillhörighet markerades hårt, och kan i 2000-talets mer individualistiska samhälle te sig besynnerligt. Kollektivismen uttrycktes i samma era till exempel i starka motsättningar mellan strejkande och strejkbrytare, eller mot LO-medlemmar med borgerliga sympatier.Palme engagerade sig starkt för utvecklingsländerna. Som exempel på detta kan man ta det faktum att under åren 1965-89 var 37 procent av alla officiella besök till och från Sverige med utvecklingsländer och 24 procent med Västeuropa. Efter 1990 sjönk antalet för tredje världen-länder till 18 procent, medan utbytet med Västeuropa ökade till 60 procent. [2]

    Familj/Make/Maka: Lisbeth Beck-Friis. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 15. Joackim Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 16. Mårten Palme  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.