Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Karin Jonsdotter

Kvinna


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Karin Jonsdotter

    Familj/Make/Maka: Per Olsson. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Sven Pedersson Hjort  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 3. N Persdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 2

  1. 2.  Sven Pedersson Hjort Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Karin1)

    Noteringar:

    När assessorn i Svea hovrätt Erik Bring adlades 1654 med namnet Gyldenbring, anhöll han att få upptaga sin "fadermoders morbrors Sven Hjorts sköldmärke". Därför innehåller vapnet följdriktigt en hjort i silver stående på bakbenen i ett blått fält (Raneke: Svensk adelsheraldik, tavla 80). Gör man sig besvär att forska i den nyadlade assessorns släkt, finner man att hjorten som sköldemärke där kan följas som ett ledmotiv mer än 150 år tillbaka i tiden till 1400-talets slut.Erik Gyldenbring var född 1619 i Fröderyd i Växjö stift som son till socknens kyrkoherde Nicolaus Bringius. Både herdaminnet och Elgenstiernas ättartavlor anger farfadern vara kyrkoherden Nicolaus Andreae i Bringetofta men 1952 kunde Gunhild Almén visa i en artikel i Släkt och Hävd (s.106) att kyrkoherden i Fröderyd hette Nicolaus Johannis och bara var styvson till denna småländska Bringsläkts stamfader i Bringetofta. Modern Elin Nilsdotter har således tidigare varit gift med Johan eller Jöns, om vilken man ingenting vet.Vem var då farmoderns morbror Sven Hjort? I Stiernmans Suecia illustris kan man läsa: "Sven Pedersson Hjort har 1561 av Kung Erik XIV för sina trogna tjänster med adliga privilegier och sköldmärke blivit benådad, näml. en springande hjort uti ett blått fält, skrafferingen röd och blå och ovan på hjälmen två hjorthorn såsom själva brevet utvisar." I stort sett samma vapen som Erik Gyldenbring erhåller 1654 - fast man får kanske antaga att hjorten i Sven Pederssons sköld varit naturfärgad. För övrigt är det bara hjälmprydnaden som avviker.Silfverstolpe (Historiskt Bibliotek 3, 1876?77 p. XVIII ff.) presenterar ett släktregister i Kammararkivet uppgjort av Rasmus Ludvigsson. Enligt detta var Sven Hjort son till en fattig bonde Per Olsson och hans hustru Karin, dotter till Joen Månsson, som var Lars Skumes brorson. Han kallades av konung Gustav 21/11 1551 "vår trotjänare Sven Pedersson till Ljungsnäs" (Sandbergska samlingen. FF 15271) och får 19/3 1562 frihet och frälse för sig och sina efterkommande på tre gårdar, som tillhört Lasse Skume. I Nils Henrikssons frälserannsakning kallas han Sven Pedersson till Ljungnäs och sägas vara en "Kungl. Maj:ts hovtjänare, som nu förvärvat sig sköld och hjälm." Han var död barnlös 1578, då hans ofrälse arvingar omtalas (K.A. Smålands handl. 1578:11). Enligt en uppgift i Sandbergska samlingen skulle Sven Pedersson ha blivit adlad redan av Kung Gustav I.Enligt samma släkttavla (Rasmus Ludvigssons) var Lasse Nilsson Skume son till lille Nils Mickelssen och blev adlad av kung Hans 5/6 1499 (ÄSF har 1/10) med följande vapen: "en halv rödkronat hjort med grön kvist i munnen i ett blått fält och till hjälmtecken en hel hjortavia (det vill säga hornkrona)". (Se Raneke: Svensk Adelsheraldik tav. 81.) Samtidigt fick han frälsefrihet på en gård i Ljungsnäs och fem andra gårdar "dem han säger sig lagligen hava fånget". När han 1516 gör ett jordabyte med Karin Haraldsdotter (Lake) på Torpa skriver han sig "Lasse Skume till Limmared". Genom sitt gifte med Elin, dotter till häradshövdingen Broder Buth i Bragnum, kom han in i den mera betydande adeln, som blivit behandlad i tredje häftet av Äldre Svenska frälsesläkter (ÄSF). Där hänvisas till en uppgift i Palmskiöldska samlingen. att Lasse Skume blivit adlad redan 17/9 1484 av Sten Sture. Svägerskan Kerstin Brorsdotter hade med riksrådet Åke Hansson Tott en illegitim dotter Ingeborg, vars dotter Karin Hansdotter blev Johan III:s frilla och stammoder för den svenska ätten De la Gardie.Lasse Skume omtalas mellan åren 1500 och 1510 som häradshövding i Ås och Kind, vilka befattningar svärfadern Bro(de)r Buth tidigare innehaft. Han var död barnlös 1523, när hans ofrälse släktingar begärde att få tre av hans frälsegårdar till skatte. Änkan Elin Brorsdotter bodde 1535 på Ljungsnäs, som var hennes morgongåva men senare indrogs till kronan. Först 1562 återförvärvades gården av Lasse Skumes släkting Sven Persson Hjort. Då generalprofossen Olof Andersson 1566 sökte rappa åt sig Ljungnäs, förklarades detta av att Sven Hjort tydligen detta år enligt rusttjänstlängden varit fånge i Danmark. (J E. Almqvist i Herrgårdarna under reformationstiden s.295 f.) Både Ljungnäs och Limmared, som Lasse Skume skrev sig till, ligger i nuvarande Tranemo socken i Kinds härad.1466 tillerkändes en viss Måns Nilsson och hans bror gårdarna Vigby och Backa i Kinds härad som gottgörelse för att Gunne Biörsson slagit ihjäl deras far Nils Mickelsson. (Sandbergska samlingen. FF 15305 s.1.) När Måns Nilssons sondotters man Per Olsson 1523 begär att få just dessa gårdar i arv efter Lasse Skume, bevisar detta att han är den icke namngiven brodern i dokumentet 1466. (Sandbergska samlingen. ibid. s.2.)Den som trasslat till Lasse Skumes släktförhållande är Jean Silfving, som velat identifiera hans far med frälsemannen Nils Mickelsson i Björnskog i Västra härad. i Småland, död omkring 1529. (Genealogisk. tidskr. 1959 s.153 ff.) Den rätte Nils Mickelsson har i själva verket varit bonde i Kinds härad i Västergötland och död redan 1466. Jag tackar Stig Östensson i Växjö, som utrett detta genealogiska problem i brev 20/8 1994. Tack vare att ett par medlemmar uppnått frälsestatus kan man på grund av lyckliga omständigheter följa en bondesläkt i södra Västergötland tillbaka till 1400-talts början ? ja den äldste namngivne stamfadern Mickel bör vara född redan i slutet av 1300-talet ? och sju generationer bakåt från prästsonen Erik Gyldenbring som adlades 1654.


  2. 3.  N Persdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Karin1)

    Familj/Make/Maka: Nils. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 4. Elin Nilsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1592) i Bringetofta (F).


Generation: 3

  1. 4.  Elin Nilsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.N2, 1.Karin1) dog (efter 1592) i Bringetofta (F).

    Familj/Make/Maka: Johan. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 5. Nicolaus Johannis Bringius  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1572 i Bringetofta (F); dog cirka 1642 i Fröderyd (F).

    Elin gift Nikolaus Andrae Bringius cirka 1582 i Bringetofta (F). Nikolaus (son till Andreas Nicolai och Margareta) dog cirka 1591 i Bringetofta (F). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 6. Anna Bringia  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 21 Okt 1583 i Bringetofta (F).
    2. 7. Margareta Bringia  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 12 Apr 1586 i Bringetofta (F); dog cirka 1653 i Väckelsång (G).
    3. 8. Israel Bringius  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 12 Sep 1587 i Bringetofta (F); dog den 29 Jan 1662 i Uppsala domkyrkoförsamling (C).


Generation: 4

  1. 5.  Nicolaus Johannis Bringius Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Elin3, 3.N2, 1.Karin1) föddes cirka 1572 i Bringetofta (F); dog cirka 1642 i Fröderyd (F).

    Nicolaus gift Malin cirka 1598 i Fröderyd (F). Malin föddes cirka 1575 i Fröderyd (F). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 9. Elisabeth Nilsdotter Bringia  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1613 i Fröderyd (F).

  2. 6.  Anna Bringia Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Elin3, 3.N2, 1.Karin1) föddes den 21 Okt 1583 i Bringetofta (F).

  3. 7.  Margareta Bringia Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Elin3, 3.N2, 1.Karin1) föddes den 12 Apr 1586 i Bringetofta (F); dog cirka 1653 i Väckelsång (G).

    Noteringar:

    Margareta Bringia, född 1586-04-12 i Bringetofta prästgård, ? 1653? i Väckelsång. Gift med superintendenten Johannes Petri Ungius, i hans 2:a äktenskap (gift 1:o 1599 med Helena Månsdotter, begr i Växjö, dotter till borgmästaren i Jönköping Måns Jönsson och Brita Nilsdotter), född omkr 1570 i Hultsjö sn, Växjö, ? 1617 i Kalmar och begr i gamla stadskyrka

    Familj/Make/Maka: Arvid Jönsson Tiderius. Arvid (son till Jöns Larsson och Ingeborg Persdotter) föddes cirka 1590 i Berga (G); dog den 26 Okt 1657. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 10. N Tideria  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes (1640-talet) i Väckelsång (G).
    2. 11. Elisabeth Tideria  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes (1640-talet) i Väckelsång (G); dog 1693.
    3. 12. Johannes Tiderius  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes (1640-talet) i Väckelsång (G).
    4. 13. Ingeborg Arvidsdotter Tidera  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1643 i Väckelsång (G); dog den 28 Jul 1674.

    Familj/Make/Maka: Johannes Petri Ungius. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  4. 8.  Israel Bringius Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Elin3, 3.N2, 1.Karin1) föddes den 12 Sep 1587 i Bringetofta (F); dog den 29 Jan 1662 i Uppsala domkyrkoförsamling (C).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Professor

    Noteringar:

    professor, bosatt i Jönköping; ? 1662-01-29 i Uppsala genom olyckshändelse, begr s å 9/2 i Uppsala. På väg till ett konsistoriesammanträde slogs han omkull av ett par skenande hästar och avled samma kväll



Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.