Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Håkon Finnsson

Man


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Håkon Finnsson

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Ulvhild Håkonsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 2

  1. 2.  Ulvhild Håkonsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Håkon1)

    Noteringar:



    Härstammar från en norsk släkt.Först gift med Niels direkt efter Margareta Fredkullas död. Sedan med Inge Halstensson. Därefter med Niels Svensson. Förskjuten från Niels före hans död.





    Ulvhild, drottning i Sverige, av norsk börd, gift med Inge d. y. och därefter med Sverker d.ä.

    Ulvhild Håkansdotter är den svenska drottningslängdens verkliga "femme fatale", en manslukerska, giftmörderska och intrigmakerska av italienska renässansdimensioner.Ulvhild föddes ca 1095 som dotter till den norske ländermannen och t.f. jarlen Håkon Finnsson (av Finn Skjalges ätt).År 1116 gifte hon sig med svenska kungen Inge den yngre. År 1118 sägs hon ha lurat Inge att mörda hans samregent och äldre bror kung Filip. År 1125 blev Inge förgiftad med en ond dryck i Vreta, och bakom mordet stod sannolikt hustrun Ulvhild och stormannen Sverker Kolsson, som kan ha varit drottningens älskare.Ulvhild gifte hon om sig 1130 med den svenske kungen Magnus den starkes far, kung Niels Svendsson av Danmark. Samma år sägs hon ha övertalat Magnus att mörda hertig Knud Lavad samt Sverker att med list besegra sina motståndare bland svearna och västgötarna. År 1132 lämnade hon kung Niels (som dog under outredda omständigheter kort där på, 1134) och ingick ett tredje gifte: med Sverker nu relativt obestridd kung i Sverige. År 1135 blev hon mor till Karl Sverkersson, sedemera kung i Sverige.Hon upplät 1143 kungsgården Alvastra åt cisterciensmunkarna och kan därför ses som grundare av Alvastra kloster, senare även Nydala, Varnhem och Gudhem.Det var oftast drottningarna som stödde biskoparna och munkarna och såg till att mark donerades till klostren. Så till exempel ska klostret Alvastra ha tillkommit på initiativ av drottning Ulvhild för att sona ett av hennes makes många illdåd: han hade låtit avrätta en tjänare genom att i tre steg sänka ner honom i kokande bly. Det var också drottning Ulfhild som tillsammans med ärkebiskop Eskil lät inkalla stenhuggare som byggde den stora katedralen i Lund, Nordens andliga centrum. Katedralen helgades åt den Helige Laurentius, "de fattigas och eländas skyddshelgon". Den högtidliga invigningen skedde år 1145.År 1148 avled hon, troligen på Alvastra kungsgård.

    Ulvhild gift Inge (den yngre) Halstensson 1116. Inge (son till Halsten Stenkilsson) föddes 1075; dog 1125. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Ulvhild gift Niels Svendsen 1130. Niels (son till Svend Estridsen) föddes cirka 1064; dog den 2 Jul 1134 i Stade, Tyskland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Ulvhild gift Sverker "den äldre" Kolsson 1135. Sverker (son till Erik "Årsäll" Kol Svensson) föddes cirka 1100; dog den 25 Dec 1156. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 3. Karl Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1135; dog den 12 Apr 1167 i Visingsö.
    2. 4. Sune "Sik" Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 5. Kol Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1169.
    4. 6. Johan Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1152.
    5. 7. Ingegerd Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1204.


Generation: 3

  1. 3.  Karl Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Ulvhild2, 1.Håkon1) föddes cirka 1135; dog den 12 Apr 1167 i Visingsö.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Sverige

    Noteringar:



    Karl Sverkersson, c:a 1130-1167, kung c:a 1161-1167.Karl Sverkersson var son till Sverker d.ä. Karl var gift med Kristina Stigsdotter, dottern till en storman i Skåne.Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade skrivna urkunderna i Sverige, en av dem försedd med kungens sigill. Under sina år som Sveriges kung vistades Karl mest på Visingsö. Han avslutade faderns byggnadsprojekt på ön, borgen vid Näs och kyrkorna Ströja och Kumlaby. Idag finns delar av Ströja kyrka kvar - det är det mäktiga tornet som är en del av nuvarande Brahekyrkan. Ströja kyrka byggdes för att vara en kunglig helgedom.Enligt ryska källor drog kung Karl i stid mot Novgorod 1164.År 1161 dödade Karl den danske prinsen Magnus Henriksson och valdes till kung. Tidigare hade han haft en stark ställning i Götaland, vilken med tiden blev osäker.Men trots att Karl Sverkersson garderat sig så noggrannt på sin väl skyddade borg vid Näs på Visingsös södra udde, gick han inte säker på sin ö.Efter skärtorsdagsmässan i Ströja kyrka på Visingsö, i april 1167, mördades Karl i Stigby på väg hem till sin borg vid Näs. Han höggs ner av en nygammal konkurrent om tronen, nämligen Knut Eriksson, son till Erik "den helige" Jedvardsson. Knut hade oförmärkt lyckats ta sig över till Visingsö. Mordet ägde rum i Stigby, inte långt från borgen Näs, och fortfarande står en ek planterad på platsen som ett minne av händelsen.Under Karls regering blev Uppsala ärkestift och den engelske cisterciensermunken Stefan från Alvastra blev landets förste ärkebiskop. Stefan var engelsman och en av de första cisterciensermunkarna, som kommit till Alvastra. En delegation från Sverige hade rest till påven för att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Det splittrade riket skulle få en enda ledare för sin kyrka, utnämnd att samla alla stift i Svealand och Götaland under sig. Beslutet togs av påven Alexander III och i staden Sens i Frankrike invigdes Stefan söndagen den 5 augusti 1164 till Sveriges förste ärkebiskop - invigningen förrättades av Danmarks ärkebiskop Eskil. Detta enande av den kyrkliga organisationen 1164 lade grunden till skapandet av riksenheten Sverige.





    Kung 1161-67. Anses ha grundat Gudhems kloster i Västergötland genom en donationBlev ihjälslagen av Knut Eriksson på sin Gård Näs på Visingsö som sedan länge tillhört Sverkersätten.Karl Sverkersson (Sverkerska ätten). Kung av Sverige mellan 1161 och 1167. Född på 1130-talet. Vald till kung ca 1161 efter att ha besegrat och dödat Magnus Henriksson. Karl tycks ha varit erkänd som kung i Götaland före 1160 och kan ha varit inblandad i de händelser som ledde till Erik den heliges död; troligen hade han makten i Västergötland även under företrädarens regering. Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade, i Sverige skrivna urkunderna, en av dem med kungens sigill. Den är utfärdad tillsammans med ärkebiskop Stefan av Uppsala och gäller Viby kloster. Under Karls regering blev Uppsala ett ärkestift. I ett brev från 1164 5/8 utnämnde påven en tidigare munk från Alvastra vid namn Stefan till Sveriges förste ärkebiskop på begäran av Karl, svearnas och göternas konung, biskoparna och jarlen Ulf. Karl lämnade också betydande gåvor till bl a Vreta och Nydala kloster. Ett svenskt anfall mot Ryssland (Ladoga) ägde rum 1164, men misslyckades. 1167 12/4 överfölls Karl, som vistades på borgen Näs (Visingsö), av tronkrävaren Knut Eriksson och dödades. Gift omkring 1163 med efterföljande ana. Död 1167 12/4 på Visingsö (F). Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E)

    Karl gift Kristina Stigsdotter Hvide 1163. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 8. Cecilia Karlsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1221.
    2. 9. Sverker "den yngre" Karlsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 17 Jul 1210 i Gestilren.

  2. 4.  Sune "Sik" Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Ulvhild2, 1.Håkon1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Hertig i Östergötland

    Noteringar:



    Två av den tidigare kungens, Karl Sverkersson, bröder lyckades den hårdföre Knut Eriksson under sin levnad uppspåra och mörda, medan en tredje bror, hertig Sune, lyckades undkomma via Danmark till Polen. Där antog Sune efternamnet Sijk - sannolikt för att fortsättningsvis slippa förknippas med sina Sverkerska släktingars blodbesudlade namn. Kanske också skrämd av faderns och brödernas samt även sina Erikska ättemotståndares respektive hastiga, bråda död...Hertig Sune Sijk gifte sig efter ett antal år med en polsk ädlings dotter, men återvände till sitt fädernesland först efter kung Knuts död, då ju en ny regent av Sverkerska ätten, brorsonen Sverker d.y., satt på hemlandets tron. Med sig vid återflytten hade Sune Sijk inte bara hustrun utan också en dotter vid namn Ingrid Ylva. Familjen bosatte sig på de lantegendomar i Alvastratrakten, vilka hertig Sune ärvt efter sin far, kung Sverker d.ä. Småningom uppvaktades hertig Sunes dotter, Ingrid Ylva, av den unge ädlingen Magnus Minnesköld av den s.k. Folkungaätten.Hertig Sune föddes omkring 1150 (en annan källa anger 1132). Den fredlige hertig Sune dog efter ett långt liv sotdöden ca 1220. I likhet med sin mördade bror, kung Karl Sverkersson, donerade Sune under livstiden jordegendomar till nunneklostret i Vreta och till munkklostret i Alvastra - brodern Karl först och mest, nämligen redan år 1162.Uppgifterna om Sune Sijk är osäker; hans existens ifrågasätts av sakkunniga medeltidsforskare. En grav med Sune Sijks namn finns i Vreta klosterkyrka, men gravstenen är inte samtida.





    Begravd: Vreta Kloster Han är begravd i en stor sarkofag i det högra sidokoret i Vreta Kloster Kyrka

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 10. Ingrid Ylva Sunesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1251.
    2. 11. Ulfhild Sunesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  3. 5.  Kol Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Ulvhild2, 1.Håkon1) dog cirka 1169.

    Noteringar:



    Blev utropad som Kung i Östergötland Försökte ta makten i hela Sverige mot Knut Eriksson. Stupade i Bjälbo 1169 mot Knut Eriksson


  4. 6.  Johan Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Ulvhild2, 1.Håkon1) dog cirka 1152.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl

    Noteringar:



    Danske Kung Sven Grathes länsman i Halland var Carl, tillhörande det kungliga huset. Han hade en skön gemål och en syster, som var änka. Johan upptändes av kärlek till dessa, bortförde och skändade dem. Detta blev en anledning till krig. Sven trodde tillfället var bra. Kung Sverker var gammal och overksam, partier delade landet. Sven inbröt således i de småländska landskapen Finnveden och Värend. Han valde vintern då man bäst kunde färdas i landet. Den hjälp han räknade med från Knut och Waldemar erhöll han dock inte. Sverker skall ha lämnat landet och bönderna åt sig själva. Men dessa försvarade sig duktigt. Danskarna överfölls av bönderna både i öppen terräng och i bakhåll och de förlorade fälttåget. Anledningen till kriget är bekant bara för Saxo. I berättelsen om dess förloppoch utgång överensstämmer Knytlingasagan noga med Saxo. Fälttåget pågick 1152-53. Ett romerskt sändebud gjorder resor i Skandinavien i sin kyrkas ärende år 1152. Detta sändebud sökte förgäves att avråda Sven från det tilltänkta fälttåget i Sverige.Johan blev för sitt kvinnoröveri ihjälslagen av allmogen på tinget.-1152.Han var Jarl.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 12. Cecilia Johansdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  5. 7.  Ingegerd Sverkersdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Ulvhild2, 1.Håkon1) dog cirka 1204.

    Noteringar:

    Abedissa i Vreta i 40 år



Generation: 4

  1. 8.  Cecilia Karlsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Karl3, 2.Ulvhild2, 1.Håkon1) dog cirka 1221.

    Noteringar:

    Abedissa i Vreta 1204-1221


  2. 9.  Sverker "den yngre" Karlsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Karl3, 2.Ulvhild2, 1.Håkon1) dog den 17 Jul 1210 i Gestilren.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Sverige

    Noteringar:



    Sverker Karlsson (Sverkerska ätten). Kungav Sverige mellan 1196 och 1208. Född ca 1164. Död 1210. Vald till kung 1195 eller 1196, avsatt 1208, stupad 1210. Efter Knut Erikssons död valdes den nye kungen, Sverker d y, ur den 1167 fördrivna ätten. Den nye kungen gynnade kyrkan; år 1200 utfärdades privilegier för denna, som beviljades skattefrihet för all jord den då innehade. Härigenom skapades det s k andliga frälset. Vid sitt val till kung hade Sverker ingen son och lovade, att en son till företrädaren skulle bli tronföljare. I äktenskapet med Birger brosas dotter föddes emellertid år 1201 en son, Johan, som efter morfaderns död utsågs till jarl och spefullt kallades "den byxlöse". Dettta Sverkers försök att säkra tronen för sin dynasti ledde till strider med Knut Erikssons söner, som sökt stöd i Norge. Vid Älgarås i Västergötland stupade tre av dessa; den fjärde, Erik Knutsson räddade sig. Han återkom som tronkrävare en andra gång och besegrade nu Sverker på nyåret 1208 vid Lena i samma landskap. Sverker flydde till Danmark. Valdemar Sejr av Danmark och påven försökte förgäves återinsätta honom. Vid ett försök att återta kronan stupade Sverker i ett blodigt slag vid Gestilren i Västergötland; det ägde rum i juli 1210. Sverker blev troligen begravd i Alvastra.

    Familj/Make/Maka: Benedikta Ebbesdotter Hvide. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 13. Margareta Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 7 Dec 1232.
    2. 14. Kristina Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 20 Maj 1248.
    3. 15. Helena Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

    Familj/Make/Maka: Ingegerd Birgersdotter (Folkungaätten). Ingegerd (dotter till Birger Bengtsson "Brosa" och Birgitta Haraldsdotter "Gille") föddes 1180; dog 1230. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 16. Johan Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1201; dog den 10 Mar 1222 i Visingsö (F).

  3. 10.  Ingrid Ylva Sunesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Sune3, 2.Ulvhild2, 1.Håkon1) dog 1251.

    Noteringar:



    Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger.Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld – hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka.Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251.Om BjälboSkulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud.I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens.Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar.Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet.

    Familj/Make/Maka: Magnus Bengtsson "Minnesköld". Magnus (son till Bengt Folkesson "Snivel" och Ulfhild Björnsdotter) dog 1208. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 17. Karl Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1220.
    2. 18. Bengt Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1237.
    3. 19. Birger Jarl Magnusson (Folkungaättern)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1200; dog den 21 Okt 1266 i Bjälbo, Bjälbo sn.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 20. Elof (Vingad pil?)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  4. 11.  Ulfhild Sunesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Sune3, 2.Ulvhild2, 1.Håkon1)

  5. 12.  Cecilia Johansdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (6.Johan3, 2.Ulvhild2, 1.Håkon1)

    Familj/Make/Maka: Knut Eriksson. Knut (son till Erik "den helige" Jedvardsson och Kristina Björnsdotter) föddes cirka 1150; dog den 8 Apr 1196. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 21. Sigrid Knutsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1169.
    2. 22. Knut Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1172; dog 1205.
    3. 23. Helena Knutsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1174.
    4. 24. Erik X Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1180; dog den 10 Apr 1216.
    5. 25. Joar Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1205.
    6. 26. Jon Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1205.


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.