Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Johan Pedersson Rudbeck

Man 1550 - 1603  (53 år)


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Johan Pedersson Rudbeck föddes 1550; dog 1603 i Örebro Olaus Petri (T).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Häradsskrivare

    Noteringar:

    Johan Pedersson Rudbeck, född 1550 på gården Rudbek, efter vilken han antog släktnamnet. Inkom till Sverige. Först häradsskrivare i Västra Närke, sedan stadsskrivare i Örebro. Död 1603 i pesten i nämnda stad och där begraven jämte sin hustru och fem barn. Gift 1579 med Christina Bose, född 1557 i Äskog i Almby socken, Örebro län, död 1620 i Västerås, dotter av bonden Petrus i Äskog och syster till prosten och kyrkoherden i Örebro Esbjörn Petri Bose.

    Familj/Make/Maka: Christina Bose. Christina föddes 1557 i Äskog, Almby (T); dog 1620 i Västerås domkyrkoförsamling (U). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Johannes Rudbeckius  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 3 Apr 1581 i Ormesta, Almby (T); dog den 8 Aug 1646 i Västerås domkyrkoförsamling (U).


Generation: 2

  1. 2.  Johannes Rudbeckius Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Johan1) föddes den 3 Apr 1581 i Ormesta, Almby (T); dog den 8 Aug 1646 i Västerås domkyrkoförsamling (U).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Biskop i Västerås

    Noteringar:

    Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., (översiktstab 3-5) född 1581-04-03 i Ormesta by i Almby socken. I Örebro skola 1588 och i Strängnäs gymnasium 1595. Student i Uppsala 1598 och i Wittenberg 1603-05-23. Filosofie magister därst. s. å. Professor i matematik i Uppsala 1604. Reste åter 1607 till Wittenberg. Professor i hebreiska i Uppsala 1609. Teol. professor därst. 1611. Hovpredikant hos konung Gustaf II Adolf 1613 och sedermera bemälde konungs biktfader. Teol. doktor vid konung Gustaf II Adolfs kröning 1617. Promov. i Uppsala s. å. 24/10. Biskop i Västerås 1618 och invigd därtill i Linköpings domkyrka 1619-01-28. Död 1646-08-08 i Västerås och begraven s. å. 6/9 i ett särskilt gravkor i Västerås domkyrka, där en gravsten med kort inskription på latin ses, ävensom en stentavla, som bevittnar hans härkomst och att han köpt gravstället för sig och arvingar. 'Han var en grundlärd man och en utmärkt styresman i sitt stift. Var nästan outtröttlig i ungdomens undervisning samt höll många privata föreläsningar och disputationsövningar och tillät icke sina disciplar att i hans närvaro tala andra språk än grekiska och latin, varjämte han förklarade Nya testamentet på förstn. språk och hade ett stort tillopp åhörare bland den studerande ungdomen. Råkade i oenighet med professorn Joh. Messenius, som utbrast emot honom i smädelser och grova beskyllningar, vartill kom, att studenterna delade sig i två partier, rudbeckianer och messenianer, och begingo så många våldsamheter, att konung Gustaf II Adolf nödgades till hämmande av oroligheterna i Uppsala förordna en kommission samt 1613 skilja de båda stridande åt, i det Rudbeckius blev hovpredikant och Messenius assessor i Svea hovrätt. Åtföljde sedan konungen 1614 till Narva och Reval, 1615 till belägringen av Pleskow och 1616 till Finland. Ombesörjde efter hemkomsten tillika med några andra lärda män och på konungens befallning utgivandet av den s. k. konung Gustaf II Adolfs bibel, med förespråk, parallellspråk och tidräkning, vilken utkom 1618 in folio. Förordnades 1627 tillika med riksrådet Filip Scheiding och guvernören Per Sparre att anställa en generalvisitation i Livland och Estland, varest många förbättringar i kyrkoväsendet, kunskaper och seder tarvades och åstadkommos till konungens synnerliga välbehag. Lät utvidga skolhuset i Västerås och utverkade 1623 konung Gustaf II Adolfs privilegium på ett gymnasium därst., vid vilket läroverk han själv blev lektor i hebreiska, till dess en sådan några år därefter förordnades. Förbättrade till en del på egen bekostnad skolhuset i Örebro, varest hans porträtt i olja finnes uppsatt, och skänkte 1631 halva frälsehemmanet Äskog i Almby till prebende för skolrektorn i nyssn. stad. Anlade i Västerås ett domkyrkohospital med flera nyttiga inrättningar samt lät reparera domkyrkan, vilken täcktes med koppar, samt biskopsgården och lektorsboställena. Visiterade årligen stiftet, där han upprättade ordentliga matriklar över prästerskapet. Debiterade sig i konsistorium till förmån för skolan och hospitalet, allt vad han under sina resor i stiftet fick till skänks samt använde för samma ändamål betydliga summor av egna medel. Undgick, oaktat allt detta, ej tadel och anklagades 1628 hos konungen, för att han skulle nekat främmande folks barn dopet, samt hade 1633 ledsamhet för det han vägrat en mördad student begravning, men synnerligast 1636 för sin utgivna bok Privilegia doctorum, magistrorum, studiosorum, vilken, såsom stridande emot rikets författningar, genast blev förbjuden och indragen, vilket var orsaken till att han ej samma år blev utnämnd till ärkebiskop. Skänkte drottning Christina under ett sitt besök i Stockholm ett par guldarmband med graverade tänkespråk och vid hennes besök hos honom år 1644, då han låg på sin sotsäng, ett stort kredents, som konung Gustaf I hade ägt, jämte Ortelii atlas och en stor globkarta, sydd med silke, utan att kunna förmås emottaga någon återskänk, samt varnade drottningen för smickrare och hemliga angivare. Har slutligen av trycket låtit utgå många lärda och även andra skrifter, mest i teologiska ämnen, vilka, jämte några handskrifter, till ett antal av sjuttio stycken, uppräknas i svenska Hof-Clereciets Historia, I del., I avdeln., pag. 450, och varibland kan nämnas: En gemen Bordlag eller Husrätt, derigenom en Husfader eller Matvärd med sina gäster och sitt folk må hålla gudsfruktan, ära och goda seder vid makt.' Motsvarande parti i sonson sonson sonson sonsonens bibliografi omfattar ej mindre än bortåt 200 nummer. Gift 1:o 1610 med Christina Stiernman, död 1619 i första barnsängen jämte barnet, dotter av ärkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis i Uppsala (stamfader för adl. ätten von Stierneman, nr 2048) och Elisabet Grubb. Gift 2:o 1620-09-10 med Magdalena Hising, född 1602-05-24 i Arboga, död 1649-08-08, dotter av prosten och kyrkoherden i Fellingsbro pastorat av Västerås stift Carolus Olai Hising och Cecilia Hintze.Barn:Johannes Johannis Rudbeckius, född 1623. Prost och kyrkoherde i Falun. Död 1667. Se tab 2.Petrus Johannis Rudbeckius, född 1625. Biskop i Skara. Död 1701. Se tab 3.Olof Rudbeck den äldre, född 1630. Med. professor i Uppsala. Död 1702. Se tab 4.Paul Rudbeck, adlad Rudebeck, född 1632. Assessor. Död 1687. Se tab 5.

    Johannes gift Magdalena Hising den 10 Sep 1620. Magdalena (dotter till Carolus Olai Hising och Cecilia Hintze) föddes den 24 Maj 1602 i Arboga kbfd (U); dog den 8 Aug 1649. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 3. Paul Rudebeck  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 21 Jul 1632 i Västerås domkyrkoförsamling (U); dog den 29 Aug 1687 i Järstorp (F).


Generation: 3

  1. 3.  Paul Rudebeck Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Johannes2, 1.Johan1) föddes den 21 Jul 1632 i Västerås domkyrkoförsamling (U); dog den 29 Aug 1687 i Järstorp (F).

    Noteringar:

    Paul Rudbeck, adlad Rudebeck (översiktstab 7, son av Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., tab 1), till Järstorp i likanämnd socken, Jönköpings län, Sjöbol i Östra Torsås socken, Ekeryd i Väckelsångs socken och Skärsjöhult i Elmeboda socken, alla i Kronobergs län. Född 1632-07-21 i Västerås. Student i Uppsala 1648-02-001. Borgmästare i Västerås 1658 och i staden Rönne på Bornholm s. å. 3/6. Sekreterare i Göta hovrätt 1662-11-08. Assessor därst. 1665-03-30. Tillika underlagman i Närke samt häradshövding i Konga härad i Kronobergs län. Adlad 1675-04-03 (introd. s. å. under nr 872). Reducerad från assessorsämbetet 1679-01-18. Häradshövding i Konga, Uppvidinge och Östra härader 1680-12-18. Åter assessor i hovrätten 1682-10-02. Död 1687-08-29 på Järstorp och begraven i Jönköpings kyrka. 'Hans vapen och epitafium ses i Järstorps kyrka, dit hans lik troligen flyttades.' Grundade på säteriet Ekeryds ägor Ekefors järnbruk12 efter bergskollegii privil. 1680-10-25. Gift 1655-01-07 med Margareta Nentzelia, född 1638-05-00, död 1703-08-17, dotter av prosten och kyrkoherden i Stora Tuna pastorat av Västerås stift, hovpredikanten Segericus Nentzelius och Margareta Johansdotter Noræa.Barn:Johan, född 1655. Kapten. Död 1683. Se tab 6.Maria, till Jonsberg i likanämnd socken, Östergötlands län. Född 1656, död 1703 och begraven s. å. 16/9 9 i Väckelsångs kyrka Kronobergs län. Gift 1698-08-31 på Ekeryd med häradshövdingen Axel Scharin, adlad von Scharin, nr 1731, i hans 1:a gifte, född 1669, död 1724.Paul, född 1657. Häradshövding. Död 1711. Se tab 7.Christina, född 1658, död barnlös. Gift med en kaptenlöjtnant Rääf.Peter, född 1660. Regementskvartermästare. Död 1710. Se tab 20.Nikolaus, döpt 1662-03-21 på Vadstena i Björskogs socken, Västmanlands län, död 1671 på Järstorp.Daniel, död ung.Elisabet, död ung.Magdalena, född 1664-02-08, död 1698-04-02. Gift 1689-05-10 på Ekeryd med kaptenen Göran Rosenbielke, nr 52, i hans 1:a gifte, född 1663, död 1709.Olof, född 1666. Kapten. Död 1700. Se tab 39.Carl, född 1667. Major. Död 1709. Se tab 40.Margareta, född 1669-08-05, död 1670-01-18 på Järstorp.Bengt, till Sjöbol och Skärsjöhult samt Änganäs i Nöbbele socken, Kläcklinge i Kalvsviks socken och Fanhult i Virestads socken m. m. (alla i Kronobergs län). Född 1670-12-30 på Järstorp. Sergeant vid artilleriet i Stockholm 1687. Auditör. Erhöll k. tillstånd att resa utomlands 1689. Förnyelse härå 1692-04-12. Gick i utrikes tjänst, vari han slutligen blev generalmajor. Död ogift 1724-02-12 i Stockholm, och begraven s. å. 5/5 i Nöbbele kyrka, där hans vapen uppsattes.2Gustaf, född 1672. Kapten. Död 1710. Se tab 46.Jakob, född 1673-06-13 på Järstorp, död där 1674 och begraven s. å. 6/2.Israel, född 1675-04-01 på Järstorp, död där s. å.

    Paul gift Margareta Nentzelia den 7 Jan 1655. Margareta (dotter till Segericus Nentzelius och Margareta Johansdotter Norea) föddes Maj 1638 i Stora Tuna (W); dog den 17 Aug 1703. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 4. Carl Paulsson Rudebeck  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 8 Sep 1667 i Järstorp (F); dog 1709 i Neumunde Skans, Tyskland.


Generation: 4

  1. 4.  Carl Paulsson Rudebeck Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Paul3, 2.Johannes2, 1.Johan1) föddes den 8 Sep 1667 i Järstorp (F); dog 1709 i Neumunde Skans, Tyskland.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Major vid Neumunde Skans

    Noteringar:

    Carl (översiktstab 21, son av Paul Rudbeck, adlad Rudebeck, tab 5), född 1667-09-08 på Järstorp. Volontär vid livgardet 1682. Underfyrverkare vid artilleriet 1686. Sergeant därst. 1688. Volontär vid livländska artilleriet 1692. Fänrik vid artilleriet i Göteborg 1693-12-29. Löjtnant därst. 1700-03-10. Kapten vid artilleriet i Neumünde 1704-08-08. Major och kommendant på Neumünde skans. Död där 1709 under belägringen. Gift 1:o med Anna Catharina Stråle af Sjöared, född 1679-09-08 på Hökfors i Tuna socken, Kalmar län, död 1705 i Neumünde, dotter av överstelöjtnanten Magnus Stråle af Sjöared, nr 223, och Elisabet Schildt, nr 282. Gift 2:o med friherrinnan Brita Mellin i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1716 med kaptenlöjtnanten vid norra skånska kavalleriregementet Christoffer Magnus Dahlberg), levde 1734, dotter av översten Gustaf Adolf Mellin, friherre Mellin, nr 92, och hans 1:a fru, friherrinnan Margareta Creutz, nr 48.Barn:1. Maria Elisabet, född 1696-11-30 på Sandviks gästgivaregård i Småland, död 1777-04-24 på Hermanstorp i Nöbbele socken, Kronobergs län. Gift 1:o 1714-12-27 i Tuna socken, Kalmar län med löjtnanten vid amiralitetet Carl Lorentsson Stenfelt. Gift 2:o före 1734 med fältskären Johan Mak, född 1697, död 1741-11-12 på Väderlanda Hallagård i Nöbbele socken.1. Magnus Georg, född 1698. Löjtnant. Död 1763. Se tab 41.1. Anna Magdalena, född 1699 på Strålsnäs i Åsbo socken, Östergötlands län, död där 1707.2. Två barn, döda små.

    Familj/Make/Maka: Anna Catharina Magnusdotter Stråle af Sjöared. Anna (dotter till Magnus Andersson Stråle af Sjöared och Elisabeth Schildt) föddes den 8 Sep 1679 i Hökfors, Tuna (H); dog 1705 i Neumunde Skans, Tyskland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 5. Maria Elisabeth Carlsdotter Rudebeck  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 30 Nov 1696 i Gästgivaregården, Sandvik (F); dog den 24 Apr 1777 i Hermanstorp, Nöbbele (G).


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.