Noteringar:

Rydboholm var Birgitta Gustavsdotters arvegods. Hon tillhörde Sjöbladsgrenen av Stureätten.Birgitta dog i barnsäng på Rydboholm 1472.

Birgitta gift Johan Kristiernsson Vasa den 14 Jan 1453. Johan (son till Kristiern Nilsson Vasa och Margareta Eriksdotter Krummedige) föddes 1426; dog den 6 Apr 1477 i Rydboholm, Ö Ryd sn. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare, riksråd

Noteringar:

Erik Johansson Vasa , född c:a 1470, död 1520, riksråd.Erik Johansson var en speciell man. Det påstås att han var lite dum, ja i ärlighetens namn rent av korkad. Hans eftermäle har därför inte varit gott. Han var en "simpel och enfaldig man" slår till exempel hans systerdotter fast (ur Lars-Olof Larsson 2002). Erik var dessutom av en våldsam natur. Ryktet sade att han hade haft ihjäl en man från Stockholm som befunnits på hans ägor; bara så där, och inkräktaren var död.Han var dessutom ägare till storgodset Rydboholm i sydöstra Uppland, ett jordägande som krävde sin organisatör. När han dubbades till riddare vid de kungliga kröningsfestligheterna 1497 innebar det att han av den högsta politiska ledningsn uppfattades som en man värd heder, ära och anseende. Ett ytterligare erkännande fick han när han utsågs till riksråd i början av 1500-talet.Mest känd är annekdoten om hur Erik Johansson krävde att få bli insläppt vid kröningsfestligheterna 1520, trots att kungen redan låtit stänga stadens portar och vakterna bonade och bad honom att gå. Dagen efter avrättades han vid Stockholms blodbad.Erik Johansson Vasa stödde sin morbror Sten Sture d.ä. vid krisen 1497, blev riddare samma år, anslöt sig till upproret mot unionskungen Hans 1501. Han blev riksråd senast 1503 och var hövitsman på Kastelholm på Åland 1504-05.Han var gift med Cecilia Månsdotter av Ekaätten och hade med henne sonen Gustav, sedermera kung.

Erik gift Cecilia Månsdotter Eka 1492. Cecilia (dotter till Magnus Karlsson Eka och Sigrid Eskilsdotter Banér) föddes 1470; dog den 15 Mar 1522 i Köpenhamn. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Gustav Vasa (Gustav Eriksson Vasa, Gustav I), född 1496, död 1560, svensk kung 1523, son till riksrådet Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter av Eka.Som Sten Sture d y:s nära frände deltog Gustav Vasa i striden vid Brännkyrka 1518 och var bland den gisslan som förrädiskt tillfångatogs av danskarna samma år. Från fångenskapen i Jylland flydde han via Lübeck åter till Sverige, där han på våren 1521 reste Dalarna i uppror mot Kristian II, som hösten innan krönts till svensk kung. Stockholm intogs med hjälp från Lübeck och Gustav Vasa, som 1521 blivit riksföreståndare, valdes 6 juni 1523 till Sveriges kung.Vid Västerås riksdag 1527 genomdrevs reformationen och kyrkogodsens reduktion. Åtgärden var närmast ekonomiskt betingad och motiverades med rikets stora skuld till Lübeck. Under de följande åren lade Gustav Vasa grunden till den moderna centralmakten genom sina administrativa reformer, särskilt på finansförvaltningens område. Det medeltida länsväsendet avvecklades efter hand. Kronan tog ett fast grepp om skatteuppbörden genom en systematisk inventering av byar och gårdar. Skatteobjekten upptecknades i kronans jordeböcker och redovisades därefter årligen i fogdarnas räkenskaper.Liksom sina föregångare under unionstiden, Engelbrekt och Sturarna, förstod Gustav Vasa att för sina syften utnyttja bondeklassen, som nu regelbundet kallades till riksdagar och provinsmöten. Han säkrade bland annat sin dynastis fortbestånd genom arvrikets införande vid riksdagen i Västerås 1544. Reformationen och de nya, ofta hårdhänta uppbördsmetoderna väckte dock tidvis stark opposition hos bönderna och ledde till en serie farliga uppror.Mot slutet av Gustav Vasas regering drogs Sverige in i den baltiska politiken genom Ordensstatens sönderfall. Därmed inleddes den rivalitet med Ryssland och Polen som skulle prägla den fortsatta utrikespolitiken.Gustav Vasa var gift tre gånger: 1531-35 med Katarina av Sachsen-Lauenburg (1513-35), med vilken han hade sonen Erik (XIV), 1536-51 med Margareta Leijonhufvud (1516-51), som födde honom Johan (III), Karl (IX) och Magnus, samt från 1552 med Katarina Stenbock (1535-1621). Gustav Vasa ligger begravd i Uppsala domkyrka.(Lästips: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?)

Gustav gift Katarina av Sachsen-Lauenburg den 24 Sep 1531 i Stockholm. Katarina (dotter till Magnus I Hg av Sachsen-Lauenburg och Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel) föddes 1513 i Ratzeburg; dog den 23 Sep 1535 i Stockholm. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Gustav gift Margareta Eriksdotter Lejonhufvud 1536. Margareta (dotter till Erik Abrahamsson Lejonhufvud och Ebba Eriksdotter Vasa) föddes 1516; dog 1551. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Katarina Stenbock. Katarina föddes den 22 Jul 1535; dog den 13 Dec 1621. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Margareta Vasa var syster till Gustav Vasa. Hon gifte sig 30 mars 1516 med Joakim Brahe och fick barnen Brita och Per (känd som Per Brahe d. ä.).Joakim avrättades i Stockholms blodbad 1520, då även hennes far Erik Vasa avrättades. Hon ärvde Rydbyholm efter sin avrättade far Erik Vasa.Margareta fördes som fånge till Köpenhamn, där hon levde i fängsligt förvar i Blå Tornet. Tillsammans med henne satt i fängelse även Margaretas mor, Cecilia Månsdotter, hennes mormor Sigrid Banér och hennes moster Kristina Gyllenstierna. Margareta överlevde, men hennes mor och flera andra dog av pesten.Margareta återvände till Sverige 1524 och året därpå gifte hon om sig med den stilige tyske greven Johan av Hoya. Med Johan fick hon två söner.Johan bröt 1534 med kungen och flydde till Tyskland. Med till Tyskland följde Margareta och sonen Per Brahe d ä. Efter Johans död 1535 vågade Margareta inte återvända av rädsla för att kungen skulle skada hennes barn.Margareta dog 31 december 1536 i Reval (nuvarande Tallin i Estland) och begravdes framför högaltaret i domkyrkan, S:t Olafs kyrka.

Familj/Make/Maka: Joakim Pedersson Brahe. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Erik XIV 1533-77, svensk kung 1560-68, son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg.Genom Arboga artiklar 1561 stärkte Erik riksenheten och skaffade sig, genom inrättandet av en överdomstol, Kungens högsta nämnd (Höga nämnden), med Jöran Persson i spetsen, ett verktyg för sin personliga maktutövning. Han inledde den expansiva svenska Östersjöpolitiken genom förvärvet av Estland 1561 och kom 1563 i krig med Danmark och Lübeck, under vilket han visade sig äga militär organisationsförmåga.Den inrikespolitiska åtstramningen föranledde konflikt med brodern Johan och högadeln. Eriks sjukliga misstänksamhet och häftighet ledde till Sturemorden 1567. Då han samma år gifte sig med Karin Månsdotter gjorde adeln med hertigarna i spetsen uppror. I juli 1567 lät han viga sig med Karin Månsdotter i rådsherrarnas närvaro; rykten gick att han med våld hade tvingat ärkebiskopen Laurentius Petri att förrätta vigselakten.Erik fråntogs kronan och hölls sedan fången på olika slott i Sverige och Finland, tills han på Örbyhus slott sannolikt mördades på befallning av Johan III.Erik var rikt begåvad, hade mångsidiga intressen och stod på höjden av sin tids bildning. Han hade omfattande utrikespolitiska planer, som oroade den mindre fantasifulle fadern; hit hörde tanken på att fria till drottning Elisabet I. Erik friade faktiskt till henne innan hon blivit drottning och satt avskild och övervakad av sin misstänksamma halvsyster, "Blodiga Maria". Broder Johan fick göra en förberedande friarresa för Eriks räkning 1559 till den nyblivna drottning Elisabet och han blev i England mycket beundrad för sitt formfulländade latin. Men frieriet till Elisabet avvisades.Erik hade ett antal älskarinnor: Agda Persdotter, Anna Larsdotter, Karin Jakobsdotter, Karin Pedersdotter, Britta och Ingrid; alla omtalade under tiden fram till 1565 och dessa kvinnor hade något slags halvofficiell ställning i Eriks närhet. Från 1565 var det Karin Månsdotter, som blev Eriks älskarinna och senare även hustru.Den svenska seden att äta kräftor introducerades av Erik XIV - han var mycket förtjust i kräftor och odlade dem i vallgraven runt Kalmar slott. När hans syster Anna skulle gifta sig beordrade han fogden på Nyköpings slott att skaffa fram stora mängder kräftor till bröllopet. Fram till 1800-talet fanns stora mängder kräftor i svenska vatten, men landsbygdsbefolkningen ansåg inte att de dög som människoföda. Däremot åt medeltidens munkar rikligt med kräftor, speciellt under fastan. Kräftanräknades nämligen som fisk, vilket de fick lov att äta.En öppning 1958 av Erik XIV:s grav gav enligt en expert inte bindande bevis för att den arsenik, som påträffades, var resultatet av en förgiftning. En annan experts slutsats blev att "fynden i sin helhet ger sålunda fullt stöd åt antagandet att Erik XIV blivit förgiftad med arsenik".(Källa: Focus 98 och Ingvar Andersson - Erik XIV)

Familj/Make/Maka: Agda Persdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Anna Larsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Erik gift Karin Månsdotter den 4 Jul 1568 i Stockholm. Karin föddes den 6 Okt 1550 i Stockholm; dog den 13 Sep 1612 i Finland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

ohan III, 1537-92, svensk kung 1568, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud, bror till Erik (XIV) och Karl (IX).Johan gifte sig 1562 den polska prinsessan Katarina Jagellonica (1526-83), syster till Sigismund II av Polen. Som hertig av Finland intog Johan en självständig ställning och råkade i konflikt med Erik XIV genom sin expansionspolitik i Baltikum och sitt giftermål. P. g. a. sina förbindelser med Sigismund II dömdes Johan av riksdagen 1563 till döden och satt en tid inspärrad på Gripsholms slott. Då Eriks sinnessjukdom blev alltmer uppenbar, frigavs Johan. Han förenade sig med hertig Karl, gjorde i spetsen för adeln uppror mot Erik och efterträdde sin bror på tronen. Erik hölls länge fängslad och mördades - möjligen på Johans order - 1577.Under 1570-talet befäste Johan väldet över Estland, erövrade från Ryssland delar av Ingermanland och vann gentemot Lübeck kontrollen över handeln på Ryssland.Johan, som var en lärd teolog, sökte medla mellan lutheraner och katoliker och lät därför utarbeta en ny kyrkoordning, Nova ordinantia. Sin son Sigismund lät han uppfostra i den katolska läran och uppnådde därmed att denne 1587 valdes till polsk kung.Johan var en typisk renässansfurste även i sitt stora bildnings- och konstintresse, främst manifesterat i praktfulla slottsbyggen, bl a Borgholms, Uppsala och Kalmar slott. Johan behärskade flera språk: latin, tyska, franska, engelska och finska. Engelska lärde sig Johan på plats i England, där han framförde brodern Eriks frieri till Elisabet. Från England hämtade han också spelen tennis och fotboll, som han introducerade i Sverige. I England spelade Johan tennis med bl. a. markisen av Northumberland. Johan kan därför kallas Sveriges förste professionelle tennisspelare.Till det yttre var Johan den av bröderna, som mest liknade Gustav Vasa och hade från denne också ärvt ett koleriskt temperament, men i övrigt var han så olik fadern som tänkas kan. Han saknade helt sinne för ekonomi och redan när han kom till makten var den kungliga silverkammaren förkrossande tom. Allt silver, som Gustav Vasa beslagtagit hade gått åt i kriget mot Danmark. För Johan tycks detta ha varit något obegripligt. En gång lovade han Karin Månsdotter en belöning om hon ville berätta var skatten var nergrävd på Stockholms slott.Efter Katarina Jagellonicas död 1583 gifte han 1585 om sig med Gunilla Bielke (1568-97). Gunilla Bielke var hela 42 år yngre än Johans första hustru, Katarina Jagellonica.1945-1946 öppnades Vasagraven i Uppsala domkyrka. Den medicinska undersökningen kunde inte belysa frågan om Johan III:s sista sjukdom och död. Han hade haft en ganska spenslig kroppsbyggnad, ca 171 cm lång med långsmalt ansikte. Tänderna visade måttlig grad av tandröta och på skelettet sågs inga sjukliga förändringar.

Familj/Make/Maka: Karin Hansdotter. Karin dog den 17 Nov 1592. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Johan gift Katarina Jagellonica 1562 i Litauen. Katarina föddes 1526 i Polen; dog 1583 i Stockholms domkyrkoförsamling (AB). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Johan gift Gunilla Johansdotter Bielke 1585 i Västerås domkyrkoförsamling (U). Gunilla (dotter till Johan Axelsson Bielke till Häradssäter och Räfvelsta och Margareta Axelsdotter Posse) föddes den 25 Jun 1568 i Dagsberg (E); dog den 19 Jul 1597 i Dagsberg (E). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Först ut att gifta sig var Katarina, som i oktober 1559 firade bröllop med greven Edzard av Ostfriesland. Genom äktenskapet ville man från Vasahovets sida skapa en handelsallians västerut och samtidigt hitta en bundsförvant mot Danmark, Katarina fick Katarina fick genom sina handelskontakter genom åren många uppdrag att sälja och köpa varor åt sina syskon,Hennes liv i Ostfriesland skulle dock präglas av en trettio år lång maktkamp mellan Edzard och hans yngre bror. Familjen och grevskapet splittrades även av religiösa motsättningar där Katarina och Edzard verkade för den lutherska läran. Katarina blev prisad för sina teologiska kunskaper och gav som änka ut meditationer, utläggningar, över olika bibelspråk.Beskrivningen av henne som extra from och gudfruktig behöver dock inte vara helt sann utan kan ses som ett uttryck för en samtida idealbild. Fromheten hindrade dock inte Katarina från att lägga sig i såväl sin mans som sin äldste sons befogenheter. När hon blev änka hamnade hon i konflikt med sonen angående sina rättigheter. Katarinas utgångspunkt var att det var hon som hade överhöghet och domsrätt i änkesätet och att hon därmed var direkt underställd den tyskromerske kejsaren snarare än sin son.Katarina och Edzard fick elva barn, sex söner och fem döttar.

Katarina gift Edzard av Ostfriesland den 9 Jul 1558. Edzard dog 1599. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Cecilia 1540-1627, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa.Den vackra Cecilia hade med greve Johan av Ostfriesland en kärlekshistoria som väckte stor skandal, det s. k. Vadstenabullret.Gustav Vasas äldsta dotter, Katarina hade firat sitt bröllop i Stockholm med greve Edzard av Ostfriesland. Cecilia hade då förälskat sig i brudgummens bror, Johan. Några veckor senare, vid jultiden 1559, skulle brudparet och brudgummens bror, Johan, återvända till Tyskland. Kronprins Erik och hans syster Cecilia följde de nygifta söderut.Eftersom det var sent på året stannade man i Vadstena för att fira jul. Några dagar senare nåddes Erik av skvaller om att greve Edzards bror Johan hade setts nattetid klättra in genom fönstret till det rum, där Cecilia bodde. Erik beslöt att spionera på Johan och, mycket riktigt, några nätter senare kunde man gripa inkräktaren "på bar gärning" i prinsessans sovrum- enligt uppgift "havande näpperligen hosorna på sig".Erik lät arrestera och förhöra Johan, och skickade honom sedan till kungen. Det hela var en mycket pinsam historia för Gustav Vasa, som förbannade Erik tilltag att arrestera Johan. Det blev Eriks och Per Brahes uppgift att ställa allt tillrätta igen. Som enklaste lösningen fann man att lägga skulden på Cecilias kammarjungfrur och sedan försöka gifta bort prinsessan så fort som möjligt.Ett polskt sändebud i Sverige, greve Johan Tenczynski, friade 1561 till Cecilia, men det blev inget äktenskap.Cecilia Vasa levde ett rörligt och äventyrligt liv, oftast över sina tillgångar, och ägnade sig en tid åt fartygskapningar i Östersjön för att försöka få rätsida på ekonomin. Cecilia flyttade till Arboga, som hon fått i förläning, och kallades därför "grevinnan av Arboga". Där tjänade hon pengar genom att ta ut tull och skatt. Den vidlyftiga Cecilia åtnjöt ett stort årligt underhåll, totalt långt mer än vad övriga syskon kostade sammantaget. Likväl klagade hon oupphörligt på sin kunglige broder över resterande delar av sin brudskatt, och den klagolåten fortsatte långt sedan hon 1579 lämnat Sverige för gott.Om Cecilia skrev hennes lärare i en hyllningsdikt: "Pannan är vit som snö, ögonen strålar som solen och de väna läpparna är fagrare än rosor, lockarna lyser skönare än guld".Cecilia blev katolik ca 1570. Cecilia och Kristoffer fick sex barn.Dessutom fick hon som änka en dotter, Charitas. Cecilia hade velat behålla dottern hos sig, men mot hennes vilja sattes Charitas i kloster och avgav senare klosterlöfte. Under maktkampen i Baden förhindrades Cecilia att ha någon som helst kontakt med dottern, det var först i slutet av hennes liv som de åter iick träffa varandra.Att hon som ogift änka födde en dotter bestyrkte hennes redan dåliga rykte ytterligare. I riktigt illasinnade reformerta kretsar spreds också uppgiften att Cecilia bedrev bordellverksamhet med sig själv som främsta lockfågel.Cecilia och Kristoffer fick sex barn. Dessutom fick Cecilia som änka en dotter, Charitas. Cecilia hade velat behålla dottern hos sig, men mot hennes vilja sattes Charitas i klostret Liehtenthal i Baden och avgav senare klosterlöfte. Under maktkampen i Baden förhindrades Cecilia att ha någon som helst kontakt med dottern..I slutet av sitt liv verkar Cecilia ha fått träffa sin dotter. År 1622 skrev Charitas ett brev till Cecilia och vädjade om hjälp med att återvända till klostret i Baden och bad samtidigt om att få besöka sin mor. Aret därpå, då Cecilias sonsöner återfått sina arvländer, fick Charitas komma tillbaka. Hon avled 1629 i det kloster, där hon en gång i tiden avlade sitt klosterlöfte.Cecilia kämpade förgäves för att hennes sista son i livet, Filip, som fängslats av släktingarna i Baden, skulle friges. Men denne hann avlida i fångenskapen 1620.År 1627 hade Cecilia själv gått ur tiden i Bryssel, 87 år gammal. Så Cecilia överlevde alla sina söner medan dottern Caritas avled två år efter henne 1629. Hon slapp uppleva hur hennes sonsöner fördrevs av en annan släkting till henne, brorsonen Gustav II Adolf, som engagerat sig i det pågående trettioåriga kriget.Cecilias sonsons sonsons dotter blev mor till den franske kungen Ludvig Filip I, som regerade 1830-1848. Avlägset släktskap fanns också mellan Cecilia och prinsessan Victoria från Baden, Gustaf V:s maka och Sveriges drottning 1907-1950.-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Författaren Lars Widding har skildrat episoden i Vadstena på följande sätt:”På senhösten 1559 giftes Gustav Vasas äldsta dotter, Katarina, bort med den tyske greven Edzard av Ost-Friesland. Efter bröllopet startade det nygifta paret sin resa till Ost-Friesland. De gjorde sig ingen brådska utan reste från Vasaslott till Vasaslott för att beta av smörgåsbord och vinkällare i vanlig ordning.Med på resan var också den nygifte grevens yngste bror Johan och grevens unga svägerska Cecilia. Och dessutom grevens nyblivne svåger Erik (sedermera Erik XIV) samt dennes vapendragare Charles de Mornay, en fransk adelsman som två år tidigare gått i svensk tjänst.I december anlände det kungliga följet till Vadstena slott. Då, 1559, var slottet nybyggt och helt annorlunda än det slott vi ser idag. Själva slottet var en tvåvåningsbyggnad som reste sig mitt mellan två av de fyra försvarstornen. Några murar fanns inte utan istället löpte en brant jordvall mellan tornen.Efter någon veckas ätande och drickande på slottet var det dags för avskedsfest. Dagen därpå skulle det nygifta paret dra söderut och med dem greve Edzards yngre bror Johan. De andra skulle återvända till Stockholm.Avskedsfesten igenom dansade Johan med Cecilia. I hemlighet avtalade de två unga ett möte senare på natten.Avskedsfesten blåstes av och natten gjorde sitt intåg. När Charles de Morney var ute och promenerade på borggården fick han plötsligt se en fasadklättrare som klättrade uppför ett rep som kastats ut från prinsessans fönster.de Mornay begav sig genast till kronprins Eriks kvarter och berättade vad som höll på att hända. Erik var förmodligen ganska berusad så här dags och i fyllan handlade han fullständigt omdömeslöst.Följdaktligen skickade kronprinsen slottsvakten att slå in dörren till Cecilias rum. Där stod Johan med byxorna halvt neddragna. Han grep efter sin värja men slottsvakten lyckades övermanna honom.Vild av ilska gav Erik order om att Johan skulle kastas i slottets fängelsehåla. Den gråtande Cecilia sattes i rumsarrest.Dagen därpå fördes Johan fullt öppet genom Vadstena som en usel fånge. Därefter transporterades han till ett fängelse i Stockholm. Där hanterades han så illa "att han aldrig mera kunde tänka på äktenskap eller kvinnor". Han ska alltså ha blivit kastrerad, men dessa uppgifter är osäkra.På slottet Tre Kronor i Stockholm var kung Gustav Vasa minst sagt ursinnig på sin son Erik, som på detta vis inte bara skandaliserat sin syster utan också hela kungahuset.Den pfalzgreve som man redan gjort upp äktenskapshandel med för Cecilias räkning sa upp kontraktet så snart ryktet om Vadstenaskandalen nått hans öron. Fem år efter händelsen lyckades emellertid kung Erik få sin syster bortgift med en ståndsperson.”

Cecilia gift Kristoffer Baden-Rodemacher 1564 i Stockholm. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Östergötland

Noteringar:

Magnus, 1542-1595, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.Magnus fick i faderns testamente hela Dalsland och delar av Östergötland, Närke, Småland och Västergötland som hertigdöme. Han var högt begåvad och musikalisk. Efter faderns död bröt emellertid en sinnessjukdom ut 1563. Den blev senare permanent, och från 1574 kunde han inte längre förvalta sitt hertigdöme.För Magnus planerades ett giftemål med Anna, som var äldre syster till Katarina Jagellonica. Magnus bror, Johan, var en ivrig förespråkare för ett sådant giftemål mellan Magnus och Anna. Orsaken var nog bl.a. det faktum, att detta skulle göra det möjligt för honom själv att gifta sig med systern, Katarina. Men trots att Magnus och Anna inte gifte sig blev det giftemål mellan Johan och Katarina. Magnus förblev ogift.Magnus, som stod brodern Erik (senare Erik XIV) mycket nära, vistades mest i Vadstena på Vadstena slott, till vilket sägner om hertig Magnus och havsfrun blev knutna. Han vistades de sista åren före sin död på kungsgården Kungsbro vid Roxen i Östergötland.Magnus är begravd i Vadstena klosterkyrka.

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

I december 1562 gifte Anna sig med pfalzgreven Georg Johan av Pfalz-Veldenz-Lützelstein, som tidigare friat till Cecilia, Annas syster. Familjens besittningar låg i södra Tyskland och i norra Alsace. Pfalzgreven var från svensk sida intressant genom sina släktskapsförbindelser med andra tyska furstar. Georg Johan hade tack vare Annas hemgift blivit en av de rikaste pfalzgrevarna och påbörjade en rad kostsamma projekt som till slut ruinerade familjen. Vid sin död lämnade han mycket stora skulder efter sig, vilket även kom att påverka kommande generationer.Först mot slutet av sitt liv, när familjens finanser förbättrats något, kunde Anna återvända till ett av sina änkesäten, Lauterecken. För att spara pengar hade hon tidigare valt att bosätta sig vid döttrarnas hov. Som änka fortsatte hon att utöva ett symboliskt moderskap genom att ta på sig rollen som gudmor till Lautereckens barn. Det är också bilden av Anna som god och omsorgstagande, en »mor Anna», som satsade på familjen och höll sig utanför politiken som blivit tongivande i eftervärldens bild av henne.Anna och Georg Johan fick totalt tolv barn När Anna blev änka 1592 levde åtta av parets tolv barn. Två av döttrarna, Ursula och Anna Margareta, var då redan gifta. De andra åtta barnen avled under de närmaste åren.Anna dog 1810 och är begravd i kyrkan i Sankt Remigiusberg. År 2002 bisattes Annas och de andra fjorton familjemedlemmarnas kvarlevor på nytt. Med anledning av detta reste man också en minnessten över familjen. Bara ett hundratal meter från kyrkan låg slottet, där Anna födde sitt första barn, Georg Gustav. Slottet ligger dock i ruiner sedan trettioåriga kriget.

Anna gift Georg Hans Pfaltz-Veldenz den 20 Dec 1562 i Stockholm. Georg dog 1592. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Sofia föddes den 29 oktober 1547 på Stockholms slott som fjärde dotter till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.Vid sin halvbror Erik XIV:s kröning deltog också den artonårige hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg, son till hertig Franz, brorson till Gustav Vasas första gemål, Katarina av Sachsen-Lauenburg och alltså kusin till den nykrönte kung Erik. Han tjänstgjorde på svensk sida i Nordiska sjuårskriget, blev Eriks dryckesbroder och hans spion mot bröderna, därpå 1566 överbefälhavare vid dansk-norska gränsen.1566 friade Magnus till den fyra år yngre Sofia och trolovning ägde rum. Två år därefter underskrevs äktenskapskontraktet, varvid den snikne brudgummen tillförsäkrade den vanliga magnifika hemgiften på 100.000 daler jämte rikaste utstyrsel.Bröllopet firades den 4 juli 1568 i samband med kung Eriks egen vigsel med Karin Månsdotter och hennes kröning till Sveriges drottning. På Stortorget fördelades en helstekt oxe och fontärnerna sprutade vin och öl.Sofia var den enda av systrarna som blev kvar i hemlandet. Paret fick ett underlållslän i Sverige, då Magnus inte kunde försörja sin fru i Tyskland. Det stod snart klart att Sofia for både )sykiskt och fysiskt illa i äktenskapet. Hennes syskon försökte tala Magnus tillrätta, och på olika sätt hjälpa systern. Magnus missbrukade också sin ställning gentemot underlydande bönder i förläningen.Eftersom Magnus inte kunde försörja sin hustru fick han stanna kvar i kung Eriks tjänst, men övergick efter några veckor till dennes fiender, hertigarna Johan och Karl, och fick till bostäder slotten Vänngarn och Ekolsund. På Västerås slott, dit Magnus var förlagd som krigsöverste, föddes 1570 hertigparets son Gustav.Då hans far, hertig Franz, 1571 avgick i Lauenburg till förmån för sin yngre son Franz, protesterade Magnus, samlade krigsfolk i Nederländerna och anföll och skövlade 1574 den Lauenburgska staden Ratzeburg. För sin makas hemgift värvade han trupper och han lät sälja alla hennes smycken och klenoder.När Johan III gav honom Sonnenburg på Ösel i förläning, råkade han i delo med danskarna där och blev regelrätt landsvägsrövare. Magnus hade utvecklats till en rå, brutal knekttyp som visade Sofia "okärlighet, spott och skamligt förtal" samt slog henne så att hon blev "huvudsvag". Äktenskapet upplöstes med skilsmässa och efter tio års äktenskap utvisades han till slut ur Sverige.I Tyskland levde Magnus ett sådant vilt liv att hans bror Franz med kejsarens tillstånd måste spärra in honom på Ratzeburgs slott, där han satt i femton långa år tills han avled 1603.Sofia och Magnus fick minst sex barn, varav sonen Gustav var det enda som nådde vuxen ålder. Relationen till honom blev problemfylld för Sofia. Hennes vana att skämma bort Gustav oroade familjen. Istället för att som brukligt skicka iväg sonen till ett annat hov verkar Sofia behållit Gustav hos sig på Ekolsund, bland »enfaldigt folk» som varken »sett eller lärt» hur det gick till vid ett hov, som hennes bror Karl uttryckte saken. Som förälder var det Sofias ansvar att ge Gustav en sådan uppfostran att han kunde uppfylla sina furstliga förpliktelser.Johan III tog vård om Sofia och barnet samt överflyttade Magnus förläningar, Lagunda, Håbo och Erlingshudra härader till sin syster. Hennes son Gustav blev således en bortskämd lätting, men utvecklades efter en utlandresa så väl att hertig Karl kunde göra honom till slottsloven på Kalmar slott - han dog av ett vådaskott i knät 1597.Av breven att döma blev Sofia besatt av sin ekonomi. Lika uppenbart är att hon inte litade på sin omgivning. Mot slutet av sitt liv levde hon sparsamt och alltmer isolerat på Ekolsund tills hon avled nästan utblottad 17 mars 1611. Sofia överlevde även sonen Gustav, som avled av ett vådaskott år 1597. Även Sofia uppvisar drag av sinnessjukdom, som kallades "hufvudsvaghet".Begravningen skedde i största enkelhet i Stängnäs domkyrka och hon fick varken minnesvård eller epitafium.

Sofia gift Magnus Lauenburg-Engern-Westfalen den 4 Jul 1568 i Stockholm. Magnus (son till Franz av Sachsen-Lauenburg) dog 1603. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Elisabet Vasa, trolovad redan 1562 och gift 1581 med Kristoffer, greve av Mecklenburg (död 1592).Elisabet blev redan som trettonåring trolovad med hertig Kristoffer av Mecklenburg. Denne var nämligen intressant i Eriks planer på erövringar i Baltikum. När Kristoffer något år senare hamnade i polsk fångenskap, bröt man från svensk sida förbindelsen. Johan föreslog äktenskap med italienska, katolska furstar medan Elisabet, liksom hennes bror Karl, däremot verkar ha arbetat för ett tyskt, lutherskt parti. Under 1570-talet var Elisabet föremål för flera olika giftermålsförhandingar, bland annat från den franske kungen Henrik III.Det franska sändebudet var full av idel lovord över Elisabet. Hans beskrivning av henne var helt i enlighet med idealbilden av hur en prinsessa skulle vara. Enligt Henrik var Elisabet vacker, behaglig, blygsam, generös mot nödlidande samt musikalisk.1581 gifte sig Elisabet slutligen med samme Kristoffer hon en gång trolovade sig med. Liksom sin storasyster engagerade sig Elisabet starkt för den lutherska läran. Det var på hennes initiativ, och i anslutning till hennes bröllop, som en av de grundläggande skrifterna för den lutherska kyrkan översattes till svenska.Elisabet blev en länk mellan syskonen i Sverige och utlandet. Hon vidareförmedlade information, och agerade budbärare mellan bröder som periodvis inte talade med varandra. Elisabets och Kristoffers giftermål ogillades av hans danskvänliga släktingar och när hon blev änka tvingades hon till slut att återvända till Sverige. Då hon hittills bara fått ut hälften av sin brudskatt fick hon nu bland annat Norrköpingshus i förläning. Elisabet verkar ha stått brodern Karl nära hela livet, och tog troligen också hans parti i den maktkamp som pågick mellan honom och Sigismund vid 1590-talets slut.Som änka lät hon uppföra ett praktfullt gravmonument över sig och Kristoffer. Det finns fortfarande kvar i domkyrkan i Schwerin. När Elisabet oväntat avled 1597 övergick hennes fordringar på den svenska kronan till hennes dotter, Margareta Elisabet, som Karl övertog ansvaret för. För att lösa arvstvisten mellan de båda rikena kom ett giftermål väl till pass och därför blev även Elisabets dotter några år senare hertiginna i Mecklenburg,Om Elisabet har det sagts, att hon genom en god uppfostran var en av sin tids "fullkomligaste prinsessor" i Europa.

Elisabet gift Kristoffer Mecklenburg 1580. Kristoffer dog 1592. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Karl IX, 1550-1611, svensk regent 1599, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.Karl fick en stor del av Svealand som hertigdöme vid faderns död. Han medverkade till Erik XIV:s avsättning men kom senare ofta i spänt förhållande till Johan III genom sin stridbara protestantism och sin månhet om sitt hertigdömes oavhängighet.Efter broderns död ledde Karl motståndet mot Sigismund och den katolska reaktionen. Det kom då till öppen brytning mellan Karl och riksrådet, vars främsta medlemmar efter Sigismunds nederlag vid Stångebro 1598 utlämnades till Karl och senare avrättades i Linköpings blodbad 1600. Vid rättegången uppträdde Karl själv som åklagare. Hans uppträdande kan knappast ha tilltalat de tillresta främmande sändebuden. Han svor mest hela tiden och när det visade sig att försvaret var starkt förlorade han tålamodet totalt: "Sjutusand dieflar hafver jag lofvat dem, och det skall jag hålla".Vadstena kloster var ett av de sista katolska fästena i Sverige. Dit begav sig ärkelutheranen Karl för att stänga klostret en gång för alla. Nunnorna skickades iväg utomlands och klostret plundrades på allt lösöre, Sankta Birgittas och Sankta Katarinas ben hade tagits upp från relikskrinet och gömts, men Karl tog snart reda på var de fanns och begravde dem på okänd plats utom räckhåll för nunnorna. Klosterbiblioteket flyttades till Vadstena slott för att användas till förladdningar åt knektarnas kanoner. Denna svenska kulturskymning pågick samtidigt som Shakespeare publicerade Hamlet 1601, Cervantes publicerade Don Quixote 1605 och Kepler formulerade sina astronomiska lagar 1609.Karl var nu landets obestridde ledare, men antog kungatiteln först 1604 och lät kröna sig 1607. Genom den polska fejden invecklades Sverige även i Rysslands inbördesstrider. Slutligen kom Karl även i krig med Danmark, så att han vid sin död lämnade i arv åt sonen Gustav II Adolf tre krig att avsluta. Karl IX dog till följd av en hjärnblödning.Karl hade ärvt faderns folkliga, praktiska läggning och förmåga till politisk överblick men även hans maktlystnad och häftiga sinnelag. Han var gift två gånger: 1579 med Maria av Pfalz, med vilken han hade dottern Katarina, som blev mor till Karl X Gustav; 1592-1611 med Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), med vilken han hade barnen Gustav Adolf om vilken Karl lär ha yttrat: ille faciet, lat, 'han ska göra det', åsyftande de uppgifter han själv inte mäktat slutföra, Karl Filip (1601-22), vilken 1611 var påtänkt som tsar av Ryssland, och Maria Elisabet. Illegitim son till Karl var Carl Carlsson Gyllenhielm.Karl IX grundade även staden Göteborg, vilket är föga känt. Han insåg vikten av en bosättning vid Västerhavet och han drog upp planerna för en mycket speciell stad, som enbart skulle befolkas av holländare. Holländarna hade goda kontakter med Europas bankväsende och kungen var i stort behov av pengar för att finansiera de tre krig som pågick på olika fronter. Holländarna fick stora privilegier, bl.a. skattefrihet i 20 år, religionsfrihet och gynnsamma tullar. Staden placerades på norra sidan av Göta älv vid nuvarande Färjenäs (nära nuvarande Älvsborgsbrons norra fäste). Staden började byggas 1603 efter holländskt mönster och 1607 fick staden sina slutgiltiga privilegier. Men danskarna ville inte ha någon konkurrens om handeln och i juni 1611 överfölls den nya staden av danskarna och jämnades med marken.Samma år dog Karl IX och det blev sonen, Gustav II Adolf som fick börja uppbyggnaden av staden på nytt. Göteborgs stads privilegieurkund undertecknades av kungen den 4 juni 1621- detta år har alltid räknats som det år då staden Göteborg grundades.

Familj/Make/Maka: Karin Nilsdotter. Karin (dotter till Nicolaus Andrae) föddes 1551; dog 1604. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karl gift Maria Kristina av Pfalz den 11 Maj 1579. Maria föddes den 24 Jun 1561; dog den 29 Jul 1589 i Eskilstuna Kloster (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karl gift Kristina av Holstein-Gottorp den 27 Aug 1592 i Nyköpings Sankt Nicolai (D). Kristina föddes den 12 Apr 1573; dog den 8 Dec 1625 i Nyköpings Sankt Nicolai (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Väldigt lite är känt om Brita. Hon genomförde 1550 i mars månad en resa till Vadstena. Hon och systern Öllegård hade ju uppfostrats hos nunnorna i Skokloster. Uppenbart höll hon kontakten med klostervärlden, trots reformationens hårda framfart. I testamentet som hon skrev gav hon generöst åt Vadstena kloster. Men annars är det mesta som går att få fram om Brita Joakimsdotter (Brahe) indirekta uppgifter, de som finns berör hennes make, nu änkling, Birger Nilsson (Grip).Brita ligger tillsammans med maken begraven i Västra Eds kyrka. Deras gravsten däremot är inmurad i Gumlösa kyrka. Det var inte den ursprungliga tanken. Högst sannolikt hände något under nordiska sjuårskriget som försenade transporten av gravstenen och som senare föranledde att stenen helt försvann. År 1850 upptäcktes gravstenen i en åker och sattes då upp i kyrkan i närheten - Gumlösa.

Familj/Make/Maka: Birger Nilsson Grip. Birger (son till Nils Bosson Grip och Anna Arvidsdotter Trolle) föddes cirka 1500; dog den 15 Mar 1565 i Tärnö, Husby-Oppunda (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]