Noteringar:

Benedicta kom från Bjälboätten och var dotter till Folke jarls son Sune Folkeson i äktenskap med Helena, kung Sverker Karlssons dotter.Benedicta ägde staden Söderköping, som hon 1250 fått av sin syster drottning Katarina, och jord i Norra Vedbo härad i Småland.Benedicta dog tidigast 1261.

Benedikta gift Svantepolk Knudsen Skarsholm 1250. Svantepolk (son till Knud Valdemarsen Skarsholm och Hedwig Svantepolksdotter av Pommerellen) föddes 1230; dog 1310. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Abedissa i Vreta Kloster

Familj/Make/Maka: Brynjulf Bengtsson Lejon. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Johan Filipsson (Aspenäs-ätten). Johan (son till Filip Birgersson (Aspenäs-ätten) och Cecilia Knutsdotter (Folkungaätten)) dog den 20 Aug 1280. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Tune Anundsson (Ving-ätten). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Folke Algotsson, son till lagmannen Algot Brynolfsson, orsakade en konflikt med kung Magnus ”ladulås” när han bröt mot en edsöreslag genom att röva bort Ingrid, dotter till kung Magnus gode vän och tillika riksråd Svantepolk Knutsson.Det blev inte bättre av att Ingrid redan var trolovad, till råga på allt med den danske stormannen (sedemera drotsen) David Torstensson. Ingrid bortfördes till Norge, dit också flera medlemmar av Algotssönernas krets i sinom tid flydde. Kung Magnus använde synnerligen hårda nypor för att komma tillrätta med brudrövaren och hans familj.(Källa: Dick Harrison – Jarlens sekel)

Ingrid gift Folke Algotsson 1288. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Algot Bengtsson. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Lagman i Västergötland

Noteringar:

Eventuellt son till Brynjolf Stallare, son till lagman Algot i Västergötland, son till lagman Sigtrygg i Västergötland, son till lagman Algot i Västergötland, son till Karle i Edsvära.





Den mest ryktbara släktgrupperingen väster om Vättern kallas Algotssönerna. De förfogade under 1200-talet över betydande jordegendomar inte bara i Västergötland utan också i Östergötland och Närke. Benämningen syftar på att stormannakretsens centralfigur var Algot Brynolfsson, kallad Algot III, för att skilja honom från andra medlemmar i ätten.Algot blev lagman omkring 1270 och han ingick som en av kung Magnus representanter i den skiljedomsnämnd som 1276 skulle döma mellan honom och exkung Valdemar.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Familj/Make/Maka: Margareta Petersdotter Näf. Margareta (dotter till Peter Eskilsson Näf) dog den 4 Dec 1260. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare,riksråd,lagman,drots

Noteringar:

Riddare, riksråd, lagman i Östergötland, drots. Känd mellan 1292 och 1345. Omnämnd första gången 1292. Ännu ej riddare 1298. Var riddare och riksråd 1305, lagman i Östergötland 1310 samt konung Birgers drots 1311 och ännu 1314. Lämnade omkring årsskiftet 1314-15 drotsämbetet. Nämnes åter som lagman i Östergötland 1315 och ännu 1316, men 1318 är hans måg Bo Nilsson (Natt och Dag) lagman där. Är åter drots 1322 och ännu 1333, tillika åter lagman i Östergötland 1330, och ännu 1345. Var f. d. drots 1334. Uppträder sista gången 1345 25/9, då han och hans hustru förnyar sitt testamente. Var död 1347 18/3. Flera av herr Knuts 1343 utfärdade brev har som dateringsort Aspenäs, Malexanders sn i Ydre hd i Östergötland, där åtminstone hans fru uppgives ha varit bosatt. Ägde övrigt gods i Håbo, Bro, Lagunda, Långhundra, Trögds och Vaksala... (Barn XIV:14374, s , Far XVI:57493, s , Mor XVI:57494, s ) Gift med efterföljande ana. Barn:Jon Knutsson Aspenäsätten Blåå (18893). Född 1286 i Aspenäs, Malexander (E) (Släktforskarna årsbok 2000). Död före 1357-01-06 (Släktforskarna årsbok 2000). Cecilia Knutsdotter Blåå (17666). Född 1288 i Äspered (P) (Släkthistoriskt Forum nr 3/03). Död omkring 1350 (DIS). (Se XIV:14374, s ). Magnus Knutsson af Aspenäs Blåå (18889). Född 1310 i Sverige (Släktforskarna årsbok 2000). Död 1366 i Sverige (Geni).

Familj/Make/Maka: Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Peter Ragvaldsson (Tre rutor). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: N Eriksdotter Bielke. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare, riksråd

Familj/Make/Maka: Margareta Tyrgilsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Jon Birgersson. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Biskop i Skara

Noteringar:

Brynolf Algotsson var den mest berömde biskopen i Skara genom tiderna. Hans ämbetstid varade mellan 1278-1317. Han anses som en av "den svenska medeltidens namnkunnigaste prelater".Han skickades till Paris redan som elvaårig och studerade i sin ungdom vid Sorbonneuniversitetet. Han blev kvar vid Seine i hela 18 år. Han skaffade sig djupa insikter i kanonisk lag, vilket var en stor tillgång i karriären som biskop.C:a år 1277 återvände Brynolf till Sverige, där han tack vare släktförbindelser - han var son till lagman Algot - erhöll viktiga ämbeten: han blev kanik i Skara och dekan i Linköping. I samband med utnämningarna fick Brynolf också en donation av kungahuset. Formellt överlämnades donationen av ärkedjäknen och jarlasonen Bengt Birgersson, som senare blev biskop i Linköping.År 1278 valdes han till biskop i Skara och kom att bli en av de driftigaste sådana genom tiderna. Som biskop i Skara var Brynolf en av kung Magnus starkaste anhängare, liksom f.ö. hans bröder Peter och Rörik. Men 1288 inträffade skandalen, när Brynolfs bror Folke rövade bort jungfrun Ingrid Svantepolksdotter, med påföljande kunglig hämnd mot hela släktkretsen. En tid efter händelsen måste Brynolf söka skydd i Alvastra, men efter skriftlig kapitulation återkom han som biskop och rådsherre.Han finansierade utbyggnaden av domkyrkan i Skara, utvecklade katedralsskola och domkapitel. Han ville att fler svenskar skulle resa till Paris för att studera och inrättade därför en särskild byggnad i Paris, avsedd främst för studenter från Västergötland - Domus Scarensis - "Skarahuset".Brynolfs starkaste fäste var Läckö på Kollandsö, taktiskt välplacerad på en hög klippudde vid Vänern. Första noteringen om Läckö är från 1294 och Brynolf lade 1298 grunden till en befäst borg, som troligen bestod av två eller tre enkla hus inom en skansmur. Borgen låg strategiskt mitt i det dåvarande stiftet. På sin väg mot Nidaros (nuvarande Trondheim) fann även pilgrimerna att borgen utgjorde en bekväm anhalt. Efter en brand på 1470-talet utvidgades borgen av biskop Brynolf Gerlachsson, men efter reformationen 1527 upphörde Läckö att fungera som biskopsborg.Skarabiskopen Brynolf Algotsson hämtade en gåva från den norske kungen i Lödöse den 2 september 1304. Visserligen var presenten liten, en tagg, men inte vilken tagg som helst utan en från den törnekrona, som hade plågat Jesus vid korsfästelsen.Att Skara domkyrka hade en relik, som sades vara äkta, är tämligen oomtvistat. När en procession förde taggen ur törnekronan från Lödöse till Skara sägs biskopen själv ha vandrat barfota hela den 10 mil långa vägen. Men med tanke på att biskopen var ca 65 år gammal och säkerligen var hans krafter i avtagande, så talar det mesta för att han red...Brynolf Algotsson avled år 1317, och det dröjde inte länge förrän han vördades som helig man inom biskopsdömet eftersom det uppstod rykten om hans helighet och det berättades att folk blev botade vid hans grav. En västgötsk helgonkult med Brynolf i centrum blomstrade således under senmedeltiden. Han skrinlades 1492 och saligförklarades, men så långt som till kanonisering gick det aldrig eftersom reformationen kom emellan.Den medeltida törnekronefesten förlades i Skara stift till den 2 september och det var en glädjens högtid. Glädjen bestod i att Västergötland hade fått en gåva med direkt anknytning till Jesus. Men taggen är försvunnen - ingen har sett den sedan Gustav Vasa genomdrev den kyrkliga reformationen på 1500-talet.På Västergötlands museum i Skara kan Brynolf biskopliga prakt beskådas i form av en mässhake, vackert täckt med broderier i silke och guldtråd, föreställande Kristus, Maria, apostlar, helgon och änglar.(Källor: Dick Harrison - Jarlens sekel och Skara stiftshistoriska sällskap - Biskopen och törntaggen)

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare

Folke gift Ingrid Svantepolksdotter 1288. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Birgitta Filipsdotter (Rumby-ätten). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Cecilia gift Bo Nilsson Natt och Dag 1306. Bo (son till Nils Sigridsson Natt och Dag) föddes 1281; dog 1322. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare och Häradshövding

Familj/Make/Maka: Helena Laurensdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare och Lagman

Familj/Make/Maka: Helga Bengtsdotter (Vingad pil). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Kristina gift Gustav Arvidsson Sparre av Vik den 22 Aug 1334. Gustav (son till Arvid Gustavsson Sparre av Vik och Ramborg Israelsdotter And) dog den 13 Jul 1366. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Johan Hemmingsson Lejonansikte. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Birgitta gift Magnus Gislesson Sparre av Aspnäs den 13 Jun 1335. Magnus (son till Gisle Elinesson Sparre av Aspnäs och Margareta Bengtsdotter) dog den 13 Mar 1372. [Familjeöversikt] [Familjediagram]