Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Danmark

Noteringar:

Erik I Ejegod, kung i Danmark 1095-1103.Eriks äldre bror Olof blev kung 1086, efter mordet på deras äldre bror Knud. Rykten spreds att mirakler inträffade vid den döde kungens grav och Erik såg i detta en politisk möjlighet; böndernas uppror under Oluf hade skett mot Guds vilja. Erik stödde den helgonkult som börjat utvecklats kort tid efter Knuds död och olyckarna stärkte det parti som stött Knud och vars ledare nu var Erik. Efter brodern Olof Hungers död 1095 valdes Erik till kung och "snart vek den förhatliga hungersnöden och Guds hämnd bort från folket", som det står i Roskildekrönikan. Erik fick tillnamnet Ejegod, "den ständigt gode". Men krönikan står i grunden på Olofs sida: "Men om detta överflöd var Eriks förtjänst och hungersnöden Olofs skuld, när nu ingen av dem förtjänade vad som skedde, det ver bara Han, som känner till allt innan det sker, och som ordnar allt, när och hur Han vill". Nödåren var inget som kunde skyllas på Olof, och Erik kunde inte ta åt sig äran av de goda åren, i synnerhet som han "fann på många orimliga och orättfärdiga lagar". Erik Ejegod fortsatte som kung att verka för Knuds kanonisering. Han reste till och med som pilgrim till Rom och fick i Bari 1098 påven Urban III:s bifall. Han verkade även för att ett ärkestift skulle inrättas i Lund direkt under påvestolen, helt fritt från Hamburg-Bremerstiftets inflytande. När frågan inte löstes snabbt nog påkallade Erik ett nytt möte i Rom. Påven Urban II dog den 29 juli 1099 och efterträddes av Paschalis II (1099-1118).Den 19 april 1101 lades Knuds kvarlevor i ett helgonskrin som placerades i Sankt Knuds kyrka krypta i Odense som ännu finns kvar. Danmark hade fått ett helgon.Erik deltog år 1101 tillsammans med kung Inge d. ä. Stenkilsson av Sverige och kung Magnus Barfot av Norge i trekungamötet i Kongahälla (nuvarande Kungälv) för att sluta fred mellan länderna. Om Eriks egenskaper som regent är inte mycket känt. Han tycks i likhet med Knud den helige ha arbetat för att stärka kungamakten och han gjorde det i samförstånd med kyrkan. Han var gift med en stormannadotter, Bodil, och hennes brorson Asser blev den nye biskopen i Lund. Kyrkan och kungamakten var lierade och gav varandra sitt stöd.Saxo Grammaticus skildrar Erik som en man, som till kropp och ande var en stor man, men skriver också kritiskt om kungen, som beskylls för att vara konstant otrogen mot sin fagra drottning Bodil, en tapper kvinna som var begåvad med en ängels tålamod.År 1103 for Erik på pilgrimsfärd till det heliga landet. Eriks förbindelser med påven syftade inte bara till att få Knud helgonförklarad. Han tog en av flera traditioner vägen över Rom, där påven-på gästens begäran-till slut gick med på att låta Danmark få ett eget ärkebiskopsdöme. Ärkesätet kom att ligga i Lund. Detta var en stor händelse, eftersom det under senaste halvseklet förts en bitter kamp om den kyrkliga överhögheten över Nordens länder mellan de tyska prelaterna i ärkebiskopdömet Hamburg-Bremen och England, som hade nära band till Danmark. Från och med nu utgjorde Norden en egen kyrklig enhet utanför Bremens inflytande.Ärkebiskopdämet Lund omfattade till en början hela Danmark, Norge, Sverige, Island, Rügen (som ännu inte kristnats) samt i praktiken även de öar i Nordatlanten, som var knutna till den norska monarkin. Det är ingen överdrift att påstå att Lund i och med detta blev ett viktigt maktcentrum.År 1104 blev Asser Nordens förste ärkebiskop. Året dessförrinnan hade Erik och drottning Bodil gett sig iväg på en ny pilgrimsresa. Deras son Harald Kesja hade tillsammans med Asser satts att styra riket. De kungliga resenärerna kom till Konstantinopel och fortsatte sedan till Cypern. Där avled Erik Ejegod 1103. Drottningen forsatte till Jerusalem; traditionen berättar att hon insjuknade och slutade sina dagar på Oljeberget.Utom äktenskapet hade Erik barnen Erik II (Emune), Benedict och Ragnhild - även Harald Kejsa kan ha varit född utom äktenskapet.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Erik gift Bodil Thrugotsdotter 1086. Bodil (dotter till Thrugot "Fagrskinna" Ulvsson och Torgunna Vagnsdotter) dog 1103 i Oljeberget vid Jerusalem. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riksföreståndare i Danmark

Noteringar:

I danska källor är Harald skildrad som en av seklets värsta våldsverkare och horkarlar. Harald Kesja dödades av sin egen halvbror Erik II (Emune).





Harald Kesja, död 1135, var en dansk prins, oäkta son till Erik Ejegod. Far till Olof Haraldsson och Björn Haraldsson Järnsida.Harald Kesja sattes enligt uppgift att styra över riket vid faderns pilgrimsfärd till Jerusalem. Vid underrättelsen om dennes död blev dock inte Harald utan hans farbror Nils kung av Danmark. Harald och hans halvbror Erik Emune gjorde då år 1130 uppror mot sin farbror, kung Nils av Danmark. Efter mordet på Knut Lavard hoppades han på att kunna bli tronkandidat, men då han inte lyckades få stöd för detta bytte han dock senare sida. Efter att Nils son Magnus stupat i slaget vid Foteviken 1134 erkändes han av farbrodern bli som kung. Han vistades därefter på Jylland där han hade talrika anhängare, men överrumplades 1135 av Erik Emune, som fångade och avrättade honom och alla hans söner. Endast en, Olof Haraldsson lyckades undkomma.

Familj/Make/Maka: Ragnhild Magnusdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Danmark

Noteringar:

Erik Emune, född omkring 1090, död 18 juli 1137, kung av Danmark 1134-1137. Oäkta son till Erik Ejegod.Erik blev tidigt jarl på Lolland och lät 1131 utropa sig till kung, sedan hans halvbroder Knut Lavard blivit mördad av Magnus Nilsson. Först förlorade han flera slag, men till slut segrade han i det stora slaget vid Foteviken, i sydvästra Skåne, 1134, över sin farbror Nils och dennes son Magnus. Han fick då tillnamnet Emune, "den minnesvärde".Efter slaget vid Foteviken blev Erik Emune hyllad som kung på Sankt Libers hög vid Lund. Han tog Lund som säte och gjorde staden till Danmarks huvudstad.1135 lät Erik avrätta sin halvbroder Harald Kesja och tio av dennes söner. 1136 anföll han Rügen, intog Arkona och tvingade invånarna att för en kort tid anta kristendomen. Den 18 september 1137 mördades Erik på tinget i närheten av Ribe av stormannen Sorte Plov och blev begravd i Ribe domkyrka.Erik gifte sig 1130 med den ryska furstinnan Malmfrid av Kiev, dotter till storfurst Mstislav av Ryssland. Hon hade tidigare varit gift med den norske kungen Sigurd Jorsalafarare, men blivit förskjuten.

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig i Slesvig, Obotriternas Kung

Noteringar:

Knut (Knud) Lavard, född 12 mars 1096, son till kung Erik Ejegod i Danmark; hertig i Schleswig, dansk jarl i Sönderjylland.Tillnamnet Lavard, ursprungligen "hlaford", betyder ordagrant "brödutdelaren" och är samma ord som det engelska "lord". Beteckningen syftar förmodligen på Knuts militära styrka som ledare för en hird, vars stridbara medlemmar "åt hans bröd".Knut "stred hela livet mot vikingar". Under kung Niels regeringstid (1104-1134) var Knut jarl över södra gränsområdet. Han spelade en framträdande roll under striderna mot venderna, som utförde plundringståg. Danskarna försökte gå till motangrepp med ett ledungståg 1113, som slutade med nederlag för kung Niels. Under 1100-talets första decennier växte också en allt starkare centralstyrelse fram. Kungen omgav sig med ämbetsmän och den gamla hirdens betydelse minskade. Men Niels saknade inte problem. Ett sådant gällde tronföljden. Landet var forfarande ett valrike och det var inte givet att Niels skulle efterträdas av sonen Magnus. Situationen komplicerades av att de tidigare kungarna nu hade vuxna söner som trädde fram som tronpretendenter. Främst bland dessa var Knut Lavard. Han liknade i mycket sin far Erik Ejegod och åtnjöt stor popularitet, både bland folket och stormännen. Som främste vapendragare hade han sin äldre bror Erik. Den tredje brodern Harald Kesja, som delvis ägnade sig åt sjöröveri, hade dock få anhängare. Ytterligare en kandidat fanns, Henrik Skadelår som var son till Svend Estridsens son Svend (som dog strax innan Niels valdes till kung 1104). Han slöt sig till Niels och Magnus. Er urladdning och en strid mellan de två rivaliserande grupperna var att vänta, den kom 1131. På julen 1130 bjöd kung Niels på gille i Roskilde. Många stormän mötte upp, bland dem Knut Lavard. Festen pågick i fyra dagar. Efteråt stämde den svenske kungen Magnus Nilsson och Knut möte i Haraldsted Skov (skog) norr om Ringsted. De infann sig där den 7 januari år 1131. De båda kungasönerna samtalade en stund, men plötsligt gick några beväpnade män som legat i bakhåll till anfall och högg ned Knut Lavard.Mordet väckte stort uppseende. Knut begravdes i Ringsted, rykten spreds om mirakler vid hans grav, att en källa bröt fram på platsen. Knut Lavard helgonförklarades 1169 av sin postume son Valdemar I (Valdemar den store 1131-82). Knut Lavard är skrinlagd i S:t Bendts kyrka i Ringsted 1170. Knut blev dyrkad i Skara stift under 1200-talet den 7 januari. Efter 1258 ägde Alvastra kloster en bild av Knut Lavard skuren av valrossben. Efter 1600-talet är Knut Lavards dag flyttad till 13 januari och kallas än idag "Tjugondag Knut".

Knud gift Ingeborg av Kiev 1116. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prins i Danmark

Familj/Make/Maka: Katarina Ingesdotter. Katarina (dotter till Inge "den äldre" Stenkilsson och Helena Totilsdotter) föddes 1100; dog 1170. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Skåne

Familj/Make/Maka: Stig Tokesen Hvidelaeder. Stig (son till Toke Skjalmsen Hvide och Gyda) dog 1151 i Gedbæck vid Viborg. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Danmark

Noteringar:

Valdemar I ("den store"), 1131-1182, dansk kung 1157, postum son till Knut Lavard. Valdemar kämpade 1154–1157 om kronan med Knut Magnusson och Sven Grate. År 1157 delade de riket varvid Jylland tillföll Valdemar Men Sven lät strax efteråt mörda Knut och dödades själv i samband med ett slag mot Valdemar. Denne var nu ensam kung i riket. Han råkade snart i strid med ärkebiskop Eskil som krävde oberoende för kyrkan och denne tvangs 1161 till flera års exil. Däremot fick Valdemar under hela sin regering helhjärtat stöd in- och utrikespolitiskt av Roskildebiskopen Absalon, som 1177 blev Eskils efterträdare på ärkestolen. Bl.a. angrep de i samverkan de hedniska venderna och intog 1169 Rügen -en början till den expansion längs Östersjöns sydkust som fullföljdes av Valdemars söner Knut Valdemarsson och Valdemar II "segraren".

Familj/Make/Maka: Tove. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Valdemar gift Sofia Wolodarowna av Minsk 1157 i Viborg. Sofia (dotter till Volodar Glebovitj Fst av Minsk och Ryksa av Polen) föddes 1141; dog den 5 Maj 1198. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Bengt Folkesson "Snivel". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Erik "den helige" Jedvardsson. Erik (son till Jedvard Thordsson Bonde och Cecilia Svensdotter) föddes 1120; dog den 18 Maj 1159. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Hon flydde efter sin man mord på Visingsö till sina anhöriga i Danmark

Kristina gift Karl Sverkersson 1163. Karl (son till Sverker "den äldre" Kolsson och Ulvhild Håkonsdotter) föddes cirka 1135; dog den 12 Apr 1167 i Visingsö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hövitsman i Slesvig

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Danmark

Familj/Make/Maka: Siegfried III von Orlamunde. Siegfried dog cirka 1206. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Danmark

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Danmark

Noteringar:

Valdemar Sejr (Valdemar 2.), søn af Valdemar 1. den Store, dansk konge fra 1202-1241. Han efterfulgte sin broder, Knud, der døde barnløs. I 1188 blev han hertug af Slesvig. Den danske ekspansion, som Valdemar den Store påbegyndte, blev videreført under Knud og også under Valdemar Sejr. Først erobrede han Holsten, siden Ditmarsken, Lübeck og Hamburg.Den 15. juni 1219 kom Estland under dansk overherredømme. Paven havde opfordret Valdemar Sejr til at iværksætte et dansk korstog som hjælp i Palæstina eller føre korstog mod hedenske baltere, og kongen ville således hellere færdiggøre mange års erobringspolitik i Estland således at Sværdridderne (senere indlemmet i Den Tyske Orden) ikke blev for magtfulde på bekostning af den danske konge.Med i korstoget var også Johanniterordenen, som siden omkring 1130 havde haft pavens velsignelse til at føre et rødt-hvidt korsbanner. Ganske vist med et hvidt kors, der opdelte den røde dug i fire kvadratiske felter. Dannebrog har som bekendt to kvadratiske og to aflange felter. Roskilde-munken Peder Olsen beskrev omkring år 1500 det dramatiske slag, hvor det længe ser ud til, at de kristne ville tabe slaget ved Lyndanise (i dag Tallinn) den 15. juni 1219. Den gamle ærkebiskop, Anders Sunesen knælede i bøn på en bakketop. Når han rakte armene mod himmelen, rykkede danskerne frem, når armene blev sænket på grund af træthed, veg de tilbage. Hjælpere sprang til for at støtte den gamle ærkebiskops arme. Da kampen var på sit højeste, sendte Gud hjælp. Tegnet var et rødt flag med et hvidt kors, der faldt ned fra himlen. Dette ansporede danskerne yderligere, og de vandt en stor sejr. Kong Valdemar kundgjorde, at dette korsbanner, der gav danskerne sejren, herefter skulle være det danske rigsbanner.Under en jagttur til Lyø i 1223 blev Valdemar Sejr sammen med sønnen Valdemar taget til fange af grev Henrik af Schwerin, kaldet "Sorte Henrik". Greven afværgede de efterfølgende angreb, og i 1225 løskøbtes Valdemar for 45.000 mark, penge som han havde lånt af Henrik. Desuden skulle alle erobrede områder i Nordtyskland gives tilbage. Endelig måtte kongen sværge at afstå fra hævn. Alt håb om generobring af områderne bristede efter nederlaget ved Bornhøved i 1227, hvorefter Valdemar gik i gang med rigets indre opbygning. Kort før sin død stadfæstede han Jyske Lov.På grund af disse mange erobringstogter fik han tilnavnet "Sejr". Alle erobrede områder undtagen Estland gik imidlertid tabt igen allerede i hans egen tid efter konflikten med Grev Henrik. Som sin far søgte Valdemar Sejr at sikre den kongelige arvefølge ved at få kronet sin ældste søn til medkonge, og de andre sønner fik hver et landområde i arveligt len. Dette medførte en svækkelse af kongemagten og indeholdt kimen til den tronkamp, som sønnerne udkæmpede efter hans død. I 1205 giftede Valdemar Sejr sig med Dagmar, datter af Ottokar 1. af Böhmen (Tjekkiet). Hun var ifølge traditionen elsket af befolkningen. Hun døde i 1212 og "hviler udi Ringsted". På sit dødsleje skulle hun efter overleveringen (folkevisen) have forsøgt at overtale Valdemar Sejr til at ægte Karl af Rises datter, Liden Kirsten og ikke den "beske blomme", Bengerd, som hun kaldes i folkevisen. I 1214 giftede Valdemar Sejr sig alligevel med Berengaria, der var datter af kong Sancho I af Portugal. Hun blev moder til Erik, Abel og Christoffer. [4]

Familj/Make/Maka: Dagmar af Böhmen. Dagmar föddes cirka 1180; dog den 24 Maj 1212 i Ribe, Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Valdemar gift Berengaria av Portugal 1214. Berengaria (dotter till Sancho I Martino "o Poblador" Kg av Portugal och Dulcia av Barcelona) föddes 1194; dog den 27 Mar 1221 i Ringsted. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Helena Guttormsdotter. Helena (dotter till Guttorm) föddes cirka 1167; dog (före 1212). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Danmark

Helena gift Wilhelm "der Dicke" Hg av Lüneburg 1202 i Hamburg. Wilhelm (son till Heinrich "der Löwe" Hg av Bayern o Sachsen och Matilda (Maud) av England) föddes den 11 Apr 1184 i Winchester; dog den 13 Dec 1213 i Lüneburg. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Danmark

Rikissa gift Erik X Knutsson 1210. Erik (son till Knut Eriksson och Cecilia Johansdotter) föddes 1180; dog den 10 Apr 1216. [Familjeöversikt] [Familjediagram]