Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Svend "Tveskägg" Haraldsen

Man ca 960 - 1014  (54 år)


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Svend "Tveskägg" Haraldsen föddes cirka 960; dog den 3 Feb 1014 i Gainsborough.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark, Norge och England

    Noteringar:



    Sven Tveskägg erövrade tronen vid ett uppror mot fadern 986Efter att ha förskjutit Gundhild af Venden gifte han sig med Sigrid Toftesdatter Storråde, dotter till Toste Skoglar.Under Sven Tveskäggs ledning anföll en väldig vikingahär England år 994. I anfallet deltog också den norske kungen Olav Tryggvason och det är inte otroligt att även den svenske kungen Olof Skötkonung var med.Källa : historiska-personer.nuSven "Tveskägg" var segerherre i slaget i Öresund ("Svolder") år 1000, då han tillsammans med Olov Skötkonung besegrade norske konungen Olav Tryggvasson.

    Familj/Make/Maka: Swietoslawa (Gunhild) av Polen. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Gyda Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 980.
    2. 3. Harald III Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 989; dog cirka 1018.
    3. 4. Knud "den Store" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 995; dog 1035 i Shaftesbury, England.
    4. 5. Estrid Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 997; dog den 9 Maj 1074 i Roskilde, Danmark.

    Familj/Make/Maka: Sigrid "Storråda" Tostesdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]



Generation: 2

  1. 2.  Gyda Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Svend1) föddes cirka 980.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Danmark

    Familj/Make/Maka: Erik Håkonsson. Erik (son till Håkon Sigurdsson) dog 1023 i England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 6. Håkon Eriksson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1030.

  2. 3.  Harald III Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Svend1) föddes cirka 989; dog cirka 1018.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Danmark


  3. 4.  Knud "den Store" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Svend1) föddes cirka 995; dog 1035 i Shaftesbury, England.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i England, Danmark och Norge

    Noteringar:



    Knut var son till Sven Tveskägg och hans första hustru Gunhild (hette egentligen Swiatoslawa av Polen, dotter till Mieszko I av Polen).Knut deltog i faderns krigståg i England 1013, och hade vintern 1013-14 i uppdrag att vakta vikingaflottan under detta krigståg. Efter faderns död utropades han till kung av den i Gainsborough övervintrade vikingahären. Då han återkom till Danmark sommaren 1014 hade hans äldre broder Harald övertagit kungatronen i Danmark. Tillsammans kom de överens om att Harald skulle regera Danmark mot att han hjälpte brodern att utrusta en vikingaflotta för att kunna erövra England. En massaker på vikingar i England i januari 1015 spelade Knut i händerna och under sommaren 1015 avseglade han med en flotta från Danmark för att hämnas morden. Efter många och långa strider, där Knut sakta lyckades lägga under sig allt mer av England avled kung Ethelred II av England i London i april 1016, där hans trupper belägrades av Knuts. Den 18 oktober 1016 besegrade han Ethelreds son Edmund Järnsidas trupper i slaget vid Assandum (dagens Ashingdon) i Essex. Ett möte hölls efter slaget på en ö i Severn där de båda kom överens om att sluta fred och dela England mellan sig. Kort därpå, den 30 november 1016, avled dock Edmund oväntat. Knut lät då sammankalla alla Englands biskopar, jarlar och stormän till ett midvintermöte i London. Där lyckades Knut finna stöd för att bli utropad till hela Englands kung.[1]I juli 1017 lät han för att ytterligare befästa sin makt gifta sig med Ethelreds änka Emma av Normandie. Emma hade efter makens död tagit sin tillflykt till sin bror, Rickard II av Normandie. Hon lät sig övertalas om att ingå äktenskap med sin avlidne makes motståndare mot villkor att om hon och Knut fick söner tillsammans, skulle dessa äga arvsrätt före Knuts äldre barn. Knuts äldre barn lämnades hos hans bror i Danmark.[1]Knut hade nämligen, troligen medan han vaktade den danska flottan i Gainsborough inlett en förbindelse med Elfgiva, en kvinna av nordisk stormanssläkt. Med henne hade han redan två söner.[1]Knut lät i samband med en julfest 1018, då han firade ettårsminnet av sitt maktövertagande, avrätta många av de engelska adelsmännen som tidigare stött hans företrädare. Efter detta ansåg han sig ha säkrat sin position så pass att han kunde sända hem den danska flottan. Han behöll dock en elittrupp på omkring 3 000 man. Vid denna tid avled hans äldre bror Harald, och Knut seglade 1019 hem till Danmark för att överta den danska tronen. Redan 1020 återvände han dock till England, då han fortfarande inte kände sig säker från upprorsrörelser där.[1]Ungefär samtidigt som Knut avseglat för att erövra England 1015 hade Olof Haraldsson avseglat för att lägga under sig Norges tron. Enligt källor om Olof skall detta ha skett med Knuts goda minne, men Knuts agerande tyder inte på detta. Våren 1025 skickade Knut sändebud till Olof om att han skulle fara över till Knut i England och ta emot Norge som förläning av honom, som hans undersåte. Olof skall ha svarat Knut: Ämnar han ensam äta all kål i England? Förr skall han förmå det än jag bringar honom mitt huvud eller visar honom underdånighet. Då Knut fick höra Olofs ord, skall han enligt berättelserna ha svarat: Icke tänker konung Olof rätt, om han menar, att jag vill ensam äta all kål i England. Hellre vill jag att han skall finna mig hava mera inom revbenen än kål. Hädanefter skola kalla råd komma honom från vart revben.[1]Olof ingick förbund med sin svåger Anund Jakob, som antagligen med oro sett Knuts växande makt. 1025 reste Knut till Danmark där han under vintern 1025-26 rustade och förberedde ett angrepp mot Norge. Han försökte även locka Anund Jakob att hålla sig stilla medan han gjorde upp med Olof i Norge. Han lät nu insätta sin son Hardeknut som vicekung i Danmark med Ulf jarl som den verklige styresmannen. 1026 seglade Olof med en norsk här till Danmark, där han gjorde landstigningar och härjade. Anund Jakob härjade skånska kusterna. Senare samma år återvände Knut med sin här från England. Han hade här en uppgörelse med Ulf Jarl, som mot hans vilja i samråd med Emma utropat Hardeknut till kung i Danmark. Hardeknut tvingades avlägga sin kungatitel. Han gav sig därefter i strid med motståndarnas flottor, och i slaget vid Helgeå i september 1026 besegrade han den svensk-norska flottan. Efter ett gille hos Ulf Jarl i Roskilde lät han dräpa Ulf efter en konflikt (enligt uppgift över ett förlorat schackparti).[1]Knut lät dock inte fullfölja sin attack på motståndarna. År 1027 begav han sig på pilgrimsresa till Rom. Efter sin återkomst avseglade han 1028 med en flotta om 50 skepp från England till Limfjorden, där han tog emot ytterligare danska förstärkningar och sedan avseglade till Norge. Här möttes han inte av något motstånd utan hyllades överallt som kung. Olof gjorde förgäves försök att skaffa sig anhängare, men tvingades slutligen att fly över Sverige till Gårdarike.[1]Knut begravdes i kyrkan Old Minster i Winchester i England, den gamla centralorten för det anglosaxiska riket Wessex. Då kyrkan där 1093 revs blev kvarlevorna av där begravda kungar och biskopar hopsamlade och lagda i den nya normanniska katedralens krypta. På 1100-talet blev benen lagda i åtta blykistor och i samband med detta blandade. 1642 huserade Cromwells soldater i kyrkan och spred benen från kistorna över kyrkgolvet. De ben man efter restaurationen kunde samla ihop blev lagda i två i samband med detta nytillverkade kistor.


  4. 5.  Estrid Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Svend1) föddes cirka 997; dog den 9 Maj 1074 i Roskilde, Danmark.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Dansk prinsessa

    Noteringar:



    Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen. Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.

    Estrid gift Ulv (Wulfsige Spraklings) Torgilsson 1018. Ulv (son till Torgils "Sprakalägg" Styrbjörnsson) dog 1026 i Roskilde. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 7. Svend Estridsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1019; dog den 29 Apr 1074 i Söderup.
    2. 8. Asbjörn Ulfsen Spraklings  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 3

  1. 6.  Håkon Eriksson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Gyda2, 1.Svend1) dog 1030.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl i Norge

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 9. Bodil Håkonsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  2. 7.  Svend Estridsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (5.Estrid2, 1.Svend1) föddes cirka 1019; dog den 29 Apr 1074 i Söderup.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Den norske kungen Harald "Hårdråde" fick sitt tillnamn p g a sin hårdhet mot stormännen. Harald skickade oavbrutet norska vikingaflottor att förhärja Danmarks kuster, och Sven Estridsson, som en augustikväll 1062 angriper honom vid mynningen av Nissan utanför Hallands kust, lider själv ett förkrossande nederlag. Flera hundra vikingaskepp deltog enligt källorna i slaget utanför Halmstad. Harald Hårdråde lyckas personligen erövra Svens skepp sedan Sven själv med nöd klarat sig i land. Fred sluts i alla fall till sist på norsk-danska gränsen i Göta älv.Sven var gift fyra gånger och hade utomäktenskapliga barn. Fem utomäktenskapliga barn blev kungar i Danmark - utöver dessa fem söner är ytterligare tio utomäktenskapliga söner och fyra döttrar nämnda i de historiska källorna.I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi vet att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild.Men väl gifta insåg kyrkan genom den Hamburgske ärkebiskopen Adalbert att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning.År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få stöd för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en "ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte". Adalvard blev senare biskop i Skara.

    Familj/Make/Maka: Gunhild Svensdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 10. Svend Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (som barn).

    Familj/Make/Maka: Gyda Anundsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Familj/Make/Maka: Tora Torbergsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Familj/Make/Maka: Ellisif (Elisabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I "den vise" Storfst av Kiev och Ingegärd Olofsdotter) dog (efter 1019). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 11. Thorgils Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 12. Harald III "Hen" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1041; dog den 23 Apr 1080.
    2. 13. Knud "den helige" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1043; dog den 10 Jul 1086 i Odense.
    3. 14. Svend "Korsfarer" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1050; dog cirka 1097.
    4. 15. Oluf I "Hunger" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1052; dog den 24 Aug 1095.
    5. 16. Erik "Ejegod" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1056; dog den 10 Jul 1103 i på Cypern.
    6. 17. Niels Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1064; dog den 2 Jul 1134 i Stade, Tyskland.
    7. 18. Björn Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1100.
    8. 19. Knud Magnus Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Rom, Italien.
    9. 20. Thorgils Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Venden.
    10. 21. Sigurd Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Venden.
    11. 22. Benedict Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 10 Jul 1086 i Odense.
    12. 23. Guttorm Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    13. 24. Ömund Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    14. 25. Ulf "Ubbe" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1104).
    15. 26. Svend "Tronkraever" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Viborg.
    16. 27. Ingrid Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    17. 28. Gunhild (Helene) Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    18. 29. Ragnhild Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    19. 30. Sigrid Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  3. 8.  Asbjörn Ulfsen Spraklings Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (5.Estrid2, 1.Svend1)

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 31. Signe Asbjörnsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 4

  1. 9.  Bodil Håkonsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (6.Håkon3, 2.Gyda2, 1.Svend1)

    Familj/Make/Maka: Ulv "Galicienfarare". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 32. Thrugot "Fagrskinna" Ulvsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  2. 10.  Svend Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog (som barn).

  3. 11.  Thorgils Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Rysk Furste


  4. 12.  Harald III "Hen" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) föddes cirka 1041; dog den 23 Apr 1080.

    Noteringar:



    Harald Hen (ses också stavat Hein eller Hén), född 1041, död 17 april 1080, var kung av Danmark 1076-1080.Harald var en av Sven Estridssons fjorton söner, av vilka fem kom att bli danska kungar. Harald var den äldsta och han fick tillnamnet Hen. Hen (eller Hein) betyder liten slipsten och skulle beskriva kungens milda och fredliga natur. Han dog år 1080 efter att ha regerat i bara fyra år och gravsattes i Dalby kyrka.Harald fick ett gott eftermäle på båda sidor om Öresund, "en meget retfærdig hersker", förtäljer Roskildekrönikan. Han avskaffade ordalierna, det vill säga de relativt nymodiga inslag i brottmålsrättegångar som införts med kristendomen och byggde på gudsdomar där bland annat den anklagade kunde tvingas gå med glödande järn i händerna för att hans skuld skulle kunna bedömas, så kallad järnbörd.


  5. 13.  Knud "den helige" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) föddes cirka 1043; dog den 10 Jul 1086 i Odense.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Dansk kung under åren 1080-86. Knut "den Helige" gifte sig med Adele av Flandern, dotter till Robert I Friso Av Flanderna och Prinsessa Gertrud Av Ssachsen (Adele av Flandern föddes under 1060 och dog under 1115.)Knut fick efter mordet martyrglans och kanoniserades samt skrinlades 1101 19/4. Han räknas som Danmarks skyddshelgonEfter sin död blev Knud helgonförklarad året 1101 av påven Urban II. Knuts jordiska kvarlevor ´ blev gravsatt i St. Knuds kyrka i Odense samma år.Citat från Anbytarforum beträffande Adele av Flandern.........Du säger vidare att du anser det vara ett steg framåt att Adèle av Flandern verkar vara avförd ur diskussionen. ?? Sedan när är Adéle av Flandern avförd ur diskussionen? Och av vem? Såvitt jag vet har inga nya uppgifter framkommit som skulle kunna omvärdera eller kasta nytt ljus över henne och över frågan huruvida hon är respektive inte är mor till Knutsdöttrarna Cecilia och Ingegerd. Att Knut den helige är deras far har vi väl ändå kommit fram till som en rimlig slutsats (se ovan), men jag kan inte se att vare sig Saxo eller någon annan i detta sammanhang säger något bestämt om Adèle. Således finns det ju inga större skäl att gång efter annan bara reprisera de gamla argumenten. Dock kan väl ändå sägas, att Adéle ändå måste anses som "huvudmisstänkt" till moderskapet, eftersom hon är Knuts enda hustru, och att han inte kan beläggas ha haft en enda för eftervärlden känd älskarinna. Tvärtom har han i stället ofta framställts som motsats till sin far, vilken hade mängder av älskarinnor. Dessutom är ju två av Folkungaättens mest frekventa namn Karl och Magnus, alltså Charlemagne = Karl den store. Man kan nämligen använda förekomsten av förnamn som indicier för släktskapsspekulationer - inte frånvaron av dem, vilket jag väl ovan har visat.

    Knud gift Adele av Flandern 1080. Adele (dotter till Robert I Greve av Flandern och Gertrud av Sachsen) föddes 1060; dog Apr 1115. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 33. Karl (den Danske) Knudsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1127 i Flandern.
    2. 34. Ingegerd Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1085.
    3. 35. Cecilia Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1131).

  6. 14.  Svend "Korsfarer" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) föddes cirka 1050; dog cirka 1097.

    Noteringar:



    Död på korståg i Mindre Asien


  7. 15.  Oluf I "Hunger" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) föddes cirka 1052; dog den 24 Aug 1095.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Danmark

    Noteringar:



    Olof Hunger, död 18 augusti 1095, son till Sven Estridsson, var kung av Danmark från 1086. Han gifte sig med den norske kungen Harald Hårdrådes dotter Ingegerd, men de fick inga barn. Under Olofs tid rådde missväxt i Danmark och han blev möjligen offrad för att råda bot på svälten. Han är den ende regenten i den danska kungalängden, vars begravningsplats är okänd, även om vissa menar att han kan ha blivit begraven nära nuvarande Bjerringbro på Midtjylland.


  8. 16.  Erik "Ejegod" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) föddes cirka 1056; dog den 10 Jul 1103 i på Cypern.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Erik I Ejegod, kung i Danmark 1095-1103.Eriks äldre bror Olof blev kung 1086, efter mordet på deras äldre bror Knud. Rykten spreds att mirakler inträffade vid den döde kungens grav och Erik såg i detta en politisk möjlighet; böndernas uppror under Oluf hade skett mot Guds vilja. Erik stödde den helgonkult som börjat utvecklats kort tid efter Knuds död och olyckarna stärkte det parti som stött Knud och vars ledare nu var Erik. Efter brodern Olof Hungers död 1095 valdes Erik till kung och "snart vek den förhatliga hungersnöden och Guds hämnd bort från folket", som det står i Roskildekrönikan. Erik fick tillnamnet Ejegod, "den ständigt gode". Men krönikan står i grunden på Olofs sida: "Men om detta överflöd var Eriks förtjänst och hungersnöden Olofs skuld, när nu ingen av dem förtjänade vad som skedde, det ver bara Han, som känner till allt innan det sker, och som ordnar allt, när och hur Han vill". Nödåren var inget som kunde skyllas på Olof, och Erik kunde inte ta åt sig äran av de goda åren, i synnerhet som han "fann på många orimliga och orättfärdiga lagar". Erik Ejegod fortsatte som kung att verka för Knuds kanonisering. Han reste till och med som pilgrim till Rom och fick i Bari 1098 påven Urban III:s bifall. Han verkade även för att ett ärkestift skulle inrättas i Lund direkt under påvestolen, helt fritt från Hamburg-Bremerstiftets inflytande. När frågan inte löstes snabbt nog påkallade Erik ett nytt möte i Rom. Påven Urban II dog den 29 juli 1099 och efterträddes av Paschalis II (1099-1118).Den 19 april 1101 lades Knuds kvarlevor i ett helgonskrin som placerades i Sankt Knuds kyrka krypta i Odense som ännu finns kvar. Danmark hade fått ett helgon.Erik deltog år 1101 tillsammans med kung Inge d. ä. Stenkilsson av Sverige och kung Magnus Barfot av Norge i trekungamötet i Kongahälla (nuvarande Kungälv) för att sluta fred mellan länderna. Om Eriks egenskaper som regent är inte mycket känt. Han tycks i likhet med Knud den helige ha arbetat för att stärka kungamakten och han gjorde det i samförstånd med kyrkan. Han var gift med en stormannadotter, Bodil, och hennes brorson Asser blev den nye biskopen i Lund. Kyrkan och kungamakten var lierade och gav varandra sitt stöd.Saxo Grammaticus skildrar Erik som en man, som till kropp och ande var en stor man, men skriver också kritiskt om kungen, som beskylls för att vara konstant otrogen mot sin fagra drottning Bodil, en tapper kvinna som var begåvad med en ängels tålamod.År 1103 for Erik på pilgrimsfärd till det heliga landet. Eriks förbindelser med påven syftade inte bara till att få Knud helgonförklarad. Han tog en av flera traditioner vägen över Rom, där påven-på gästens begäran-till slut gick med på att låta Danmark få ett eget ärkebiskopsdöme. Ärkesätet kom att ligga i Lund. Detta var en stor händelse, eftersom det under senaste halvseklet förts en bitter kamp om den kyrkliga överhögheten över Nordens länder mellan de tyska prelaterna i ärkebiskopdömet Hamburg-Bremen och England, som hade nära band till Danmark. Från och med nu utgjorde Norden en egen kyrklig enhet utanför Bremens inflytande.Ärkebiskopdämet Lund omfattade till en början hela Danmark, Norge, Sverige, Island, Rügen (som ännu inte kristnats) samt i praktiken även de öar i Nordatlanten, som var knutna till den norska monarkin. Det är ingen överdrift att påstå att Lund i och med detta blev ett viktigt maktcentrum.År 1104 blev Asser Nordens förste ärkebiskop. Året dessförrinnan hade Erik och drottning Bodil gett sig iväg på en ny pilgrimsresa. Deras son Harald Kesja hade tillsammans med Asser satts att styra riket. De kungliga resenärerna kom till Konstantinopel och fortsatte sedan till Cypern. Där avled Erik Ejegod 1103. Drottningen forsatte till Jerusalem; traditionen berättar att hon insjuknade och slutade sina dagar på Oljeberget.Utom äktenskapet hade Erik barnen Erik II (Emune), Benedict och Ragnhild - även Harald Kejsa kan ha varit född utom äktenskapet.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 36. Harald "Kesja" Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1080; dog 1135.
    2. 37. Erik II "Emune" Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1090; dog den 25 Sep 1137.
    3. 38. Benedict Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    4. 39. Ragnhild Eriksdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1152.

    Erik gift Bodil Thrugotsdotter 1086. Bodil (dotter till Thrugot "Fagrskinna" Ulvsson och Torgunna Vagnsdotter) dog 1103 i Oljeberget vid Jerusalem. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 40. Knud "Lavard" Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 12 Apr 1096 i Roskilde; dog den 7 Jan 1131 i Haraldsted Skov vid Ringsted.

  9. 17.  Niels Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) föddes cirka 1064; dog den 2 Jul 1134 i Stade, Tyskland.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Danmark

    Noteringar:



    Nils, född cirka 1064, död 25 juni 1134, dansk kung från 1104.Nils var den yngste av Sven Estridssons söner. Han efterträdde sin bror Erik Ejegod på tronen. Som regent var han svag och viljelös, men lät leda sig av sin kloka gemål Margareta Fredkulla (som han äktade 1105) samt efter hennes död av sonen Magnus.Efter ett olyckligt krig mot venderna i Vagrien (Holstein) gjorde han 1115 sin brorson Knut Lavard till hertig i Slesvig. Efter drottningens död 1130, lät Nils övertala sig att röja Knut Lavard ur vägen. Knut mördades redan i januari 1131 av Magnus. För att rentvå sig för delaktighet måste Nils förvisa sin son, men kallade honom snart tillbaka och tog honom även till medregent. Följden blev ett inbördeskrig, där Nils besegrades i slaget vid Foteviken den 4 juni 1134, där Magnus stupade. Efter att ha flytt blev Nils själv överfallen och dödad av Slesvigs borgare den 25 juni samma år.Nils hustru i andra giftet, Ulvhild Håkansdotter från Norge, var änka efter kung Inge den yngre Hon gifte sig senare med svenske kung Sverker den äldre.

    Niels gift Ulvhild Håkonsdotter 1130. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  10. 18.  Björn Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog cirka 1100.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl i Sönderjylland


  11. 19.  Knud Magnus Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog i Rom, Italien.

  12. 20.  Thorgils Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog i Venden.

  13. 21.  Sigurd Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog i Venden.

  14. 22.  Benedict Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog den 10 Jul 1086 i Odense.

  15. 23.  Guttorm Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

  16. 24.  Ömund Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

  17. 25.  Ulf "Ubbe" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog (efter 1104).

  18. 26.  Svend "Tronkraever" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1) dog i Viborg.

  19. 27.  Ingrid Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

    Familj/Make/Maka: Olav "Kyrre" Haraldsen. Olav (son till Harald "Hårdråde" Sigurdsen och Tora Torbergsdotter) föddes 1050; dog den 22 Sep 1093. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  20. 28.  Gunhild (Helene) Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

  21. 29.  Ragnhild Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

  22. 30.  Sigrid Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Svend3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

  23. 31.  Signe Asbjörnsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Asbjörn3, 5.Estrid2, 1.Svend1)

    Familj/Make/Maka: Skjalm Tokesen Hvide. Skjalm (son till Toke Trylle) föddes cirka 1031; dog cirka 1113. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 41. Sune Skjalmsen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (före 1140).
    2. 42. Asser Rig Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1148.
    3. 43. Ebbe Skjalmsen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1150.
    4. 44. Toke Skjalmsen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1145.
    5. 45. Margrete Skjalmsdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1160).
    6. 46. Cecilie Skjalmsdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1160).


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.