Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Maria Anundsdotter

Kvinna


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Maria Anundsdotter

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Noteringar:



    Att Stenkils hustru var dotter till Amund skriver Olof Dalin om i sin bok "Svea rikes historia", 1750.Det är en vanlig uppfattning annars att Stenkil var gift med en dotter till Amunds bror Emund. Då Stenkils mor gifte om sig med Emund hade han i så fall gift sig med sin egen halvsyster.Samma sak omnämns i Hervaresagan.

    Familj/Make/Maka: Stenkil Ragnvaldsson. Stenkil (son till Ragnvald Ulvsson och Astrid Njalsdotter) dog 1066. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Erik Stenkilsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1067.
    2. 3. Inge "den äldre" Stenkilsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1110.
    3. 4. Halsten Stenkilsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1050; dog cirka 1084.
    4. 5. Olof "Näskonung Stenkilsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    5. 6. N Stenkilsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 2

  1. 2.  Erik Stenkilsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Maria1) dog cirka 1067.

    Noteringar:



    Erik var Stenkils äldste son och var efter faderns död en möjlig kandidat till tronen. Men han hade förmodligen inte stöd hos svearna och konkurrenten om kungamakten hette Erik Hedningen, som kon från Björn Järnsidas släkt. I kampen om makten stupade båda.


  2. 3.  Inge "den äldre" Stenkilsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Maria1) dog 1110.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Sverige

    Noteringar:



    Inge d.ä., ca 1055-1110, kung i Sverige eller möjligen endast i Västergötland. Han regerade troligen från 1079 till 1110, med avbrott 1084-1087. Han var son till Stenkil. Inge gynnade kristendomen och lät tillsammans med hustrun Helena anlägga nunneklostret i Vreta. Inge fördrevs c:a 1084 för en tid av sin hedniske svåger Blot-Sven, men dödade senare denne. Mordet skedde på Toströn i Mälaren. Hans förbindelser med påven är omvittnade i ett brev från Gregorius VII 1080, i vilket han kallades "Ingo gloriosus Suetonum Rex - Inge, svearnas ärorike konung". Under Inges regering hölls ett fredsmöte ("trekungamötet") i Kongahälla, nära det nuvarande Kungälv, då Inges dotter Margareta Fredkulla giftes bort med kung Magnus Barfot av Norge.Uppgiften om att Blot-Sven skulle varit svåger till Inge är mycket osäker. En källa anger att Inge dog 1112.Inge blev i sin barndom skickad till Holmgård (Novgorod) i Ingermanland för att uppfostras och sägs där ha växt upp tillsammans med kung Jarepolk Waldemarsson. Inge var 11 år och fortfarande i Holmgård när hans far dog. Inge blev 1079 vald till kung i Sverige som en arvtagare till Stenkil, men blev fördriven från Uppsala 1084 av allmogen då han vägrade blota. Hans svåger Blotsven erbjöd sig då att blota om han fick bli kung. Det tyckte allmogen var ett bra förslag och utsåg honom till kung. Inge lär ha vistats på Axavalds slott i Västergötland under tiden. Blot-Sven var gift med en syster till Inge d.ä. Inge var samtidigt gift med Mö eller Helena, en syster till Blot-Sven. Inge återvände 1085 eller 1086 till Svealand och dödade Blot-Sven och blev därefter ensam kung i Sverige till sin död 1112. Han tillsatte flera biskopar, byggde kyrkor och utväxlade brev med påven.Inge grundade Vreta kloster som det första nunneklostret i Sverige c:a 1110, tillsammans med sin hustru Helena, som efter Inges död blev dess första abedissa. Grundplåten till klostret var andelar i ett flertal gårdar runt Vreta såsom Kungsbro, Mjölorp, Lilla Wreta, Brunnby, Håckla och Broby vid södra änden av Tåkern. Det stora gårdsinnehavet i de centrala delarna av Östergötland tyder på ett starkt engagemang i denna bygd. De kan visserligen ha kommit till Inge vid hans giftermål med Helena vilket donationsbrevet tyder på då bägge två står som donatorer. Tyvärr finns donationsbrevet inte bevarat i original.Traditionellt anses Inge vara knuten till Västergötland men varför skulle han i så fall anlägga det första klostret i Sverige i Östergötland? Snarare tyder det på att han har sina rötter i närheten av Vreta. I avskriften av donationsbrevet som gjorts av Rasmus Ludvigsson står även att Kung Inge är begravd i Vreta, så även hans drottning Helena. Då Inge d.y. aldrig var gift med någon Helena måste detta avse Inge d.ä. Det är tämligen rimligt att tänka sig att han vill bli begravd på den plats där han satsat på att bygga upp ett kloster vid denna tidpunkt då många fortfarande var hedningar. Enligt den först på 1400-talet tillkomna Prosaiska krönikan skall Inge ha segrat i fem strider i Skåne och innehaft detta landskap i 3 år men blivit mördad där i sin säng. Denna historia har i lilla rimkrönikan kompletterats med att han begravts i Varnhem. Det som är egendomligt i sammanhanget är att Inge den äldre var mesta tiden verksam i Västergötland. Inge från Levene, förtäljer legenden, bodde som kung på kungsgården i Ytterberg i Hornborga och hade sitt jaktslott i Ingatorp, några rejäla stenkast från Hångers by där han skall ha dött. Han är också omtalad som begravd på Hångers ödekyrkogård men flyttad 1212 till Varnhems klosterkyrka och sägs ligga under en sten utan inskription i mittgången i klosterkyrkan.(Sverige och dess regenter)I närheten av Hånger låg kung Inge den äldres hovgård, och kungens vilorum blev Hångers kyrkogård. Han dog omkring 1110 och gravsattes här under en huggen häll, 7 fot lång och 3 fot bred med bilden av ett svärd inristad på den flata översidan. Vid hällens båda gavlar har stått huggna kors, sådana man ser på kungagravarna vid Varnhem. Efter hundra år, omkring 1212, flyttades kung Inges stoft till Varnhem. I Varnhems klosterkyrka finns också ett minnesrum över honom med en tumba och en minnestavla som Johan III lät uppföra 1574 under ledning av Rasmus Ludvigsson, med följande inskription: "Konung Inge Stenkilsson (Inge d.ä. ) minnesrum Här ligger begraven Ingo, Svea och Gjöta konung, med thet namnet den tredje. Han älskades storligen af sina undersåtare efter han styrde Sverige medh drängskap och bröt aldrig Sveriges lag, the i varje landskap vedertagne voro, han vandt Skåne med fäm strider under Sverige igen, och hade thet i try åhr, under sin hand. Ena natt varsdt han i sina säng mördad av skåningarna åhr MLXIV (1064), då gingo Wästgjöte til och boro honom hem til Axavald, och sade sig aldrig försvinna den skadan. Han jordades i Warnhem och under sin sten här fridoger hvilar." Inskription på tumban "Här ligger Kung Inge, som aldrig något företog mot landet o styrde riket med myckan trohet, förenade Skåne med fäderneslandet, sedan Danskarna blivit fem gånger besegrade. Han föll i Skåne för mördarhand år 1064. Anm. Tumban är endast ett minnesrum. Graven är belägen i mittgångens västra del." Det verkar som om Rasmus Ludvigsson enbart studerat Lilla Rimkrönikan när han skapat minnesrummet. Dessa uppgifter stämmer dåligt med övriga källtexter. Likaså dödsåret. Man får nästan en känsla av att det inte är samma person som omtalas här. Det kan vara så att det är fråga om en västgötsk kung som man senare har blandat ihop med Inge d.ä. Gamla hedniska sättet att räkna årets början från längsta natten blev nu ändrat till 1 januari enligt det romerska sättet, cirka 1080.

    Familj/Make/Maka: Helena Totilsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 7. Ragnvald Ingesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1110.
    2. 8. Kristina Ingesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 18 Jan 1122.
    3. 9. Margareta "Fredkulla" Ingesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1135.
    4. 10. Katarina Ingesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1100; dog 1170.

  3. 4.  Halsten Stenkilsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Maria1) föddes cirka 1050; dog cirka 1084.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige

    Noteringar:



    Halsten, c:a 1050-1084. Kung 1067-1070 och samregerade med sin bror Inge 1079-1084Halsten föddes på kung Anunds eller kung Emunds tid omkring år 1050, som näst äldste son till dynastigrundaren kung Stenkil Ragnvaldsson och Anund Jakobs dotter.Han grep makten sedan två män vid namn Erik ska ha stridit om tronen. Efter de båda Erikarnas fall år 1067 blev han tagen till kung vid Mora stenar. Han var då endast 16-17 år gammal.Redan 1070 blev Halsten fördriven av svearna som kung, eftersom man inte ville ha en västgöte på kungastolen. Halsten återkom som samkung år 1079 med Inge den äldre, men nu mycket underordnad i makt. År 1081 nämndes Halsten i påvebrev som Wisigothorum Rex Alstanus, Hallsten, visigoternas konung.Halsten dog omkring 1084, då han inte nämndes vid Inges fördrivande detta år. Gravplatsen är okänd.Halsten har av Västgötalagens kungalängd fått betyget att han var "hovsam och godlynt. De tingsmål, som föredrogs för honom bättrade och dömde han väl, och därför veklagade Sveriges land över hans frånfälle

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 11. Inge (den yngre) Halstensson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1075; dog 1125.
    2. 12. Filip Halstensson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1070; dog 1118.

  4. 5.  Olof "Näskonung Stenkilsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Maria1)

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 13. Ragnvald "Knaphövde Olofsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1135.

  5. 6.  N Stenkilsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Maria1)

    Noteringar:



    Giftes bort med Blotsven för att stärka banden mellan Västergötland och Östergötland. Hennes bror Inge gifte sig med Blotsvens syster Helena av samma skäl

    Familj/Make/Maka: Sven "Blotsven" Totilsson. Sven (son till Totil Walgötersson och Gytha Osgoddotter) föddes cirka 1030; dog cirka 1087. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 14. Erik "Årsäll" Kol Svensson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 15. Ulf "Galla" Svensson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 16. Cecilia Svensdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 3

  1. 7.  Ragnvald Ingesson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Inge2, 1.Maria1) dog cirka 1110.

    Noteringar:



    Ragnvald skall ej förväxlas med "Ragnvald Knaphövde" som var son till Olof näskonung.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 17. Ingrid Ragnvaldsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1161).

  2. 8.  Kristina Ingesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Inge2, 1.Maria1) dog den 18 Jan 1122.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Kristina gift Mstislav I Storfst av Kiev 1095. Mstislav (son till Vladimir II "Monomachos" Storfst av Kiev och Gytha av England) föddes 1076; dog den 15 Apr 1132. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 18. Ingeborg av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 19. Isjaslav II Storfst av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1096; dog den 13 Nov 1154.

  3. 9.  Margareta "Fredkulla" Ingesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Inge2, 1.Maria1) dog 1135.

    Noteringar:



    Blev bortgift med Magnus Barfot vid ett fredsmöte i Konungahälla 1103. Hon fick en stor hemgift i form av ett stort antal gårdar. Hon gav en del av dessa till sin systerdotter Ingeborg vid dennes bröllop.Saxo omtalar att Margaretas delning av arvet efter fadern Inge d.ä. orsakade mångårig svår osämja mellan daner och svear. Likväl hade hon själv planerat giftermålet för brorsdottern Ingrid Ragvaldsdotter och systerdottern Ingeborg av Ryssland, för att därigenom bereda ynnest åt sin son Magnus Nielsson. Denne erhöll en betydande godsmassa i Västergötland och utsågs efter Inge d.y. död till göternas konung.





    Margareta Fredkulla, död omkring 1130, norsk, senare dansk drottning, dotter till den svenske kungen Inge d. ä. Hon blev kallad "fredskolla" - fridsjungfru. Som bekräftelse på freden mellan fadern och Magnus Barfot av Norge giftes hon 1101 med den senare. Inga barn föddes i detta äktenskap. Efter makens död 1103 gifte hon sig följande år med kung Niels av Danmark.


  4. 10.  Katarina Ingesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Inge2, 1.Maria1) föddes 1100; dog 1170.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Noteringar:



    Inge den äldres yngsta barn, dottern Katarina, blev efter 1120 gift med den för tapperhet berömde prinsen Björn Järnsida, son till den danske namnkungen Harald Kesja (riksföreståndare i Danmark 1103-04), och dennes gemål Ragnhild, dotter till kung Magnus Barfot av Norge. Harald Kesja, som hade fyra äktdödda och elva illegitima barn, var själv frilloson till kung Erik Ejegod av DanmarkI äktenskapet föddes omkring 1125 dottern Kristina som redan 1134 blev faderlös, då prins Björn mördades på uppdrag av sin farbror Erik Emune.Sannolikt kort före 1150 blev hon gift med den uppsvenske namnkungen Erik Jedvardsson, sedemera Erik den helige, som 1150 erkändes som kung av svearna och senare 1156 också av götarna.Under fyra år, 1156-60, har Kristina varit drottning över hela sveaväldet. Hon gjorde sig därvid främst känd för sin bittra fiendskap mot det av Sverkersätten ca 1150 grundade Varnhems kloster, vars munkar tvangs lämna landet och söka skydd i Danmark.I sitt äktenskap med kung Erik hade Kristina fyra barn, sönerna Knut, (sedmera kung) och Filip samt döttrarna Margareta (gift med kung Sverre av Norge) och Kartarina ( gift med den norske stormannen Niels Blake).Hon blev änka 1160 vid kung Eriks fall utanför Trefaldighetskyrkan i Östra Aros (Uppsala) och torde ha räddat sig samman med kungens tromän och den blott elvaårige sonen Knut. Troligen medtog de den döde kungens huvud med krona.Kristina dog förmodligen i början av sin son kung Knuts regering, kanske omkring 1170, i så fall femtio år gammal.

    Familj/Make/Maka: Björn "Järnsida" Haraldsen. Björn (son till Harald "Kesja" Eriksen och Ragnhild Magnusdotter) dog cirka 1134. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 20. Ulfhild Björnsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 21. Kristina Björnsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  5. 11.  Inge (den yngre) Halstensson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Halsten2, 1.Maria1) föddes 1075; dog 1125.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige 1110-1125

    Noteringar:



    Inge d. y., Halstens andre son, kung ca 1110-ca 1125. Inge regerade tillsammans med sin bror Filip och efter dennes död ensam. Källor anger att Inge mördade sin samregerande bror Filip.Inge den yngre var gift två gånger, men hade inga arvingar.Inge blev mördad med "ond dryck" på Vreta kungsgård i Östergötland. Hans hustru, Ulfhild, anses ha stått bakom giftmordet. Stormannen Sverker Kolsson stod Ulfhild nära som hennes älskare.Han anses ligga begravd i Vreta, där Johan III långt senare låtit sätta upp en minnessten över honom, eftersom var den siste regenten av den stenkilska ätten.Man vet inte mycket om vad som hände i Sverige under Inges tid annat än att den kyrkliga organisationen blev fastare. Det är uppenbart att svear och götar ännu en bit in på 1100-talet inte riktigt kommit överens om på vilka grunder kungens makt ska vila. När kung Inges brorson Inge den yngre, som efterträtt sin farbror, dog i början av 1120-talet tycks nya förvirrade maktstrider ha utbrutit. Bland annat ska kusinen, Ragvald Knaphövde, (som i en källa påstås ha varit son till en Olof Näskonungsson), ha uppfattat sig själv som kung över både svear och götar.

    Inge gift Ulvhild Håkonsdotter 1116. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  6. 12.  Filip Halstensson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Halsten2, 1.Maria1) föddes cirka 1070; dog 1118.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige 1110-1118

    Noteringar:



    Filip, död 1118, svensk kung av Stenkilska ätten, son till kung Halsten och troligen medregent till sin bror Inge d. y.Filip var först gift med dottern till Harald Hårdråde av Norge, Ingegerd, därefter med en rysk prinsessa. Filip Halsten hade inga kända barn.Mycket lite är känt om Sveriges historia under denna tid. Enligt Västgötalagens kungalängd skall Filip, som samregerade med sin bror Inge d.y., ha varit en god konung. Källor anger att Filip mördades av sin samregerande bror Inge.Enligt traditionen skall Filip vara begravd i Vreta.

    Familj/Make/Maka: Ingegerd Haraldsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  7. 13.  Ragnvald "Knaphövde Olofsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (5.Olof2, 1.Maria1) dog cirka 1135.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige

    Noteringar:

    Var under Inge Hallstensson och hans barn, Hövitsman över Konungens livvakt, hirden, varför han kallades knaphövding eller en anförare för knaparna. Knap kommer från tyskan och betydde en drabant vid hovet.Blev ihjälslagen vid Örgryte socken vid Kallebäcken som löper ur Kalleputt 1135 (Vid byn Kallebäck och dess brunn). Han begrovs där i en hög mellan 2 bergskullar och hans grav som ovan jord täcktes med flata gråstenshällar av en aln i höjden, fem i längden och två i bredden, kallas ännu av allmogen jättekonungens grav. Skall ha låtit slå mynt som har fyra R på ena sidan och ett kors på den andra.Svea rikes historia, Olof Dalin 1750En skandinavisk historia, Alf Henriksson.


  8. 14.  Erik "Årsäll" Kol Svensson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (6.N2, 1.Maria1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl i Kinda härad

    Noteringar:



    Jarl i Kinda härad. Kung i Östergötland. Döptes vid en ålder av nittio år och dog i sina dopkläder.Han begravdes på Kaga kyrkogård som han tillsammans med Kärna kyrka nyss byggt.Han bodde eventuellt i Kaga.Han kallas: Corica.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 22. Sverker "den äldre" Kolsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1100; dog den 25 Dec 1156.
    2. 23. Sven Kolsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1145.

  9. 15.  Ulf "Galla" Svensson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (6.N2, 1.Maria1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Hertig


  10. 16.  Cecilia Svensdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (6.N2, 1.Maria1)

    Familj/Make/Maka: Jedvard Thordsson Bonde. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 24. Erik "den helige" Jedvardsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1120; dog den 18 Maj 1159.
    2. 25. Joar Jedvardsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 4

  1. 17.  Ingrid Ragnvaldsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Ragnvald3, 3.Inge2, 1.Maria1) dog (efter 1161).

    Familj/Make/Maka: Harald "Gille" Magnusen. Harald (son till Magnus "Barfot" Olavsen) dog den 14 Dec 1136 i Bergen. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Familj/Make/Maka: Arne Ivarsen Stavreim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 26. Margrete Arnesdatter Stavreim  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  2. 18.  Ingeborg av Kiev Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Kristina3, 3.Inge2, 1.Maria1)

    Ingeborg gift Knud "Lavard" Eriksen 1116. Knud (son till Erik "Ejegod" Svendsen och Bodil Thrugotsdotter) föddes den 12 Apr 1096 i Roskilde; dog den 7 Jan 1131 i Haraldsted Skov vid Ringsted. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 27. Irmingard Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 28. Margareta Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 29. Valdemar "den store" Knudsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 14 Jan 1131 i Slesvig; dog den 12 Maj 1182 i Vordingborg.

  3. 19.  Isjaslav II Storfst av Kiev Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Kristina3, 3.Inge2, 1.Maria1) föddes 1096; dog den 13 Nov 1154.

    Familj/Make/Maka: NN av Hohenstaufen. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 30. Jevdokija Isjaslavna av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 31. Mstislav II Isjaslavitj Stfst av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 13 Aug 1172.

  4. 20.  Ulfhild Björnsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Katarina3, 3.Inge2, 1.Maria1)

    Familj/Make/Maka: Bengt Folkesson "Snivel". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 32. Birger Bengtsson "Brosa"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 9 Jan 1202.
    2. 33. Magnus Bengtsson "Minnesköld"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1208.
    3. 34. Karl "den döve" Bengtsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 8 Aug 1220.

  5. 21.  Kristina Björnsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Katarina3, 3.Inge2, 1.Maria1)

    Familj/Make/Maka: Erik "den helige" Jedvardsson. Erik (son till Jedvard Thordsson Bonde och Cecilia Svensdotter) föddes 1120; dog den 18 Maj 1159. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 35. Knut Eriksson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1150; dog den 8 Apr 1196.
    2. 36. Katarina Eriksdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  6. 22.  Sverker "den äldre" Kolsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (14.Erik3, 6.N2, 1.Maria1) föddes cirka 1100; dog den 25 Dec 1156.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige

    Noteringar:



    Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.





    Blev först Kung över Östergötland efter sin faders död, från ca: 1130 över hela Sverige till sin död 1156.Han byggde en domkyrka i gamla Uppsala och i Linköping. Grundade klostret i Alvastra som uppkallades efter sin första hustru Ulfhild eller Alfhild = Alfhildsrum = Alvatrum = Alvastra. Klosterbygget påskyndades av biskop Gille som samtidigt anlade Nydala kloster. Efter Ulfhilds död gifte han snabbt om sig med Rikissa som blivit änka när hennes man Magnus Nielsson stupade i slaget vid Fotevik 1134. Hon överlevde honom med 9 år och dog 1165.Hans maktcentrum låg kring Kaga i Östergötland, men även vid södra Omberg där Sverkersgården låg.Lär även ha hållit hov på Axevalla slott i Västergötland.1152 blev han av påvens legat Nicolaus krönt i Linköpings domkyrka.Blev mördad av sin dräng vid Ålebäcken i Alvastra när han var på väg till julottan i Tollstad kyrka 1156. Bakom mordet låg Magnus Henriksson som ville ha makten i Sverige.Sverker (Sverkerska ätten). Kung av Sverige ca mellan 1130 och 1156. Storman från Östergötland, erkänd som svearnas kung i början av 1130-talet, som götarnas ca 1134, mördad 1156 25/12. Sverkers födelseår är okänt. Under hans regering gynnades kyrkan och kloster grundades; 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes. Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala. Sverker blev stamfader för den sverkerska ätten, som utdog 1222 med Johan Sverkersson. Sverker mördades juldagen 1156, enligt en gammal uppgift på väg till julottan. Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E). Till hans minne uppfördes det s k sverkerskapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra, dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnesten. Gift med efterföljande ana. Död 1156 25/12 i Västra Tollstad

    Sverker gift Ulvhild Håkonsdotter 1135. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 37. Karl Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1135; dog den 12 Apr 1167 i Visingsö.
    2. 38. Sune "Sik" Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 39. Kol Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1169.
    4. 40. Johan Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1152.
    5. 41. Ingegerd Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1204.

    Familj/Make/Maka: Rikissa av Polen. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 42. Boleslav Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1169.

  7. 23.  Sven Kolsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (14.Erik3, 6.N2, 1.Maria1) dog cirka 1145.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Biskop i Uppsala


  8. 24.  Erik "den helige" Jedvardsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (16.Cecilia3, 6.N2, 1.Maria1) föddes 1120; dog den 18 Maj 1159.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige

    Noteringar:

    Kung 1150-60 i Svealand. Blev dödad utanför Uppsala domkyrka 1160.Han for omkring i hela sitt rike och sökte sitt folk och for fram på en rättan kunglig väg. Han dömde rättan dom, utan avseende på vänskap eller penningar, och ingen orättan dom för räddhågas eller hats skuld. Han försonade dem som voro i ofred med varandra, han frälsade de fattiga från deras förtryckare, han styrkte de rättvisa, men de vrånga ville han ej tåla i sitt rike, utan gjorde var och en rätt. Han var allmogen så kär, att den villigt gav honom tredje parten av all sakören, som efter landslagarnsa tillhörde konungens fatabur, men han vägrade att sådant mottaga och sade sig ha nog av sitt eget. Detta beröm tillfaller väl egentligen kung Erik som lagskipare, men såsom lagskipning i de äldre tiderna tillika är lagstiftning, så omtalas också konung Erik som lagftiftare. I en svensk kungalängd, som tillhörslutet av fjortonde eller början af femtonde århundradet, får han tillnamnet "laggifware". Företalet till den hundra år äldre Uplandslagen, säger att i denna lag förfäderne skolasörjas, Erik den helige, Birger jarl och Kung Magnus, och lagen själv åberopar uttryckligen i svarsmål konung Eriks lag.Traditionen om en sådan lag är således mycket bestämd. Den kan spåras ännu längre ned i tiden. Då ärkebiskop Gustaf Trolle och Sveriges råd år 1520 skulle ge Christian denandre stadfästelse på allt Sveriges rike, åberopa de "konung Eriks skrivna lag. Vi kan således inte tvivla att Sverige har att tacka konung Erik för åtskilliga av sina gamla lagar. Hela förhållandet med hans lagstiftning kan dock inte utvisas. Var den kanske ett införande av en del kristligt-sociala grundsatser i de gamla hedniska lagarna? Det anförda stället av Uplandslagen säger konung Erik har givit sin lag i faders och sons och den helige andes namn."Erik Jedvardson vistades som Sveakonung i Upsala. Det dåvarande Upsala var den ort, som nu kallas Gamla Upsala. Där, i själva hedendomens hjärta, hade kristendomen svårt att fästa sig. Den uppslog således sina tempel på något avstånd från den förnämsta orten. Närmare Fyrisåens utlopp, vid det så kallade östra Aros (det nuvarande Upsala), på den kulle, som av lätt insedd anledning heter Herrans berg, låg ett Heliga Trefaldighets tempel. Där höll kung Erik sin gudstjänst den 18 Maj 1160. Under det han var i kyrkan berättades honom, att fienden var nära staden, varför det var rådligast att genast ta till vapen. Kungen svarade "låt mig fortsätta min gudstjänst. Jag hoppas till Gud, att det som här därav kan återstå, skall på ett annat ställe fullbordas." Och så förblev han i kyrkan. Men när gudstjänsten var slut, väpnade han sig först med korstecken och sedan med jordiska vapen. Och han mötte fienden manligen. Men dessa var kung Erik överlägsen. Han fick många sår och föll omsider. Fienderna sargade och hånade hans lik. Så skapades den gamla legenden efter en levande, vördnadsfull och utan tvivel trovärdig tradition. Fienden var en prins Magnus av Danmark, son av den så kallade Henrik Skatelår. Denne Henriks fader hette Sven och var en av Sven Estridsons många söner. Henrik själv var således syskonbarn med Knut Lavard, Erik Emun och flera. Han är bekant både för Saxo och Isländarne. De senare kalla honom halte, en benämning som noga lär motsvara den mindre klara skatelår. Han hade till gemål en svensk prinsessa, Ingrid, dotter av Ragnwald och sondotter av Inge den äldre. Genom detta möderne kunde hans son Magnus ha anspråk på Sverige, och det var dessa anspråk som han ville utföra genom anfallet på kung Erik. Men, säger legenden, mot svensk lag, "som förbjuder utlänningar att regera i Sverige." Vid sitt anfall skall han ha haft biträde av en svensk hövding. Det är obekant vem det var. Magnus lyckades så vida att kungen föll. Även Sverker den äldre föll för en dansk prins wid namn Magnus Henriksson. Det var utan tvivel samma person, som efter varandra undanröjde de båda kungarna. Efter Sverkersfall lär Magnus ha satt sig i besittning av Götaland och derifrån ha infallit i Svealand. Kanske for han med sin krigshär på skepp över Mälaren. Det är i annat fall svårt att förstå, hur han så plötsligt kunde vara i hjärtat av kung Eriks rike.

    Familj/Make/Maka: Kristina Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 35. Knut Eriksson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1150; dog den 8 Apr 1196.
    2. 36. Katarina Eriksdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  9. 25.  Joar Jedvardsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (16.Cecilia3, 6.N2, 1.Maria1)


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.