Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Knud "den helige" Svendsen

Man ca 1043 - 1086  (43 år)


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Knud "den helige" Svendsen föddes cirka 1043; dog den 10 Jul 1086 i Odense.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Dansk kung under åren 1080-86. Knut "den Helige" gifte sig med Adele av Flandern, dotter till Robert I Friso Av Flanderna och Prinsessa Gertrud Av Ssachsen (Adele av Flandern föddes under 1060 och dog under 1115.)Knut fick efter mordet martyrglans och kanoniserades samt skrinlades 1101 19/4. Han räknas som Danmarks skyddshelgonEfter sin död blev Knud helgonförklarad året 1101 av påven Urban II. Knuts jordiska kvarlevor ´ blev gravsatt i St. Knuds kyrka i Odense samma år.Citat från Anbytarforum beträffande Adele av Flandern.........Du säger vidare att du anser det vara ett steg framåt att Adèle av Flandern verkar vara avförd ur diskussionen. ?? Sedan när är Adéle av Flandern avförd ur diskussionen? Och av vem? Såvitt jag vet har inga nya uppgifter framkommit som skulle kunna omvärdera eller kasta nytt ljus över henne och över frågan huruvida hon är respektive inte är mor till Knutsdöttrarna Cecilia och Ingegerd. Att Knut den helige är deras far har vi väl ändå kommit fram till som en rimlig slutsats (se ovan), men jag kan inte se att vare sig Saxo eller någon annan i detta sammanhang säger något bestämt om Adèle. Således finns det ju inga större skäl att gång efter annan bara reprisera de gamla argumenten. Dock kan väl ändå sägas, att Adéle ändå måste anses som "huvudmisstänkt" till moderskapet, eftersom hon är Knuts enda hustru, och att han inte kan beläggas ha haft en enda för eftervärlden känd älskarinna. Tvärtom har han i stället ofta framställts som motsats till sin far, vilken hade mängder av älskarinnor. Dessutom är ju två av Folkungaättens mest frekventa namn Karl och Magnus, alltså Charlemagne = Karl den store. Man kan nämligen använda förekomsten av förnamn som indicier för släktskapsspekulationer - inte frånvaron av dem, vilket jag väl ovan har visat.

    Knud gift Adele av Flandern 1080. Adele (dotter till Robert I Greve av Flandern och Gertrud av Sachsen) föddes 1060; dog Apr 1115. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Karl (den Danske) Knudsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1127 i Flandern.
    2. 3. Ingegerd Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1085.
    3. 4. Cecilia Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1131).


Generation: 2

  1. 2.  Karl (den Danske) Knudsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Knud1) dog cirka 1127 i Flandern.

  2. 3.  Ingegerd Knudsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Knud1) föddes 1085.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Dansk prinsessa

    Noteringar:



    Ingegärd Knutsdotter av Danmark, även kallad Ingerd, född mellan 1080/85, var en prinsessa av Danmark. Hon blev en anmoder till Bjälboätten.Hon var dotter till kung Knut den helige av Danmark och Adele av Flandern och syster till Cecilia Knutsdotter av Danmark . Då hennes far avsattes år 1086 lämnade hennes mor Danmark och återvände till Flandern, medan Ingegärd och hennes syster följde med sin farbror Erik och hans hustru Bodil, som blev deras fosterföräldrar, till exil i Sverige. Systrarna blev båda gifta med svenska stormän. Cecilia återvände till Danmark, där hon omtalas 1131, men det finns inga uppgifter om att Ingegärd ska ha gjort detsamma.Ingegärd var gift med Folke den tjocke och mor till Bengt Snivil.

    Ingegerd gift Folke "den Tjocke" Ingevaldsson cirka 1082. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 5. Knut Folkesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 6. Cecilia Folkesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 7. Arnold Ulf Folkesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    4. 8. Holmger Folkesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    5. 9. Bengt Folkesson "Snivel"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  3. 4.  Cecilia Knudsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Knud1) dog (efter 1131).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Dansk prinsessa

    Noteringar:



    Cecilia Knutsdotter, född 1081/85, död efter 1131, dansk kungadotter. Hon var dotter till kung Knut den helige av Danmark och Adele av Flandern och syster till Ingegärd Knutsdotter av Danmark. Gift med Erik jarl i Västergötland.Då hennes far avsattes år 1086 lämnade hennes mor Danmark och återvände till Flandern, medan Cecilia och hennes syster följde med sin farbror Erik och hans hustru Bodil, som blev deras fosterföräldrar, till exil i Sverige. Systrarna blev båda gifta med svenska stormän. Cecilia återvände till Danmark med sin man, där maken blev Jarl over Falster och paret bosatte sig på Haraldsted vid Ringsted. Hon omtalas senast 7 januari 1131, då Knud Lavard skulle besöka dem sedan han firat julen hos kung Niels i Roskilde. Cecilia misstänkte att Knud skulle bli dödad och försökte förgäves få honom att avstå från sitt möte med Nils son Magnus. Knud mördades alltså (sannolikt) av sin kusin och rival Magnus den 7 januari 1131. Efter helgonförklaring av Knud fick denna dag benämningen Knudsdagen (Tjugondag Knut). I samband med ändring av kalendern under 1600-talet kom Knutsdagen istället att infalla den 13 januari.Cecilia hade sönerna Knut och Carl.

    Familj/Make/Maka: Erik N af Falster. Erik dog (efter 1145). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 10. Inge Eriksdatter af Falster  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1150).


Generation: 3

  1. 5.  Knut Folkesson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Ingegerd2, 1.Knud1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl


  2. 6.  Cecilia Folkesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Ingegerd2, 1.Knud1)

  3. 7.  Arnold Ulf Folkesson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Ingegerd2, 1.Knud1)

  4. 8.  Holmger Folkesson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Ingegerd2, 1.Knud1)

  5. 9.  Bengt Folkesson "Snivel" Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Ingegerd2, 1.Knud1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl i Östergötland, Riddare, Herre till Bjälbo

    Noteringar:



    Bengt snivil eller snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.Barn:Birger Bengtsson (känd som Birger Brosa)Magnus Bengtsson (Magnus Minnisköld)Karl Bengtsson (känd som Karl Döve)Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Gällande de andra grenarna, se länkar nedan.Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.). Carina Stridlund

    Familj/Make/Maka: Ulfhild Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 11. Birger Bengtsson "Brosa"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 9 Jan 1202.
    2. 12. Magnus Bengtsson "Minnesköld"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1208.
    3. 13. Karl "den döve" Bengtsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 8 Aug 1220.

  6. 10.  Inge Eriksdatter af Falster Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Cecilia2, 1.Knud1) dog (efter 1150).

    Noteringar:



    Datterdatter af Kong Knud den Hellige [1] Der har været diskussion om hendes slægtsskab. Hun skulle være datterdatter af Knud den Hellige. Ifgl. Marianne Johansen og Helle Haldings bog Thi de var af stor slægt er det dog et åbent spørgsmål [2]

    Familj/Make/Maka: Asser Rig Hvide. Asser (son till Skjalm Tokesen Hvide och Signe Asbjörnsdatter) dog 1148. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 14. Esbern Snare Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1128; dog cirka 1204.
    2. 15. Absalon Snare Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1128 i Fjenneslev, Danmark.
    3. 16. Ingefred Assersdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 4

  1. 11.  Birger Bengtsson "Brosa" Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Bengt3, 3.Ingegerd2, 1.Knud1) dog den 9 Jan 1202.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl

    Noteringar:



    Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till. Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland. Han ägde jord och förfogade över rättigheter i Närke, Värmland, Östergötland och Södermanland, sannolikt även i andra landskap.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man under 1200-talet och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter.

    Familj/Make/Maka: Birgitta Haraldsdotter "Gille". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 17. Ingegerd Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1180; dog 1230.
    2. 18. Folke Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 17 Jul 1210 i Gestilren.
    3. 19. Knut Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1178; dog den 31 Jan 1208 i vid Lena.
    4. 20. Margareta Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    5. 21. Kristina Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    6. 22. Magnus Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    7. 23. Filip Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1200.

  2. 12.  Magnus Bengtsson "Minnesköld" Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Bengt3, 3.Ingegerd2, 1.Knud1) dog 1208.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Östgötsk storman
    • Bosatt: Bjälbo, Bjälbo sn

    Noteringar:



    Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gårdenBjälbo, belägen o Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare delMagnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison)

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 24. Eskil Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1227.
    2. 25. Kristina Magnusdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

    Familj/Make/Maka: Ingrid Ylva Sunesdotter. Ingrid (dotter till Sune "Sik" Sverkersson) dog 1251. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 26. Karl Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1220.
    2. 27. Bengt Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1237.
    3. 28. Birger Jarl Magnusson (Folkungaättern)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1200; dog den 21 Okt 1266 i Bjälbo, Bjälbo sn.

  3. 13.  Karl "den döve" Bengtsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Bengt3, 3.Ingegerd2, 1.Knud1) dog den 8 Aug 1220.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl

    Noteringar:



    Karl "den döve" var jarl av Folkungaätten och farbror till Birger Jarl, Stockholms grundare. Karl var halvbror till jarlen Birger, som i isländska källor kallas Brosa (vilket betyder "den leende").Karl Bengtsson hör till de personer i den svenska historiens gryning som är nämnda i flera källor. Han är omnämnd i Hakonarsagan, en kungasaga som skildrar den norske kungen Håkon Håkonsson, och där ges han tillnamnet "Döve". I ett dokument, daterat 1219, kallas han jarl, ett av de högsta ämbetena i riket.Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled.Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige.Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat.Den 29 november 2001 kunde Statens historiska museum ropa in en riksklenod på auktion i Stockholm: en sigillstampav brons, som tillhört medeltidsjarlen Karl Bengtsson. Det unika föremålet klubbades för ett rekordbelopp, 800 000 kronor. Den ansenliga köpeskillingen samlade museet in bland en rad privatpersoner, stiftelser, fonder och andra välvilligt inställda. Säljare var en anonym privatperson.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 29. Ulf "Fase" Karlsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1248.
    2. 30. Karl Karlsson (Ulv-ätten)(Vingad pil)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  4. 14.  Esbern Snare Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Inge3, 4.Cecilia2, 1.Knud1) föddes cirka 1128; dog cirka 1204.

    Noteringar:

    Esbern Snare (Hvide) blev født 1127 i Fjenneslev og døde 1204 på Sæbygård. Han var søn af Asser Rig (Hvide) og dennes hustru, Inger Eriksdatter, var kriger og høvding, og som bror til Absalon kæmpede han sammen med Valdemar 1. den Store i Slaget på Grathe Hede i 1157, byggede omkring 1170 borgen Kalundborg. Omkring denne opvoksede byen af samme navn. Desuden lagde han grunden til den femtårnede kirke "vor frue kirke" der blev bygget af hans børn.Esbern efterlod sig tre sønner og to døtre: Jens og Absalon, der begge døde barnløse, Niels Mule, Ingeborg og Cecilie.

    Familj/Make/Maka: Helena Guttormsdotter. Helena (dotter till Guttorm) föddes cirka 1167; dog (före 1212). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 31. Cecilia Esbernsdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  5. 15.  Absalon Snare Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Inge3, 4.Cecilia2, 1.Knud1) föddes cirka 1128 i Fjenneslev, Danmark.

    Noteringar:



    Absalon studerade teologi och kanonisk rätt vid Paris universitet, blev redan vid 30 års ålder biskop av Roskilde, och grundade Köpenhamn genom att 1167 anlägga en biskopsborg med kloster vid byn Havn, där en köpstad sedan växte fram. Han samarbetade nära med kung Valdemar. Bland annat angrep de i samverkan de hedniska venderna och intog 1169 Rügen.År 1177 blev han biskop Eskils efterträdare på ärkebiskopstolen i Lunds stift. Saxo beskriver händelsen: Eskil lade under dramatiska former ner sin ärkebiskopsstav på högaltaret i Lunds domkyrka. Absalon vägrade emellertid att ta staven varvid församlingen försökte dra Absalon till altaret men inte utan motstånd "da han var en bomstærk Mand, maatte adskillige danse til Gulvs". Absalon krävde att ärendet hänsköts till påven eftersom han, förutom att bli ärkebiskop, ville ha kvar sitt biskopsämbete i Roskilde och över Själland, vilket också senare godkändes.Saxo var Absalons egen "klerk", Saxo Grammaticus, och han beskriver i sin krönika "Gesta Danorum" (Danernas bedrifter) Absalons bedrifter i beundrande ordalag.Sedan Absalon hade tillsatt själländska stormän som länsherrar i Skåne, krävt att de skånska prästerna skulle leva i celibat, samt krävt att allmogen skulle avstå från tio procent av all gröda i skatt till biskopen (så kallat biskopstionde) utbröt ett folkligt uppror i Skåne. Absalons borg i Sövdesjön anfölls och plundrades, men Absalon lyckades fly oskadd. Absalon lade därefter interdikt över hela Skåne. Det innebar att kyrkorna inte fick dela ut de heliga sakramenten, samt att ingen skåning fick begravas i vigd jord.Absalon återvände 1181 till Skåne tillsammans med kung Valdemar och en här för att slå ner det skånska upproret. Efter en rad slag, inte minst det omfattande slaget vid Dysie Bro år 1181 besegrades de skånska bondehärerna slutligen i slaget vid Höje å 1182.Absalon nämns på runstenen Norra Åsumstenen, där det hävdas att han och den lokale frälsemannen Esbern Mule skall ha byggt Norra Åsums kyrka på 1190-talet. Översatt till modern svenska är lydelsen på runstenen: "Kristus, Marias son, hjälpe dem som gjorde denna kyrka, ärkebiskop Absalon och Esbern Mule."


  6. 16.  Ingefred Assersdatter Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Inge3, 4.Cecilia2, 1.Knud1)

    Familj/Make/Maka: Peder N af Borup. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 32. Alexander Pedersen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1201).


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.