.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 5,751 till 5,800 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 5751 | W Kerstin Larsas i Askeboda, Abraham i Sörby, Lars Larsson ibm, Per Trulsson i Skönevik (h. Ingiär Clemmetsdtr), Anders? Olofsson i Bökevik, Anna Pers i Möllenäs. | Olsdotter, Anna (I20273)
|
| 5752 | Ystad Rådhusrätt, inneliggande handlingar 1687.Efterlysning av Stud. depositore Cornficius Ibinsulanus som d.26 juni om aftonen i Lunddräpt Mag. Bartoll Aquilinius. Dråparen rymde strax efter gärningen. Han är barnfödd på Ivön, Villands härad i Skåne. Är en karl av medelmåttig längd, smal, beklädd med svarta kläder, svart långt och slätt hår, svart skäggväxt, svartblek långlagder i ansiktet och svarta ögon. Daterat Lund d.28 juni 1687.Birte Boström skriver:"Corfitz ( Cornficius Ibinsulanus), magister i Lund, begick dråp 1687 och flydde tillLybeck" | Povelsson (Ibinsulanus), Corfitz (Cornficius) (I4434)
|
| 5753 | Ytterligare 4 barn utan namn döda 1711-05-26 i pesten. | Persson, Nils (I43550)
|
| 5754 | Zackris Carlsson i Klasamåla är inkallad som vittne i ett tvistemål mellan Dunshult och prästegården 1707, där han säger att han är morbroder till Nils Olufsson i Esbjörnamåla. | Carlsson, Zackris (I22847)
|
| 5755 | Å Almaröd nummer 4, Skivarps socken, fanns från åtminstone år 1800 till fram på 1820-talet en smed vid namn Anders Österlin. Han var född i Önnarp den 3/9 1768 och sedermera gift med Elna Svensdotter, född i Villie 1773. Något som nästintill visshet bekräftar att denne Anders var släkt med Rasmus är hans barns namn: bl.a. Marna, Rasmus, Nils och Anders, samtliga födda i Almaröd. En koll av sonen Svens födelseattest i Skivarps kyrkbok ger vid handen att gossebarnet till dopet hölls av "Ola Johanssons hustru Una Larsdotter i Steglarp". Vid samma dop var "drängen Ola Hansson å no. 4 Steglarp" dopvittne. Denne Ola Hansson var med största sannolikhet identisk med den O.H. som var son till Una Larsdotter broder Hans Larsson och som vid denna tid tjänstgjorde just som dräng hos sin faster Una och hennes man på just Steglarp nummer 4. Ett mycket intressant konstaterande i detta sammanhang är att samme Ola Hansson, som här är dopvittne, under en tid var dräng på Hönsinge nummer 10. En gård som alltsedan massor av generationer brukats av en "Rasmusa-släkt". Rasmus Österlins mormor hette Marna Rasmusdotter, precis som Rasmus Österlins dotter och även bland hennes fäder figurerar namn som Rasmus Jeppsson o.s.v. Dock bodde dessa fäder i byn Domme. Det finns inget som belägger någon släktskap mellan Rasmus Jeppsarna på Hönsinge 10 och deras namnen i Domme. Dock tycks någon koppling, utifrån detta resonemang, föreligga. Ytterligare en omständighet värd att beakta är att bland smeden Anders Österlins sons (Sven) dopvittnen finns en Anna Jeppsdotter i Villie. På N.Villie 17 bodde Jeppa Rasmusson som var son till Rasmus Jeppsson i Hönsinge, där ovannämnde Ola Hansson var dräng!!!!!!! Med all säkerhet föreligger således någon form av släktskap mellan dessa Rasmus-släkter - i Domme och i Hönsinge! Visserligen uppges i gossen Sven Österlins födelsenotis i Skivarps kyrkbok år 1800 att hans mor skulle heta Elna Larsdotter. Om detta är riktigt är det tänkbart att kopplingen till Larsson-släkten i Steglarp ligger på hennes sida och icke på hennes make. Dock förefaller det vara så, efter ett studium av husförhörslängden, att det handlar om en felskrivning i födelseattesten. Troligen hette gossens mor Svensdotter i efternamn och då faller hela det resonemanget. Se äv. brev fr. Helmer Frenning 1976-12-05 | Larsdotter, Una (I2622)
|
| 5756 | Åbo Jöns Hansson och dess hustru Gunilla Larsdotters dotter BENGTA föddes den 25 may och döptes den 26. Susept. Else Pehr Hans . Testes: Pehr Hansson, Christen Svensson, drengen Ola Larsson, hustru Bengta Lars Ols och Elna Pehr Jöns. Moderns ålder 27 år. | Jönsdotter, Bengta (I687)
|
| 5757 | Åbo Jöns Hansson och dess hustru Gunilla Larsdotters dotter BENGTA, föddes den 7 november och döptes den 10. Susept. Hustrun Barbrå Hans Nils i Ölöf. Testes: Åbo Christen Svensson, och hustrun Bengta Lars Ols i Östra Wemmenhög, moderns ålder 28 år. | Jönsdotter, Bengta (I686)
|
| 5758 | Åbo Jöns Hansson och dess hustru Gunnelas dotter ANNA föddes den 12 och döptes den 13. Susept. Hustru Barbrå Hans Nils. Testes: Post. bonden Christen Svensson, Pehr Jönsson och hustru Bengta Lars Ols i Östra Wemmenhög. Moderns ålder 26. | Jönsdotter, Anna (I685)
|
| 5759 | Åbo Jöns Hanssons och dess hustru Gunilla Larsdotters dotter KERSTI föddes den 25 november och döptes den 3 december. Susept. Hustru Bengta Lars Ols. Testes: Ola Larsson, Jöns Larsson, hustru Mätta Christen Svens och pigan Elna Hansdotter. Moderns ålder 26 år. | Jönsdotter, Kerstina (I17)
|
| 5760 | Åbo Nils Nilssons son Hans på Nr. 8 Thorsjö dog en dryg månad gammal | Nilsson, Hans (I1079)
|
| 5761 | Åbo Nils Nilssons son Ola dog på Nr. 8 Thorsjö | Nilsson, Ola (I251)
|
| 5762 | Åbo å Almaröd 1. Död i Skivarp (Almaröd 1). Förekommer i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt och Hävd 1972:1-2: "Tryls Hansen brukade enligt 1643 års mantalsregister en hel Kronogård i Almaröds by, där han från 1658 och ännu vid militieskattläggningen i dec. 1687 står som åbo på 1/1 kronohemman, som då nedasttes till 1/3 mantal och erhöll nummer 2 i byn. År 1690 hade hemmanet enligt jordeboken övertagits av en son. Troligen är Truls och den till namnet okända hustrun - som i 1684 års visitationslängd såsom åldersstigen ursäktas frånvaro vid husförhöret - de gamla personer som bodde hos sonen enligt 1691 års mantalslängd. Av sönerna var den äldste hästmöllare i Ystad." Tryls Hansen förekommer vidare i en rad mål i Göta Hovrätts domböcker, nämligen: 9/3 1674 (här omnämns även sonen Anders T.), 23/3 1674, 6/4 1674, 26/10 1674 (här omnämnes sonen Anders T och hans broder Mårten, som var hästmöllare i Ystad) och 7/12 1674. Tryls H. förekommer i Vemmenhögs dombok 4/9 1676, i egenskap av vittne i ett mål angående ett slagsmål: "Tröls Hansson i Almaryd framstodh svor och lofvade, at han gich samma dag ned i marken och reff höö, der så han en kom ridandes og en kiörandes..." | Hansen, Tryls (I2882)
|
| 5763 | Åbo å Hellede. Född möjligen på 1650-talet. Helmer Frenning i brev 1977-08-01: I kat.-l. för Slimminge omtalas 1684 Peder Helfvedes döttrar Kirstena och Bente och 1695-96 Pär Jönssons i Hellede dotter Bengta.I mtl. 1700 brukades Hellede nr. 1 1/2 mt. av Per Jönsson med hustru Elna. I jordeboken 1690 brukar Per Jönsson Hellede som är 1/2 insocknes hemman till Brodda. Tidigaste anträffandet av Peder Jensen är i Slimminge katekismilängd 1684, där han uppges bruka "Hellfvetet". I ämnet kristendomskunskap fick han betyget "kan". Här står även att läsa: "Peder Helfedes döttrar Kirstena och Bente". Tue Andersson och Peder Jönsson i Hellede förekommer i Genarps födelseböcker på 1690-talet.:Jon Åstradsson och Elna PehrsdotterBarn 1 Åstrad född 1698, fadder bl. a. Per Jönssons hustru i Hellede.Barn 2 Bengta född 1701, fadder bl.a. Per Jönssons hustru i Hellede, Nills Persson iKläggerödElna var gift innan med en Per, dotter Metta född 1687,stod som Jon Åstrads styfdotternär hon dog, kan givetvis också vara Elnas styfdotter, dotter Kerstina son Lars,alltså skulle hon vara född 1660-1665 om det var hennes egen dotter med Per??????????När Mårten Larsson får barn 1705 står bonden Per i Skallstorp som fadderNär Nils Larsson och Pärnilla Ohlsdotter i Sångletorp får barn 1 1705, står bonden Per i Skallstorp o N i Hellede som fadder, Barn 2 1707 står Per Olsson i Skallstorp och Tue Andersson i Hellede som fadder. | Jensen Helfvede, Peder (I2064)
|
| 5764 | Åhr 1798 d. 10 Januarii dog och d. 21 begrofs Husmannen Nils Mårtensson uti Norra Wallösa 69 åhr gammal, sjukdommen andetäppa. | Mårtensson, Nils (I659)
|
| 5765 | Åhr 1799 d. 17 Februarii wigdes Drängen Per Svensson från Norra Wallösa samt Enkan Mätta Larsdoter därsammastädes.1798 står Enk. Mätta Lars 52 år kvar under Husfolck i N.Wallösa. 1799 finns där Per Svensson 31 år och Hust. Mätta Lars 53 år. | Larsdotter, Mätta (I22002)
|
| 5766 | År 1379 testamenterade Peter Ribbing, som var barnbarn till heliga Birgitta,egendomen Vapnö utanför Halmstad till Birgittinerorden i Vadstena. Den friköptes 1409 och drogs in till kronan 1410 efter att dåvarande ägaren Abraham Brodersen Baard dömts att mista huvudet för brott mot "lands- och qvinnofrid. Vapnö återlämnades 1419 till Baards änka. Efter många ägarbyten har Vapnö varit i släkten Staël von Holsteins ägo sedan 1741. | Sigvardsson Ribbing, Peter (I92514)
|
| 5767 | År 1579 bebos Hallsnäs av Måns Stocke vars ättlingar brukade gården ända fram till mitten av på 1700-talet då den inköptes av kaptenen vid artilleriet, sedemera översten Hans Nerman Ehrenstråhle (1727-1790) och Maria Elisabeth Uggla (1730-1805). | Stocke, Måns (I103504)
|
| 5768 | År 1668 tillträdde Nils Larsson nr 5, tidigare ägare Hans Nilsson. | Larsson, Nils (I1801)
|
| 5769 | År 1694 dog Olla Trölsson i Sarslöf, 71 år gammal. | Trölsson, Oluf (I2398)
|
| 5770 | År 1700 i domboken står det att han är 31 år gammal. | Albrechtsson, Jöns (I3951)
|
| 5771 | År 1711 finns där en Nils Skräddare och hustru Kerstina på Nr.5 i Skivarp 1716 kallas han Nils Andersson. 1744 och 45 på Skurups gathus Nr.2 så finns Nils Skräddare med en dotter Hanna. enl katekismilängd." | Nilsdotter, Hanna (I706)
|
| 5772 | Ägde gården nr 24 i kv. 4 S:t Gertrud. Sigill 1601 och 2/9 1616. 1601. Medlem av Islandskompaniet. 1622 28/1. Tvist om arvet efter Söffren Barcki. 1626 13/11. Uppgörelse om arvet efter Hermand Hoffslags hustru, som avlidit i pesten. Brodern Rasmus Barki, som nu er udj Ostindien, var g.m. en dotter till Thröls Nielsen Schipper. | Barcki, Söffren (I5475)
|
| 5773 | Äldste sonen till borgmästaren i Jönköping Peder Gudmundsson kallade sig Jöns Pederson Brattman efter sätesgårdenBratteborg (väster om E4 närs Stigamo vägskäl). Fyra av hans söner deltog i slaget vid Lund 1676. Tre av dem stupade, menAlexander Brattman (1647-1718) överlevde och blev landshövding i Jönköping. Han ärvde faderns gård Nydala och hadeGunnars mf fm fm ff rusthållaren Anders Dahl som sin frälsefogde (kap 44).Tillsammans med brodern Nils (1646-1723) adlad Strömber 1674, friherrligt stånd Stromberg 1699. | Pedersson Brattman, Jöns (I92913)
|
| 5774 | Änckian Karna Nilsdotter var trolofvad med drängen Anders Nilsson i Solberga, när hon fick sonen Anders. | Nilsdotter, Karna (I3098)
|
| 5775 | Änka död av ålderdoms bräcklighet 70 år gl. Bouppteckning 1757-21 17570502 Signil Bengtsdtr i Hallen.Arvtagare son Nils Nilsson, Aron Nilsson död men dess efterlevande son arvtagare, Dotter Anna gift med Tore Nilsson i Bäckasjögärde, Estrid gift med Olof Jonsson i Skörje, Lusse gift med Ingemar Persson i Lockansmåla, Ingeborg gift i gården med Per Jonsson.Övriga anhöriga för Arons son svarar dess moder Cecilia Nilsdtr. | Bengtsdotter, Signel (I42961)
|
| 5776 | Änka från Assartorp | Påhlsdotter, Marna (I15625)
|
| 5777 | änkan död 85 år gl. Begravd i Backaryd. | Torstensdotter, Gertrud (I43959)
|
| 5778 | Änkan Märta Jönsdotter kärar bonden Joen Persson i Öljehult angående 1/4 skatte Öljehult. Märta söker infria sin fädernegård. Lagmansrätten har avslagit saken tidigare. | Jönsdotter, Maria (Marta) (I2284)
|
| 5779 | Ärvde samt löste till sig hela Bölö skattegård, enligt fastebrev 1636-05-25. | Persson, Nils (I38458)
|
| 5780 | Ättens första med säkerhet kända stamfader är den av en förnämlig släkt varande riddaren Nils Eriksson till Aagaard och Restrup på Jylland, nämnd i en handling från 1310. De fyra släktled före honom är sannolikt uppkonstruerade. Ätten som i Danmark kallades Gyldenstjerne utdog där 1729. Ligger begraven i Sønderholms kyrka. Han förde i sitt vapen en vit stjärna i blått fält och på hans gravsten voro hans åtta fädernes och mödernes anor uthuggna. | Eriksen Gyldenstierne, Niels (I28745)
|
| 5781 | Även kallad Gamle Lars. | Nilsson, Lars (I32269)
|
| 5782 | Övertog ena halvan av prästebostället Katslösa nummer 5 efter fadern. Andra halvan övertogs av systern Elna och hennes make, Lars Månsson.Bouppteckning efter Per Rasmusson förrättades den 26/6 1815 (Ljunits häradsrätt). | Rasmusson, Per (I713)
|
| 5783 | Övertog ena halvan av prästhemmanet Katslösa nummer 5 efter fadern. Andra halvan övertogs av hennes broder Per. Elna Rasmusdotter var i första äktenskapet gift med åboen Carl Nilsson och i det andra med åbon Lars Månsson. I faderns bouppteckning daterad den 3/7 1781 uppges hon vara gift med åboen Lars Nilsson i Katslösa. Antingen/troligen handlar det om en felskrivning där Nilsson skall vara Månsson, eller också har Elna Rasmusdotter haft ytterligare en äkta man mellan Carl Nilsson och Lars Månsson. Carl Nilsson dog i april månad 1785 och bouppteckning efter honom förrättades den 27/6 samma år (Ljunits hdsrätt). Hemmet synes ha varit välställt, för att inte säga välbärgat. | Rasmusdotter, Elna (I113)
|
| 5784 | Övertog ena halvan av prästhemmanet Katslösa nummer 5 efter fadern. Andra halvan övertogs av hennes broder Per. Elna Rasmusdotter var i första äktenskapet gift med åboen Carl Nilsson och i det andra med åbon Lars Månsson. I faderns bouppteckning daterad den 3/7 1781 uppges hon vara gift med åboen Lars Nilsson i Katslösa. Antingen/troligen handlar det om en felskrivning där Nilsson skall vara Månsson, eller också har Elna Rasmusdotter haft ytterligare en äkta man mellan Carl Nilsson och Lars Månsson. Carl Nilsson dog i april månad 1785 och bouppteckning efter honom förrättades den 27/6 samma år (Ljunits hdsrätt). Hemmet synes ha varit välställt, för att inte säga välbärgat. | Rasmusdotter, Elna (I710)
|
| 5785 | Övertog, i samband med giftermålet med Anna Persdotter hennes föräldrahem på Katslösa nummer 2. Dog i inflammatorisk feber i bröstet".Sven Hansson, släktforskare, skrev:"Anders Andersson begav sig ut och tjäna på olika ställen, 1790 hamnade han på Katslösa nummer 2. Han gifte sig 1812 med dottern på gården som då endast var 15 år gammal. Det tidiga giftet berodde nog på att hennes fader skulle ut i det tyska kriget och ville hanågon som tog hand om hans barn. Anders Andersson dog 1826 i "Inflammatorisk feber i bröstet". Bouppteckningens tillgångar var 509 Riksdaler, skulderna var 738. Sven Hansson, släktforskare, skrev:"Ur Ljunits härads dombok 1811: Drängen Anders Andersson - vid detta tillfälle dräng i Ö.Vemmenhög - och dess fader gamle mannen Anders Börjesson i Varmlösa voro instämda till tinget av Kronolänsman Berlin för att de i Börjessons hus i Varmlösa upplåtit husrum åt"en nattmansdräng från Ystad" vid namn Pehr Christiansson och dess hustru. Berlin menade att nattmannen och dess hustru ej var skattskrivna på orten och därför borde Börjesson hatillfrågat församlingen innan han upplät bostaden. Börjesson försvarar sig häremot med att han var så pass gammal och svag, att han behövde någon till hands att sköta och hielpa sig. Anders Börjesson och Anders Andersson blev friade men detta mot löfte att de ej skulle låta nattmannen och dess hustru få kvarbo i huset. Vidare förbjöds Börjesson vid 6 riksdaler32 skilling silvermynts vite att hädanefter olofligen hysa någon till Katslösa församling ejhörande eller därstädes skattskriven person. Man ger alltså skenet av att Börjesson hade blivit åtsatt för denna förseelse oavsett vem han hade upplåtit husrum åt utsocknes ifrån men uppenbarligen gick man hårdare åt saken då det var en nattman inblandad." | Andersson, Anders (I1328)
|
| 5786 | Nilsson Hammardahl adlad Hammarhjelm, Per (I92224)
| |
| 5787 | . Johan eller Hans Maclean (Makeleir), adlad Makeléer, till Gåsevadholm i Tölö socken, Särö i Släps socken samt Fröllinge i Getinge socken, som han erhöll av kronan 1658-01-28 (alla i Hall.). Född i Skottland. Uppgives varit officer vid engelska flottan innan han 1629 blev borgare i Göteborg, på vilken stad han redan dessförinnan drivit handel. Riksdagsman för staden 1632. Rådsförvant därst. 1633-1650. Adlad 1649-05-20 (introd. 1652). Engelsk baronet 1650. Kommissaries titel 1660. Död 1666-07-07 och begraven s. å. 16/8 i tyska kyrkan i Göteborg, varest ett vackert epitafium över honom uppsattes. 'Han förvärvade sig stora rikedomar, befordrade Göteborgs stads uppkomst och gjorde kronan ansenliga försträckningar. Fick vid adlandet i Sverige till vapen en blommande vit nejlika i blått fält, men detta vapen nyttjades sedan icke av ätten, utan i stället dels dess gamla stamvapen (sådant som sedermera friherrliga Macieanska vapnet), dels en röd Sparre i guldfält omgiven av tre röda rosor, en i vardera hörnet och en under sparren samt i högra hörnet en hand, vilket tecken i England betyder baronetvärdighet.'. Gift 1:o 1629 med Anna Gubbertz, död 1653 i Göteborg och begraven där s. å. 24/6, dotter av borgaren och handelsmannen i Stockholm Hans Gubbertz och Maichen Maria förs. i Stockholm von Qvickelberg samt syster till borgmästaren Johan Gubbertz, adlad von Qvickelberg, nr 611. Gift 2:o 1655-12-30 i Göteborg med Lilian Hamilton, död 1658 och begraven s. å. 4/4 i Göteborg. Gift 3:o med Anna Thomson i hennes 2:a gifte (gift 1:o med översten för Närkes och Värmlands regemente Johan Gordon, född 1617, död 1653), död 1677 och begraven 1686-01-15 i Göteborg, dotter av översten Tomas Thomson, natural. Thomson, nr 299, och Catharina Mauritzdotter Mourray.Barn:1. Isabella, född 1630-12-22 i Stockholm, död där 1639-09-05.1. Jakob. Kammarherre och överste. Död 1663. Se Tab. 2.1. Carl Leonard. Var 1673 löjtnant vid Königsmarks regemente. Kapten i fransk tjänst. Död ogift i nämnda tjänst.1. En son, begraven 1636-03-02 i Göteborg.1. En dotter, begraven 1637-07-27 i Göteborg.1. En dotter, begraven 1641-12-21 i Göteborg.1. Catharina, född 1637, död 1709 och begraven s. å. 8/8 i Göteborg. Gift 1:o 1651-12-14 i nämnda stad med översten David Sinclair, natural. Sinclair, nr 626, död 1656. Gift 2:o 1661 med generalmajoren och landshövdingen Malkolm Hamilton, friherre Hamilton af Hageby, nr 99, född 1635, död 1698.1. Anna, född 1638-09-24 i Göteborg, död där 1646-06-19, och begraven s. å. 25/6.1. Johan, född 1639. Justitieborgmästare. Död 1696. Se Tab. 3.1. Maria Sofia, född 1640, död 1721 och begraven s. å. 20/9 i Göteborg. Gift med danska generallöjtnanten Jakob Duncan från Skottland, död 1685 och begraven 1686-03-13 i Göteborg.1. En dotter, begraven 1646-03-25.1. Gustaf, född 1641. Pikenerare vid prinsens av Oranien garde 1660-09-00. Medföljde till England i drottningens av Böhmen svit 1661-05-00. Engagerad vid franska schweizergardet och furstens av Soisson livkompani s. å. Grand mousqueteur 1663-10-00. Avsked ur fransk tjänst 1667 och återkom till Sverige. Kaptenlöjtnant vid Älvsborgs infanteriregemente 1668-07-22 kapten därst. 1669-07-06. Major 1674-02-21. Överstelöjtnant vid sin broders Peter Makeléers regemente 1675-05-26. Överste för de nyskrivna knektarna i Älvsborgs län 1676-10-02. Överstelöjtnant vid Västgöta infanteriregemente 1678-10-17. Överste för svenska livregementet till fot och tillika kommendant i Göteborg 1680-02-10. Död barnlös 1701-07-17. Bevistade under Turenne kampanjen i Holland 1665. Gift 1694-02-18 i Göteborg med Sara Carlberg i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1665-05-09 med packhusinspektoren Conrad Braunjohan, adlad von Braunjohan, nr 1292, född 1636, död 1691), född 1647-01-31, död 1701 och begraven s. å. 12/5 i Tyska kyrkan i Göteborg, dotter av borgmästaren i Karlstad Johan Börjesson och Christina Spak.1. Elsa Beata, född 1643, död 1730 och begraven s. å. 1/5 i Göteborg. Gift där 1666-07-01 med majoren Mårten Christiensson, adlad Anckarhielm, nr 700, död 1677.1. Peter, 'den store kallad'. Född 1644. Gick i svensk krigstjänst 1657 och tjänstg. vid livländska armén till fredsslutet. Kapten vid Östgöta infanteriregemente 1663. Major därst. 1671-03-02. Överstelöjtnant vid Ture Oxenstiernas värvade regemente 1674. Överste därst. 1676-05-05. Överste för ett värvat regemente och kommendant i Stralsund 1679-10-05. Extra ordinarie envoyé till Brandenburg 1688-05-26. Kommendant i Stralsund. Död där 1697-03-19 och begraven jämte sin förut avl. fru i S:t Nikolai kyrka i nämnda stad. Gift med Abela Sofia von Plessen i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1654 med generalmajoren Barthold Hartvig von Bülow, född 1611, död 1667), död 1695-01-10 och begraven s. å. 25/9 i Stralsund, dotter av lantrådet i Mecklenburg Daniel von Plessen och Dorotea Eleonora von Blumenthal.1. David, friherre Makeléer, död 1708. Se friherrliga ätten Maclean, Tab. 1.1. Lunetta. Gift 1657-08-09 i Göteborg med översten Joakim Cronman, nr 748, död 1703.2. En son, död späd och begraven 1659-01-06. | Maceléer, Johan (I37708)
|
| 5788 | ... til hvilket Ægteskab 1253 gaves pavelig Dispensation, da Stoislavs Moder havde holdt Bruden over Daaben | Putbus, Stoislav (I28942)
|
| 5789 | ... til hvilket Ægteskab 1253 gaves pavelig Dispensation, da Stoislavs Moder havde holdt Bruden over Daaben | de Podebuz, Margrethe (I28943)
|
| 5790 | .................................vigdes i äcktenskap Jöns Bengtsson med Peder Påhls styfdotter Karna Jönsdotter. | Familj F1682
|
| 5791 | "1719 den 25 september begrovs Sal. H Botel Larsdotter frånStaffansbo. P. Lars Persson i Selleberg. M. H Kersti Larsdotteribid, Renata, edurata. Blev gift med Sahl. Jöns Arfwidsson iStaffansbo vid pass 18 år gammal. Levde med honom inemot 50 år.Hade tillsammans 4 söner och 3 döttrar. Varit hos sin kära sonChristiern i Staffansboda i 19 år. Länge av ålder och bröstsvaghetopasslig, dess ... stilla, gudfruktig, saktmodig. Låg ... svag i 3veckor, i sin svaghet besökt med Herrens Hel. Nattvard. Avled den14 september, 87 år gammal." | Larsdotter, Botel (I28330)
|
| 5792 | "Det finns inte klara bevis för att Jöns i Hyalt var far till Annaoch Kerstin Jönsdöttrar, men det verkar troligt av följande skäl.1. Ingeborg Joensdotter hade ärvt jord i Hyalt (Vintertinget1661). Denna jord måste ha kommit från modern. Fadern och hanssyskon nämner den inte i sina tvister. 2. Namnbruket. Anna döper sin första dotter till Gunnur, Jönsförst hustrus namn. 3. Annas dotter Gunnur och hennes förste man Ryttaren PerBengttsson hjälper Jöns andra hustru Anna Simonsdotter ekonomisktoch köper 1637 jord i Hyalt. Domboken: Samma dag blev de köpet Per Bengtsson i Nygård, enryttare, hade gjort med Anna i Hyalt och hennes son Påfwel omhalva Hyalts gård förlikt. Och efter Per Bengtsson hade leigt??stora summor och avlagt de gäld Anna bortskyldig var och nu blevfixerat i köpet, blevo de förlikta, att Anna skulle efter derassläkt dem emellan gjort hade och giva Per Bengtsson till ...köp 4Rdlr och 4 skäppor råg. Härom de blevo vänligen här för Rättenförlikta och gjorde handsträckning. Detta barn inte all jord hon och barnen ägde. 1656 hösttingetklagade Anna att hennes son Simon brukar 1/3 i Hyalt och hon villha igen den. Där berättas att Anna och hennes man hade 7 barn ochatt de i sitt äktenskap köpt den fjärdingen som nu tvistades om. | Påhlsson, Jöns (I28325)
|
| 5793 | "Efter skolstudier kom han i sämskmakarelära hos fadern. Sedan han blivit gesäll, sändes han utomlands för vidare utbildning. Hemkommen ingick han icke i faderns affär, som avsett var, utan övergav sitt hittillsvarande yrke för att ägna sig åt annat. Anledningen härtill var, att han förälskat sig i en ung flicka, som fadern antagligen icke gillade såsom svärdotter. Hon var visserligen icke medellös, ty hon hade 1763 fått 600 daler i fädernearv, och då hennes moder just dött, d. 18. 11. 1769, blev hennes arv efter henne c:a 1690 daler surt, vilka dock lågo i den av hennes fader i livstiden bedrivna bryggerirörelsen och i hans gård. Orsaken till den äldre Kockoms ogillande får därför sökas i andra förhållanden och kanske även i båda kontrahenternas ungdom - de voro 1769 icke mer än respektive 21 och 16 år gamla. Henrik "Kockum" (så skrev han och hans efterkommande namnet) genomdrev dock sitt beslut, sökte och fick d. 3. 3. 1770 burskap som bryggare, varpå han övertog sin avdöde svärfars bryggeri. Han hade nämligen gift sig med sin käraste strax på våren detta år. Han fortsatte emellertid ej länge med bryggerirörelsen, ty redan 1773 återgick han till sitt ursprungliga yrke och övertog samtidigt av fadern, som försonat sig med honom, dennes affär samt den stora gården på Östergatan, där affären bedrevs. Han köpte av fadern 1779 även dennes därintill liggande och iboende gård. De gamla husen åt Östergatan ombyggde han, varvid det ännu befintliga boningshuset uppfördes. Henrik Kockum skötte och utvecklade affären, så att den gav ett glänsande resultat. Detta gav honom medel till andra spekulationer och förvärv, vilka gjorde honom till en efter den tidens begrepp rik man. Det var dock ej blott som sådan, han vann anseende, utan tillfölje sina personliga inneboende egenskaper samt tillfölje ådagalagd klokhet och duglighet icke minst i allmänna värv. Han blev därför i kommunalt hänseende mycket anlitad och betrodd. Sålunda blev han d. 31. 1. 1774 ledamot av stadens äldste och för en tid, fr. o. m. d. 11 febr. 1792 till d. 14 febr. 1795, dessas förman. Vidare blev han, särskilt från och med 1791, upprepade gånger adjungerad ledamot av rådsturätten och erhöll såsom sådan rådmans titel. I alla handlingar upphör han därför från och med denna tid att såsom hittills kallas faktor. Utom den stora gården å Östergatan ägde rådman Henrik Kockum en gård i Kalendegatan, n:r 297, samt det av honom år 1816 uppförda lantstället Henrikslust, vilket, beläget vid nuvarande Amiralsgatans förlängning och Henrik Smithsgatan, ännu finnes kvar. Han hade dessutom efter hand förvärvat den stora Bulltoftagården nära Malmö. Rådman Henrik Kockum avled den 12 augusti 1825, nära 77 år gammal. Han jordfästes i Caroli kyrka och begrovs å nya begravningsplatsen vid Gustav Adolvs Torg. Behållningen i Henrik Kockums bo utgjorde c:a 25,000 rdr bco. Barnens mödernearv hade dessförinnan utbetalts. Det lyste till hans första äktenskap den 11 mars 1770, och antagligen blev han gift den därpå följande april månad med Bengta Sofia Holm (dotter av bryggaren Christian Holm och Christina Joensdotter), född den 8 februari 1753. Hon avled redan vid 33 års ålder den 14 maj 1786 tillfölje en tärande feber. Kockum gifte sig för andra gången den 29 oktober 1786 med Gunilla Ruhe (dotter av färgaren Johan Daniel Ruhe och Magdalena Berckhan), född den 25 juni 1764, död den 4 april 1809." | Kockum, Henrik (I15854)
|
| 5794 | "en datter; g. m. Anders Davidsen Hak"Kronologisk må det være denne Anders, og ikke den ældre. | Aagesdatter Steeg, N (I28694)
|
| 5795 | "Herrestad häradsrätt 1755 d.17 okt., Göta hovrätt, renoverade domböcker. Nämndeman Mårten Jönsson i St. Tvären har instämt Mårten Salomonsson i Borrie, nämndeman Olof Persson i Rynge, bonden Mårten Esbornsson i St. Tvären och Nils Persson( nämns Jönsson senare) i Hedeskoga, till att emottaga förmyndarskap för omyndiga gossenNils Jönsson. Likaledes har Jöns Salomonsson i Hedeskoga instämt sin bror Mårten Salomonsson, till att emottaga förmyndarskap för samma avlidna Jöns Jönssons son Jöns. Nämndeman Mårten Jönsson i St.Tvären och Jöns Salomonsson i Hedeskoga innehar nu vardera 400 daler silvermynt för nämndeman Jöns Jönsson i Folkestorp två söner, Jöns och Nils, men vill inte ensamma omhänderha deras arv. Vi får veta följande om de inblandade personerna. Mårten Salomonsson i Borrie, som är syskonbarn(kusin) med avlidna Jöns Jönsson, harnyligen emottagit annexehemmanet i Borrie och innehar ej tidigare något förmyndarskap. Han är instämd av sin bror Jöns Salomonsson till att vara behjälplig med förmyndarskapet. Nämndeman Olof Persson i Rynge, som är nästsyskonebarn med avlidna Jöns Jönsson, innehar redan förmyndarskap för sin avlidna broder Anders Perssons i Stubbarp, Vemmenhögs härad, två söner, enligt skiftebrev av d.30 dec. 1752, till 142 dlr. smt. Dessutom harhan nyligen blivit förmyndare för sin hustrus systerson Lasse Håkansson i Bussjö, 76 dlr.smt. Bonden Mårten Esbornsson i St. Tvären, insockne frälsebonde under Bjersjöholm, berättar, att han blivit förordnad sista ting för sex omyndiga syskon. Tingsrätten eftersåg om så var, men fann inget noterat om Esborn Lassons barn i Fjärshus. Dessutom har Mårten Esbornsson till nyligen innehaft förmyndarskap för avlidna Olof Håkanssons i Öja dotter Sissela, 27 dlr.smt., men hon har nu blivit gift. Nils Jönsson i Hedeskoga, utsockne frälsebonde under Bjersjöholm, innehar redan tvenne förmyndarskap, till 35 dlr. och 144 dlr. smt. För vem, nämns ej. Det hela slutar med att Mårten Salomonsson i Borrie får hjälpa till med förmyndarskapetpå så sätt, att han emottager 100 dlr av nämndeman Mårten Jönsson och 100 dlr. av Jöns Salomonsson, och därmed ansvara för 200 dlr. smt. av barnens arv. "-------------------------Utdrag ur Skivarps dödbok 1784:"Majus 16 begrofs gamle Nämndemannen Ola Persson från Steglarp, som dödde d. 30 april af ålderdom, 76 år gammal." | Persson, Ola (I2872)
|
| 5796 | "Häradsdomare Rasmus Ingvarsson i Bromma är född 1610 enligt både dödsnotisen 1693 i kyrkoboken och på den gravsten som finns bevarad efter honom och hans hustru. Han begrovs d. 31 juli " i Bromma kiörcka mitt på stora gången". Rasmus Ingvarssons ochhans hustrus gravsten ligger mitt framför altaret i Bromma kyrka (sonen Lasses ligger bakom föräldrarnas). Inskriften , som är snarlik sonens lyder: " Stat vandringsman betingk ochsie på thenna steen. Här hvilar och är nederlagt een härradsdomars been. Här dödde han i thenna by ther han vähl leffat hade i åhr ottio och så try, blant venner uthan skade. Hans siählhoos gud i lust och gamman måst frögdas sigh af hiertat amen. 1693" . Här följer bomärke och sköldar med initialer. " Och hvillar här under hans saliga kiera hustru den erlige ocgudfrugtige matrona Benta Lasd.som döde 1695 i sit ålder 81 åhr. Henes siäl ähr i guds hand." Uppgiften kommer från Lunds domkapitel, äktenskapsmål 1682, där Måns Gagges son Lars begär tillstånd att få gifta sig med sin nästkusin, som är dotter till häradsdomare RasmusIngvarsson i Bromma, som f. övr. är fader till Häradsdomare Lasse Rasmusson i Bromma. Det nämns att Rasmus Ingvarssons mor och Måns Gagges mor var systrar. Rasmus Ingvarsson är känd i Bromma från 1640 och brukar kyrkohemmanen nr.1 och 2 därstädes ( Mtl. och Jordb.) Jag vet inte vem som är hans föräldrar. Hans moder,liksom systern som var Måns Gagges mor, namnges inte." ------Herrestad häradsrätt: Den 26 apr. 1667 går Rasmus Ingvarsson i Bromma (häradsdomare), på sin syster Ellene S. Truls Jensens vägnar i Bussjö ,i god för att hennes tillkommande make skall betala enrestans på 19 dlr. Den 15 nov. 1667 har Elna Ingvarsdotters nya make Mårten Andersson ( Gagge) instämt Jens Ingvarsson i Hedeskoga, Rasmus Ingvarsson i Bromma och Mårten Jönsson i Sövestad, angående förmyndarskap för sina styvbarn, som är salig Truls Jönssons barn. Här nämns också en tredje bror till Elna, näml. Per Ingvarsson i Sälshög. 1667 d. 27 nov. möter Morten Jensen i Sövestad och svarar på det tilltal som Morten Andersen i Bussjö honom tillika med hans styvbarns moderbröder, nästförliden ting tillhonom hade anlangandes hans styvbarns förmyndarskap, som nu fullmäktigen på Bjersjöholm välförnäme Mogens Biörnsen, tillika med med moderbröderna tillsatt haver( o.s.v.) Sammma datum, nytt mål. Rasmus Ingoursen i Bromma och Jens Ingoursen i Hedeskoga tillsättes som förmyndare , eftersom de är barnens rätta morbröder, tillika med derasbroder Peder Ingoursen i Sälshög. Morten Jensen i Sövestad blir förmyndare för ett barn eftersom hans hustru är barnens faders syster. Ingelstad häradsrätt 1667 d.11 mars. Peder Ingvarssson i Sälshög på sin broders Rasmus Ingvarssons vägnar i Bromma, kräver in en skuld utav Per Andersson i Övraby. Herrestad häradsrätt 1668 d.10 juli ger Jens Trölsen sin morbroder Rasmus Ingoursen i Bromma avkall, eftersom Jens Trölsen nu är 18 år och själv myndig, och har han fåtttillåtelse av sina morbröder Rasmus Ingoursen och Jens Ingoursen att anamma sitt gods som ärförvarat hos hans käre moder och käre styvfader Morten Andersen i Bussjö. Rasmus Ingvarsson brukar kyrkohemmanen nr.1 och 2 i Bromma, enligt mtl. och jordeb. Han är f.ca. 1610 och d. 1693 i Bromma. Hustrun Bengta Lassdotter är f.ca.1615 enl.gravstenen och d.1695 Bromma. Enligt Bromma katekismilängder 1683 - 1686, så har de barnen Ingvar,Per, Hanna och Bolla. Dessutom tillkommer sonen Lasse och troligen en dotter,okänd till namnet. Bevis härför finns i Herrestad häradsrätt 1694 d.30 jan. (Ren. domb.) "Uthi den afdöde nämbdemannens Rasmus Ingwarssons ställe blef effter öfwerläggiande medh nämbden dess sohn Lasse Rasmusson constituerat till förman" ( o.s.v.). Lasse Rasmusson är redan nämndeman, "förman" här, innebär att han blev häradsdomare, liksom fadern varit. I nämndemannalistan samma år finns Lasse Rasmusson i Bromma , likaså " Rasmus Ingwarsson den förman, var nu död".Den namnlösa dottern : Lunds domkapitel, äktenskapsmål 1682, tre brev. Det tredje brevet, daterat Köpinge d.28 mars 1682, är skrivet av kyrkoherden i St.Köpinge, Lars Christophersson och lyder "Vördige och Vällärde Hr. Hans Wiinslöff, arede gode vän. Saasom en varande unge karl Lars Monson Gage her fra Kiöppinge uthi Ingelsta Herret, eraff mig sin sielesörgere begierendes, att iag om slaektlinien mellom hannem och pigan iBrumme, som hand haffuer fattet Echtenskabs reker till. Da saa som det er mig en gandske ubekant sag, spor iag hans moder"( o.sv.).., "da suarede hun mig omsider ok sagde, iag vil aldrigsige andet end det som sandhed er, min sön och pigan ere, sagde hun, i tredie leed medhinanden, hwor paa iag begierde hendis erklering, och suarede hun igeen och sagde, Salig Mons Gage, min söns fader, haffde den eene syster til Moder, och Rasmus i Brumme den anden systertil Moder, hand som er pigens fader" (o.s.v.) Om de blev gifta, det vet jag inte. Lars Månsson Gagges hustru får barn och avlidernamnlös. jag håller det dock för troligt, men tanke på att Lars Månsson Gagges namn finns påBromma kyrkas storklocka, tillsammans med häradshövding Carl Lilliengrips och kyrkoherdens till Sövstad och Bromma, med årtalet 1693, som är Rasmus Ingvarssons dödsår.Han blev som bekant begravd i kyrkan, vilket bör ha kostat någon gåva, t.ex. ett bidrag till en nyklocka. Vi får ännu en gång samma redogörelse för släktskapet när Rasmus Ingvarssons son Ingvar Rasmusson begär tillstånd år 1685 till att få gifta sig med Måns Gagges dotter Inger, ochdetta äktenskap ägde i varje fall rum. Tyvärr nämns inte de båda systrarna, som var Rasmus och Måns mödrar, med namn. (Vissa uppgifter från forskning av Birte Boström i Malmö)------------------Såväl denne Rasmus*, som hans efterlevandes, gravstenar är bevarade å Bromma kyrkogård. ------------------Birte Boström på Anbytarforum 18/3 2005:"En nyhet är den uppgift jag funnit vid ytterligare genomgång av Herrestad häradsrättstidiga domböcker. Nämligen den att Rasmus Ingvarsson i Bromma inte är född i Bromma som gravstensinskriften låter påskina. År 1668 d.31 jan. har Nils Mårtensson i Bromma instämt kronans befallningsman till att påhöra vittnesbörd angående hans gårds ringa bruk (Detgäller hur hög skatt som skall betalas). Inkallad som vittne är bl.a. Rasmus Ingvarsson i Brommasom säger sig ha bott där i byn i 30 års tid. Om han varit född i byn skulle han nämnt atthan var barnfödd där och inte som nu, att han bott där i 30 års tid." --------------Magnus Påhlsson:Utdrag ur Herrestad häradsrätt: "År 1668 d.31 jan. har Nils Mårtensson i Bromma instämt kronans befallningsman till attpåhöra vittnesbörd angående hans gårds ringa bruk (Det gäller hur hög skatt som skall betalas). Inkallad som vittne är bl.a. Rasmus Ingvarsson i Bromma som säger sig ha bott där i byn i30 års tid." Om han varit född i byn skulle han nämnt att han var barnfödd där och inte som nu, atthan bott där i 30 års tid. Så högst troligt kom syskonen Ingvarsson från någon annanförsamling än Bromma. ----------------------------------------------------------------------------Anbytarforum av Lennart Andersson - tisdag den 21 juni 2005Intressant att Rasmus Ingvarsson sade att han bott i byn i 30 års tid! Mycket tyder väldärför på att han kom från någon annan församling. Han kan ju antingen ha själv flyttat tillBromma när han blivit vuxen men det kan ju också ha varit Ingvar som flyttat till Bromma sn medhela sin familj (flera av hans barn framlevde ju sina liv i trakten). Men å andra sidan kan man ju fråga sig vad Rasmus Ingvarsson menade med att ha bott "i byn" i 30 års tid. Han kan ju faktiskt ha avsett själva kyrkbyn, där gården låg, ochdetta motsäger väl egentligen inte att han kan ha varit född i någon annan by i just Bromma församling, t.ex. i Bussjö by, men varit bonde i just Bromma by i 30 år. Frågan är om man kan ha gjort denna skillnad mellan by och församling eller är det så attman i domböcker etc avsåg själva församlingen? --------------------------------------------------------------------------------Anbytarforum av Birte Boström - onsdag den 22 juni 2005 När Rasmus Ingvarsson i Bromma uppger sig ha bott där i byn i 30 års tid så avses endastbyn Bromma och ej socknen. Han kan alltså vara född var som helst, men sannolikt inte iBromma. Bussjö kan däremot inte avföras som födelseställe på grund av denna uppgift. | Ingvarsen, Rasmus (I17494)
|
| 5797 | "Jöns Trulsson var gift 1:a med Mätta Andersdotter, dotter till nämndeman AndersTorstensson i Snårestad (Ljunits häradsrätt 1685 d.5 febr.), och 2:a i Snårestad år 1706 med Boel Bengtsdotter. Dotter till Bengt Månsson och Tyre(Töre) Larsdotter på nr.4 Snårestad. Angående tvisten om silverkannan 1728 d.10 dec. Herrestad häradsrätt, så förs den endast mellan två av Jöns Trulssons barn ( Han hade fler) och kannan var ett arv efter avlidnapigan Ingeborg Jönsdotter, som var halvsyster till drängen Bengt Jönsson, vilkens styvfar varOlof Nilsson, och helsyster till Kirstina Jönsdotter, g.m. Per Andersson i Bussjö." | Bengtsdotter, Boel (I2893)
|
| 5798 | "KNUTSA KALLEN" Gift med ANNA NILSDOTTER, född 1836 i RONNEBY. | Svensson, Carl Johan (I42718)
|
| 5799 | "Lars Kockum var ledamot av stadens äldste 1762, Riksdagsman 1769-72 och blev rådman sistnämnda år. Liksom fadern skrev han sitt namn Kockom. Först gick han i sämskmakarlära hos fadern men när han blivit gesäll begav han sig ut i världen för att söka sin utkomst på egen hand. När han återvände hamnade han i Malmö och fick plats hos sämskmakare Jochum Pfeiffers änka, Anna Christina Jönsdotter, med vilken han förlovade sig. Innan giftermålet blev av dog hon emellertid 1743 22/8. När han gifte sig 1744 med Anna Christina Ruhe köpte han för 810 daler smt en gård vid Östergatan med gammalt nr. 116 och satte här upp eget garveri. Här bodde han till 1756 då han köpte sig en större gård. Dessutom ägde han många andra gårdar i Malmö. 1745 blev han mästare och erhöll samma år burskap. 1766 fick han tillstånd att idka "ratlask skinns beredning". I 17 år drev han sin garverirörelse, som gick raskt framåt och 1773 fick sonen Henrik övertaga densamma. Den var då den andra i ordningen inom denna industri med ett tillverkningsvärde av 900 daler smt (G.Clemensson: Malmö stads historia s. 163). Han var mycket skicklig i sitt fack och dessutom god ekonom och blev med tiden en burgen man. Bouppteckningen visar en behållning av c:a 4.626 riksdaler specie. Han vann högt anseende för ovanlig klokhet och duglighet och hade sina medborgares fulla aktning och förtroende." (Vissa uppgifter från Släkt o Hävd 1964/2) Utdrag ur utredningen "Släkten Kockum" av Alvar Platen i Malmö Fornminnesförenings Minnesskrift 1909-1919: "Som yngling kom han i sämskmakarelära hos sin fader. Bliven gesäll begav han sig ut i världen för att fullkomna sig och söka sin utkomst på egen hand. Därunder hamnade han i Malmö, varest han fick plats hos sämskmakare Jochum Pfeiffers änka Anna Christina Jönsdotter. Med henne blev han efter någon tid förlovad. Emellertid blev det tilltänkta giftermålet med henne icke av, ty hon insjuknade svårt och avled den 22 augusti 1743. Redan dessförinnan eller i juli samma år ansökte han i sämskmakarämbetet att bliva antagen till mästare. Hans ansökan mottogs välvilligt, enär änkan och hennes barn därigenom skulle bliva "konserverade", varför han fick löfte om bifall, såsnart han framvisat sina läro? och födelseattester. Efter änkans död blev till obehaglig överraskning hans ansökan avslagen. Han vände sig då den 7 påföljande september till magistraten med begäran om handräckning för att erhålla mästerskap itrots av sämskmakareämbetets uppställda hinder. Tio dagar senare resolverade magistraten, att hinder icke förefunnos för Kockom, att förfärdiga mästerstycke, och att om det för gott erkändes, han skulle i ämbetet intagas samt att han sedan fick utöva sitt hantverk här. Dock dröjde det ända till den 13 februari 1745, innan han, sedan han blivit mästare och avlagt ed, fick burskap. Hans trolovades frånfälle var naturligtvis en svår sorg och jämväl missräkning för den framåtsträvande unge mannen. Visserligen var hon icke vidare förmögen, men ägde dock sin iboende gård n:o 121, nu n:o 23, vid Ostergatan, med däri inhysta garveri, som Kockom skött för henne och naturligtvis påräknat att fortsätta. Denna plan fick nu uppgivas. Änkefru Pfeiffers hus och kvarlåtenskap fick försäljas, varigenom hennes två döttrar blevo tillförsäkrade vardera c:a 430 dlr smt. Alldeles lottlös blev Kockom dock icke, ty änkan hade på sitt yttersta förklarat att han skulle få 100 daler smt. Denna summa utlades också kontant till honom av sterbhuset. Kockom (denna skrivform av namnet brukade han i likhet med fadern) tappade icke modet tillfölje de motgångar, som sålunda mötte. Det dröjde icke länge, innan han lät trösta sig. Påföljande år förlovade han sig med en dotter av färgare Henrik Ruhe och gifte sig snart därpå med henne. Samma år eller 1744 den 12 oktober köpte han för 810 daler smt. en gård på Östergatan med gammalt n:o 116 och satte här upp ett eget garveri. Troligtvis fick han svärfaderns bistånd härtill, ty själv ägde han icke mycket vid denna tid. Han måtte varit mycket skicklig i sitt fack och dessutom god ekonom, ty affären gick så bra, att han med tiden blev en burgen man. Men han vann icke endast bärgning, utan även ett högt anseende för ovanlig klokhet och duglighet samt sina medborgares fulla aktning och förtroende. Fällberedare Kockoms namn förefinnes därför tidigt, och ofta i Malmö stads handlingar. Kockom behöll icke den ovan nämnda gården längre än till 1756, då han den 6 februari tillbytte sig mot denna en större väster därom liggande gård med gammalt n:o 118 & 119 jämte tillhörande lego våningar n:o 111-115, eller nuvarande n:o 21 Östergatan. För denna gård gav han 1700 daler smt. med kvittning av 1000 daler smt. för den förra. Han tillköpte 1760 ytterligare den öster intill liggande gården. I 17 år bodde han och bedrev han sin garveriaffär i dessa gårdar, tills han, hunnen 52 års ålder, år 1773 överlät garveriet till sin son Henrik, till vilken han samtidigt även sålde den stora gården n:o 118?119. Den mindre öster därom belägna gården behöll han samt bodde där, tills han 1779 sålde även den till sonen samtidigt med att han inköpte gården n:o 608, nu 7 b, vid Södergatan, dit han själv inflyttade. Sedan hans hustru här avlidit, sålde han gården 1782 och lär hava bosatt sig i förhyrd lägenhet vid Kyrkogatan. Ännu några av Kockoms fastighetsaffärer skall här anföras. År 1751 köpte han gården n:o 85 i Rundelsgatan. Gården n:o 58 & 59 i Grönegatan köpte han 1775 på auktion för 615 daler smt, men sålde den åter 1779 för 100 rdr. specie. Han var dessutom en tid ägare av en del av Möllevången. Han köpte nämligen på auktion den 9 maj 1763 efter avl. borgmästare Josias Hegardt jorden n:o 2 i Möllevången och den 4 aug. 1764 av faktor C. L. Hegardt de s. k. Demsterska jordarna på nordsidan därom samt den 21 okt. 1765 för 4900 daler smt. av hovjägmästare J. L. von Gröniger dels husen n:o 6 och 8 vid Södra Förstaden, dels 2 jordar i Möllevången. Den sålunda sammanköpta egendomen delade han senare i två lotter mellan sonen Henrik och svärsonen Thomas Nicklasson. Kockom tyckes hava haft ett något häftigt lynne. Detta framgår av följande händelse. Borgerskapets kavallerikår hade en sammankomst 1764, varvid diskussion uppstod om en person, som sökt inträde i kåren, skulle antagas eller icke. Lars Kockom, som vid den tiden var korporal vid kåren, uppstod då och förfäktade livligt sin rätt att ensam besluta om antagandet. Motsagd, blev han grov i munnen och begagnade så hårda, anstötliga ord mot såväl officerarne, som manskap, att hela kåren råkade i uppror och förklarade sig ej vilja tjänstgöra, förrän upprättelse vunnits. Kockom, som snart ångrade sin överilning, fick framföra sin ursäkt till den inför magistraten årådhuset i och för detta ändamål uppkallade kåren. Från och med den 15 februari 1762, då Kockom invaldes till ledamot av stadens äldste, blev han allt mera anlitad i kommunala och allmänna värv. Till 1769 års riksdag blev han vald som en av stadens ombud i borgareståndet. Hans riksdagsmandat förnyades till den viktiga riksdagen 1771?72. Under sitt vistande vid sistnämnda riksdag blev han den 1 aug. 1772 så gott som enhälligt vald till rådman. Han tillträdde detta ämbete i september samma år och bibehöll det till sin död. Vid sidan av denna nya befattning hade "rådman Kockom", såsom han hädanefter benämndes, förordnande att hava tillsyn över hamnbyggnaden samt från den 20 febr. 1773 att vara syssloman för den s. k. von Conowska ladugården. Lars Kockom avled, nära 71 år gammal, den 23 maj 1790. Vid bouppteckningen efter honom utgjorde behållningen c:a 4626 riksdaler specie. Härav tillföll sonsonen Johannes enligt testamente en sjättedel eller c:a 771 rdr. specie och varje barn 1927 rdr. specie. Kockom var sedan 1744 gift med ?4~ Christina Ruhe (dotter av färgaren i Malmö Henrik Ruhe och Gertrud Persdotter), född den 19 augusti 1725, död den 4 september 1782." | Kockom, Lars (I15873)
|
| 5800 | "Som ellers kaldtes Krabbe" | Rixtorp (Krabbe), Mette (I28683)
|