Familj/Make/Maka: Gregers Jepsen Ulfstand till Torup, Toftholm och Skabersjö. Gregers (son till (Store) Jep Henriksen Ulfstand och Kirsten Jensdatter Due) föddes cirka 1450; dog cirka 1510; begravdes i Lunds domkyrkoförsamling (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Häradshövding i Oppunda Härad, Väpnare

Noteringar:

Peder Magnusson, till Tärna, upptog mödernenamnet Brahe. Var häradshövding i Oppunda härad i Södermanlands län 1482–1487 och väpnare 1487. Bevistade riksmötet 1499, då rådet och ständerna korade prins Kristian till konung i Sverige efter fadern. Levde 1505-01-04 men var (Bbl.) död 1508-06-28. Gift 1:o senast 1481 (Bbl.) med Öllegård Turesdotter, som levde (Bbl.) 1495-05-12, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Västergötland Ture Jönsson (Svarte Skåning) till Åkerö, som i vapnet förde en båt med drakhuvuden, och Birgitta Henriksdotter (Snakenborg). Gift 2:o kort före 1505-01-04 med Cecilia Månsdotter, levde änka 1514-10-04, arvet efter henne skiftades 1528, dotter av riddaren och riksrådet Magnus Stensson Gren till Tidö och hans 2:a fru Gertrud Narvesdotter.Barn:1. Joakim Brahe. Död 1520. Se Tab. 2.1. Johanna Pedersdotter. Gift med danske väpnaren Gregers Jepsen Ulfstand, i hans 2:a gifte (gift 1:o med Else Torbernsdotter Bille, död före 1507, dotter av danske riksrådet Torbern Bille och hans 2:a fru Sidsel Ovesdotter Lunge).





Peder Magnusson Brahe, (kallade sig själv Bragde) omtalad första gången 1482 och död mellan 1505 och 1508, son till Magnus Laurensson och Johanna Torkildsdotter Brahe, född i danska Halland, stamfader för den svenska grenen av Braheätten. Peder antog således moderns släktnamn. Peder ärvde gården Tärnö i Oppunda härad av sin barnlöse styvfar Knut Karlsson (Örnefot) till Tärnö. Peder gifte sig 1481 med Öllegård Turesdotter.Peder Magnusson var verksam som häradshövding i Oppunda härad i Södermanland, mellan åren 1482 och 1487, sannolikt uppbar han ämbetet ännu längre. År 1487 titulerades han väpnare, vilket än mer underströk hans höga samhällsposition.

Peder gift Cecilia Månsdotter. Cecilia (dotter till Magnus Stensson Gren till Tidö och Gertrud Narvesdotter Römer) dog den 4 Okt 1514. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Magnus Laurensson, till Tärna, nu Tärnö, i i Husby-Oppunda socken, i Södermanlands län. Förhindrade 1441-11-27 med sin hustru jord, som hennes förre man testamenterat till Vadstena kloster. Skrev sig 1445 av Tärna. Bevittnade en förlikning i Stockholm 1446-03-07 och beseglade ett bytesbrev 1446-03-22. Deltog i konung Karl Knutssons norska resa hösten 1449 och sattes 1449-12-14 till hövidsman över en del av sunnanfjeldske Norge, men tillfångatogs av norrmännen 1450. Levde 1451-03-22, men var död 1456-05-06, då konung Karl till hans änka återgäldade den lösesumma, med vilken han friköpt sig ur fångenskapen. (Bbl.) Gift 1439 eller (före 1439-11-27) 1440 (Bbl.) med Johanna Brahe, av den gamla danska frälsesläkten Bragde eller Brahe, i hennes 2:a gifte (gift 1:o (Bbl.) 1423-10-09 med riksrådet Knut Karlsson till Tärna, som i vapnet förde en örnfot, död 1436 eller 1437 (Bbl.)), levde ännu (Bbl.) 1460-01-18, dotter av Torkel Pedersson Brahe till Rännenäs (i Höks härad) och Mygdal (i Halmstads härad), med hans 1:a fru Adelheid Grubbe.





Släkten Brahes första med säkerhet kända medlem är Magnus Laurensson som levde i mitten av 1400-talet och redan då var frälse. Fram till dess är släktens ursprung okänt, något som inte hindrade att mer opålitliga uppgifter användes för att styrka dess ursprung i förnäma kretsar. Man försökte framför allt hävda släktskap med den heliga Birgitta, främst baserat på att hennes far Birger Petersson hade fört nästan samma vapen som ätten Brahe.

Magnus gift Johanna Thorkildsdotter Brahe. Johanna (dotter till Thorkild Pedersson Brahe till Rännenäs och Mygdal och Adelheid Grubbe) föddes cirka 1407; dog 1460. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Johanna Torkilsdotter Brahe var ett gott parti för väpnaren Magnus. Hon och hennes släkt utgjorde en säkerhet för de båda. Johanna var dotter till Torkel Pedersson (Brahe) till Rännenäs i Höks härad och Mygdal i Halmstads härad, båda i Halland, med hans första fru Adelheid Grubbe. Halland var sedan 1100- och 1200-talen en dansk provins och förblev i unionens ägo större delen av senmedeltiden och 1500-talet. Först med frederna 1645 (Brömsebro), 1658 (Roskilde) och 1679 (Lund) blev Halland svenskt.Bruden Johanna, som alltså var dansk, hade tidigare varit gift med riksrådet Knut Karlsson (Örnfot) på Tärna; de vigdes 9 oktober 1423. Det innebär att Johanna bör ha varit minst 32 år när hon ingick äktenskap med Magnus, eftersom hon inte kan ha varit yngre än 15 år vid sitt första giftermål. Det var den lagstadgade myndighetsåldern som, troligen, efterlevdes i de flesta fall. Knut dog 1436 - eller 1437 - i samband med det blodiga Engelbrektsupproret som slet sönder Sverige 1434-36 och delade herre och folk i olika läger. Knut Karlsson tjänstgjorde som Engelbrekts underhövitsman i Södermanland och hade som sådan råkat illa ut vid de häftiga striderna.

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare och Riksråd

Noteringar:

Gren, Magnus, d trol 1475 o säkert före 19 juli 1480. Föräldrar: häradshövdingen Sten Haraldsson o Cecilia Nilsdtr (Ivar Nilssons ätt). Uppträder tidigast 24, riksråd senast 22 jan 35, var hövitsman på Nyköping 30 maj 36, fick 27 okt 36 jämte svågern Nils Jönsson (Oxenstierna) Borgholms slottslän, som han ensam innehade till juli 40, riddare mellan 17 juli o 30 sept 41, alltså troligen vid konung Kristofers kröning 14 sept 41, var konungens fodermarsk 1 febr 42, hövitsman på Sthlm åtminstone från 24 maj 42 till våren 46 o åtminstone en del av denna tid även häradsh i Seminghundra (Sth), förordnades 11 juni 42 att under konung Kristofers frånvaro vara interimsregent i Sverige jämte ärkebiskop Nils Ragvaldsson, hovmästaren Bengt Jönsson (Oxenstierna) o ölandslagmannen Erengisle Nilsson (Hammerstaätten), var 8 jan 45 jämte svågern Nils Jönsson (Oxenstierna) riksföreståndare under konung Kristofers frånvaro, hövitsman på Åbo åtminstone 3 dec 46—juni 50, namnes som norskt riksråd 8 o 10 okt 53, var hövitsman på Bergen 10 okt 53 o ännu sommaren 55, på Sthlm 18 okt 57 o på Borgholm senast 23 okt s å—30 mars 72.G 1) senast 28 m Ingeborg Karlsdtr, d trol 56, dtr till väpnaren Karl Sture o Märta Eriksdtr o förut g m östgötalagmannen Gert Jonsson (stjärna); 2) 24 april 62 på Borgholm m Gertrud Narvesdtr, som levde bevisligen 26 sept 00 o trol ännu 16 febr 02 men var död 4 jan 05, dtr till norska riksrådet Narve Jakobsson (Römer) o Filippa Borkvardsdtr (Krummedige).

Magnus gift Gertrud Narvesdotter Römer den 24 Apr 1462. Gertrud (dotter till Narve Jakobsson Römer och Filippa Borkvardsdotter Krummedige) dog cirka 1504. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Thorkild gift Adelheid Grubbe. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Häradshövding i Österrekarne

Noteringar:

Gren, medeltida frälseätt, vars släktnamn tidigast kan beläggas 1424. Dess äldste kände stamfar, Kettilbjörn Knutsson (levde 1323), var enligt flera brev bror eller, ehuru mindre sannolikt, halvbror till linköpingskaniken Björn (d 1329 eller 1330), vilken blev domprost något av åren 1312—19. Den förres son Inge Kettilbjörnsson (levde ännu 1335) blev kort före sin död riddare. Hans bror Ernils Kettilbjörnsson (levde ännu 1330), känd som en av dem som 1320 för konung Magnus Erikssons förmyndarregering underhandlade med konung Birgers anhängare på Viborg, blev far till Harald Ernilsson (levde ännu 1360). Denne gifte sig troligen med en på mödernet från Birger jarl härstammande dtr till riksrådet Torkel Andersson (båt).Deras son Torkel Haraldsson (d 1402) måste på 1370-talet för ett dråp göra pilgrimsfärder till bl a Rom, Aachen o Nidaros. Senare var han häradshövding i flera härad i Södermanland o Östergötland. Torkel Haraldsson dubbades till riddare hösten 1389, troligen vid herredagen i Söderköping, där drottning Margareta övertog makten i Sverige, o namnes senare som hövitsman på Ämnisholm i Småland. 1398 var han medlem av konung Eriks unionsråd, men han tillhörde aldrig det sv riksrådet.Hans bror, häradshövdingen i Österrekarne (Söd) Sten Haraldsson (levde ännu 1417) på Ål (nu Grensholmen) i Vånga (Ög), blev i äktenskap med en dtr till konung Erik Magnussons råd Nils Magnusson (Ivar Nilssons ätt) far till riksrådet Magnus G (G 1). Dennes son riksrådet Ivar G (G 2) blev far till riksrådet Måns G (G 3). Ätten G utdog med två av den sistnämndes systrar, som levde ännu i början av 1540-talet. Till dess ättlingar på kvinnosidan hörde konung Gustav I, vars mormors mor var brorsdtr till G 1.Ättenamnet fortlever i gårdsnamnet Grensholmen. Så kallades nämligen G l:s sätesgård Ål från omkr 1510 av hans dtrson riksrådet Erik Ryning, som då ägde den.

Sten gift Cecilia Nilsdotter. Cecilia (dotter till Nils Magnusson och Kristina Ivarsdotter) dog den 26 Apr 1415. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Norsk Riddare

Noteringar:

Narve Jakobsson (Jepsson, Jeppesson) er nevnt 1424 - 1444 på Austrått. Han var sønn av Elsebe Ottesdatter Rømer (d.ca.1448) og ridder Jakob (Jep, Jeppe) Fastulvsson (d. før 1428), som trolig var befalingsmann i Trondheim en tid. I 1424 var Narve dommer i Trondheim i en stor arvesak om Giske gård. Ved denne tid var han væpner. To år seinere var han blitt riksråd. Han ble av kong Erik av Pommern valgt til å avgjøre og fornye alle tidligere avtaler mellom Skottland og Norges konger om øya Man i Irskesjøen og om Suderøyene (Shetland) ved Skottlands nordkyst.Narve var befalingsmann i Jemtland i flere år og ble slått til ridder, antakelig under kroningen av kong Kristoffer av Bayern. I 1444 ble han av kongen valgt til å sitte i retterting i Norge. Dette er siste gang han er nevnt i live.Narve Jakobsson bodde en tid i Danmark hvor han ble gift med Philippa Borkvardsdatter Krummedike. De hadde en datter, Gjertrud. Etter Narves død ble Philippa ca.1451 gift med Henrik Jensson Gyldenløve. De hadde ingen barn. I brev av 1454 gav Henrik Jensson Gyldenløve forskjellige gårder nordafjells til Trondheim domkirke til årtidehold (årlig sjelmesse) for sin avdøde hustru Philippa. Sjelemessen skulle holdes hvert år på tirsdag nest for Helgemesse (Allehelgensdag, 1. november). Etter Philippas død ble Henrik Gyldenløve gift 2. gang med Eline Kane (nevnt 1478).På Austrått ble det i 1456 skrevet et brev hvor det blir gjort nærmere rede for hvordan hr. Narve fikk eiendommen som gave. I brevet er 10 menn navngitt, deriblant hjelpeprest Jon på Viklem. De kunngjør at de har vært på Austrått og på oppfordring av Henrik Gyldenløve har tatt opp vitnesbyrd av noen av de gamle tjenerne på gården. Tjenerne fortalte at Narves mor, Elsebe Ottesdatter Rømer, hadde sagt at Narve, da han kom hjem fra Danmark med sin hustru Philippa, ikke hadde fått noe heimafølge (medgift, arvelott). Derimot hadde hans bror Mats, og søsteren Gjertrud fått en del penger på den tid deres far levde. Det står i brevet at fru Elsebe ikke hadde mer gull, sølv eller andre kortbarheter å gi hr. Narve. Hun måtte da i stedet gi ham jordegods. Elsebe sendte derfor bud inn til Mære hvor Narve bodde på den tiden, om at at han kunne få Austrått med tilhørende gods på Ørlandet og der omkring. Narve tok imot gården og flyttet til Austrått med hustru og barn.Det fremgår av brevet at Narve seinere hadde reist til Danmark og var, som det står, "nær konung Erik". Nå døde Narve mens han var i Danmark, og hans bror Mats tok hånd om Austrått. På grunn av dette og andre forhold, fremmet Philippa sak, og på riksrådsmøte i Trondheim ble hun tildømt Austrått på vegne av datteren Gjertrud, - Narves og hennes eneste barn:Gjertrud Narvesdatter, d. etter 1502, var gift med Magnus (Stensson) Green, d. 1505.

Narve gift Filippa Borkvardsdotter Krummedige. Filippa (dotter till Borkvard Ivansen Krummedige och Margrete Sture af Gammelgaard) dog (före 1454). [Familjeöversikt] [Familjediagram]