Andra Händelser:

• Yrke: Rusthållare i Hässelid, Virserum

Noteringar:

Beata Keitz man, bonden Israel Svensson, var enligt bouppteckningen från 1739 synnerligen förmögen. Bl.a. lämnade han efter sig 6 gårdar. Dessutom kan man utläsa, att han var något av en bankir för bygden. På mödernet stammade han från flera präster i Näshults församling och var äldre bror till ätten af Wirséns stamfader Kebbo Svensson. Hans hustru Beata var ett mycket anlitat dopvittne och frambärerska, särskilt i de båda adelssläkterna i Virserum, Grönhagen och Cederstierna, samt i prästfamiljerna därstädes. Dessutom förekommer hon på 1720-talet som dopvittne i Järeda socken. Hon var alltså inte rädd för besväret. Därför hade jag hoppats, då jag nyligen var i Vadstena, att finna henne som dopvittne vid något av Jakobs talrika barns dop, i Lönneberga eller Målilla. Så blev dock icke fallet. Det som eventuellt kunde sättas i samband med Beata skulle kunna vara vittnet vid Jakob Keys yngsta barns, Anna Christina, dop 1731, "Studiosus Dominis" Kynnsberg. Han kan vara Beatas äldsta dotterson Sven Kindberg och ha fått sina grundläggande studier hos kyrkoherden i Målilla, Nils Cantell. F.ö. var kyrkoherde Cantells hustru Helena Drangel frambärerska vid detta dop. Hon var faster till Jakob Keys fru Margareta Drangel.





Israel Svensson, var enligt bouppteckningen från 1739 synnerligen förmögen. Bl.a. lämnade han efter sig 6 gårdar. Dessutom kan man utläsa, att han var något av en bankir för bygden. På mödernet stammade han från flera präster i Näshults församling och var äldre bror till ätten af Wirséns stamfader Kebbo Svensson.

Israel gift Beata Catharina Keith den 7 Mar 1697 i Tveta (H). Beata (dotter till Ludvig Keith och Märta Jakobsdotter Björnram af Helgås) föddes cirka 1676 i Örsaskögle, Tveta (H); dog 1739. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Beata Keitz var ett mycket anlitat dopvittne och frambärerska, särskilt i de båda adelssläkterna i Virserum, Grönhagen och Cederstierna, samt i prästfamiljerna därstädes. Dessutom förekommer hon på 1720-talet som dopvittne i Järeda socken. Hon var alltså inte rädd för besväret.Gift 2:o med Nils Burck. Major. Född 166. Barn:Maria Elisabeth Burck Född 169. Död 1744 Gift 3:o med Olof JonssonGift 4:o med Per Zachrisson Eketopp Född 163.

Andra Händelser:

• Yrke: Hemmansägare i Sjötorp, Stenberga

Sven gift Annika Kebbonia. Annika (dotter till Petri Kebbo Ingeldus och Märta Erlandsdotter Colliander) föddes cirka 1643 i Virserum (H); dog (efter 1696). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Rusthållare, Sergeant vid Kalmar regemente

Noteringar:

Stammar familjen Key från klanen Keith, som enligt Sir Thomas Innes of Learney, Lord Lyon King of Arms, är bärare av ett av de mest romantiska namnen i skottsk historia? Ännu har jag ej funnit ett direkt bevis, men åtskilliga indirekta för detta påstående, vilka jag härmed vill redovisa. Vid forskningar förra året i min mors släkt fann jag en anmoder, Beata Keis i Hässlid i Virserums socken. Själv skrev hon sitt namn Keitz, för övrigt med en utsökt piktur. I direktör J. Silfvings bok "Krigare, godsägare, fattighjon" fann jag snabbt hennes härkomst. Hon var enda barnet till rustmästaren vid Kalmar regemente, Ludvig Keitz, död i Landskrona "in octobris 1677" och Märta Björnram på Örsasjögle säteri i Tveta socken. Ludvig Keitz var son till skottske majoren James Keith, som kom i svensk tjänst 1613 i "MuskoW, 1630 värvade 200 skottska soldater på "egen omkostning", 1646 fick 300 daler av drottning Kristina för att fara till Skottland", "att komma till sitt arv igen". År 1648 är han tillbaka i Sverige och får då pension som major. Drottning Kristina donerade 1651 tre gårdar till honom, hans hustru och äkta manliga bröstarvingar i Uppvidinge härad, Wäxjö län, nämligen i Hälleberga socken Trulleboda, som han gjorde till säteri, samt i Älghults socken Silverekemåla och Siren i Fröseke, båda belägna c:a 1 112 mil norr om Trulleboda. Enligt Palmskiöldska samlingarna i U.U.B. satte James Keith "livet till för rikets fiender i Polneske kriget". Hans hustru var Beata Gibb. Belägg för att Ludvig är son till James finnes i ett Kungligt brev av 7/4 1676, i vilket Karl XI ger sitt samtycke till giftermål mellan svenska ofrälse Ludvig Keitz och Märta Björnram, icke minst i "anseende till vad hans fader major Jakob Keitz haver gjort för Oss och Sveriges Krona".

Ludvig gift Märta Jakobsdotter Björnram af Helgås. Märta (dotter till Jakob Larsson Björnram af Helgås och Catharina Johansdotter Eketrä) föddes cirka 1655 i Örsaskögle, Tveta (H); dog den 13 Jun 1726 i Örsaskögle, Tveta (H). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Gift 2:o 1681 med Jöns Björnsson Född 1657 Död 1712-04-12 i Örsaskögle, TvetaBarn:Petter Jönsson Rusthållare. Född 1681 i Örsaskögle, Tveta Död 1756-06-05 i Björkmåssa, Virserum Dödsorsak: Av magplågor och bukref.

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde, Mekaniker och Instrumentmakare i Björkmossa, Virserum

Noteringar:

Var bonde, mekaniker och instrumentmakare och anlade kvarnen i Hjortöström i Virserum på 1620-talet.

Israel gift N Joensdotter. N (dotter till Jon Svensson och N Persdotter) dog (efter 1667). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkoherde i Näshult

Petri gift Märta Erlandsdotter Colliander. Märta (dotter till Erlandus Nicolai Nilsson Colliander och N Birgersdotter) dog 1678 i Näshult (F). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Major

Noteringar:

Jacob Keitz majorÅr 1613 först antagen uti K.Gustaf Adolfs krigstjänst i Ryssland, sedan tjänt uti 36 år, imedlertid på egen bekostnad till Cronones tjänst på särskilte tider överfört ifrån Skottland 2:ne Complette kompanier soldater. Commenderad 18 år för stabsmajor (!) och esomoftast uti överste och överstelöjtnants ställe. Satte omsider livet till uti Polska kriget för R (rikets förmodligen. G:s anm.) fiender. Hustru Beata Giebs."Det är måhända lite överraskande att denne Jacob Keitz och James Keith med så stor säkerhet kan påstås vara samma person. Eva Granberg har i en skrivelse "Skotten James Keith, major i svensk tjänst, hans anknytning till Älghult (socken) och något om hans ättlingar" redovisat sina forskningar. Inledningsvis skriver hon"James Keith, min anfader i tionde led, fick 1651 tre gårdar av drottning Christina, vilket redan J. Silfving omnämnt i sin bok "Krigare, Godsägare, Fattighjon". Det är genom ifrågavarande gåvobrev avseende dessa tre gårdar man kan utläsa att skotten James Keith och den svenska majoren Jacob Keitz eller Keits (hon säger sig ha sett tjugotal olika stavningar av namnet Keith) är samma person.Gåvobrevet finns i kammararkivet och är undertecknat av drottning Christina d 31 Maij 1651.Ovannämnd skrivelse av Eva Granberg innehåller i övrigt en mängd uppgifter som synes styrka den uppfattning hon redovisat.





Majoren James Keith kom i svensk tjänst 1613 i "MuskoW, 1630 värvade 200 skottska soldater på "egen omkostning", 1646 fick 300 daler av drottning Kristina för att fara till Skottland", "att komma till sitt arv igen". År 1648 är han tillbaka i Sverige och får då pension som major. Drottning Kristina donerade 1651 tre gårdar till honom, hans hustru och äkta manliga bröstarvingar i Uppvidinge härad, Wäxjö län, nämligen i Hälleberga socken Trulleboda, som han gjorde till säteri, samt i Älghults socken Silverekemåla och Siren i Fröseke, båda belägna c:a 1 1/2 mil norr om Trulleboda. Enligt Palmskiöldska samlingarna i U.U.B. satte James Keith "livet till för rikets fiender i Polneske kriget". Hans hustru var Beata Gibb. Belägg för att Ludvig är son till James finnes i ett Kungligt brev av 7/4 1676, i vilket Karl XI ger sitt samtycke till giftermål mellan svenska ofrälse Ludvig Keitz och Märta Björnram, icke minst i "anseende till vad hans fader major Jakob Keitz haver gjort för Oss och Sveriges Krona".





James Keith var enligt Palmskiöld, som redan nämnts, gift med Beata Gibb. Detta är också ett skottskt familjenamn. Familjen är av normandisk härkomst, den kommer från en liten stad i Normandie, de Gibués. Vid mina förfrågningar i Skottland under min resa där i juni d.å. är emellertid namnet Beata fullständigt okänt i det landet. Vem är då Beata Gibb? Hon kan vara dotter till regementskvartermästaren vid Kalmar regemente, William Gibb, enligt Rudelius död 1638. Han var gift, men okänt med vem. Kan han ha varit gift med en svensk adelsdam, då Beata är ett typiskt svenskt adelsnamn under denna tid, och Ludvig och Friedrich fått sina namn från Beata Gibbs mors sida? Deras tyskklingande namn kan också få sin förklaring av att de fötts under faderns 16-åriga tjänstgöringstid i trettioåriga kriget och fått sina namn efter tyska faddrar. James Keith och Beata Gibbs äldste son hette dock Georg, ty för Trulleboda står i mantalslängden under 1675-76 Jöran Kettz.

James gift Beata Gibb. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Löjtnant och Ryttmästare i Aggarp, Björkö

Noteringar:

Jakob (son av Lars Jakobsson, adlad Björnram af Helgås, Tab. 1), löjtnant. Död i slaget vid Warschau 1656-07-18. Gift med sin syssling Catharina Eketrä, som levde änka 1667, i hennes 1:a gifte (gift 2:o med majoren Nils Burck), dotter av majoren Johan Eketrä, nr 137, och Carin Bröms, nr 161.Barn (KAS.):Johan.Märta. Gift 1680-06-06 på Pallarp med fänriken Sven Larsson Lükenfelt (?)

Jakob gift Catharina Johansdotter Eketrä 1650. Catharina (dotter till Johan D.ä. Svensson Eketrä och Karin Nilsdotter Bröms) föddes 1630 i Locknevi (H); dog 1686 i Nykulla, Tjureda (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]