Andra Händelser:

• Yrke: Husman och Åbo i Steglarp

Noteringar:

Den 5 november dödde förra åbon undantagsmannen Hans Andersson i Steglarp af ålderdom, begrofs den 15, född den 8 juny 1734 i Steglarp.

Hans gift Hanna Mårtensdotter cirka 1761 i Steglarp, Skivarp (M). Hanna (dotter till Mårten Andersson och Ingeborg Olofsdotter) föddes den 27 Aug 1727 i Almaröd Nr 1, Skivarp (M); dog den 14 Maj 1807 i Steglarp Nr 3, Skivarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 24 may begrofs husmannen Hans Anderssons hustru Hanna Mårtensdotter från Steglarp, som dog den 14 af ålder, 79 år gammal.

Andra Händelser:

• Yrke: Rusthållare och Åbo på Steglarp Nr 4

Anders gift Anna Hansdotter cirka 1730. Anna (dotter till Hans Håkansson och Elna Larsdotter) föddes cirka 1713 i Nr 2, Solberga (M); dog den 12 Apr 1784 i Steglarp Nr 4, Skivarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Född 1713 i Solberga (?). Död 12/4 1784 i Skivarp (Steglarp 4). Redan före giftermålet var Anna Hansdotters förste make, Anders Eriksson, brukare av hemmanet Steglarp nummer 4. Mannen dog emellertid redan 1742. Av ett mål (nr. 65) i Vemmenhögs dombok 19/2 1742 framgår att Anders Eriksson "uppå sin sotesäng sig yttrat och förodnat af sundt förnuft, det hustrun Anna Hansdotter skulle få behålla dess rusthåll och hemman orubbad". Anna Hansdotter kvarbodde således på Steglarp nummer 4 och gifte strax om sig med Lars Hansson, som därmed också var den som övertog gården. I en födelsenotis i Sjörups kyrkbok av år 1750, gällande ett barn till Annas broder Lars Hansson, uppräknas en rad vittnen som sannolikt är syskon till de båda: Anders Hansson i Kalthus samt Boel Hansdotter i Södra Vallösa och en Per Hansson. Då inga släktskapsbevis som helst föreligger får de t.v. stå med frågetecken. Bouppteckning efter Anna Hansdotter förrättades den 22/4 1784 (Vemmenhög 1784:34). Hemmet tycks ha varit av tämligen medelmåttlig karaktär.





Den 28 aprilis begrofs enckan Anna Hansdotter från Steglarp, som dödde den 12 af ............ och förstoppning, 71 år gammal

Andra Händelser:

• Yrke: Nämndeman,Riksdagsman,Rusthållare och Åbo på Almaröd Nr 1

Noteringar:

Mårten Andersson synes under sin livstid ha blivit tämligen framgångsrik. En stor del av sin aktning tycks han emellertid ha ärvt efter sin likaledes framgångsrike fader, Anders Trulsen. M.A. förekommer i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd nr. 1-3 år 1972. En del av nedanstående information kommer från denna källa: Mårten Andersson var rusthållare på fädernehemmanet Almaröd nr. 1 från år 1709. Några år från och med 1720 brukade han även halva frälsehemmanet nr. 9 i Skivarps by och satte detta i stånd efter långvarigt ödesmål (enligt Vemmenhögs dombok 27/1 1722 och 27/11 1728). Han valdes till nämndeman den 7:e november 1716. Vid tinget 1727 hade Mårten instämt rusthållaren Olof Bengtsson för ärekränkning, vid två skilda tillfällen. Först hade Mårtens kumminhage blivit uppbökad av Olofs svin. När den senare inte ville stänga av sitt område, så att svinen inte skulle komma ut, släppte Mårten sin hund på svinet som dödades. Olofs hustru lät då tjänstefolket släpa bort svinet till Mårten Anderssons port, "varav kom många hårda ord". På Mårtensdagen hade byamännen stämma på samlingsplatsen, för att tala om riksdagen. Vid detta tillfälle hade Olof Bengtsson yttrat: "Lort och skit gör de i Stockholm vid Riksdagen och när de kommer hem rider de på getabock med en björnskinnsluva och ljuger folk fulla i gårdarna". Mårten Andersson hade då gett svar på tal och sagt att "hans saligfar - som alltså varit riksdagsman - var i Stockholm som en brav karl och även således kom därifrån, jämväl att han red på en sådan häst som han mäktade, så att Olof icke nu borde bruka på hans döda mun". Vid tinget sade sig Olof icke veta, att han sagt sådant, utan menade att det måste ha skett i dryckenskap. Men han figurerar också i mera sympatiska sammanhang, den gode Mårten Andersson. I bouppteckningen efter en Hanna Rasmusdotter i Almaröd, förrättad år 1721, nämns till exempel att M.A. "af barmhertighet tagit till sig en flicka", vid namn Boel Swänsdotter. I Vemmenhögs härads dombok den 16/6 1739 (mål nummer 34) förekommer Mårten Andersson i ett mål som rör arvet efter hans bror Svens hustru, Anna Jeppsdotter. Mårten A. blev, liksom fadern varit många år tidigare, riksdagsman. Han bevistade, såsom bondeståndets riksdagsman för Vemmenhögs, Skytts och Oxie härader, riksdagarna 1740-1743. Uppgiften styrks bland annat av "Bondeståndets ledamöter 1710-1800" (av Ludvig Mårtensson). Enligt denna källa fick han något år hoppa in som ersättare för den ordinarie riksdagsmannen, Nils Nilsson, som avlidit under pågående riksdag. En kortare notering i Vemmenhögs dombok av den 3:e maj 1743 (mål nummer 51) bekräftar Mårten Anderssons insatser som riksdagsman i Stockholm: "Tingsnotarien Didrich Ahlström ingifwer räkning för resa och underhåldzmedell, som af nämbdemannen Mårten Andersson såsom häradets fullmächtig wid nu påstående Riksdag af Wämmenhögz härad äro uppburne". Av protokollet framgår att han vistades i den kungliga huvudstaden så länge som nio månader, även om då restiden självfallet också var inräknad. Hans levnadsomkostnader under denna tid uppgick till 309 daler och 8 öre silvermynt, pengar som "enligt en ny uppbörd" skulle erläggas "af hwarje helt hemman" - med andra ord ett slags skatt. (se avskrift PL/sl.forskn.pärm) Senast 1758 överlät Mårten Andersson sitt hemman till sonen och 1759 (registrerad bland bouppteckningar Vemmenhög, daterad 20/8 1759) lät han upprätta en förteckning över det lösöre som han genom offentlig auktion önskade försälja, till sin och hustruns förmån. Som nämndeman förekommer Mårten Andersson givetvis i många av de "mål" som relateras i Vemmenhögs härads dombok. Men det händer också då och då att hans namn förekommer i enskilda ärenden, där han varit "part i målet". Ett sådant är daterat den 19:e och 20:e februari 1742 (mål nummer 66). Mårten Andersson som var kärandepart hade instämt drängen Lars Pärsson från Steglarp, för att denne skulle ha sålt en gulbrun häst, som aldrig blivit levererad. Lars Pärsson representerades vid tinget av en "herr Giutzelke (?)", detta trots att också han själv var närvarande. Drängen, Lars Pärsson, "vidgick" affären och tillstod att han till Mårten Andersson sålt en häst för vilken han fått fem daler silvermynt i handpenning och sedermera skulle få ytterligare 20 daler för. Men han hade också en förklaring på varför Mårten Andersson aldrig fått sin häst. Han påstod nämligen att den natten därpå "bortkommit så att han intet wetat hwart hän han tagit wägen". Dock visade det sig att bemälda häst, av smeden Jöns Clementsson från Trelleborg, faktiskt upphittats och omhändertagits ända uppe i Blentarp. Även han var närvarande vid tinget och rätten ansåg därmed saken utagerad. Det hela slutade med att Mårten Andersson skulle erlägga resten av köpeskillingen, på 20 daler silvermynt, om/när han fick sin häst. Om någon häst aldrig dök upp skulle däremot Lars Pärsson återbetala handpenningen till Mårten Andersson. (se avskrift PL/sl.forskn.pärm) Bouppteckning förrättades givetvis efter Mårten Andersson, daterad den 16/5 1771.

Mårten gift Ingeborg Olofsdotter. Ingeborg (dotter till Olof Svensson och Anna Jeppsdotter) föddes i Ölöv Nr 7, Östra Vemmenhög (M); dog cirka 1765. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Solberga Nr 2

Hans gift Elna Larsdotter. Elna (dotter till Lars Nilsson och Anna Andersdotter) föddes cirka 1685 i Nr 3, Solberga (M); dog (efter 1744) i Tånemölla, Solberga (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Nämns i moderns bouppteckning daterad 1719, vari all släktskap bekräftas. Andre maken övertog hemmanet Solberga nummer 2, då hennes förste man dog c:a 1736. Make nummer två blev senare även möllare i Tånemölla, troligen omkring år 1742. Det var också där han dog 1765. Enligt bouppteckningen som förrättades den 13/4 samma år hade makarna inga gemensamma barn.

Andra Händelser:

• Yrke: Nämndeman, Häradsdomare, Riksdagsman, Rusthållare och Åbo på Almaröd Nr 1

Noteringar:

Anders Trulsson var från cirka 1680 åbo på 1/1 kanikhemman å nr. 11 i Almaröd, Skivarps socken, som han någon gång mellan 1684 och 1688 utbytte mot rusthållet Almaröd nummer 1 1/3 mantal. 1709 hade han överlåtit hemmanet till äldste sonen, hos vilken han och hustrun bodde kvar såsom inhysesfolk. Anders Trulsson var kyrkvärd i Skivarp 1681 (enligt Vemmenhögs dombok 27/3 1699). Han var nämndeman i Vemmenhögs häradsrätt åtminstone 1695 (enligt domboken 6/2 samma år) och troligen redan då häradsdomare. Vid 1697 års riksdag representerade han Vemmenhögs härad i bondeståndet. Vid tinget 3/10 1710 utsågs en ny nämndeman, emedan Anders Trulsson avlidit sedan sommartinget som avslutats den 15/6 samma år.(Flertalet uppgifter från Helmer Frennings forskning, delvis publicerad i Släkt & Hävd del 1-3 år 1972, även korrespondens med Frenning). I Vemmenhögs renoverade dombok 21/1 1691 (mål nummer 9) förekommer Anders Trulsson. Han var, tillsammans med Skivarps gästgivare Christopher Böttinher, kallad som vittne i ett mål mellan persementsmakaren (?) Ribersteen från Malmö och befallningsmannen Hans Stubb. Ribersteen hade varit på besök i Skivarp och då gästat gästgivaregården, där samtidigt befallningsmannen Hans Stubb från Katslösa hade befunnit sig. Stubb hade vid tillfället "brukat skiällsordh" mot Ribersteen. Enligt gästgivaren hade Stubb endast sagt "Du Kruka", och inget annat. Anders Trulsson sade sig i rätten "intet weeta hwad persementsmakaren och uppbördzmannen sins emellan tahl, eftersom det war på Tyska, som han intet förstår". I Vemmenhögs renoverade dombok den 29/10 1696 (mål nummer 4) förekommer Anders Trulsson i egenskap av kärandepart i ett mål där han instämmer bonden Markus Hansson i Ö.Vemmenhög. Bemälde Hansson hade till Trulsson försålt en väv "så godh som en wäff kunna wara". Trulsson fann emellertid väven både bräcklig och oduglig och kände sig lurad. Markus Hansson å sin sida menade att väven måtte ha blivit söndrig efter att Trulsson övertagit den. Målet uppsköts till nästkommande ting, då flera vittnen skulle avhöras. Anders Trulsson har undertecknat 1685 års katekismilängd för Skivarp med sitt bomärke.

Anders gift Karna Jensdatter cirka 1680 i Skivarp (M). Karna (dotter till Jens Madsen) dog i Almaröd Nr 1, Skivarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde i Ölöf Nr 7 och Dybeck, Östra Vemmenhög

Noteringar:

Oluf Svendsen var åtminstone från 1680 till sin död frälseåbo underDybeck, på 1/1 hemman nummer 7 i Ölövs by. Av bouppteckningen efterhustruns andre man framgår att boskifte efter Oluf Svendsen förrättadesår 1707.

Olof gift Anna Jeppsdotter. Anna föddes cirka 1660; dog cirka 1737 i Skivarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Anna Jeppsdotters andre make, Anders Mårtensson, var född å nummer 7 iBösarps by och socken, Skytts härad, troligen på 1680-talet. Han blevåbo på Ölöv nummer 7 men dog barnlös redan efter något år. Bouppteckningefter "den ärlige och beskedlige mannen" förrättades 22/6 1709. Dock uppges hustrun här heta Olofsdotter Felskrivning?Anna Jeppsdotters tredje make hette Sven Andersson och varfödd c:a 1689 på Almaröd 1 i Skivarps socken (broder till MårtenAndersson). Han dog 1760 som inhysesman i Skivarp, bouppt. 12/12 1760.