Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Stubbarp, Slimminge

Noteringar:

Den 13 marty födes Per Anders och Agnis Andersdotters lilla sohn uti Rynge och christnades den 18 ditto och vart kallat ANDERS:



Enligt uppgift i Helmer Frennings släktsammanställning (Släkt & Hävd 1-3 1972) var denne Anders Persson åbo i Stubbarp, Slimminge, åtminstone 6/8 1744, då hans son Per föddesdär. Enligt bland annat denna sons födelseattest hette Anders Perssons hustru Elna Persdotter. Detta bekräftas även av den bouppteckning, som den 3/12 1752 förrättades efter denavlidne Anders Persson. Bouppteckningen verifierar även övrig släktskap och av densamma levde familjen under goda omständigheter.Bouppt. efter Anders Persson förrättades 1752-12-30 (1752-53:68)

Anders gift Elna Persdotter. Elna (dotter till Per Bengtsson och Elna Svensdotter) föddes den 14 Apr 1722 i Kallsjö, Skurup (M); dog den 1 Sep 1779 i Stubbarp Nr 1, Slimminge (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 20 april döptes Per Bengtssons barn i Kallsiö, ELLINA. Faddrar: Matz Jacobsson i Svenstorp, Oluf Bengtsson i Allmaröd, Nills Persson i Öhrsiö, Bengt Perssons hustru i Persemölla och Mätta Jöns Ohlssons hustru i Sarslöf, barnet föddes den 14 dito.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Rynge Nr 1 i Sjörup

Noteringar:

Per Andersson var född och uppvuxen på Rynge nummer 3 och blev själv, c:a 1708, åbo på nummer 1 i samma by. I kyrkböckerna kallas han vid flera tillfällen "den ärlige dannemannen i Rynge", varför man får förmoda att han åtnjöt ett allmänt gott anseende i bygden. Han förekommer i Helmer Frennings släktredogörelse i Släkt & Hävd 1972 del 1-3. Frenning nämner ej om Per Andersson ingått ett andra äktenskap, vilket måste ha varit fallet eftersom sonen Mårten var född 1723 och skulle Agnes Andersdotter ha varit över 50 år. Icke desto mindre styrker Sjörups födelsebok uppgiften om att Per Andersson i Rynge fick en son detta år - moderns namn nämns däremot ej. En tänkbar förklaring hade kunnat vara att P.A. blivit änkling och gift om sig med en yngre kvinna. Men så var icke fallet, ty även Agnes Andersdotters död år 1756 verifieras av samma kyrkbok och här anges hennes ålder vara 84 år. Den enda möjliga förklaringen hittar vi således här, med största säkerhet är denna ålder felaktig. Om den som skrivit kyrkboken till exempel skrivit fel på siffrorna 7 och 8 blir hela saken plötsligt både tänkbar och möjlig. Värt att notera är att det också i det närbelägna Kadesjö (i Katslösa församling) fanns en familj där fadern hette Per Andersson





Den 10 november om aftonen klockan 5 dödde Per Andersson i Rynge och blef begrafven den 26 ejusdem, ålder 56 år.

Per gift Agnes Andersdotter. Agnes (dotter till Anders Mortensen och Bendte Gabrielsdatter) föddes cirka 1672 i Kadesjö Nr 1, Katslösa (M); dog den 7 Dec 1756 i Rynge Nr 1, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Dygdesam hustru" (enl. dotterns födelseattest). Född 1672 (fel?) i Katslösa (Kadesjö 1). Död 7/12 1756 i Sjörup (Rynge 1). A.A. betitlas i dottern Bengtas födelseattest som "dygdesam hustru". Mera betänksam blir man när man konstaterar att A.A. skulle ha varit över 50 år fyllda då yngsta barnet, Mårten, 1723 föddes i Rynge. En koll av födelseboken ger vid handen att moderns namn ej nämns men samma kyrkbok styrker att Agnes Andersdotter inte dog förrän 1756 varför hon helt säkert levde när denne Mårten föddes. Uppgiften om hennes födelseår är beräknad på åldersangivelsen i hennes dödsattest - 84 år. Med största sannolikhet är det här felet ligger, förmodligen var hon född långt senare, än 1672. Hon, liksom maken och resten av familjen, förekommer i Frennings släktredovisning i "Släkt & Hävd 1972:1-3". Se vidare makens levnadsbeskrivning.





Den 7 december dödde änckian Agnis sahl. Per Andersson ifrån Rynge och blef begrafven den 19, ålder 84 år.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Kallsjö i Skurup

Noteringar:

Den 1 january vardt Bengt Persson och Arrina Andersdotters lilla son PER af Pärsemölla christnat, och bar Anna Lars Nils aff Solberga honom till dopet. Faddrar: Lars Nilsson aff Solberga, Nils Olsson aff Östra Wemmenhög, Olla Persson aff Klagstorp, Truls Andersson aff Röemölla, Truls Westesson och Weste Trullsson af Sandåkra, Bengt Olufsson och drängen Pär Pålsson aff Lingby, Lars Jönsson aff Brännemölla och Margaretta Jönsdotter ibm, Kirsty Olsdotter aff Lingby.





Den 12 juny dödde Pär Bengtsson i Kalsiö, dess ålder 40 år och 22 veckor.

Per gift Elna Svensdotter cirka 1718 i Hassle-Bösarp (M). Elna (dotter till Sven Tufvesson och Kerstina Persdotter) föddes den 28 Sep 1699 i Sandåkra Nr 29, Skurup (M); dog den 24 Maj 1768 i Kallsjö, Skurup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 1 october hadde Swän Tuesson och Kirstin Pehrsdotter i Sanåckra en dotter till christendoms, benämnd ELNA, som blef födt till världen den 28 september klockan 5 eftermiddagen. faddrar: västre Pär Nilsson i Sandåkra, Anders Jönsson ibm,Tyke Nilssons hustru i Kalsiö, M. Andreas Holms hustru, Olluf fiskares hustru Bengta, jordegumman var Per Jönssons hustru i Tullstorp, som bar det till dopet.





Den 24 mayus dödde Jöns Sörens hustru Elna Svensdotter i Kalsiö af ålder, som var 69 år och begrofs den 6 junius.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Rynge Nr 1 och senare Nr 3, Sjörup

Noteringar:

A.M. nämns i mantalslängderna från 1675 till 1710 som åbo på ½ veckodagshemman under Marsvinsholm, senare nummer 3 i Rynge by, Sjörups socken. Troligen dog han redan i början av år 1711, då sonen Pers son döptes till Anders. Han efterträddes på hemmanet av sonen Jöns.Ljunits renoverade dombok:"Ljunits härad Tings Rätt d. 5 Febr. 1687 i Katzlösa.Samma dag för rätten framstod uppbördsmannen Wälb. Hans stubb uthi Katzlösa som Fullmechtige på Wälb.m. Höfver Commisarien Ehrenfl_chts wegnar gifvande tillkienna huru så som Hans HögsgunstligeExell:s Feldtmarschalken och General Gouverneuren greff otto Vilhelm Königsmark tillhandlat några Bondgårdar af Landdomaren uthi Låålands och Falster Wälbne Hr Joakim Fredrik Steenson Nembl. 3:ne st.belägna uthi Liunitz Härad och Ränge (Rynge) by kaldes Ränge,först dhen gård som Sahl. Helle Larsson påbodde,derest Gierdt Andersson och Anders Månsson ibm producerandes der på sielfva Orginal Kiöpebrefvet daterat d.28 Juny Ao 1684 som wählbend. Hr Landzdomaren ifrån sig gifvet med begiären att samma Kiöpebref för Rättenmå blifva upläst och sedermehra Hans Högenest Execell. Hr Feldtmarskalken och General Gouvenouren deröfver medelst en Fullkommeligt Sköte 9de uthi Rätten inleda att Originalaf Kals Bref på förberörda trenne Bondgårdar uthgifvit af Wählb.ne Hr Landsdommaren Jochim Fredrich Steenson d. 29 Juny ao 1684 der hos anhållande att sådant iemwähl för Rätten må upläsas och uthi Protokollet insenereBPme_tioInlefverande een Orginal Immission förrättatd. 3 December Ao 1667 af Wälb:ne Claus Raven ochHr Knut Tott på förberörde hemman medh begiäran att dhen samma medh dhe andra Documenter må blifva Upläst och inprotocollerat,somLand och viemerade Copier Utgaff förberörde Skrifter hoos dhen Lofl. Rätten hade att insinuera. Och emädan des Begiäranwar Skiäligt och togs likmätigt bIet förbemelte Kiöpe Bre_,så wähl som Siälfwa afskallsZedelen minsta Immision för Rätten Endeligen upläst,annoterade, och finnes till närmareeftervärelse här af Vidimerade Copier ad acta,derest gafs Fullmachtigän Wälb. Hans Stubb tillkänna att Wälb:ne Hr Öfver Commisarie Ehrenflycht å hans Hög greffl. Exell.Ts Hr Feldtmarskalkenoch General Gouveineuren Högwälborne Greff Otto Wilhelm Königsmarks wägnar efter lagens,menhåld både förberörde Bondegårdar först å trenne Härads Ting om låta upbuda hvilket när sked t är,skall deröfver ved anfodran att behörat Biöta aff Rätten blifvaextraderat.Och såsom för dhenna gången inga flera Saker vara inciterade bIet inget härmed slutit och ändat,Actum Dielt Loco ut Supra."

Anders gift Kerstina Jönsdotter. Kerstina (dotter till Jens Ingvarsen och Elin) föddes cirka 1657 i Hedeskoga (M); dog den 8 Sep 1730 i Rynge Nr 3, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Att Kerstina var dotter till J.H. styrks av en bouppteckning i Ystad 1713.





Den 8 september döde hustrun Kiersti Jönsdotter, nämbligen sahl. Anders Måns enckia i Rynge, 83 år.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Kadesjö Nr 1 i Katslösa

Noteringar:

Ljunits renoverade dombok 1693-02-07:"Jägaremästaren Hans Hindrich Schreiber på Hunnestad instämbdt Anders Mårtensson i Kadesiö för olofl. skoghugge emot skogordningen widh een bookz nederfällande på Marschvinsholms Eenskyllth frälseskogh påstående att han derföre nu må med pengr wederbörl. plichta. Svaranden Anders Mårtensson måtte tillstår godwilligt sakgifwandetatt han fält på frällseskogen en ung book men förebär att dhen kommitt till frällse---:s nyttasom han åbor under Marsvinsholm"-----------------------------------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö:"En möjlig släkting till Anders Mårtensson är kanske Anders Månsson Gagge i Ystad (som förekommer på annat håll i denna forskning). Han som köpte Gaggeplatsen. Enl. Jordrevningsprotokollet år 1671, så brukade då Anders Månsson Gagge nr. 28 tillsammans med Peder Larsson, som uppges ha en styvson Anders Mårtensson. I Ljunits häradsrätt år 1700, mars och juni, pågår en tvist mellan Per Larsson i Köpingeoch hans styvson Anders Mårtensson i Kadesjö om arv som Anders utfått för 14 år sedan."-------------------------------------------------------Birte Boström på Anbytarforum 5/4 2003:Anders Mårtensson i Kadesjö kommer nog från St. Köpinge. Jag vet inte om du redan sett mina uppgifter under St. Köpinge om honom eller fått dessa av Magnus Påhlsson, men jagtar om dem här igen. I Ystad magistrats protokoll 1694 d. 11 juni såldes Gaggeplatsen på "Gaasegaden" i Ystad,på vilken plats Gaggegården förut varit byggd. Köpare var Anders Mårtensson i Kadesjö.Säljare var Anders Larsson i Herrestad och Gaggarna i Köpinge. 1693 d.19 juni gjordes första lagbud, andra och tredje lagbud d.26 juni och 3 juli sammaår. Anders Mårtensson i Kadesjö sålde senare gården/platsen. Det bör röra sig om samma gård på Gåsegatan, som Jens Gagge köpt före 1646 ( Ystad rådhusrätt, panteboken 1649 d.30 okt.) I Ljunits häradsrätt 1700, pågår i mars och juni, en tvist mellan Per Larsson i Köpingeoch hans styvson Anders Mårtensson i Kadesjö, om arv som Anders utfått för 14 år sedan. Enligt Jordrevningsprotokollet 1671, så brukas nr.28 St. Köpinge av Per Larsson ochAnders Månsson Gagge. Per Larsson uppges ha en styvson Anders Mårtensson, värbar. Anders Månsson Gagges hustru Elna är känd som dopvittne 1696,1705 och 1707. Jag har inte kunnat finna henne död i St. Köpinge. Den enda jag funnit som skulle kunna vara hans hustru, är änkan Elna Tuvesdotter som avled 1725 i en ålder av 74 år och 11 månader. Hon avled på nr.2(8), sista siffran är dock otydlig och det kan förslagsvis lika gärna stå22. Jag är alltså mycket tveksam till att hon är Anders Gagges hustru och ännu tveksammaretill att hon är mor åt hans barn, då namnet Tuve inte finns bland barnen. Däremot har de enson Mårten, som visserligen hör till de vanligare namnen, men min tanke är den, att AndersGagges hustru kanske hette Elna Mårtensdotter. Gård nr.28 kan ha brukats av en Mårten, vars änka gifte om sig med Per Larsson. Denna änkas son heter ju Anders Mårtensson och det är väl inte så långsökt att tänka sig atthon även haft en dotter med patronymikon Mårten ( Elna Mårtensdotter?), vilken Anders Gagge gifte sig med och därmed kom till gården. Tilläggas skall att Anders Månsson Gagge senare brukar gården ensam. -------------------------------------------------------Birte Boström på Anbytarforum 2004-11-05:"Anders Mårtensson i Kadesjö kom från St. Köpinge nr.28 och jag har faktiskt haft en misstanke om att han haft en syster Elna som ev. kunde vara identisk med Anders Månsson Gagges hustru Elna på nr.28 st. Köpinge, men jag har hittills inga belägg alls för att såkan vara fallet.""Den numera väl avhandlade Anders Mårtensson i Kadesjö dog mellan 1718 och 1721. Vi vet inte när han var född men han barn på 1670-talet, bland annat min ana Agnes. Han hade vidare minst tre söner, nämligen Mårten, Per och Anders, inbördes ordning okänd men vi ponerar att Mårten var den förstfödde eftersom han var döpt efter farfadern. Vi ponerarännu en gång, nu att denne Mårten Andersson var född till exempel 1660. Vi vandrar nu till en annan familj med uppenbar Kadesjöanknytning, nämligen vår välbekanta Nils Gillberg. Nils' hustru Kerstina Mårtensdotter, för övrigt syster tillGabriel Mayberg, var född c:a 1685, då Mårten Andersson mycket väl kunde vara i ålder att bli far. Låt oss för en stund spekulera kring det faktum att Gabriel o Kerstina (alldeles säkert födda i Kadesjö, eftersom Gillberg förmodligen gifte sig till gården som antagligen var Kerstinas föräldrahem) var barn till den ovan relaterade Mårten Andersson. Det finns ett argumentsom är helt outstanding här..nämligen namnet Gabriel som är synnerligen ovanligt. Om det ligger till som jag förmodar att det gör, så hette Gabriel Maybergs farmor BengtaGabrielsdotter.saken är biff.Till yttermera visso har Du, åtminstone i Gillbergsönerna Bengts och Håkans fallspecifika namn som går igen från Örsjö, tämligen ovanliga: Töre och Marna. Här finns nu plötsligt även en mycket påtaglig koppling till Nils Gabrielsson i Snårestad/Örsjö som ju alldeles säkert var brorsa till ovannämnde Bengta Gabrielsdotter.--"När jag var i 15-årsåldern gjorde jag många avskrifter av Mantalslängder från 1650- och 60-talen. Jag konsulterar nu dessa Stenåldersdokument, bläddrar fram Katslösa i 1664 års längd..i Kadhessöe (Kadesjö) bodde detta år Bengt Mortensen och Ohle Bengtsen. Enligt intuitiv känsla vill jag påstå att de var far resp. son. Jag ber att få påpeka att detockså "o-bondiga" namnet Bengt följde med åtminstone i ett led då vi vet att Gillberg hadesonen Bengt Nilsson. Detta styrker med till visshet gränsande sannolikhet tidigareresonemanget. När jag sedan i raden under hittar Höerröedh (Hörröd som låg alldeles invid Kadesjö) så ser jag att där fanns en bonde vid namn Hålger Monson..jag vill i sammanhanget framhålla att Gillberg hade en son Holger, för övrigt ett också tämligen ovanligt namn som sedan gick i arv på flera håll. En tillsynes lösryckt uppgift men dock notabel är att en annan av mina anor, i V.Nöbbelöv, hette Johan Holgersson.han var bevisligen son till Holger Nilsson, möllare i Hertzade mölla i Bjäresjö ohh Anna Mårtensdotter (dotter till Anders Tollsson iBjäresjö). Johan Holgerssons hustru Else Olsdotter var dotter till nämndemannen och riksdagsmannen Ola Trulsson i Snårestad och hans hustru Anna Olsdotter och gissa vem som var Annas moder: jo, Marna Bengtsdotter. I tid spekulerat kunde hon mycket väl vara dotter till Bengt Mortensen i Kadesjö.det finns ju bevisligen många kopplingar mellan Snårestad-Kadesjö-Örsjö. Det jag fått fram om Marna Bengtsdotter är att hon var dotter till Bengt Jönsson i Snårestad (eg.Bendt Jensen) Marna gifte sig med Oluf Andersson som hade en broder vid namn Torsten Andersson.de två är alldeles säkert söner till den sedan tidigare välkände inspektoren på Snårestadgården Anders Torstensson.vi rör oss nästan hela tiden i dåtidens tämligen prominenta kretsar: Johan Holgersson var nämndeman, Nils Gillbergs son Håkan var nämndeman, Nils Gabrielsson i Snårestad var nämndeman, Gabriel Nilsson i Örsjö var nämndeman, AD NOTAM: Johan Holgersson i Tingaröd, V.Nöbbelöv hade en dotter vid namn Marna, ett namn som därefter följt hans led fram till modern--I bouppteckningen efter Gabriel Mårtensson Majbergs dotter Maria Gabrielsdotter 15/7 1762 (1762-63:17) som var gift med Bengt Persson på Sjörup 15 närvar för att bevaka de omyndigas rätt dels hennes broder, husmannen Bengt Gabrielsson i Nöbbelöf och dels "den aflidna hustruns syskonebarn frälsehemmansåbon Bengt Nilsson i Katslösa". Viktigt attnotera i detta sammanhang är att syskonbarn fordom kunde vara detsamma som kusiner, en släktskap som stämmer väl i detta fall. Bengt Nilssons mor var syster till Maria Gabrielsdottersfar.Ännu en Bengt alltså.säkerligen släkt på något vis!--Ser att mitt 15-årsjobb sköttes dåligt.troligen skall det vara Bengt Monson och inteMårtensson i Kadesjö 1664..med andra ord en möjlig broder till Holger Månsson i Hörröd, då dessa två namn - ovanliga - ju går igen hela tiden senare.--Alla dessa Månsar.Holger, Bengt osv.Vi har ju i samma generation även Anders Månsson i Rynge.det hade förklarat många av dessa ständiga anknytningar.----------------------------------Birte Anders Mårtensson i Kadesjö, som var styvsontill Peder Larsson på nr 28. Är Peder Larssons hustru känd till namnet. Jag är intresserad av Anders föräldrar och antar att Peder Larsson gifte sig med Anders Mårtenssons mor? Det är inte så mycket som är känt om Anders Mårtensson i Kadesjö och jag tror att detsom är känt har nämnts tidigare. Jag återger här ett sammandrag av det hela. Anders Mårtensson nämns som styvson till Peder Larsson på St.Köpinge nr.28 i Jordrevningsprotokollet år 1671. Båda är värbara (till soldater). Nr.28 brukas också avAnders Månsson Gagge, ung och värbar.( Anders Gagge brukar åtminstone från år 1699 gården ensam) Per Larsson i Köpinge för en tvist med sin styvson Anders Mårtensson i Kadesjö i marsoch juni år 1700 i Ljunits häradsrätt, om arv som Anders utfått för 14 år sedan. Anders Mårtensson i Kadesjö köper år 1692 Gaggegården i Ystad av Anders Larsson i Herrestad och Gaggarna i Köpinge, enligt Ystad Magistrats protokoll 1693 d.19 juni, 26juni, 3 juli, samt 1694 d. 11 juni.( Anders Mårtensson säljer dock gården/gårdsplatsen ganskasnart) Enligt Bengt Olsson tidigare uppgifter här under St.Köpinge så dog Bengta Per Lars i St.Köpinge 1692. Jag kan tillägga att Dannemannen Per Larsson i St.Köpinge gifte sig 1693 med Elsa Sal. Peders i St. Köpinge. Trolovningsmännen Anders Månsson Gagge och Per Salemonsson gick i löfte för att de avvittrat sina barn och att de båda var fria tilläktenskap. Enligt Bengt Olsson så dog Per Larsson 1701 17/2. Min misstanke om att Anders Månsson Gagges hustru eventuellt skulle kunna vara en syster till Anders Mårtensson, är just bara en misstanke, endast grundat på att AndersGagge delat gård med Per Larsson, samt att han döper en son till Mårten. Anders Gagges hustru är känd endast som Elna och jag är osäker på om hon är identisk med den Elna Tuvesdotter som avlider år 1725 i Köpinge, då namnet Tuve inte återfinns bland barnen eller för den delen hos barnbarnen. Det gör å andra sidan ej heller Elna. Av Anders Gagges kända barn finns ingen med namn Bengta, kanske skall tilläggas. Det finns väl inget som direkt bekräftar att Bengta, d. 1692, skulle vara mor till Anders Mårtensson, även om det är möjligt och nästan troligt - hon var född 1602, ser jag attBengt Olsson skriver. Anders gifter sig med änkan Bengta Gabrielsdotter senast 1676, kanskeredan 1671-2, och bör ha varit född på 1640-talet. Hur länge var man värbar till soldat? Per Larsson var ju aktningsvärda 56 år 1671. Anders hade två döttrar enligt Frenning. Det ena dottern, Agnes (vem kan hon vara uppkallad efter?) fick visserligen en dotter Bengta i Rynge 1713, men namnet var nogefter mormor. Den andra dottern har vi ju inte lyckats lösa, se Katslösadiskussionen. --------------------------------------------------



Nämnd som åbo på 1/1 utsocknes frälsehemman under Marsvinsholm, nummer 1 i Kadesjö. Här nämns han från 1675 till 1710. 1718 hade han efterträtts av en son och avled troligen 1718-1721. Nämns även å Rynge 3 (?). Anders Mårtensson förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 7/2 1693, då han var instämd av jägmästaren Hans Hindrich Schreiber på Hunnestad för "olofligt skogzhögge emot skogordningen widh een bokz nedfällande på Marsvinsholms enskyllte frälseskogh". För granskning av den ifrågavarande skogshagen hade två nämndemän engagerats, nämligen Tröls Ingwarsson från Skårby och Lars Hansson från Snårestad. Saken slutade med att Anders Mårtensson fick böta "tolv marker" till herrskapet på Marsvinsholm.

Anders gift Bendte Gabrielsdatter. Bendte (dotter till Gabriel Nielsen och Anne Olsdatter) dog Okt 1729 i Kadesjö Nr 1, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Bendte Gabrielsdotters förste make var vid tiden för deras gifte redan åbo på Kadesjönummer 1. Denne Bendt Mogensen dog vid påsktiden 1671, enligt 1671 års jordrevningsprotokoll. Fam. förekommer i Helmer Frennings släktutredning i nr. 1 och 2 i 1972 års Släkt & Hävd. Denna Bengta Gabrielsdotter kan möjligen/troligen - med tanke på hennes ovanligaefternamn - vara dotter till bonden Gabriel Nilsson i Örsjö. Att observera är det faktum att det i början av 1700-talet fanns många med namnet Gabriel i Snårestad varav den Gabriel Mayberg som senare flyttade till Sjörup var en. I 1683 års katekismilängd nämns såsom dräng hos Anders Mårtensson och Bengta i Kadesjö en Tue Gabrielsson, säkerligen en broder till henne. I Örsjö katekismilängd av år 1695 finns en Tue Gabrielsson som åbo i Örsjö, hustrun hetteJohanna. Denne Tue var med visshet son till nämnde Gabriel Nilsson och står i Örsjö katekismilängd 1687 som dräng hos brodern Lars Gabrielsson i Örsjö, något som i och för sig inte omöjliggör att han 1683 kunde vara dräng hos Anders Mårtensson i Kadesjö. Troligen är det en och samme person.





Den 10 oktober begrofs hustrun Bengta Gabrielsdotter af Kadesjö.

Andra Händelser:

• Yrke: Nämndeman, Mjölnare i Persemölla, Svenstorp

Bengt gift Arna Andersdotter cirka 1687. Arna (dotter till Anders Trulsson och Anna Trulsdotter) föddes den 31 Jan 1658 i Skurup (M); dog den 27 Aug 1712 i Persemölla, Svenstorp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 31 januari föddes Anders Trölssons barn i Skurup. ARRINA. Faddrar: Olla Westesson, Jens Hansson, Niels Trölsson, Weste Olsson, Anna Möllers, Benta Anders Tröls, Lutze Olas.





A.A. förekommer å sid. 55 i Frennings släktutredn. "Släkt o Hävd 1972:1-3": "Arna Andersdotter gift 1) ca 1675 med Ola Nilsson f. senast 1652, död 1684-6 i Persemölla, som han övertog efter svärfadern. 2 söner och 3 döttrar är kända. I A.A:s andra äktenskap med Bengt Persson föddes 3 söner och 2 döttrar varav ena dottern dog ung. Äldste sonen i 2 giftet kallades som seden bjöd Olof efter moderns avlidne förste man och hölls vid dopet av mannens moder Sissa Bengtsdotter av Klagstorp. Olof övertog efter faderns död Persemölla, som sedan gått i släkten. Gården delades 1784 i två hälfter, varav den ena, som ärvts även i kvinnliga led, numera kallas Persegård, medan den andra till vilken lades den nu nedlagda kvarnrörelsen behållit namnet Persemölla och hela tiden gått från far till son.





Den 27 augusty dödde Bengt Perssons hustru i Pärsemölla, vid namn Arrena Andersdotter, då hon var 56 år gammal och blef begrafven den 9 augusty.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Skurup, Hylteberga, Ugglesjö, Sandåkra 29 och 7, Rusthållare i Hassle-Bösarp 14

Noteringar:

: "Enligt Persemöllaanteckningarna var han "medelmåttig till växten och av beskedligt sinnelag". I källorna framstår han som en driftig jordbrukare. Var enligt jordeboken 1681 åbo på 1/1 hemman i Skurups by varunder han även brukade 1/1 hemman i Hylteberga och 1/3 hemman i Ugglesjö. Från 1686 var han åbo på 1/1 hemman i Ugglesjö men hade före 1690 enligt detta års jordebok flyttat till 1/1 mt nr. 29 i Sandåkra, som han brukade till 1715. Åren 1700-1713 brukade han härunder även 1/2 mt nr. 7 i samma by. Alla de nämnda låg i Skurups socken och var utom det sista, som var utsocknes frälse under Näsbyholm, insocknes frälsehemman under Svaneholm. Senast 1709 hade han också erhållit städja på rusthållshemmanet 2/3 mt. krono nr. 14 i Hassle Bösarps by dit han flyttade 1715. Gift 1 med Kerstina Andersdotter. "Levde 1687 i Ugglesjö, Skurup fg. (M) (Katekis 1687 Vemmenhögs kontrakt). Levde mellan 1691 och 1716 i Sandåkra, Skurup fg.. (M). Flyttade ca: 1716 från Sandåkra, Skurup fg.. (M) till Hassle-Bösarp Nr.14, Hassle-Bösarp fg. (M) " Dödsdatum fr. bouppt. Utdrag ur boken "Skurups och Hassle-Bösarps Historia", kap. 1658-1782 av Alf Erlandsson. "Som nedan kommer att visas, blev det stora nordiska kriget, 1700-1718, en svår prövningstid för rusthållarna i Skåne. I Hassle-Bösarp klagade rusthållarna 1717 över att påfrestningarna varit stora, och att rusthållen försvagats. Men de klarade sig över krisen och gick sedan bättre tider till mötes. Efter kriget gjordes åter en uppryckning av rusthållet. Hassle-Bösarps rusthåll förstärktes med s. k. augmentshemman, från vilka rusthållarna fick vissa penningsmedel anslagna, men som de i övrigt inte hade någon dispositionsrätt över. Vid detta tillfälle gjordes åter en beskrivning av jordmånen i Hassle Bösarp: ". . åkern, dels sidlänt och dels höglänt, består av röd och blå lerjord, samt till en del mager sand, är skarp att en del icke lönar mödan att så eller bruka . . . Ängen sur och sidlänt, giver uti vitår ringa bergning, mulbete ganska ringa på backar . . . Med 1726 års indelning stabiliserades rusthållen, och man kan säga, att därmed avslutades det indelningsarbete, som hade påbörjats av generalguvenören Ascheborg 1680-81. 1726 års indelning blev i stort sett bestående århundradet ut. Vi skall ta del av ett par interiörer från rusthållarna i Hassle-Bösarp, vilka interiörer är bevarade tack vare, att man råkat i tvist om rätten till ett par rusthåll och vänt sig till myndigheterna med digra inlagor. Vi får veta, hur det gick till när rusthållen av- och tillträddes och hur de ärvdes. Är 1751 satt som rusthållare på ett rusthåll i Hassle-Bösarp en gammal änka vid namn Kierstena som varit gift mod rusthållaren Sven Tufvesson. Rusthållare hade hon blivit genom arv efter Tufvesson. Detta år uppstod emellertid tvist om arvsrätten till rusthållet. Två av änkans barnbarn Sven Olsson och Sven Larsson vände sig till länsstyrelsen i ärendet. De påstod att deras mostrar: ". . . sig samlat, och utan vår vilja eller vetenskap övertalat vår gamla modermoder och deras moder, att sedan hon rusthållshemmanen nr 1 och 14 i ovannämnda by (Hassle-Bösarp) . . . under sina änkoår skall sägas hava statt, samma rusthållsdelar . . . nu till vår moster, Rasmus Nilssons hustru, avstå, där likväl vi ingen halvöre i arv fått efter vår avledne moderfader Sven Tufvesson . . . änskönt vi efter våra avledne mödrar, äga var, lika så stor arvsrätt i rustningen och munderingen av benämnde hemman, som våra mostrar var särskilt . . .". Det uppges vidare att den gamla rusthållareänkan var ". . .mycket över 80 år gammal och mest i barndom gående". De båda kusinerna föreslog nu att rusthållet skulle klyvas i två lika stora delar. De båda mostrarnas män nämndemannen Nils Hansson i Kallsjö i Skurups socken och rusthållaren Rasmus Nilsson i V. Vemmenhög, inkom med svarsskrivelse. De hävdade, att "efter vår kära svärmoder (rusthållsänkan) äro 33 barnabarn", vilka alla ju var lika mycket släkt med henne som de båda klagandena. Skulle rusthållet delas i 33 delar, blev det inte mycket för var. Det vore bättre att rusthållet såldes och köpeskillingen sedan delades mellan de arvsberättigade. Beskyllningen att de skulle utnyttja den gamla änkans ålderdomssvaghet av visar de med kraft: ". . . Vad det vidkommer, att vi skulle hava tubbat vår gamla, och som berättas, i barndom gående svärmoder, så förtjänar den berättelsen ej annat svar, än (att) den som ljuger bör i följe av lag och kungl. förordningar plikta . . ." - Detta svar fick de båda kusinerna att tänka om. Den 26 mars 1751 inlämnade de en ny skrivelse till landshövdingen, vari de sade sig "i betraktande av lång och obehaglig träta funnit rådeligast, bäst och nyttigast, uppå vår kära mosters . . . trägna begäran, härigenom vår färde klagan och påstående återkalla." Först år 1752 ägde skifte av rusthållare rum. Då överlät rusthållerskan Kierstina Persdotter - vid städsmålskommissionens sammanträde i Dalby 1752 1/6 - rusthållet till sin dotter Mereda Svensdotter och hennes man rusthållaren Rasmus Nilsson mot ersättning av 400 Dal Smt "till de övriga barnen och arvingarna. Det refererade tvistemålet illustrerar, att man ägde full arvsrätt till innehavet av rusthåll samt att innehavaren kunde avyttra rätten att inneha rusthållet, trots att det var kronan som ägde gården."

Sven gift Kerstina Persdotter den 13 Mar 1691 i Tullstorp (M). Kerstina (dotter till Per Andersson och Malena Jönsdotter Kock) föddes cirka 1671 i Nr 3, Tullstorp (M); dog Mar 1755 i Nr 14, Hassle-Bösarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Förekommer i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1972. Utdrag ur boken "Skurups och Hassle-Bösarps Historia", kap. 1658-1782 av Alf Erlandsson. "Som nedan kommer att visas, blev det stora nordiska kriget, 1700-1718, en svår prövningstid för rusthållarna i Skåne. I Hassle-Bösarp klagade rusthållarna 1717 över att påfrestningarna varit stora, och att rusthållen försvagats. Men de klarade sig över krisen och gick sedan bättre tider till mötes. Efter kriget gjordes åter en uppryckning av rusthållet. Hassle-Bösarps rusthåll förstärktes med s. k. augmentshemman, från vilka rusthållarna fick vissa penningsmedel anslagna, men som de i övrigt inte hade någon dispositionsrätt över. Vid detta tillfälle gjordes åter en beskrivning av jordmånen i Hassle Bösarp: ". . åkern, dels sidlänt och dels höglänt, består av röd och blå lerjord, samt till en del mager sand, är skarp att en del icke lönar mödan att så eller bruka . . . Ängen sur och sidlänt, giver uti vitår ringa bergning, mulbete ganska ringa på backar . . . Med 1726 års indelning stabiliserades rusthållen, och man kan säga, att därmed avslutades det indelningsarbete, som hade påbörjats av generalguvenören Ascheborg 1680-81. 1726 års indelning blev i stort sett bestående århundradet ut. Vi skall ta del av ett par interiörer från rusthållarna i Hassle-Bösarp, vilka interiörer är bevarade tack vare, att man råkat i tvist om rätten till ett par rusthåll och vänt sig till myndigheterna med digra inlagor. Vi får veta, hur det gick till när rusthållen av- och tillträddes och hur de ärvdes. Är 1751 satt som rusthållare på ett rusthåll i Hassle-Bösarp en gammal änka vid namn Kierstena som varit gift mod rusthållaren Sven Tufvesson. Rusthållare hade hon blivit genom arv efter Tufvesson. Detta år uppstod emellertid tvist om arvsrätten till rusthållet. Två av änkans barnbarn Sven Olsson och Sven Larsson vände sig till länsstyrelsen i ärendet. De påstod att deras mostrar: ". . . sig samlat, och utan vår vilja eller vetenskap övertalat vår gamla modermoder och deras moder, att sedan hon rusthållshemmanen nr 1 och 14 i ovannämnda by (Hassle-Bösarp) . . . under sina änkoår skall sägas hava statt, samma rusthållsdelar . . . nu till vår moster, Rasmus Nilssons hustru, avstå, där likväl vi ingen halvöre i arv fått efter vår avledne moderfader Sven Tufvesson . . . änskönt vi efter våra avledne mödrar, äga var, lika så stor arvsrätt i rustningen och munderingen av benämnde hemman, som våra mostrar var särskilt . . .". Det uppges vidare att den gamla rusthållareänkan var ". . .mycket över 80 år gammal och mest i barndom gående". De båda kusinerna föreslog nu att rusthållet skulle klyvas i två lika stora delar. De båda mostrarnas män nämndemannen Nils Hansson i Kallsjö i Skurups socken och rusthållaren Rasmus Nilsson i V. Vemmenhög, inkom med svarsskrivelse. De hävdade, att "efter vår kära svärmoder (rusthållsänkan) äro 33 barnabarn", vilka alla ju var lika mycket släkt med henne som de båda klagandena. Skulle rusthållet delas i 33 delar, blev det inte mycket för var. Det vore bättre att rusthållet såldes och köpeskillingen sedan delades mellan de arvsberättigade. Beskyllningen att de skulle utnyttja den gamla änkans ålderdomssvaghet av visar de med kraft: ". . . Vad det vidkommer, att vi skulle hava tubbat vår gamla, och som berättas, i barndom gående svärmoder, så förtjänar den berättelsen ej annat svar, än (att) den som ljuger bör i följe av lag och kungl. förordningar plikta . . ." - Detta svar fick de båda kusinerna att tänka om. Den 26 mars 1751 inlämnade de en ny skrivelse till landshövdingen, vari de sade sig "i betraktande av lång och obehaglig träta funnit rådeligast, bäst och nyttigast, uppå vår kära mosters . . . trägna begäran, härigenom vår färde klagan och påstående återkalla." Först år 1752 ägde skifte av rusthållare rum. Då överlät rusthållerskan Kierstina Persdotter - vid städsmålskommissionens sammanträde i Dalby 1752 1/6 - rusthållet till sin dotter Mereda Svensdotter och hennes man rusthållaren Rasmus Nilsson mot ersättning av 400 Dal Smt "till de övriga barnen och arvingarna. Det refererade tvistemålet illustrerar, att man ägde full arvsrätt till innehavet av rusthåll samt att innehavaren kunde avyttra rätten att inneha rusthållet, trots att det var kronan som ägde gården."

Noteringar:

Fredagen den 13 marty copulerades encklingen af Sandåkra by och Skurups socken Svän Tufvesson, med ett mycket vackert testimonio och tillstånd sedel ....... af hans kyrkioherde H. Malte Klow Skurup, med nämndemannen Per Jönssons stifdotter här af Tullstorp Kirsten Persdotter ...... ..... var förre bonden uti Hovgården Per Andersson och modern ............ Per Jönsson, Mallena Jönsdotter.