Andra Händelser:

• Yrke: Lagman i Västergötland

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Margareta Petersdotter Näf dog den 4 Dec 1260.

Andra Händelser:

• Yrke: Lagman i Västergötland

Noteringar:

Eskil Magnusson, c:a 1175- c:a 1227, lagman i Västergötland ca 1219-1225, var äldre halvbror till Birger Jarl. Modern är inte känd.Eskil var rättshistoriskt intresserad och anses vara den som redigerat äldre Västgötalagen, Sveriges äldsta bevarade landskapslag. I Västgötalagen betonandes särskilt att Sverige var ett valrike - "Sveaer egho konung at taka ock sva vraekae".Lagen är förmodligen en sammanställning av ett flertal av tidigare lagar, vilka dock aldrig tidigare funnits på pränt. Man får väl förmoda att Eskil samtidigt modifierade dom en del.Säkert har den förste av Västergötlands lagmän, Lumber, varit en källa. Han skall ha levt på 700-talet.Den norska Håkonsagan uppger att lagman Eskil av Västergötland år 1217 ingick äktenskap med fru Kristina, änka efter den norske jarlen och tronpretendenten Håkon Galen (död 1214). Med Kristina följde hennes och Håkons son Knut, som även han reste krav på Norges krona.Eskils kontakter med Norge medförde att han även kom att få en viss betydelse för den isländska historieskrivningen. Eskil var personligen bekant med Snorre Sturlasson, som uppehöll sig i Norge 1218-20 och besökte sommaren 1219 bland andra Eskil Magnusson. Om detta så skedde i Skara, på Loholm, hemma på gården i Long eller någon annanstans vet man ingenting om.Eskil bodde i Long (förr Lung/Jälbolung) i Västergötland och hade förmodligen stora jordegendomar där. Byn Long har fått sitt namn efter det gammalsvenska ordet lung, som syftade på en upphöjd sandås. Det är byns läge vid en förhöjning över den omgivande plana slättmarken som åsyftas. Long är en av få byar, som fortfarande har kvar lite av den gamla bykänslan från tiden före storskifte, enskifte och laga skifte på 1700- och 1800-talen. De flesta byarna i Västergötland sprängdes när gårdarna flyttades ut till nya lägen på markerna, men i Long valde man en annan lösning: gårdarna ligger fortfarande kvar i sina medeltida lägen på bytomten och åkrarna strålar i en solfjäderform ut från byn-inte minst detta är värt ett besök i byn Long!(Källa: bl.a. Dick Harrison - Jarlens sekel och Västergötlands museum - Birger Magnusson, den siste jarlen)

Eskil gift Kristina Nilsdotter Blake. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Östgötsk storman
• Bosatt: Bjälbo, Bjälbo sn

Noteringar:

Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gårdenBjälbo, belägen o Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare delMagnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison)

Andra Händelser:

• Yrke: Norsk Storman

Nils gift Katarina Eriksdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Östergötland, Riddare, Herre till Bjälbo

Noteringar:

Bengt snivil eller snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.Barn:Birger Bengtsson (känd som Birger Brosa)Magnus Bengtsson (Magnus Minnisköld)Karl Bengtsson (känd som Karl Döve)Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Gällande de andra grenarna, se länkar nedan.Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.). Carina Stridlund

Bengt gift Ulfhild Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Kung 1150-60 i Svealand. Blev dödad utanför Uppsala domkyrka 1160.Han for omkring i hela sitt rike och sökte sitt folk och for fram på en rättan kunglig väg. Han dömde rättan dom, utan avseende på vänskap eller penningar, och ingen orättan dom för räddhågas eller hats skuld. Han försonade dem som voro i ofred med varandra, han frälsade de fattiga från deras förtryckare, han styrkte de rättvisa, men de vrånga ville han ej tåla i sitt rike, utan gjorde var och en rätt. Han var allmogen så kär, att den villigt gav honom tredje parten av all sakören, som efter landslagarnsa tillhörde konungens fatabur, men han vägrade att sådant mottaga och sade sig ha nog av sitt eget. Detta beröm tillfaller väl egentligen kung Erik som lagskipare, men såsom lagskipning i de äldre tiderna tillika är lagstiftning, så omtalas också konung Erik som lagftiftare. I en svensk kungalängd, som tillhörslutet av fjortonde eller början af femtonde århundradet, får han tillnamnet "laggifware". Företalet till den hundra år äldre Uplandslagen, säger att i denna lag förfäderne skolasörjas, Erik den helige, Birger jarl och Kung Magnus, och lagen själv åberopar uttryckligen i svarsmål konung Eriks lag.Traditionen om en sådan lag är således mycket bestämd. Den kan spåras ännu längre ned i tiden. Då ärkebiskop Gustaf Trolle och Sveriges råd år 1520 skulle ge Christian denandre stadfästelse på allt Sveriges rike, åberopa de "konung Eriks skrivna lag. Vi kan således inte tvivla att Sverige har att tacka konung Erik för åtskilliga av sina gamla lagar. Hela förhållandet med hans lagstiftning kan dock inte utvisas. Var den kanske ett införande av en del kristligt-sociala grundsatser i de gamla hedniska lagarna? Det anförda stället av Uplandslagen säger konung Erik har givit sin lag i faders och sons och den helige andes namn."Erik Jedvardson vistades som Sveakonung i Upsala. Det dåvarande Upsala var den ort, som nu kallas Gamla Upsala. Där, i själva hedendomens hjärta, hade kristendomen svårt att fästa sig. Den uppslog således sina tempel på något avstånd från den förnämsta orten. Närmare Fyrisåens utlopp, vid det så kallade östra Aros (det nuvarande Upsala), på den kulle, som av lätt insedd anledning heter Herrans berg, låg ett Heliga Trefaldighets tempel. Där höll kung Erik sin gudstjänst den 18 Maj 1160. Under det han var i kyrkan berättades honom, att fienden var nära staden, varför det var rådligast att genast ta till vapen. Kungen svarade "låt mig fortsätta min gudstjänst. Jag hoppas till Gud, att det som här därav kan återstå, skall på ett annat ställe fullbordas." Och så förblev han i kyrkan. Men när gudstjänsten var slut, väpnade han sig först med korstecken och sedan med jordiska vapen. Och han mötte fienden manligen. Men dessa var kung Erik överlägsen. Han fick många sår och föll omsider. Fienderna sargade och hånade hans lik. Så skapades den gamla legenden efter en levande, vördnadsfull och utan tvivel trovärdig tradition. Fienden var en prins Magnus av Danmark, son av den så kallade Henrik Skatelår. Denne Henriks fader hette Sven och var en av Sven Estridsons många söner. Henrik själv var således syskonbarn med Knut Lavard, Erik Emun och flera. Han är bekant både för Saxo och Isländarne. De senare kalla honom halte, en benämning som noga lär motsvara den mindre klara skatelår. Han hade till gemål en svensk prinsessa, Ingrid, dotter av Ragnwald och sondotter av Inge den äldre. Genom detta möderne kunde hans son Magnus ha anspråk på Sverige, och det var dessa anspråk som han ville utföra genom anfallet på kung Erik. Men, säger legenden, mot svensk lag, "som förbjuder utlänningar att regera i Sverige." Vid sitt anfall skall han ha haft biträde av en svensk hövding. Det är obekant vem det var. Magnus lyckades så vida att kungen föll. Även Sverker den äldre föll för en dansk prins wid namn Magnus Henriksson. Det var utan tvivel samma person, som efter varandra undanröjde de båda kungarna. Efter Sverkersfall lär Magnus ha satt sig i besittning av Götaland och derifrån ha infallit i Svealand. Kanske for han med sin krigshär på skepp över Mälaren. Det är i annat fall svårt att förstå, hur han så plötsligt kunde vara i hjärtat av kung Eriks rike.

Erik gift Kristina Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]