Andra Händelser:

• Yrke: Lagman i Östergötland

Familj/Make/Maka: Ragnhild. Ragnhild dog 1262. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Bengt Magnusson (Folkungaätten) dog 1294.

Andra Händelser:

• Yrke: Biskop i Linköping, Lagman i Östergötland

Noteringar:

Bengt Magnusson utnämndes till biskop 1220 efter förutvarande biskopens död, brodern Karl.Han tog initiativ till ombyggnad av Linköpings domkyrka till den praktfulla katedral, som pryder stadens centrum idag. Domkyrkan är Sveriges första gotiska byggnadsprojekt, den första av Sveriges kyrkor som inte byggdes med traditionellt romanskt formspråk utan i enlighet med gotikens ideal.

Andra Händelser:

• Yrke: Östgötsk storman
• Bosatt: Bjälbo, Bjälbo sn

Noteringar:

Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gårdenBjälbo, belägen o Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare delMagnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison)

Magnus gift Ingrid Ylva Sunesdotter. Ingrid (dotter till Sune "Sik" Sverkersson) dog 1251. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger.Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld – hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka.Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251.Om BjälboSkulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud.I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens.Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar.Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet.

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Östergötland, Riddare, Herre till Bjälbo

Noteringar:

Bengt snivil eller snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.Barn:Birger Bengtsson (känd som Birger Brosa)Magnus Bengtsson (Magnus Minnisköld)Karl Bengtsson (känd som Karl Döve)Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Gällande de andra grenarna, se länkar nedan.Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.). Carina Stridlund

Bengt gift Ulfhild Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig i Östergötland

Noteringar:

Två av den tidigare kungens, Karl Sverkersson, bröder lyckades den hårdföre Knut Eriksson under sin levnad uppspåra och mörda, medan en tredje bror, hertig Sune, lyckades undkomma via Danmark till Polen. Där antog Sune efternamnet Sijk - sannolikt för att fortsättningsvis slippa förknippas med sina Sverkerska släktingars blodbesudlade namn. Kanske också skrämd av faderns och brödernas samt även sina Erikska ättemotståndares respektive hastiga, bråda död...Hertig Sune Sijk gifte sig efter ett antal år med en polsk ädlings dotter, men återvände till sitt fädernesland först efter kung Knuts död, då ju en ny regent av Sverkerska ätten, brorsonen Sverker d.y., satt på hemlandets tron. Med sig vid återflytten hade Sune Sijk inte bara hustrun utan också en dotter vid namn Ingrid Ylva. Familjen bosatte sig på de lantegendomar i Alvastratrakten, vilka hertig Sune ärvt efter sin far, kung Sverker d.ä. Småningom uppvaktades hertig Sunes dotter, Ingrid Ylva, av den unge ädlingen Magnus Minnesköld av den s.k. Folkungaätten.Hertig Sune föddes omkring 1150 (en annan källa anger 1132). Den fredlige hertig Sune dog efter ett långt liv sotdöden ca 1220. I likhet med sin mördade bror, kung Karl Sverkersson, donerade Sune under livstiden jordegendomar till nunneklostret i Vreta och till munkklostret i Alvastra - brodern Karl först och mest, nämligen redan år 1162.Uppgifterna om Sune Sijk är osäker; hans existens ifrågasätts av sakkunniga medeltidsforskare. En grav med Sune Sijks namn finns i Vreta klosterkyrka, men gravstenen är inte samtida.





Begravd: Vreta Kloster Han är begravd i en stor sarkofag i det högra sidokoret i Vreta Kloster Kyrka