Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Kung 1150-60 i Svealand. Blev dödad utanför Uppsala domkyrka 1160.Han for omkring i hela sitt rike och sökte sitt folk och for fram på en rättan kunglig väg. Han dömde rättan dom, utan avseende på vänskap eller penningar, och ingen orättan dom för räddhågas eller hats skuld. Han försonade dem som voro i ofred med varandra, han frälsade de fattiga från deras förtryckare, han styrkte de rättvisa, men de vrånga ville han ej tåla i sitt rike, utan gjorde var och en rätt. Han var allmogen så kär, att den villigt gav honom tredje parten av all sakören, som efter landslagarnsa tillhörde konungens fatabur, men han vägrade att sådant mottaga och sade sig ha nog av sitt eget. Detta beröm tillfaller väl egentligen kung Erik som lagskipare, men såsom lagskipning i de äldre tiderna tillika är lagstiftning, så omtalas också konung Erik som lagftiftare. I en svensk kungalängd, som tillhörslutet av fjortonde eller början af femtonde århundradet, får han tillnamnet "laggifware". Företalet till den hundra år äldre Uplandslagen, säger att i denna lag förfäderne skolasörjas, Erik den helige, Birger jarl och Kung Magnus, och lagen själv åberopar uttryckligen i svarsmål konung Eriks lag.Traditionen om en sådan lag är således mycket bestämd. Den kan spåras ännu längre ned i tiden. Då ärkebiskop Gustaf Trolle och Sveriges råd år 1520 skulle ge Christian denandre stadfästelse på allt Sveriges rike, åberopa de "konung Eriks skrivna lag. Vi kan således inte tvivla att Sverige har att tacka konung Erik för åtskilliga av sina gamla lagar. Hela förhållandet med hans lagstiftning kan dock inte utvisas. Var den kanske ett införande av en del kristligt-sociala grundsatser i de gamla hedniska lagarna? Det anförda stället av Uplandslagen säger konung Erik har givit sin lag i faders och sons och den helige andes namn."Erik Jedvardson vistades som Sveakonung i Upsala. Det dåvarande Upsala var den ort, som nu kallas Gamla Upsala. Där, i själva hedendomens hjärta, hade kristendomen svårt att fästa sig. Den uppslog således sina tempel på något avstånd från den förnämsta orten. Närmare Fyrisåens utlopp, vid det så kallade östra Aros (det nuvarande Upsala), på den kulle, som av lätt insedd anledning heter Herrans berg, låg ett Heliga Trefaldighets tempel. Där höll kung Erik sin gudstjänst den 18 Maj 1160. Under det han var i kyrkan berättades honom, att fienden var nära staden, varför det var rådligast att genast ta till vapen. Kungen svarade "låt mig fortsätta min gudstjänst. Jag hoppas till Gud, att det som här därav kan återstå, skall på ett annat ställe fullbordas." Och så förblev han i kyrkan. Men när gudstjänsten var slut, väpnade han sig först med korstecken och sedan med jordiska vapen. Och han mötte fienden manligen. Men dessa var kung Erik överlägsen. Han fick många sår och föll omsider. Fienderna sargade och hånade hans lik. Så skapades den gamla legenden efter en levande, vördnadsfull och utan tvivel trovärdig tradition. Fienden var en prins Magnus av Danmark, son av den så kallade Henrik Skatelår. Denne Henriks fader hette Sven och var en av Sven Estridsons många söner. Henrik själv var således syskonbarn med Knut Lavard, Erik Emun och flera. Han är bekant både för Saxo och Isländarne. De senare kalla honom halte, en benämning som noga lär motsvara den mindre klara skatelår. Han hade till gemål en svensk prinsessa, Ingrid, dotter av Ragnwald och sondotter av Inge den äldre. Genom detta möderne kunde hans son Magnus ha anspråk på Sverige, och det var dessa anspråk som han ville utföra genom anfallet på kung Erik. Men, säger legenden, mot svensk lag, "som förbjuder utlänningar att regera i Sverige." Vid sitt anfall skall han ha haft biträde av en svensk hövding. Det är obekant vem det var. Magnus lyckades så vida att kungen föll. Även Sverker den äldre föll för en dansk prins wid namn Magnus Henriksson. Det var utan tvivel samma person, som efter varandra undanröjde de båda kungarna. Efter Sverkersfall lär Magnus ha satt sig i besittning av Götaland och derifrån ha infallit i Svealand. Kanske for han med sin krigshär på skepp över Mälaren. Det är i annat fall svårt att förstå, hur han så plötsligt kunde vara i hjärtat av kung Eriks rike.

Familj/Make/Maka: Kristina Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Knut Eriksson föddes cirka 1150; dog den 8 Apr 1196.
2. Katarina Eriksdotter

Noteringar:

Erik den heliges far hette Jedvard och att döma av namnet hade han engelskt påbrå (Edvard).(Källa: Maja Hagerman - Spåren av kungens män)

Jedvard gift Cecilia Svensdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Svealand

Noteringar:

Kung 1084-87 i Svealand. Begravd på hedniskt vis i den s.k. Svenshögen vid Broby i Uppland

Sven gift N Stenkilsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Giftes bort med Blotsven för att stärka banden mellan Västergötland och Östergötland. Hennes bror Inge gifte sig med Blotsvens syster Helena av samma skäl

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Kind härad

Noteringar:

Kallas även Tove Jarl och Tufve WalgötersonÖvertog Jarlsämbetet i Kind i Östergötland efter sin far och blev som sådan mycket mäktig. Beskrivs som en kriggirig Herre, men varit olydig emot danska Kungen Harald Blåtand. Adam av Bremen säger att han var född i Västergötland av förnäm släkt. Kristen vid år 980Skövlade gamla Uppsala hedniska tempel och tog bort allt silver och guld från gudarnas beläten.Mördades samtidigt med Blotsven 1080-84





Han var i unga år tjänat Norske kungen Olof Haraldsson i hans krigståg med Amund emot Danmark och av honom blivit omvänd till kristendomenBlev sedan Amund Jakobs Jarl då han övertog Jarlsämbetet i Kind i Östergötland efter sin far och blev som sådan mycket mäktig. Beskrivs som en kriggirig Herre, men varit olydig emot danska Kungen Harald Blåtand. Han sägs vara född i Västergötland av förnäm släkt.

Totil gift Gytha Osgoddotter cirka 1042 i London, England. Gytha föddes i London, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Stenkil, född ca 1028, död ca 1066, kung av Sverige som regerade på 1060-talet.Stenkil föddes i Gårdarike (nuvarande del av Ryssland) där hans far var jarl över Aldejuborg. När fadern dog flyttade Stenkil med sin mamma till Sverige där hon gifte om sig med den svenske kungen Edmund den gamle.Stenkil efterträdde Emund den gamle. Han gynnade kristendomen under 1060-talets hedniska reaktion och medverkade troligen till upprättandet av ett biskopssäte i Sigtuna. Stenkil dog helt plötsligt i en hetsig feber år 1066. Enligt Hervararsagan dog Stenkil sotdöden i Svitjod, samma år som Harald Hårdråde stupade vid Stamford Bridge i England, 1066.Stenkil tog initiativ till att domkyrkan-Sankt Pers domkyrka-uppfördes i Sigtuna. Det är också troligt att denna kyrka under viss tid fungerade som ärkestiftets domkyrka. I Uppsala fanns ett hednatempel som biskoparna i Lund och Skara ville bränna ner, men detta hindrades av Stenkil.Stenkil var en god men försiktig kristen och kände sig mest som västgöte hela sitt liv. Storvuxen, fet och tung och en stor dryckesman. Han skall ha varit en skicklig bågskytt och hans "skottmärken" visades ännu länge på hans hemort Levene i Västergötland, där han också ligger begravd i den s.k. Kungskullen. Han var stamfar för Stenkilska ätten.Om Stenkilska ättenStenkilska ätten, kungaätt som regerade i Sverige ca 1060 - ca 1125. Till ätten hörde förutom stamfadern Stenkil hans söner Halsten och Inge d.ä. och Halstens söner Filip och Inge d.y. Inge d.ä:s dotter Katarina var gift med danske kungaättlingen Björn Järnsida och svärmor till den svenske kungen Erik den helige, dottern Margareta Fredkulla var maka till den danske kungen Nils och mor till den svenske tronpretendenten Magnus Nilsson. En tredje dotter, Kristina, gifte sig med den ryske fursten Msrislav av Novgorod.Fotnot:I de flesta uppslagsböcker framgår att hustrun till Stenkil, Maria, var Emund den gamles dotter. Men närmare forskning och kontakt med personer som specialstuderat just Stenkilsätten (Sören Lindhe, Linköping) ifrågasätter detta. Sören Lindhe går på uteslutningsprincipen och hävdar att hade Maria varit Edmund den gamles dotter skulle Stenkil gift sig med sin halvsyster. Därför anser Sören att det bör vara Edmunds bror Jakob som är far till Maria (Anudsdotter). I detta sammanhang anges därför detta troligare släktförförhållande.

Stenkil gift Maria Anundsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Sverige

Noteringar:

Att Stenkils hustru var dotter till Amund skriver Olof Dalin om i sin bok "Svea rikes historia", 1750.Det är en vanlig uppfattning annars att Stenkil var gift med en dotter till Amunds bror Emund. Då Stenkils mor gifte om sig med Emund hade han i så fall gift sig med sin egen halvsyster.Samma sak omnämns i Hervaresagan.