Noteringar:

Katarina var dotterdotter till Sverker d. y.Katarina och maken Erik Eriksson ("den läspe och halte") hade inga barn och efter Eriks död 1250 gifte drottning Katarina inte om sig utan drog sig tillbaka som leksyster till Gudhems kloster i Västergötland. Änkedrottningen var oerhört förmögen och klostret fick en stor donation av Katarina och när hon dog 1252 begravdes hon i själva klosterkyrkan.En kopia av hennes vackra stenkista står fortfarande idag kvar i den ruin, som nu återstår av kyrkan. Bilden av drottningen på lockhällen är Nordens största och förnämsta gravskulptur. Drottning Katarinas stenkista från Gudhems kloster finns i orginal på Statens Historiska museum.Söderköping var under 1200-talet en av Sveriges främsta städer. I mitten seklet ägdes området av drottning Katarina, änka efter kung Erik Eriksson. I sitt testamente överlämnar Katarina Söderköping till systern Benedicta, gift med stormannen Svantepolk Knutsson.Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum.Om Gudhem:I äldre tider skall det på platsen för dagens klosterruin i Gudhem norr om Mösseberg enligt sägnen ha funnits ett hednatempel kallat Godheim, "upfyldt med hundrade afgudar". Enligt samma sägen bodde kung Gylfe där vid tiden för Odens ankomst, omnämnd i Snorre Sturlassons Edda. Det var kung Gylfe som förklädd till vandringsmannen Ganglere utfrågade asarna om vilka de var varefter berättelserna om deras bedrifter och historia utvecklades.Namnet Gudhem anger också att platsen var ett åt gudarna helgat område. I jomsvikingasagan står att Goðheimr var det största gudahovet i Götaland, med 100 gudabilder och helgat åt Tor.

Familj/Make/Maka: Erik "Läspe och Halte" Eriksson. Erik (son till Erik X Knutsson och Rikissa Valdemarsdotter) föddes 1216; dog 1250. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Sune Folkesson träffade i sin ungdom kung Sverkers dotter Helena i Näs borg på Visingsö. Helena placerades på Vreta kloster. Först när kung Sverker stupat i slaget vid Gestrilren, kunde Sune hämta sin Helena från klostret ("klosterrovet vid Vreta"). Sune deltog f.ö. själv i slaget vid Gestrilren på folkungarnas sida mot kung Sverker.Sune och Helena bosatte sig på Sunes borg Älgarås och de fick fyra döttrar.

Sune gift Helena Sverkersdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Sverige

Noteringar:

Rövades ur Vreta Kloster av Sune Folkesson

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Sverker Karlsson (Sverkerska ätten). Kungav Sverige mellan 1196 och 1208. Född ca 1164. Död 1210. Vald till kung 1195 eller 1196, avsatt 1208, stupad 1210. Efter Knut Erikssons död valdes den nye kungen, Sverker d y, ur den 1167 fördrivna ätten. Den nye kungen gynnade kyrkan; år 1200 utfärdades privilegier för denna, som beviljades skattefrihet för all jord den då innehade. Härigenom skapades det s k andliga frälset. Vid sitt val till kung hade Sverker ingen son och lovade, att en son till företrädaren skulle bli tronföljare. I äktenskapet med Birger brosas dotter föddes emellertid år 1201 en son, Johan, som efter morfaderns död utsågs till jarl och spefullt kallades "den byxlöse". Dettta Sverkers försök att säkra tronen för sin dynasti ledde till strider med Knut Erikssons söner, som sökt stöd i Norge. Vid Älgarås i Västergötland stupade tre av dessa; den fjärde, Erik Knutsson räddade sig. Han återkom som tronkrävare en andra gång och besegrade nu Sverker på nyåret 1208 vid Lena i samma landskap. Sverker flydde till Danmark. Valdemar Sejr av Danmark och påven försökte förgäves återinsätta honom. Vid ett försök att återta kronan stupade Sverker i ett blodigt slag vid Gestilren i Västergötland; det ägde rum i juli 1210. Sverker blev troligen begravd i Alvastra.

Sverker gift Benedikta Ebbesdotter Hvide. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till. Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland. Han ägde jord och förfogade över rättigheter i Närke, Värmland, Östergötland och Södermanland, sannolikt även i andra landskap.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man under 1200-talet och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter.

Birger gift Birgitta Haraldsdotter "Gille". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Norge

Noteringar:

Birgitta (Brigida) var "oäkta" dotter till den norske kungen Harald Gille. Hon hade tidigare varit gift med svenske jarlen Karl Sunesson, som dock dog efter mycket kort äktenskap. Andra giftet är med Magnus Henriksson och efter hans fall gifter hon om sig för tredje gången med den mäktige svenske riksjarlen Birger Brosa, med vilken hon hade sönerna Filip jarl och Knut jarl samt dottern Ingegerd, gift med kung Johan Sverkersson.Efter Birger Brosas död 1202 levde drottningen Birgitta sina sista år i Riseberga nunneklosteri Närke och förmodas ha avlidit före 1210.

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Karl Sverkersson, c:a 1130-1167, kung c:a 1161-1167.Karl Sverkersson var son till Sverker d.ä. Karl var gift med Kristina Stigsdotter, dottern till en storman i Skåne.Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade skrivna urkunderna i Sverige, en av dem försedd med kungens sigill. Under sina år som Sveriges kung vistades Karl mest på Visingsö. Han avslutade faderns byggnadsprojekt på ön, borgen vid Näs och kyrkorna Ströja och Kumlaby. Idag finns delar av Ströja kyrka kvar - det är det mäktiga tornet som är en del av nuvarande Brahekyrkan. Ströja kyrka byggdes för att vara en kunglig helgedom.Enligt ryska källor drog kung Karl i stid mot Novgorod 1164.År 1161 dödade Karl den danske prinsen Magnus Henriksson och valdes till kung. Tidigare hade han haft en stark ställning i Götaland, vilken med tiden blev osäker.Men trots att Karl Sverkersson garderat sig så noggrannt på sin väl skyddade borg vid Näs på Visingsös södra udde, gick han inte säker på sin ö.Efter skärtorsdagsmässan i Ströja kyrka på Visingsö, i april 1167, mördades Karl i Stigby på väg hem till sin borg vid Näs. Han höggs ner av en nygammal konkurrent om tronen, nämligen Knut Eriksson, son till Erik "den helige" Jedvardsson. Knut hade oförmärkt lyckats ta sig över till Visingsö. Mordet ägde rum i Stigby, inte långt från borgen Näs, och fortfarande står en ek planterad på platsen som ett minne av händelsen.Under Karls regering blev Uppsala ärkestift och den engelske cisterciensermunken Stefan från Alvastra blev landets förste ärkebiskop. Stefan var engelsman och en av de första cisterciensermunkarna, som kommit till Alvastra. En delegation från Sverige hade rest till påven för att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Det splittrade riket skulle få en enda ledare för sin kyrka, utnämnd att samla alla stift i Svealand och Götaland under sig. Beslutet togs av påven Alexander III och i staden Sens i Frankrike invigdes Stefan söndagen den 5 augusti 1164 till Sveriges förste ärkebiskop - invigningen förrättades av Danmarks ärkebiskop Eskil. Detta enande av den kyrkliga organisationen 1164 lade grunden till skapandet av riksenheten Sverige.





Kung 1161-67. Anses ha grundat Gudhems kloster i Västergötland genom en donationBlev ihjälslagen av Knut Eriksson på sin Gård Näs på Visingsö som sedan länge tillhört Sverkersätten.Karl Sverkersson (Sverkerska ätten). Kung av Sverige mellan 1161 och 1167. Född på 1130-talet. Vald till kung ca 1161 efter att ha besegrat och dödat Magnus Henriksson. Karl tycks ha varit erkänd som kung i Götaland före 1160 och kan ha varit inblandad i de händelser som ledde till Erik den heliges död; troligen hade han makten i Västergötland även under företrädarens regering. Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade, i Sverige skrivna urkunderna, en av dem med kungens sigill. Den är utfärdad tillsammans med ärkebiskop Stefan av Uppsala och gäller Viby kloster. Under Karls regering blev Uppsala ett ärkestift. I ett brev från 1164 5/8 utnämnde påven en tidigare munk från Alvastra vid namn Stefan till Sveriges förste ärkebiskop på begäran av Karl, svearnas och göternas konung, biskoparna och jarlen Ulf. Karl lämnade också betydande gåvor till bl a Vreta och Nydala kloster. Ett svenskt anfall mot Ryssland (Ladoga) ägde rum 1164, men misslyckades. 1167 12/4 överfölls Karl, som vistades på borgen Näs (Visingsö), av tronkrävaren Knut Eriksson och dödades. Gift omkring 1163 med efterföljande ana. Död 1167 12/4 på Visingsö (F). Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E)

Karl gift Kristina Stigsdotter Hvide 1163. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Hon flydde efter sin man mord på Visingsö till sina anhöriga i Danmark

Noteringar:

af Knardrup, deltog 1205 i toget til Estland