Andra Händelser:

• Yrke: Fällberedare

Noteringar:

"Vid faderns död var Måns Henningsen redan fällberedaremästare i Kristianstad och var han det ännu 1732. Hans öde efter den tiden är okänt. Vid bouppteckning den 28 aug. 1711 efter avlidne buntmakaren i Kristianstad Gustav Bildt, varvid änkan erhöll c:a 1130 och vardera av de tre barnen c:a 370 daler smt, var Måns Henningsen närvarande såsom fästman till husets då artonåriga dotter. Icke långt därefter firade han sitt bröllop med henne. Hennes namn var Anna Catharina Bildt och var hon född 1693."

Familj/Make/Maka: Anna Catharina Bildt. Anna föddes 1693. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Anna Gretha Månsdotter föddes den 1 Jan 1713 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).
2. Gustaf Henrich Månsson föddes den 26 Dec 1714 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L); dog (ung) i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).
3. Gunnela Månsdotter föddes den 19 Apr 1719 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).
4. Gustaf Henrich Månsson föddes den 20 Jan 1722 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L); dog (samma år) i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).
5. Anna Catrina Månsdotter föddes den 13 Jan 1723 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).
6. Johanna Catrina Månsdotter föddes den 24 Feb 1726 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).
7. Anna Elisabeth Månsdotter föddes den 5 Sep 1729 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).
8. Hans Petter Månsson föddes den 31 Mar 1732 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L).

Andra Händelser:

• Yrke: Fällberedare i Kristianstad

Noteringar:

"Henning Ditmarsen f. c:a 1640 död 8/5 1709, "lagdis i Kiöpejorden" Vid bouppteckningen efter fadern 1658 var han 18 år och sedan 1½ år i fällberedarelära, varmed han fortsatte ytterligare 1½ år hos styvmodern. Han verkade sedan i många år som fällberedare och ålderman för laget i Kristianstad, där han ägde en gård. Han skrev sitt namn Dijttmarsen. Vart och ett av hans fem efterlämnade barn fick c:a 285 daler smt i arv efter honom.. Gift med gundela Jensdotter, död 1703 13/10 begrovs i "Kiöbejorden". (härefter en uppräkning av makarnas barn) -------------------------------------------------------------------------------- Kristianstad byting d.10 maj 1658 "Hendrick Kockum ger avkall på sin egen och sina syskons vägnar åt deras styvmoder Karne Erlandsdt., som var änka efter Dittmer Henningsen. De övriga syskonen var: Pouell Ditmarsen, Johanne Ditmarsdt., Ellene Ditmarsdt., Karne Ditmarsdt. g.m. Hans Ryttersmed i Ystad, Margrete Ditmarsdt. g.m. Smeden Mogens Svendsen i Kristianstad." ---------------------------------------------------------------- Denne Henning ärvde sitt yrke som fällberedare efter sin fader, Dijtmer Henningsen (alt. Henriksson) Felbereder Kockum Gift med Gundela Jensdotter, död i Kristianstad 13/10 1703 (SoH) ---------------------------------------------------------------- Utdrag från artikeln "Släkten Kockum" av Alvar Platen i Malmö Fornminnesförenings Minnesskrift 1909-1919: "Henning Ditmarsen omförmäles vid bouppteckningen efter fadern 1658 vara 18 år och sedan 1½ år i lära för fällberedarehantverket, varmed han skulle fortsätta ytterligare 1½ år hos styvmodern. Antagligen övertog han av eller efter styvmodern den gamla bällberedareverkstaden. Han verkade sedan i många år som fällberedare och ålderman för laget i Kristianstad, där han ägde en gård. Fällberedare "Henning Dijttmarsen", så skrev han sig, avled den 8 maj 1709, således c:a 69 år gammal och begrovs den 15 maj, "lagdis i Kiöpejorden". Varje av hans fem efterlämnade barn fick c:a 285 daler smt. i arv efter honom

Henning gift Gundela Jensdatter. Gundela dog den 13 Okt 1703 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Fällberedare i Kristianstad

Noteringar:

Följande uppgifter från "Släkten Kockum" av Alvar Platen i Malmö Fornminnesförenings Minnesskrift 1909-1919: "Enligt traditionen skulle släkten Kockum stamma från Holland. De forskningar, som nyligen företagits i Lunds landsarkiv hava givit till resultat att denna tradition förefaller tvivelaktig och släkten synes vara av skånskt ursprung. Namnet Kockum antogs av den först kände släktmedlemmens äldste son Henrik Ditmarsen. Man skulle kunna tänka sig att han upptagit namnet efter sin till namnet okända moder, helst hans halvsyskon av faderns andra och tredje gifte icke togo samma namn. Denne Henrik Ditmarsen Kockum blev stamfader för en ättegren som var bosatt i Kristianstad och som nu är utslocknad. Hittills har förmodats att de nu levande grenarna av släkten stammade från ovannämnda Henrik Ditmarsen Kockum och hans son rådman Jöns Kockum. Enligt nyare forskningar har det emellertid upptäckts att så icke är förhållandet. Fällberedaren i Kristianstad, Henning Ditmarsen, som var halvbroder till Henrik Ditmarsen Kockum, hade bland andra barn sonen Pål Henningsen. Denne slog sig ned i Hälsingborg, antog namnet "Kockom" och blev genom sin son Lars Kockom stamfader för den nu i Sverige levande släkten Kockum. I Amerika levande grenar av släkten hava troligen samma härstamning. På New-Foundland lär finnas flera fiskarefamiljer med namnet Kockum, vilka påstås härstamma från Holland." Fällberedaren i Christianstad Ditmar Hemmingsen (eller Henningsen) dog i februari 1658. Gift 1/med okänd kvinna. Gift 2/med denna Anne Powelsdatter, död 1664. Gift 3/med Karen Erlandsdotter som hade varit gift innan och levde som änka 1658.

Dittmar gift Anne Povelsdotter. Anne (dotter till Povel Nielsen och Anne Pedersdotter Piil) dog (före 1644-05-31) i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Anne Povelsdatter (Poulsdatter, Povelsdotter). Död 1664 i Kristianstad. Gift med Dijtmer Henningsen Felbereder Kockum. Denne mans namn förekommer i en mängd variationer. Denna Anne nämns, i motsats till systern Sidsel, ej i bröderna Nils' och Peders bouppteckning. Hon var nämligen avliden då. Uppgiften om att hon var Niels Pofwelssöns dotter kommer från forskning av Tor Flensmarck i Vä. Kristianstads byting 10/5 1658: Hendrick Kockum ger avkall på sin egen och sina syskons vägnar åt deras styvmoder Karne Erlandsdt., som var änka efter Dittmer Henningsen. De övriga syskonen var: Pouell Ditmarsen, Johanne Ditmarsdt., Ellene Ditmarsdt., Karne Ditmarsdt. g.m. Hans Ryttersmed i Ystad, Margrete Ditmarsdt. g.m. Smeden Mogens Svendsen i Kristianstad. (uppgift från Birte Boström, Malmö) -----------------Birte Boström: "Anne Povelsdatter, var gift med Dittmer Henningsen Feldbereder i Kristianstad i dennes tredje äktenskap. Hennes barn bör vara Gertrud, Margrete, Johanne, Povel, Ellene, Henning och Anne. Dittmer Henningsen Feldbereder uppger själv i bytinget 1629 d.27 juni, att han bott i Vä i 18 år. Han avlägger borgared i Kristianstad d.21 juni 1616 enl. Rådstuguboken och bör således ha bott i Vä från ca. 1598. I vilken ordning hans två föregående hustrur skall placeras är osäkert, men förmodligen var Anne Sörensdatter hans första hustru. Hon är moder till Dittmers dotter Karen. I Bytinget d.18 febr. 1650 uppvisas ett skriftligt avkall daterat d.21 nov. 1636 av Hans Vilhelmsen gefridder på hans hustru Karne Dittmarsdatters vägnar, givit åt Ditmer Henningsen feldbereder för Karens arv efter hennes Sal. moder Anne Sörensdatter. Karne Ditmarsdotter nämns vara gift med Hans Ryttersmed i Ystad d.10 maj 1658 i Bytinget. Denne kan vara identisk med Hans Vilhelmsen eller så är han en andra make. Dittmer Henningsens andra hustru var Giertrud Lauridsdatter. Hon var moder åt Henrick Kockum. I Bytinget d.15 jan. 1649 ger Hinrich Dyttmarsen sin fader Dyttmer Henningsen avkall för sitt arv efter sin Sal. moder Giertrud Lauridsdatter. Anne Povelsdotter lever d.1 aug. 1642 men är avliden d.10 nov. 1643 enligt Bytinget. Skifte efter henne d.3 maj 1644 skall finnas bevarat, men ej på film. Dittmer Henningsen, som någon enstaka gång skrivs Henriksen, gifte sig en fjärde gång. Denna hustru hette Karen Erlandsdotter och med henne hade han sonen Olof enligt Alvar Platéns släktutredning om fam. Kockum. Bouppteckning efter Dittmer Henningsen d.26 mars 1658 skall finnas och är begagnad av Alvar Platén, som troligtvis också använt skiftet efter Anne för sin släktutredning."

Andra Händelser:

• Yrke: Guldsmed, Kämnär och Byfogde i Vä (känd 1602-1611-) därefter i Kristianstad

Noteringar:

Han nämnes som byfogde i Vä mellan 1607 - 1614. (Arveboken, Birte B.). 1618 den 16 Februari blev, på Kristianstads rådstuga, Påvel Nilsson och Rasmus Pedersen Pill vänligen och väl fölikta angående den gield som S: Ellinne Erik Pils var Påvel Nilsson skyldig. Och måndagen den 21 December 1619 beslutar borgmästare och råd att utse Peder Christensen kremer och Peder Erchsönn att vara werge och förmyndare för S: Påvel guldsmeds barn. (Kristianstads Rådstugubok 1616 - 1637 sid. 25 och 63). Han måste altså ha dött någon gång mellan dessa datumar. Det troligaste är väl då att han har dött i slutet av 1619. Under denna tid rådde pesten i Kristianstad 1638 Måndagen den 9 Juli köper och övertar Påvel N. av Johan Carocks i Sölvesborg den gård på Södergatan som Johan Carocks S: hustru Carine Willumsdotter har fått i arv efter sin fader Willum ---- ---- . och som Påvel Nilsson redan påbor. Gården låg mellan Nils Pedersson i söder och Christen Lantz gård i norr.





I Vä har under 1500- och 1600-talen förekommit en mängd guldsmeder med inslag av namnet Povel. 1584 och 1602 nämns som guldsmeder och rådmän i Vä Peder Povelsen och hans bror Anders Povelsen. I Skånegenealogen 1998:1 skriver Tor Flensmarck att 1584 noteras i Vä Anders Povelsen, Peder Povelsen, Nils Pedersen Guldsmed, Aage Pedersen Guldsmed med flera. I ett annat stycke skriver Tor Flensmarck att måhända får "Povelsönernas guldsmedsläkt i Vä" räknas till Povel Pedersons [Graa] ingiftesfränder. Anders Povelsen förekommer även 1592-1606, Povel Guldsmed 1594, Peder Povelsen 1594-1598 och möjligen även Klaus Christensen som är byskrivare 1595-1601. Peder Povelsen är även upptagen i Bockebodaregistret 1584. Tor Flensmarck menar att det rimligtvis borde föreligga släktskap mellan dessa Povelsöner och Povel Nilsen, möjligen/troligen är de farbröder till Povel. Icke endast namnet tyder ju på detta, utan även att de allihop var guldsmeder samt rådmän i just Vä. Teorin att den Nils Pedersson Guldsmed som nämns nedan skulle vara Povels fader styrks av att Povel bevisligen hade en son Nils och en son Peder. I den såkallade Silverbibeln, den omfattande matrikeln som finns över svenska guldsmeder från 1500-talet framåt, nämns Anders Povelsen som en möjlig son till Povel Pedersen Graa. Anders Povelsen var upptagen i 1584 års taxeringslängd och i Vä stads arvebok 1591-1606, byfogde 1595-1599, omtalas senast 22.augusti 1606. Anders Povelsens sigill med initialerna A.P. har påträffats, överensstämmer nära med stämpeln 8138. Det finns även en Hans Povelsen som var guldsmed och hade stämplarna 8144 och 8145. Hans Povelsen var nämnd i taxeringslängden 1613, flyttade till Kristianstad, nämnd där 1615-1617, men var död hösten 1618.Nils Pedersen nämns 1570-1615 i den såkallade Silverbibeln, den omfattande matrikeln som finns över svenska guldsmeder från 1500-talet framåt. En Nils Pedersen betalade jordskyld till kyrkan i Vä omkring 1570, och var troligen identisk med den Nils Pedersen guldsmed som är upptagen i 1584 års taxeringslängd. Han flyttade sannolikt över till Kristianstad 1614-1615 och var död 24.februari 1618.





Död troligen i pesten 1619-11-02 i Kristianstad (L) (Kristianstads byting 1640 d. 2 och 30 April).

Povel gift Anne Pedersdotter Piil. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Birte Boström efter att ha genomgått Väs arvebog 1592-1614:"Ett skifte som säger oss att Elline Erick Piils är Povel Nielsen Guldsmeds svärmoder.Det framgår i detta, att Elline Erik Piils tidigare har varit gift med en Peder. Meddenne Peder har hon barnen Rasmus Pedersen, Inger Pedersdotter ( g.m. Peder Kremmer) och Anne Pedersdotter ( g.m. Povel Nielsen guldsmed).Elline har också barn med Erick Nielsen Piil (skifte efter honom 1602). Dessa var Niels Ericksen, Johanne Ericksdotter ( död före d.25 nov. 1602) och Anne Ericksdotter ( dödföre d.25 nov. 1602).Erick Nielsen Piil kan vara identisk med byfogden i Vä Erick Nielsen som nämns 1594 d.11 nov.( sid.21).Vad gäller släktnamnet Piil, så kan det vara Rasmus Pedersen som tagit sin styvfars namnPiil, eller så kan det vara Erick Nielsen som tagit sin hustrus f.d. makes namn. Se mintidigare uppgift om Peder Piil i Vä nämnd ca. 1570. ( Såvida inte båda hör till Piil släkten !) Här nedan följer skiftet ur Vä stads arvebok ( sidorna i denna ordning: 124, 123, 126,125, 128, 127)Första sidan , sid. 124, i original, resten moderniserade. Först vill jag dock nämna attskiftet egentligen är två skifte i ett. Dels emellan Elline och sonen Niels Ericksen och delsemellan Elline och alla hennes barn efter hennes två avlidna döttrar Johanne Eriksdt. och Anne Eriksdt., som var helsystrar till Niels Eriksen och halvsystrar till Rasmus Pedersen,Inger Pedersdt. och Anne Pedersdt.Rasmus Pedersen bör ännu vara ogift/omyndig.Att Povel Guldsmed löser ut de övriga arvingarna från deras delar som ej gick att skifta,tyder på att han är gift med en av döttrarna, vilken då måste vara Anne Pedersdotter.------------------------------------Vä stads arvebok 1603 d.31 aug. ( sid. 137,139,140,142)Skifte mellan Inger Sal. Hans Bardshers och hennes två barn Mothen och Karine Hansdotter. Förmyndare för barnen är Pouell Guldsmid och Johann Nibur. Det omnämns att Inger skallgifta om sig med Peder Kremmer. Inger är identisk med Inger Pedersdotter, syster till Anne Pedersdotter som var Povel Nielsen Guldsmeds hustru.