Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkobonde och Häradsdomare på Bromma 1 och 2

Noteringar:

"Häradsdomare Rasmus Ingvarsson i Bromma är född 1610 enligt både dödsnotisen 1693 i kyrkoboken och på den gravsten som finns bevarad efter honom och hans hustru. Han begrovs d. 31 juli " i Bromma kiörcka mitt på stora gången". Rasmus Ingvarssons ochhans hustrus gravsten ligger mitt framför altaret i Bromma kyrka (sonen Lasses ligger bakom föräldrarnas). Inskriften , som är snarlik sonens lyder: " Stat vandringsman betingk ochsie på thenna steen. Här hvilar och är nederlagt een härradsdomars been. Här dödde han i thenna by ther han vähl leffat hade i åhr ottio och så try, blant venner uthan skade. Hans siählhoos gud i lust och gamman måst frögdas sigh af hiertat amen. 1693" . Här följer bomärke och sköldar med initialer. " Och hvillar här under hans saliga kiera hustru den erlige ocgudfrugtige matrona Benta Lasd.som döde 1695 i sit ålder 81 åhr. Henes siäl ähr i guds hand." Uppgiften kommer från Lunds domkapitel, äktenskapsmål 1682, där Måns Gagges son Lars begär tillstånd att få gifta sig med sin nästkusin, som är dotter till häradsdomare RasmusIngvarsson i Bromma, som f. övr. är fader till Häradsdomare Lasse Rasmusson i Bromma. Det nämns att Rasmus Ingvarssons mor och Måns Gagges mor var systrar. Rasmus Ingvarsson är känd i Bromma från 1640 och brukar kyrkohemmanen nr.1 och 2 därstädes ( Mtl. och Jordb.) Jag vet inte vem som är hans föräldrar. Hans moder,liksom systern som var Måns Gagges mor, namnges inte." ------Herrestad häradsrätt: Den 26 apr. 1667 går Rasmus Ingvarsson i Bromma (häradsdomare), på sin syster Ellene S. Truls Jensens vägnar i Bussjö ,i god för att hennes tillkommande make skall betala enrestans på 19 dlr. Den 15 nov. 1667 har Elna Ingvarsdotters nya make Mårten Andersson ( Gagge) instämt Jens Ingvarsson i Hedeskoga, Rasmus Ingvarsson i Bromma och Mårten Jönsson i Sövestad, angående förmyndarskap för sina styvbarn, som är salig Truls Jönssons barn. Här nämns också en tredje bror till Elna, näml. Per Ingvarsson i Sälshög. 1667 d. 27 nov. möter Morten Jensen i Sövestad och svarar på det tilltal som Morten Andersen i Bussjö honom tillika med hans styvbarns moderbröder, nästförliden ting tillhonom hade anlangandes hans styvbarns förmyndarskap, som nu fullmäktigen på Bjersjöholm välförnäme Mogens Biörnsen, tillika med med moderbröderna tillsatt haver( o.s.v.) Sammma datum, nytt mål. Rasmus Ingoursen i Bromma och Jens Ingoursen i Hedeskoga tillsättes som förmyndare , eftersom de är barnens rätta morbröder, tillika med derasbroder Peder Ingoursen i Sälshög. Morten Jensen i Sövestad blir förmyndare för ett barn eftersom hans hustru är barnens faders syster. Ingelstad häradsrätt 1667 d.11 mars. Peder Ingvarssson i Sälshög på sin broders Rasmus Ingvarssons vägnar i Bromma, kräver in en skuld utav Per Andersson i Övraby. Herrestad häradsrätt 1668 d.10 juli ger Jens Trölsen sin morbroder Rasmus Ingoursen i Bromma avkall, eftersom Jens Trölsen nu är 18 år och själv myndig, och har han fåtttillåtelse av sina morbröder Rasmus Ingoursen och Jens Ingoursen att anamma sitt gods som ärförvarat hos hans käre moder och käre styvfader Morten Andersen i Bussjö. Rasmus Ingvarsson brukar kyrkohemmanen nr.1 och 2 i Bromma, enligt mtl. och jordeb. Han är f.ca. 1610 och d. 1693 i Bromma. Hustrun Bengta Lassdotter är f.ca.1615 enl.gravstenen och d.1695 Bromma. Enligt Bromma katekismilängder 1683 - 1686, så har de barnen Ingvar,Per, Hanna och Bolla. Dessutom tillkommer sonen Lasse och troligen en dotter,okänd till namnet. Bevis härför finns i Herrestad häradsrätt 1694 d.30 jan. (Ren. domb.) "Uthi den afdöde nämbdemannens Rasmus Ingwarssons ställe blef effter öfwerläggiande medh nämbden dess sohn Lasse Rasmusson constituerat till förman" ( o.s.v.). Lasse Rasmusson är redan nämndeman, "förman" här, innebär att han blev häradsdomare, liksom fadern varit. I nämndemannalistan samma år finns Lasse Rasmusson i Bromma , likaså " Rasmus Ingwarsson den förman, var nu död".Den namnlösa dottern : Lunds domkapitel, äktenskapsmål 1682, tre brev. Det tredje brevet, daterat Köpinge d.28 mars 1682, är skrivet av kyrkoherden i St.Köpinge, Lars Christophersson och lyder "Vördige och Vällärde Hr. Hans Wiinslöff, arede gode vän. Saasom en varande unge karl Lars Monson Gage her fra Kiöppinge uthi Ingelsta Herret, eraff mig sin sielesörgere begierendes, att iag om slaektlinien mellom hannem och pigan iBrumme, som hand haffuer fattet Echtenskabs reker till. Da saa som det er mig en gandske ubekant sag, spor iag hans moder"( o.sv.).., "da suarede hun mig omsider ok sagde, iag vil aldrigsige andet end det som sandhed er, min sön och pigan ere, sagde hun, i tredie leed medhinanden, hwor paa iag begierde hendis erklering, och suarede hun igeen och sagde, Salig Mons Gage, min söns fader, haffde den eene syster til Moder, och Rasmus i Brumme den anden systertil Moder, hand som er pigens fader" (o.s.v.) Om de blev gifta, det vet jag inte. Lars Månsson Gagges hustru får barn och avlidernamnlös. jag håller det dock för troligt, men tanke på att Lars Månsson Gagges namn finns påBromma kyrkas storklocka, tillsammans med häradshövding Carl Lilliengrips och kyrkoherdens till Sövstad och Bromma, med årtalet 1693, som är Rasmus Ingvarssons dödsår.Han blev som bekant begravd i kyrkan, vilket bör ha kostat någon gåva, t.ex. ett bidrag till en nyklocka. Vi får ännu en gång samma redogörelse för släktskapet när Rasmus Ingvarssons son Ingvar Rasmusson begär tillstånd år 1685 till att få gifta sig med Måns Gagges dotter Inger, ochdetta äktenskap ägde i varje fall rum. Tyvärr nämns inte de båda systrarna, som var Rasmus och Måns mödrar, med namn. (Vissa uppgifter från forskning av Birte Boström i Malmö)------------------Såväl denne Rasmus*, som hans efterlevandes, gravstenar är bevarade å Bromma kyrkogård. ------------------Birte Boström på Anbytarforum 18/3 2005:"En nyhet är den uppgift jag funnit vid ytterligare genomgång av Herrestad häradsrättstidiga domböcker. Nämligen den att Rasmus Ingvarsson i Bromma inte är född i Bromma som gravstensinskriften låter påskina. År 1668 d.31 jan. har Nils Mårtensson i Bromma instämt kronans befallningsman till att påhöra vittnesbörd angående hans gårds ringa bruk (Detgäller hur hög skatt som skall betalas). Inkallad som vittne är bl.a. Rasmus Ingvarsson i Brommasom säger sig ha bott där i byn i 30 års tid. Om han varit född i byn skulle han nämnt atthan var barnfödd där och inte som nu, att han bott där i 30 års tid." --------------Magnus Påhlsson:Utdrag ur Herrestad häradsrätt: "År 1668 d.31 jan. har Nils Mårtensson i Bromma instämt kronans befallningsman till attpåhöra vittnesbörd angående hans gårds ringa bruk (Det gäller hur hög skatt som skall betalas). Inkallad som vittne är bl.a. Rasmus Ingvarsson i Bromma som säger sig ha bott där i byn i30 års tid." Om han varit född i byn skulle han nämnt att han var barnfödd där och inte som nu, atthan bott där i 30 års tid. Så högst troligt kom syskonen Ingvarsson från någon annanförsamling än Bromma. ----------------------------------------------------------------------------Anbytarforum av Lennart Andersson - tisdag den 21 juni 2005Intressant att Rasmus Ingvarsson sade att han bott i byn i 30 års tid! Mycket tyder väldärför på att han kom från någon annan församling. Han kan ju antingen ha själv flyttat tillBromma när han blivit vuxen men det kan ju också ha varit Ingvar som flyttat till Bromma sn medhela sin familj (flera av hans barn framlevde ju sina liv i trakten). Men å andra sidan kan man ju fråga sig vad Rasmus Ingvarsson menade med att ha bott "i byn" i 30 års tid. Han kan ju faktiskt ha avsett själva kyrkbyn, där gården låg, ochdetta motsäger väl egentligen inte att han kan ha varit född i någon annan by i just Bromma församling, t.ex. i Bussjö by, men varit bonde i just Bromma by i 30 år. Frågan är om man kan ha gjort denna skillnad mellan by och församling eller är det så attman i domböcker etc avsåg själva församlingen? --------------------------------------------------------------------------------Anbytarforum av Birte Boström - onsdag den 22 juni 2005 När Rasmus Ingvarsson i Bromma uppger sig ha bott där i byn i 30 års tid så avses endastbyn Bromma och ej socknen. Han kan alltså vara född var som helst, men sannolikt inte iBromma. Bussjö kan däremot inte avföras som födelseställe på grund av denna uppgift.

Rasmus gift Bengta Lassesdotter. Bengta föddes cirka 1621; dog 1696 i Nr 1, Bromma (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde

Noteringar:

I 1699 års mantalslängd finns en Ingwar Ingwarsson på Norra Vallösa 11 i Sjörup, en marginalanteckning gör gällande att han var 83 år gammal och därmed född c:a 1616 och det gör honom till en potentiell son till denne Ingvar. Till saken hör att den JensIngvarsson som i så fall skulle vara en broder, hade en dotter Kirstina som kom till Rynge, alltså ävendetta i Sjörups socken.------------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö:"Vad gäller vår okände Ingvar, så har jag i 1618 års mantalsregister funnit en InguorPiersönn i Bussjö, men det finns också en Inguor Lasönn i St. Herrestad, samt en Inguor Piersönn iSt. Köpinge, samma år. Jag skulle inte våga sätta Ingvar Persson i Bussjö som fader till vår syskonskara. Speciellt inte med tanke på deras barns ganska vida giftermålsområde."---------------------------------Birte Boström skriver på anbytarforum 2003:"Rasmus Ingvarsson brukade nr.1 och 2 i Bromma by. Dessa var kykans annexehemman ( prästgård och klockargård). Lasse Rasmusson brukade nr.11 och 12, utsockne frälsehemman, i Bromma by. Bussjö f.d. huvudgård, nr.1 och 2 i Bussjö, enl. "By Huvudgård och Kyrka", brukas av Jöns Trulsson, nr.1, och Ingvar Persson, nr.2, enl. jordebok 1691. Jöns Trulsson var son till Truls Jönsson och Elna Ingvarsdotter. Ingvar Persson var f.ca. 1655 och dog 1720. Jag vill påpeka, att en viss eftersläpning kan äga rum i jordeböcker och mantalsregister,så att den som står för gården, mycket väl kan vara avliden i näraliggande år. Ingvar Rasmusson känd 1583 tror jag inte på som fader till vår syskonskara. Han nämnsinte i Mtl.reg. 1618 Bröderna Ingvarsson, som förresten alla brukar kyrkohemman, synes höra till denvälbärgade skaran av bönder. Jag tror inte denna välbärgade skara var i majoritet och vi kan nog vara överens om attman i regel gifte sig inom den egna sociala sfären. Vilket det ganska vida giftermålsområdetför deras barn också pekar på. Det är väl troligt att Ingvar också hörde hemma i denna grupp. Likaså har det framgått idenna diskussion att namnet Ingvar inte är så ovanligt. Även om Ingvar Persson i Bussjö, k. 1618 - 51, synes vara den starkaste kandidaten som fader, så vet vi inte ett dyft om honom. Vem vet, han kanske inte ens hade några barn. Så, för egen del , skall det mer till än ett namn i längderna, innan jag sätter in någonsom fader till syskonen Ingvarssons. -----------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"Jag sitter och läser i en bok från Skurups bibliotek som heter Skånelands Medeltid -Orter och ätter av Tor Flensmarck. I denna bok hittade jag lite intressant information om Bussjö.Det fanns en väpnare bosatt i Bussjö mellan åren 1481 och 1508, han dog före 1520, vars föräldrar var väpnaren Jens Lasson ifrån Borrby och hans hustru Cecilia Ingvarsdotterifrån Öja! Jens Lassons styvson var en Niels Knutsson i Bussjö som var gift med en Ingeborg Nielsdotter (Gagge!!!) med heraldiktavlan (björnhuvud).Jag har gjort en avskrift ur boken för framtiden och bifogar den med mailet! Längst ned imin avskrift så har jag samlat på mig lite ordförklaringar mm som kanske bör läsas först!Nu dör denna Ingvar Jensen innan 1520, vilket gör honom enbart som tänkbar kandidat som farfar till vår Ingvar (efternamnlös), fadern till Rasmus, Elna (mina anor!), Jens (dinana!) och Per Ingvarsson som dog i Tryde. Jag påstår inte att detta släktskap finns men nog måstedet undersökas! Synd att han angavs vara väpnare och inte nämndeman! :-) Fast då hade jag nog dött av skratt. Boken som jag har lånat är första delen i en planerad serie. Dennadel har enbart alla orter och ätter på bokstaven A. Tyvärr så är den utgiven 1999 och har ännuinte fått någon efterföljare. Jens Lasson anges vara av Bussjö-ätt! Det måste också sökasvidare på vad det innebär."----------------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"På hemsidan http://www.hum.ku.dk/navnef/adkomst/a/a001/a070.htm så finns följande:Jens Ingvorsen (Bussjö slaegten) adelig til Bussjö, (vel sön af Ingvor Jensen ibid 1511),g m Ellen Mortensdatter Toft el Kyrning, ikke Gere; 1545-125 ; 1550-155 Huvudsidan är nog http://www.hum.ku.dk/navnef/ och kallas för Institut for Navneforskning." ---------------------------------Utdrag ur boken Herrestads härad av Henning A. Isgren. På sidan 115 behandlar han "Ätten Galen" ifrån Bromma. Följande finns att läsa:"I olika källskrifter från medeltiden skymtar förbi i samband med Bussjö också ättenGalen. Denna var en av de mest framträdande i Skåne med gårdar här på olika håll. Väpnaren Anders Galen bodde sålunda 1445 på sätesgården i Stora Herrestad. Denna figurerar i Lunds stifts urkundsbok, som den 9 juli 1471 inregistrerar ett ägobyte mellan honom ochnunnorna i Bosjökloster, varvid han erhåller en gård i "Bosiö i Bromma socken i Härfvuiste" härad.Han hade enligt danska kansliets brevböcker 1487 bl.a. två ödegårdar i Öja.En Inguordt Galen i "Heridtzstade" uppträder i brevböckerna, då Morthen Jude i"Kasslöse" åt honom "saelger" och "sköder" bl.a. en halv gård i "Bosiö i Brome socken". Iurkundsboken återkommer väpnaren Ingwer Jenssön Galen 1508 i samband med några bytesaffärer med ärkebiskop Birger Gunnersen. På baksidan av dokumentet finns antecknat med ärkebiskopens egen hand "Om een gaardh i Öye i Herwitzstadeherred wij finge aff Ingwar i Byssiö".Så långt de medeltida urkunderna. I dessa notiser alltifrån syskonen Constentesen [Förra avsnittet i boken handlar om dessa och vapensköldarna i klostret i Ystad. Magnus] tillIngwar i Byssiö torde man ha stöd för uppgiften om herrgården i Bussjö. Då prästen Daniel Bromme septemberdagen 1730 plitade ner den seglivade traditionen om herrgården i sin annexförsamling och om den murade gravstället där i annexkyrkan, så torde denna hans uppgift inte vara grundad på lösan sand. Alltså en herrgård i Bussjö! Men var?Att Styffe också nämner en sätesgård Bramme, "troligen i Bromma, norr om Ystad", vilken 1476-82 skulle ha ägts av Tage Henriksson (Hollunger) - av dennes släkt ända sedan 1344 enligt Ulsig - och 1505 av Ingvar Jonsson, det är ju en helt annan historia. Men varmånne denne Ingvar helt enkelt samma person som Ingwer Jenssön Galen? frågorna tornar nu upp sig som alltid på grund av det sparsamt flödande urkundsmaterialet...Litt.Ale 1968/3 (Raneke)Fortegnelse over Danmarks breve fra middelalderen, 2 Rekke band 3.Lunds st. urkundsbok utg. av L.Weibull, band 6 (1939)Skånes kalender utg. av C. O. Arcadius m.fl. (1878)Styffe, C. G., Skandinavien under unionstiden (1880)Ulsig, E., Danske adelsgodser i middelalderen (1968)Prästrel. 1730, D. Bromme (Fotostat H. A. Isgren)"På sidan 113 kan man läsa om Herrgården i Bromma och följande uppgifter finns att hämta i Skånes kalender av 1878, där det heter, att här "under unionstiden" fanns en större gård, kallad "Bossyö". Även några ägare anges. Det var:Styffe Jens Mattsson 1401Nils Mattsson 1408Kunt Nilsson 1441-59Ingvar Jonsson 1487 och 1508---------------------------------------------Utdrag från en sajt på Internet om Stora Herrestads säteri med adresshttp://www.algonet.se/~sylve_a/herrestd.htm:"STORA HERRESTAD ligger i byn med samma namn, en knapp halvmil nordöst om Ystad. Säteriet bildar tillsammans med den närliggande medeltidskyrkan och det gamla tingshuseten tät och fin bebyggelsemiljö. Den romanska kyrkans kor och långhus byggdes troligen under 1100-talets förra del och tornet i slutet av samma århundrade, medan tingshusets gråstensbyggnad, som nu inrymmer ett hembygdsmuseum, är av betydligt senare datum och tillkom 1802. Säteriets huvudbyggnad består av ett långt stenhus i två våningar, uppfört1756, med två friliggande flyglar. Gårdens nära anslutning till kyrkan kan tyda på ett historiskt samband med denna och atthär redan under äldre medeltid legat en storgård ägd av danske kungen eller av bygdens herreman, vilka ofta var pådrivare när det gällde dessa tidiga kyrkobyggen. I kyrkansbreda, mäktiga västtorn har funnits en s.k. emporvåning, d.v.s. en läktaranordning med herrskapskapell (eller plats för kungen vid besök i kungsgården?), som senare tagitsbort. Herrestad omnämnes första gången i ett gåvobrev av kung Knut den helige 1085, i vilkethan till domkyrkan i Lund donerade bl.a 8 bol "in heruedstadum". Förleden i sockennamnet kan vara ett ej belagt mansnamn, Herver, och efterleden -stad = boplats, gård. I "KongValdemars Jordebog" från 1231 finns Herrestads härad upptaget som "Haervaestatheret".År 1445 är Stora Herrestad sätesgård för väpnaren Anders Galen, vilken tillhörde en iSkånes medeltida historia välkänd släkt, som ledde sitt ursprung från den mäktiga Hvide-ätten.Senare ägdes gården av Ingvar Jonsen Galen (är död 1502). Genom giftermål med dennes änka Birgitte Andersdatter Bing tillträdde sedan Jens Nielsen Rotfeld d.ä., herre tillBratskov på Jylland och Bjersjöholm. Hans dotter Ingeborg gifte sig med Jep Falk till Gyllarp, somvar official på Lundagård. 1533 skriver han sig till "Heruitzstaedt", när han tillsammans med 58 andra undertecknar en försäkran till hertig Christian (III). Under huvudgården låg omkring 1570inte mindre än 40 gårdar i socknen. Herrestad tillhörde vid slutet av 1500-talet släktenParsberg och senare släkten Giedde. Under den sista danska tiden var vice kanslern och skattmästaren Holger Vind på Vrams Gunnarstorp ägare till egendomen, som han 1656 fått i giftet med Margrethe Giedde, dotter till riksamiralen Ove Giedde."---------------------------