Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på nr 22, Östra Wemmenhög

Noteringar:

Per Trulsson övertog föräldragården, nummer 22 i Ö.Vemmenhög, efter fadern. I 1696 års jordebok återfinnes följande mycket korta notering för 22:an: "Trulls Larsson, nu Per Trullsson". Ungefär vid denna tid tycks således ägarskiftet ha ägt rum. Denne P.T. och hela hans släkt finns i målande ordalag beskriven i ättlingen Johannes Hellners memoarer. J.Hellner var född 1866 och blev med tiden bl.a. statsråd men innehade en mängd poster som förtroendevald. Han var bl.a. dir. i Svenska trävaruexportföreningen, i Svenska vattenkraftsföreningen, i Tobaksmonopolet mm. I sina memoarer skriver alltså denne Hellner under kapitlet "Släkten och hemmet 1866-1879" om sina förfäder och nämner då Per Trulsson och massor av hans ättlingar: "Släktgården i Östra Vemmenhög var hemmanet nr. 22, ett halvt mantal. Vid tiden för Roskildefreden 1658 var detta ett så kallat kanikhemman, det vill säga anslaget till domkyrkan i Lund. År 1680 reducerades hemmanet från den store jorduppköparen greve Gustaf otto Stenbock och fick karaktär av rusthållshemman. Genom ett av kammarkollegiet utfärdat brev av 18 december 1761 förvandlades jorden till skattehemman, det vill säga med äganderätt för åbon. Av byggnaderna på hemmanet nr. 22 som åtminstone under 1800-talet kallades Toftebo, finnes ingenting kvar. På hemmanets jord ligger numera sex gårdar och ett ålderdomshem. Äldste kände medlem av släkten på fädernet är Truls Larsson, vilken år 1661 var bosatt på kanikhemmanet i Östra Vemmenhög. En son, Lars Trulsson, förekommer i jordeböckerna från 1671 och övertager hemmanet efter faderns död, vilken inträffade omkring 1685. Lars Trulsson avled snart och efterträddes på hemmanet av brodern, Per Trulsson, vilken tidigare, i mantalslängderna på 1680-talet, redovisats som boende på en gatutomt, det vill säga ett område som icke satts i mantal. När jag var pojke brukade min farfar om jularna komma och hälsa på mina föräldrar i Svedala. Under kvällarna voro farfar och jag ofta hänvisade till varandras sällskap och roade oss med att "dra tavl". Det var ett spel, som var lätt att ordna med små resurser. Under spelet brukade farfar berätta för mig vad han hört av sin far om vår säkt, något som jag var mycket intresserad av. Så långt farfars kunskap nådde tillbaka, hade förfäderna varit hemmansägare i Vemmenhögs härad. Farfars far hette Jacob Hansson, dennes far Hans Trulsson och dennes farfar Per Trulsson. Mellan de bägge senare måste alltså hava funnits en Truls Persson, men om denne visste farfar ingenting. Att han kände Per Trulssons namn berodde på en släkttradition om en bragd, som Per Trulsson utfört under snapphanekriget. Ett parti snapphanar hade huserat i Östra Vemmenhög, där Per Trulsson hade sitt hemman, och Per Trulsson hade med en pålyxa slagit ihjäl tolv snapphanar. Han hade sedan lagt liken på en vagn och kört dem till Lilla Bedinge och sänkt dem i sjön. Pålyxan hade bevarats i släkten i flera generationer och farfar hade i sin barndom sett den i sin fars gård, men sedan hade den på obekant sätt kommit bort. Per Trulsson skulle ha varit en jättestark man och styrkan hade gått i arv till hans avkomlingar. Per Trulsson skulle alltså ha varit i sin mannaålder på 1670-talet. Dennes sonsons sonson Hans Jacobsson, min farfar, var född något av de sista åren på 1700-talet, om jag minns rätt var det 1798. Släkthemmanet i Östra Vemmenhög var förmodligen ett bra hemman. Min farfar var ende sonen till Jacob Hansson och ärvde alltså gården. Han gifte sig med Elna Sörensdotter, som var en förmögen bonddotter av en vitt utgrenad släkt, i vilken namnet Sören var vanligt. Farfar hade alltså väl förspänt, men ändå gick det utför för honom. Han hade såsom enda sonen ej blivit hållen till arbete i sin ungdom och även sedan han blivit gift, ville han ej arbeta på sin gård, utan höll mest till på krogen. Därtill var hans hustru sjuklig. Följden var att han efter en del år fick gå ifrån fädernegården. Han köpte då istället en mindre gård i Lilla Bedinge, men som han fortfarande vanskötte sitt arbete, slutade det med att han fick gå ifrån även denna gård. Sedan fick han försörja sig med att taga tjänst hos andra." Bouppteckning efter Per Trulsson förrättades den 14/2 1713 (nr. 20). Hemmet verkar ha varit märkligt mediokert, utan minsta tecken på lyx eller flärd. Bland lösöret nämns: "1 kopparkiettel, 1 mässingskiettel, 1 järnkakellugn, 1 sågh, 1 nafwer, 1 wedöxe, 1 bred wedöxe. TRÄWAHROR: 1 ekekiste, 1 ståndtunna, 1 wråskåp, 1 bakstohll, 1 baketrugh, 1 kierne, 1 spand, 1 bryggekarr, 1 handqwarn, 1 furusäng, 2 spinneråcke 1 wagn med dess behör, 3 släär. OXER OCH KOOR: 1 gammal brunstiernat oxe, 1 swart gielen koo. HÄSTER OCH STOO: 1 swartbläset häst 8 åhr gammal, 1 rödbläset, 1 rödbläset fölija 4 åhr och 1 swartstiärnet föll" Per Trulsson förekommer i Vemmenhögs härads domböcker åtminstone den 30/10 1727 samt 5/2 1730, detta oaktat att han då var död sedan många år. Målet 1727 handlar om en skuld som Per Trulsson i livstiden haft till handelsmannen Testrup i Ystad. Dennes sterbhus hade nu instämt Per Trulssons son Truls angående denna skuld, på 30 daler silvermynt. Truls framhöll "att hans fader afgådt uti fattigdom och at inga penningar woro at tillgå". Faderns bouppteckning uppvisades som ett bevis på denna fattigdom och sonen Truls framhöll även att boet varit så fattigt att han själv inte fått ärva något!! I utslaget i målet står att läsa att Truls Persson helt friades från betalningsansvar "men will han till sin salige Faders Heder betala den samma, såsom han skall redan något derpå betalt, kan Häradsrätten honom icke förwägra".





Bouppteckning efter Per Trulsson förrättades den 14/2 1713.Släktforskare Sven Hansson, Malmö skrev om Per Trulsson:"Per Trulsson övertar gården efter sin fader, som var rusthållare nr. 62 vid Borrbykompani under Södra Sk. Kav.reg. Generalmönsterrullorna för åren 1710 och 11 förmäler att "Pehr Trylssons Interesstienare (alltså sventjänare) hette Pehr Ihl och att ryttarehästen var en Klippare.Enligt katekismilägden kunde Per Trulsson både läsa och skriva (det senare med ett frågetecken), samt kunde sin morgon och aftonbön väl, vilket ger oss efterkommande en god och positiv bild av honom.

Per gift Bentha Jensdatter. Bentha (dotter till Jens Christophersen och Brita Jensdatter) föddes cirka 1660 i Öremölla, Skivarp (M); dog cirka 1711 i Nr 22, Östra Vemmenhög (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Tack vare makens, Per Trulssons, bevarade bouppteckning är det bekant att denna Bengta var syster till åbon Markus Hans' hustru i Ö.Vemmenhögs by. B.J. kunde enligt mantalslängden morgon- och aftonbön men ej varken läsa eller skriva.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Östra Wemmenhög

Noteringar:

Denne Truls Larsson förekommer i Vemmenhögs härads dombok i ett mål den 18/9 1676. Den utpräglat danskinfluerade texten är stundtals mycket svårtydd men lyder sålunda: "Trölls Laurssen i Östre Wemmenhög For Retten framkom och paa sin hustru Sine Mads datters weggne, gaff hindis Stiffmodher Kirsten SL: Mads Nielssen i Terne Mölle et fuld kommen och wigier kaldendiss aff kald for hende och hendis arffuinger for bemelte, for den arff som hun effter bemelte sin Sl: Fader Mads Nielssen som bodhe och döde i Terne Mölle, med Rette tillfalden war: och i Rette lagde ett skrifftlig affkald, som imellan domer och Retten wahr, huor udj hand bekiender sig paa sin hustrus wegne, Rigtig bemelte arff att wahre betaldt med inden dess Indhold, aff dato den 31 Augustj nest aff uigte lest och paa skriffuit, och ellers tacher hende for godt och op Richtig betalling saa hand paa sin hustrus och dess arffuingers wegne Födhe och uföde, holde forskreffne Kirstin Mads Trölssens och hendis arffuinger for samma arffuepart Quit, fri och kraffueslöss i alle maader, huar paa hand for Retten gaff hendess Fuldmechtige wenligen sin hand, och wahr her effter et waniligt things winde begierandes, som paa Rettens wegne ej nechtes kunde" (OBS - återgivet med förbehåll för ev. språkliga o skriftliga feltolkningar). Truls Larsson står noterad för ett kronohemman i Ö.Vemmenhögs by i mantalslängderna 1670, 1671, 1672, 1675, 1677, 1681, 1684 och även i 1683 års katekismilängd. I mantalslängden 1691 är det däremot sonen Per Trulsson som övertagit stället.

Truls gift Sine Madsdatter. Sine (dotter till Madtz Nielsen) föddes cirka 1610 i Östra Vemmenhög (M); dog (före 1681) i Nr 22, Östra Vemmenhög (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

I Vemmenhögs härads dombok 1676 framgår klart att S.M. var dotter till Madtz Nilsson i "Tärnömölla" (Ternemölla i Gärdslövs socken). Bemälda mölla innehades mycket riktigt, enligt mantalslängden, av en Madtz Nilsson och 1677 av "M.N:s enckia". Enligt Vemmenhögs renoverade dombok 16/1 1690 bodde då på Tärnömölla i Gärdslöv en "ridefogde" vid namn Nils Rasmusson. Utdrag ur Vemmenhögs dombok 19/9 1676: "Trölls Larsson i Öster Wemmenhy för retten framkom och paa sin hustru Sine Massdotters wägnar, gaff hendes styffmoder Kirstine Sl: Madtz Nils' i Tärnömölla...osv"

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Öremölla, Skivarp

Noteringar:

Att den Niels Christophersson som sedermera var bosatt i gården intill Jens Christophersens i Öremölla verkligen var en broder belägges delvis av det faktum att båda hade var sin dotter med det då tämligen ovanliga namnet Johanna. Av ett tvistemål i Vemmenhögs dombok 19/6 1708 framgår klart att en Jens Christophersen var fader till en Nils Jönsson, vilken i sin tur uppges vara broder till Bengta och Elsa Jönsdöttrar i Ö.Vemmenhög. En obekräftad uppgift gör gällande att J.C. 1677 flyttade från föräldragården i Almaröd och påträffas därefter i Skivarps by. Därifrån flyttade han - enligt också obekräftad uppgift - 1681 till Öremölla. Uppgifterna om hans födelse är hämtade från Skivarps katekismilängd av år 1701, där hans ålder anges. En antydan om tidpunkten för hans död ges i Vemmenhögs dombok 19/6 1708. Jens Christophersen står skriven för ett hemman i Öremölla i Skivarps katekismilängder åtminstone för åren 1683, 1685 och 1687.

Jens gift Brita Jensdatter. Brita föddes cirka 1625; dog cirka 1702 i Skivarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Tärnömölla i Gärdslöv

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Almaröd, Skivarp

Noteringar:

Denne Christopher Jensen står i 1658-års mantalslängd skriven för en gård i Almaröds by, Skivarps socken. Här kvarbodde han fram till slutet av 1660-talet varefter sonen Nils övertog hemmanet (Nils C nämnd här i 1668 års mantalslängd).