Andra Händelser:

• Yrke: Smed på Varmlösa Nr 4, Katslösa

Noteringar:

Emellan den 27 och 28 december wid midnat föddes Lars Fryfelts och Gunnel Jönsdotters lilla son i Warmlösa och christnades den 1 januari 1724, och blef kallat PETTER.





Denne Peter Larsson Frifeldt tycks ha varit en tämligen välkänd person i Katslösabygden, vid den här tiden. Han förekommer på ett otal ställen i bland annat Ljunits härads dombok, bland annat den 1/6 samt 24/10 1764 (mål nr. 37 resp. 12). Båda målen handlar om samma sak, nämligen nämndemannen Lars Svenssons i Villie svin, vilka p.g.a. dålig gärdesgård kommit in på Varmlösaböndernas marker och ätit upp stora kvantiteter ärter. En av de utsatta bönderna var just Peter Frifeldt. Denna "rättsprocess" blev långdragen och fler mål i saken finns i domboken den 28/2 1765 (mål 1), 7/5 1765 (mål 6 - 15 sidor), 8/5 1765 (mål 9 - 5 sidor), 8/5 1765 (mål 11 - 3 sidor), 9/5 1765 (mål 12 - 28 sidor). Vid en rättegång 10/10 1769 (mål 2) om något bråk som uppstått under en högmässa i Katslösa kyrka 1767 vittnade Peter Larsson i följande ordalag: "Att han juldagen hört prästen som predikade, uti predikningen afstannade men hwad han sade säger sig intet hafwa hört emedan witnet satt långt neder i kyrkian." Vid en annan rättegång den 15:e juni 1770 (Ljunits o H:s häradsrätt/LLA) var P.L.F. inkallad som vittne. Saken gällde ett mål där kornetten Lorentz Löfberg instämt bonden Jeppa Nilsson i Varmlösa, för att denne vid ett flertal tillfällen "angripit med owett och skymfeliga utlåtelser emot käranden". Angreppen skulle tydligen ha med något arrende att göra - Jeppa Nilsson arrenderade nämligen jord av Löfberg som brukade gården Varmlösa 9. Och så blev då Frifeldt vittne i saken. Han berättade bland annat att under sommartiden 1769 hade Jeppa Nilsson "uti wittnets (Frifeldts) påhör varit ganska obeskiedlig emot herr cornetten Löfberg". Nilsson hade kommit in till Löfberg hos Frifeldt med en yxa på armen. Då läste Löfberg upp arrendekontraktet för Jeppa Nilsson, "hwaruti bland annat stod att Jeppa alltid skulle wara höflig och skickelig" o.s.v. I Ljunits dombok den 6/9 1771 (mål 2) förekommer Petter Larsson (nu ej nämnd som Frifeldt) som en av sex svarandeparter. Tillsammans med nämndemannen Jeppa Mattisson samt Varmlösabönderna östre Per Andersson, Hans Mårtensson, Sven Persson samt Nils Hansson var han stämd till tinget av Villies kyrkoherde, Jöns Leche. Denne hade fått allt sitt gräs nedtrampat i en äng där dessa Varmlösabönder tjudrat 36 hästkreatur på bete. I Ljunits härads dombok den 30/5 1781 inleds en mycket långvarig och omfattande rättegång där Elisabeth Bengtsonia, dåvarande innehavare av gården Varmlösa nummer 9, anklagade Peter Frifeldt för att "altsedan mitt anträde till hemmanet no. 9 icke på något sätt welat med mig öfwerenskomma om den plats hwarpå han bygdt större delen af sina hus och gård, ehuru samma plats från urminnes tider warit ansedd och brukad såsom gatuplats under det hemman jag nu bebor. Altså och på det icke genom min efterlåtenhet denna gatugrund må omsider blifwa aldeles afskild från den af mig bebodda rusthållsdel, finner jag mig föranlåten att ödmjukast anhålla det Petter Larsson måtte blifwa lagligen kalla och stämd till nästkommande Ljunits härads laga sommarting, för att derstädes wisa med hwad rättighet han kommit att bygga på ofwannämnda gatuplats, hälst det är bewisligt att hemmanet no. 4 har sin gårds tomt på annat ställe i byn belägen". Saken upprörde Petter Frifeldt så till den milda grad att han gick till klockaren i Solberga, Swen Elberg. Med dennes hjälp författades en lång och detaljerad skrivelse till tingsrätten. Han framhåller här bl.a: "Jag ärkänner wäll at ett annat ställe i byen är rätta gårdstomten för mitt hemman no. 4, men påtager mig derföre icke den beskyllning at utan rättighet hafwa min åbyggnad på det ställe den nu står. Rättigheten at på detta ställe bygga har min afledne fader Lars Frifeldt lagligen åtkommit, på det sätt at rätta ägaren till den tomt iag nu bebor, och som från urminnes tjder haft den såsom en sig tillhörig gatuplats, nembligen afledne åboen på no. 10 Hans Åstradsson har till denna plats afstadt sin rättighet åt min fader redan år 1724". Saken låg till så att Petter Frifeldts fader, Lars Frifeldt å Varmlösa 4, var broder till den nämnde Hans Åstradsson. Dessa två skrev mycket riktigt ett överlåtelsekontrakt år 1723/1724, då Lars Frifeldt köpte Varmlösa nummer 4. Saken tog nu en helt annan vändning än den Bengtsonia förmodligen väntat sig. Rätten ansåg sig nämligen inte kunna besluta i denna fråga, då både Varmlösa nummer 4 och 9 var kronohemman.





Den 13 oktober dog och den 28 begrofs Petter Larsson i Warmlösa 81 år gammal af åldersomsbräcklighet.

Petter gift Anna-Stina Börjesdotter den 5 Nov 1749 i Katslösa (M). Anna-Stina (dotter till Börje Nilsson och Elna Trullsdotter) föddes den 22 Jun 1730 i Södra Villie Nr 17, Villie (M); dog den 7 Maj 1814 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 5 november copulerades smeden Petter Frifelt och pigan Anna Börjesdotter ifrån Warmlösa.

1. Lars Pettersson föddes den 31 Dec 1750 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 30 Mar 1832 i Nr 1, Lilla Beddinge (M).
2. Elna Pettersdotter föddes den 25 Mar 1752 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 11 Apr 1752 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
3. Elna Pettersdotter föddes den 17 Nov 1753 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 11 Aug 1757 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
4. Börje Pettersson föddes den 5 Sep 1755 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 15 Jan 1817 i Ekarp Nr 4, Villie (M).
5. Hanna Pettersdotter föddes den 12 Apr 1758 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 5 Dec 1835 i Varmlösa Nr 13, Villie (M).
6. Jöns Pettersson föddes den 5 Maj 1760 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
7. Nils Pettersson föddes den 26 Jun 1762 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 7 Okt 1767 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
8. Hans Pettersson föddes den 8 Jun 1764 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 2 Jan 1848 i Norra Vallösa, Sjörup (M).
9. Elna Pettersdotter föddes den 17 Aug 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 12 Sep 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
10. Maria Pettersdotter föddes den 17 Aug 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 20 Aug 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
11. Måns Pettersson föddes den 28 Jun 1767 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 22 Feb 1827 i Nr 6, Tullstorp (M).
12. Ola Pettersson föddes den 3 Mar 1770 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 31 Jan 1861 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).

Andra Händelser:

• Yrke: Corporal på Nr 4 Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Korpral vid Skånska Tremänningsreg., Åbo å Varmlösa 4, Tillsyningsman. Född 1693 i Katslösa (Varmlösa 10). Död 15/2 1746 i Katslösa (Varmlösa 4). I jordeboken 1690 anges nr. 4 i Varmlösa vara 1/8 mt. krono, anslaget kavalleriet som rusthåll. I mtl. 1700 och 1710 var hemmanstalet reducerat till 1/16 mantal, en skattelindring, alltså. 1721 var nr. 4 öde, men i mtl. 1727 fanns där corperal Frifelt. Lars Frifeldt var son till Åstrad Hansson och hans hustru i Varmlösa. Av allt att döma var han född och uppväxt i utpräglad bondemiljö och hans broder Hans Åstradsson övertog föräldragården, Varmlösa 10. Emellertid lät Lars Frifeldt, av någon anledning, i slutet av år 1717 eller möjligen början av 1718 värva sig till Skånska Tremänningskavalleriregementet. I 1718 års generalmönsterrulla återfinnes han som andrekorpral vid tredje korpralskapet, Livkompaniet - befäl för 32 ryttare och av någon anledning just detta enstaka år benämnd Lorenz Frifeldt. I rullan uppges han vara 24 år gammal och skåning till börden. Hans häst var en 9-årig svartbrun vallack med vit höger/bakfot. I 1719 års mönsterrulla har han förflyttats till andra korpralskapet vid Majorens kompani, där han blev ensam korpral. Han efterträdde Peter Ingelström som förflyttats till Livkompaniet och benämnes nu Lars Frifeldt. En ny springare fick han, även om den inte tycks ha erbjudit mycket bättre prestanda än den förra. Även nu var det en svart/brun vallack med vänster bakfot vit, 10 år gammal. Denne fyrfotade vän följde sedan Frifeldt tills han lämnade militärlivet bakom sig.



Lars Frifeldt tjänstgjorde under tre regenter och var med andra ord - åtminstone i början av sin karriär - en sann "karolin". Efter Karl XII:s död i Norge 1718 blev systern, Ulrika Eleonora, Sveriges nya regent - om än blott under något års tid. 1720 tillträdde en ny ätt Sveriges tron och denna nya era inleddes med Fredrik I som regent. Detta tycks emellertid icke ha inneburit några nämnvärda förändringar för militärerna. 1720 var av allt att döma sista året som Lars Frifeldt finns med i Skånska Tremänninskavalleriregementets rulla. Han var nu 27 år gammal och hade drygt tre års tjänstgöring bakom sig. Som korpral vid Majorens kompani hade han 35 man under sig. Av dem var 30 skåningar, två smålänningar, en bleking, en västgöte och en östgöte. I uniformen för Majorens kompani - där Frifeldt tjänstgjorde - ingick vid 1720 års mönstring följande persedlar (enligt rullan): blå kappor med gult foder, blå rockar med underfoder och mässingsknappar, dito rockar men utan foder, blå underfodrade västar med mässingsknappar, hattar utan gallon, svarta halsdukar, handskar, gehäng, karbinrem, byxor, stövlar med sporrläder och sporrar. Därtill kom nya värjor och patronkök. 1720 eller 1721 tycks Frifeldt ha slutat sin militära bana och 1723 gifte han sig med Sjörupsklockarens dotter.



Utdrag ur Sjörups kyrkbok: "d. 5 mars copolerades corporalen välborne och välagtade Lars Frifeldt med dygdesamma och Gudfruktiga jungfrun Gunell Jönsdotter i Siiörop". Lars Frifeldt var ju egentligen född och uppvuxen på en annan av Varmlösas gårdar. När han i samband med giftermålet flyttade till Varmlösa nummer 4 upprättades någon form av kontrakt mellan honom och hans broder, Hans Åstradsson. Av denna handling, daterad 1724, framgår att Varmlösa 4 var "ett surt och osunt ställe och så alltid varit". Gården hade således, innan L.F. övertog den, varit öde en längre tid. Av ett salubrev daterat den 7/4 1723 (se Ingelstads Häradsrätt/Småprotokoll AIIa:1/Uppbuds o Inteckningsprotokoll Liunitz Hds ordinarie Sommarting 16/5 1728) framgår att Lars Frifeldt köpte Varmlösa 4 av Jöns Nilsson, handlingen lyder sålunda: "Till Tingsrätten inlefwererade förafskiedade Corporalen Manhafting Lars Frifelt ett Sahlesbref dat: d. 7 april 1723 af innehåll at Jöns Nillsson i Warmlösa till förbem:te Corporal afhänt bårtsålt 1/16-dels brik i Rusthållet no. 44 beläget i Warmlösa By, Liunits Härad och Katzlösa Sockn för hwilket säljaren bekommit 20 Dr. Srmt: Hwilcket Kiöpebref uplästes Exhibierades och efter Corporalen Frifelts begiäran sålunda till Protokoll fördes, hwaraf honom Extract bewiljades" På Varmlösa 4 framlevde Frifeldt sina dagar till sin bortgång 1746.





Den 5 februari klockan 10 om aftonen dödde corporalen Lars Frifelt i Warmlösa och blef begrafven den 14 ejusdem. AEt 53 år.

Lars gift Gunnela Jönsdotter den 5 Mar 1723 i Sjörup (M). Gunnela (dotter till Jöns Månsson och Catharina Margareta Samuelsdotter) föddes den 1 Dec 1703 i Nr 17, Sjörup (M); dog den 9 Nov 1768 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 1 december föddes min lilla dotter och christnades den 4 ditto och wart kallat GUNNEL.





I Sjörups födelsebok 1703 har Gunnels fader, klockaren Jöns Månsson, skrivit: "Den 1 December föddes min lilla dotter..." Denna lilla dotter växte upp och i 1716 års mantalslängd nämns en Gunnel som piga hos kyrkoherde Engelholm i Sjörups prästgård - möjligen är det samma Gunnel. I vilket fall som helst gifte hon sig 1723 med korpralen Lars Frifeldt i Varmlösa. Gunnel blev 65 år gammal.





Den 9 november dödde och den 24 begrofs änckan Gunella Jönsdotter i Varmlösa, 65 år gammal, siukdomen ålderdom och bräcklighet.

Noteringar:

Den 5 marty copolerades corporalen och wälachtade Lars Frifelt med dygdesamma och gudfruktiga jungfrun Gunnel Jönsdotter i Siörup.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på nr 10 Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Dräng, Åbo, Kyrkvärd. Död 29/3 1730 i Katslösa (Varmlösa 10). En Åstrad Hansson var i unga år dräng hos "söndre Ola Andersson" i Norra Vallösa - numret på gården går ej att härleda. Även en kvinna med samma namn som hans tillkommande hustru, Mätta Persdotter, tjänade här som piga...säkert ingen tillfällighet. I Villie/Örsjö kyrkbok delen för under "Utomäktenskapliga barn 1688" en Åstrad Hansson i Örsjö nämnd som dopvittne: "D. 16 Sept. Christnades ett oäckta i Örsjö kyrckia wid nampn Kirsten. Kirstenna Anders Matts i Sohlberga bar det till dopet. Moderen ...... Hansdotter af Torsiö o Solberga, Faderen uty lag, Lars Trulsson i Almarö. Test: Åstre Hansson i Örsiö, Anna Lars Anders och Kirstena Nils Anders ibm. Detta barnet döde och blef begrafwet d. 21 oct. i samma åhr."





Den 29 marty dödde Åstrad Hansson i Warmlösa.

Åstrad gift Mätta Persdotter cirka 1691 i Katslösa (M). Mätta (dotter till Peder Ottesen och Else Larsdatter) föddes Mar 1658 i Katslösa (M); dog den 6 Nov 1742 i Varmlösa Nr 10, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

I N.Vallösa nämns på 1680-talet en piga med namnet Mätta Persdotter, hon tjänade hos "söndre Ola Andersson". På samma ställe fanns en dräng med namnet Åstrad Hansson. Sannolikt var det alltså här som dessa blivande makar lärde känna varandra. Något som styrker resonemanget är att Mätta - enligt nedannämnda domboksprotokoll - hade större delen av sin släkt i Sjörup och Vallösa. Mätta Persdotter var, enligt ett domboksprotokoll (Ljunits renoverade domböcker) från 5/5 1691 (se avskrift nedan), systerdotter till Michel Larsson i Fuglie, Skårby. I samma protokoll nämns flera av Mättas bröder och svågrar. Att Mätta hade en broder vid namn Otte Persson är således ställt utom varje tvivel. I Villies dödbok förekommer på datumen 16/4 1675 en Else Per Ottes i S.Willie, 50 åhr". Denna kvinna skulle således ha varit född 1625 - ett fullt tänkbart födelseår på Mättas moder. Det som styrker teorin att dess Else och Per Ottesson är föräldrar till syskonen Persson/-dotter är dels de ovanliga namnkombinationerna Per Ottesson respektive Otte Persson. När Per Ottessons hustru visar sig heta Larsdotter i efternamn är "saken klar". Mätta Persdotter var systerdotter till Michel Larsson, som var broder till Per Ottes' fru Elsa Larsdotter, som i sin tur alltså var moder till såväl Mätta Persdotter som till hennes syskon Otte, Olof och Ziphora. Namnet Else/Elsa förekommer sedermera på flera olika håll bland ättlingarna. När Mätta Persdotter och hennes make Åstrad Hanssons son Hans döptes den 24/1 1701 fanns bland faddrarna en Ellse Pärsdotter...troligen en syster till Mätta som i så fall fått moderns förnamn. Till yttermera visso hade två av Mättas bröder, Otte och Olof, döttrar med namnet Else. Det ovannämnda domboksprotokollet, daterat 4:e och 5:e maj 1691 lyder sålunda: "Per Mårtenson i Varmlösa, Otto Person ibm, Åstrad Hanson ibm och Oluf Person i Grafvstorp Cit. Oluf Kiempe Söndra Willie tillkiärandes honom för han ormhult (?) och uthan släktens samtycke tillhandlar sigh dhet åboende gårdh i Söndra Willie, som ähr Crono Skatte hemman och dhe å mödernes vägnar till skatte rättigheten säga sigh äro börde rätten emot dhet Oluf Kiempe ähr uthom släkten och i stillhet, uthan dheras consens till precticerat sigh gården af Michaell Larsson, som för dhetta skattehemman bebodt, men genom döden nyligt afgången och erfvingarna medh opbuden protesterat som med extract af protocollet bewysas EX Datis d. 13 october 1690 och d. 9 Febr. 1691. Derjemte insinuerade klaganderen (en) copia af sith contract som Michaell Larson och Ola Jönsson Kiempe sins emellan slutet om hemmanet nytiande i 12 åhrs tyd och sedan dhet aför--. Dat. d. 4 Aprilis 1678 i Norra Willighe opesesendet sielfwa orginal som straxt åtherberoerades. Svaranden ähr till vedermähle berättande sig intet hafva härmoth föra vydhare ähr åberopa sigh köbebref som för Rätten insinuerades. Dat. S.Willighe d. 28 Dec. 1689. Oluf Jönson som ähr Reus prelenderar sina uthlagda Penge efter kiöpebrefvets innehåld 64 dahl. smt och dhete nu af Klagandes som giöre sigh ägandet till Börd Rätten. Hvaremot dhe svarande honom sigh inga Penga fått af Oluf Jönson derföre kunna dhe icke heller åtherställa honom några medhel seyandes derföre sigh förbudit Oluf Jönson innan han pengene hade lefvererat till Michael Larsson sluta något kiöp emedan Michael ey mehr mecktig afhända gården till någon uthom släkten så länge någon i börden var som villia dhen sigh tillhandla och värderigs bethala. Rätten tillfrågade parterna om dhe något mehr hafva i denna saak att införa hvartill dhe å båda syder svarade Ney, altså Resolverade Rätten sålunda. RESOLUTION: Såsom förnimes Oluf Jönson Kiempe i Söndra Willie Kipt Een half gårdh af Michael Larssons ibm, som Michael Larsons Sösterbarn hafva bördrätt till aldheles dhen vitterligen skiedt och vidh opbuden på Härads Tinget genast potesterat och nu ytterligare dhetsamma yrka och påstå Arfs Rätten, dhet Rätten öfver något och Skiäligt pröfvas att Michael Larssons Systersöner som ähr Oluf Persson i Grafstorp, Otto Persson i Warmlösa samt dheras svågrar Per Mårtensson i Warmlösa och Åstrad Hansson ibidem, behålla dhess arf och bördsrätten aldheles o=klanderh och tillrädha dhen gårdh i Söndra Willie, som Oluf Kiempe kiöpt af Michael Larsson och dhet till förstkommande Philiphi Jacobi 1692. Anbelangande Refusion som Oluf Kiempe Pretenderat för utlagdh Kiöpeskilling efter dhen kiöpeslut Innehåldh lembnas honom dhes till frytt tilfahla conde behranden. Lagl. att söckia i compensatis Expensis. "





Den 6 november om natten dödde änkian Mätta sahl. Åstrad Hans i Warmlösa och blef begrafven den 14 ejusdem. AEt 84 år 8 m.

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Sjörup

Noteringar:

Jöns Månsson förekommer tämligen flitigt i Lunds Domkapitels arkiv: FIIe:1 nr. 82 - odat 4 sid, FIIe:8 nr. 03 - 1698 7 sid, FIIe:8 nr. 63 - 1700 4 sid, FIIe:14 nr 94 - 1719 3 sid, FIIe:15 nr 09 - 1720 4 sid.Dessa brev och skrivelser har mycket information att ge om Jöns Månsson. Flera av dem utgör klagoskrifter ang. dåliga löneförhållanden. Något av breven har skrivits tillsammans med flera andra klockare i trakten. Innan J.M. erhöll sin klockaretjänst i Sjörup undervisade han ungdomen i Skivarps socken i religion. Detta hade han skött mycket bra och "alltid varit ärlig och nykter". I Lunds Domkapitels arkiv finns bland annat en del av hans ansökningshandlingar till klockareplatsen i Sjörup. Hans betyg från förre arbetsgivaren, kyrkoherden Jonas Wahr i V.Nöbbelöv och Skivarp, lyder sålunda: "Såsom närvarande ungekarl Jöns Månsson hafver sedan förleden Påsketid åhr 1697 till dato, sig till informator för ungdomen i Skifvarps sochn låtit, och om sitt förhållande uthi samma sin tienst, af undertecknade ett attestum begärer, ty kan jag ej annat om honom Jöns Månsson betyga än att han uthi samma sin tienst och uthi förbemälte tyd hafver warit flytig och ungdomen både till församlingens och mitt uthi theres Christendoms stycken informerat, och illiest uthi sitt lefverne warit stilla, sachtmodig och nykter, at honom förden skull medh skiäl i ett gott wittnesbörd meddehlas. Nöbbelöv d. 9 February Anno 1698 //Jonas Wahr." Tjänsten i Sjörup tillträdde Jöns Månsson 1698 som efterträdare till avlidne Mauritz Sörensson. Även i Sjörup undervisade han, parallellt med klockaresysslorna, barn och ungdom i kristendomskunskap och i skrivning. En kombination av klockareyrket och skolmästartjänsten var vanlig på den tiden och även långt senare. Av hans ansökningshandlingar att döma var han en mycket duktig sångare men sämre som talare. Endast en kort tid efter det han tillträtt klockaretjänsten i Sjörup förekommer han i Ljunits härads renoverade dombok, på datumen 22/6 1699 (mål nummer 22). Han var då kallad till tinget som vittne i ett mål "angående slagzmåhl" varigenom bonden Bror Larsson i Tingarödh" blivit utsatt. Av protokollets innehåll får man en aning om hur umgänget i bygden kunde se ut i slutet av 1600-talet: Bror Larsson hade en dag förliden vår hälsat på hos Jöns Månssons i Sjörup. Vid samma tillfälle hade även svarandena i detta mål varit på besök, nämligen drängarna Christopher Larsson i Sjörup samt Per Jönsson och Jacob Andersson. Drängarna och Bror "kommo uti något ordhkast medh hvarandra", varvid Bror lämnade stugan och gick ut på gården, dit klockaren en stund tidigare gått ut för att hugga ved. Bror Larsson berättade för klockaren att de tre drängarna "dhe truga at willia hafva lyfvit af mig dher inne". I samma stund kom en av drängarna, Christopher Larsson, ut på gården och försökte övertala Bror att komma in igen. När övertalningsförsöket misslyckades tog drängen tag i Bror Larsson och slog omkull honom, därute på gårdsplanen. Ungefär samtidigt kom ytterligare en av de tilltalade drängarna, Per Jönsson, ut på gården. Med en käpp som han hade i handen slog han Bror några slag i huvudet och samtidigt kom även den tredje, tilltalade drängen ut från boningshuset. När även han gick till attack mot Bror Larsson ingrep klockaren så att Bror kunde undkomma och fara hem till Tingaröd. Bror Larsson var givetvis närvarande vid detta ting. Han berättade att han "af dessa drängier blivit så illa hanterat så at hans axel och kropp var heelbla". Detta verifierades även av länsmannen som "besichtigadt Bror Larson och befunnidt att dhet vänster skullderbladh på honom varit blått". Enligt protokollet berättade Bror även "att hans hufvud var så slagit sampt heela hans kropp att han dheraf måst 14 dagars tyd hållas vyd sängen". Ett annat vittne i målet, Pehr Jacobsson, berättade att också han varit inne hos klockarens vid tillfället ifråga. En av de tilltalade drängarna - Per Jönsson - hade då framtagit en kniv. Klockarens hustru hade då genast reagerat och tagit denna ifrån honom. När denne Jönsson nu, inför sittande tingsrätt, tillfrågades vad han skulle använda kniven till uppgav han "att han tagit fram knyfven att karfva tobak medh, och som dhe andre finge see knyfven fara dhe alle pa honom så att han intet fick karfva någon toback". (målet uppsköts)



År 1699 gifte sig Jöns Månsson med ("konserverade") sin företrädares änka, Catharina Margareta Samuelsdotter. När hon dog, 1748, överlät Jöns Månsson sitt ämbete till sonen Jacob Sjöberg och flyttade samtidigt till den andre sonen, Jöns Sjöberg, som var kronolänsman i Stora Herrestad. Där bodde Jöns Månsson ännu vid sitt frånfälle den 23:e april 1749. Under många år i början av 1700-talet var det Jöns Månsson som skötte kyrkbokföringen i Sjörup. Detta framgår klart av dottern Gunnels födelsenotis 1703, där han skriver "min lilla dotter".





Den 9 may blef klockaren Jöns Månsson begrafven, som blef död den 23 aprilis i St. Herrestad därest han sedan Michaeli tid i förledet åhr hade varit hos sin son länsmannen Jöns Siöberg AEt 79 år 2 månader.



Den 23 april dödde i Herresta cronolämdzmannens Jöns Siöbergs fader Jöns Månsson, blef begrafven i Siörup, därest han tillförne warit klåckare, 83 åhr gammal.

Jöns gift Catharina Margareta Samuelsdotter 1699 i Sjörup (M). Catharina (dotter till Samuel Söffresen Ellbom och Marna Hansdotter Wernich) föddes cirka 1664 i Ystad (M); dog den 26 Mar 1748 i Nr 17, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Denna Catharina Margareta var först gift med Sjörupsklockaren Mauritz Sörensson. Efter hans död 1697 fick hon hans efterträdare, Jöns Månsson, till ny man. På prästlikt manér "konserverade" han änkan, trots att hon var några år äldre än han själv. Men dessa makar fick många år tillsammans, ty C.M.S dog inte förrän 1748.





Den 26 marty klockan 9 om förmiddagen dödde klockarens Jöns Måns hustru i Siörup och blef begrafven den 13 april, nom Cathrina Margreta Samuelsdotter AEt 84 år 3 månader.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Katslösa

Noteringar:

Peder Ottosen finns 1640 skriven för en gård i Katslösa. År 1672 återfinnes han i N.Villie och 1676 i S.Villie. Han kan möjligen vara son till den Otto Hindricksen som fanns i Katslösa 1620, 1634 och 1640 (mantalslängder o jordeböcker).Finns en Per Ottesson i Villie står som ligger för döden 1675 års mtl

Peder gift Else Larsdatter. Else (dotter till Laurits Pedersen och Kirstine Pedersdotter) föddes cirka 1625 i Södra Villie Nr 3, Villie (M); dog den 16 Apr 1675 i Södra Villie, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Att denna kvinna hetat Larsdatter styrks av ett protokoll i Ljunits härads renoverade dombok, daterat 5/5 1691. Här nämns alla hennes barn vid namn: Mätta, Olof, Otto m.fl. Det som styrker att deras mor hetat Larsdatter är att deras morbror nämns i protokollet, vid namn Michell Larsen. Else Larsdatter och hennes man bor 1640 i Katslösa, 1672 i N.Villie. Denna kvinnas födelseår är känt tack vare åldersuppgift i hennes dödsnotis.





Den 16 april dödde Else Per Ottes i Södra Villie, 50 åhr.

Andra Händelser:

• Yrke: Guldsmed i Ystad

Noteringar:

Samuel Ellbom är ganska flitigt förekommande i Ystads dåtida källmaterial. I mantalslängderna finns han omnämnd från 1668 fram till 1691 då han förekommer i egenskap av sin änkas bortgångne make, "Bierette salig Samuell Gullsmidtz, doter Anna Sophia". I mantalslängden 1672 var han bosatt på Stora Västergatan men 1673 "i den östra staden" - troligen har denna flyttning skett i samband med första hustruns död. 1680 och 1684 är han antecknad som boende på Östergatan. Enligt mantalslängden i stadsräkenskaperna bodde han 1679-1682 i första roten, 1683-85 i Hans Jens Skomagers' hus på Stora Östergatan som var beläget i andra roten och 1685-1688 ånyo i första roten (se även sidan 31 i block nummer 2). S.E. omtalas såsom "Samuel Guldsmed" i 1671 års mantalslängd, där hustrun antecknats som död. Därefter gifter han sig med en kvinna vid namn Birthe, varom icke mycket är känt. Hon överlevde sin man med cirka tre år och hennes död har i Maria församlings dödbok verifierats i så lydande ordalag: "d. 26 november (begravdes) Birthe Sal. Sammel Guldsmidtz". Samuel S. Ellbom hade en fordran på 1 daler och 3 öre silvermynt, enligt en bouppteckning efter en Marna Hansdotter och hennes make i Ystad, daterad den 27/1 1671. I ett av Ystads rådstuguprotokoll från 1673 står att läsa: "Suend Hollgersson instämt Samuel Söffrensson utgifva skuldsedel som honom gifvits af Benjamin Söffrensson". 1681 förekommer Samuel Guldsmed i en förteckning över personer med skulder till kyrkan, daterad 18/1, han var skyldig två skilling (Ystads Inneliggande handlingar FI:6 sid.32). I 1682 års bytingsprotokoll (daterat den 26:e augusti) finner man Samuel Guldsmed som bisittare och han förekommer även i en förteckning över Ystads borgare från 1683, då som boende "i Hans Jens skomagers hus". 1685 hade Sören Jönsson Dahl inköpt "alla hans verktyg" varför man får förutsätta att hans verksamhet som guldsmed därmed var avslutad. Från och med år 1686 bekräftar också mantalslängderna att Ellbom var "siug, förarmad och liende wid sängen. Hur en gammal hantverkare kunde ha det på äldre dagar belyses av att han två år senare, som gammal skatteborgare, beviljades "hel kost uti hospitalet i betraktande af hans eländiga och siukliga tillstånds skull (Mag. 11/5 1687): "Samuell gullsmedh som är gammell, retten begerer i betraktendt hans eländiga och siukeliga tillstånds skuldh, ähro bevilladh hel kost uthi hospitalet begynnendhe d. 22 may nest ankommande". Ystadshospitalets räkenskaper verifierar att Ellbom fick "hel kost" därifrån.1687 till en summa av 14 daler srmt och 1688 samt -89 för 23 daler och 18 öre silvermynt. Han var emellertid aldrig inkvarterad på hospitalet, utan tycks ha erhållit mat därifrån. 1689 var han så pass sjuklig att han inte längre ens kunde ta sig till kyrkan för Nattvarden. Prästen skrev den 19/4 1689 i en längd över nattvardsgästerna att "Birthe Sammel Gållsmidtz" varit närvarande vid Nattvarden men att "Samuel Gulsmedh hema - siuk". D.v.s. att prästen fick komma hem till honom för att ge Nattvarden. Den Sören Jönsson Dahl som 1685 köpte alla Ellboms verktyg hade också haft sin gesälltid i dennes verkstad och det hade för övrigt även brodern, Ebbe Jönsson, som också var guldsmed.

Samuel gift Marna Hansdotter Wernich. Marna (dotter till Hans Wernich) föddes ber 1630; dog 1671 i Ystad (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Bouppteckning efter denna kvinna förrättades den 13/7 1672, sid. 207 (Ystads Rådhusrätt FII:2 samt Y.R. FII:4:189). Birte Boström, Malmö, skriver år 2001:"I Malmö rådhusrätt nämns år 1681 en guldsmed Christian Winecke i Köpenhamn.I Ystad St:a. Maria räkenskaper nämns en Hans Warnike år 1580 och 1596 Kirstine Wernicks.I Danske kancelliets brevböger 1622 förekommer en avdöd apotekare i Viborg, som på sid.375 kallas Jörgen Werneche, sid.443 Jörgen Werner och på sid. 572 Jörgen Werniche."Efternamnet Wernich/Warnich leder tankarna till Tyskland. Mycket riktigt finns det där enort med detta namn. Men också i Sverige har det under tidernas lopp funnits fler personer med det ovanliga efternamnet Wernich"Befallningsman Olof Wernich, död 7 april 1752 i Brestorp, Hässleby, Jönköpings län, 94 år gammal och således född omkr. 1658. Födelseorten har jag ej funnit. Han bodde i Skyttla, senare i Markestad, Höreda socken (Jönk) och var gift med en ej namngiven dotter till regements- och stadskirurgen Baltzar Schultz och dennes hustru Catharina Hierpe. Nämnde Olof W. hade fyra barn: 1/Beata född 1701 i Skyttla, Höreda, död 1759 på Brestorp, Hässleby. Gift 1724 med kronolänsmannen Johan Nilsson Blohm på Brestorp; 2/Helena Catharina född 1702 i Skyttla, Höreda; 3/ Ewa född 1704 i Skyttla, Höreda; 4/Lorentz född 1708 i Markestad, Höreda. Kanske var Olof Wernich befryndad med amiralen Olof Wernich, adlad Wernfeldt (??). I Göteborg bodde under 1700-talet en Wernichsläkt, nämnd i Albert Sandklefs bok Allmogesjöfart på Sveriges västkust 1575-1850. Kanske är det fråga om skilda, obefryndade släkter med samma namn. Kanske finns någon anknytning någonstans?