Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Anna-Stina Börjesdotter

Kvinna 1730 - 1814  (83 år)


Generationer:      Standard    |    Vertikal    |    Kompakt    |    Ruta    |    Endast text    |    Listad antavla    |    Solfjäderdiagram    |    Media    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Anna-Stina Börjesdotter föddes den 22 Jun 1730 i Södra Villie Nr 17, Villie (M) (dotter till Börje Nilsson och Elna Trullsdotter); dog den 7 Maj 1814 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).

    Noteringar:



    Den 7 dog och den 15 begrofs enckan Anna Börjesdotter på nr. 4 Varmlösa, 93 år gammal af åldersbräcklighet.



    Med all säkerhet dotter till Elna Trullsdotter även om åldern i dödsnotisen säger annat.

    Anna-Stina gift Petter Larsson Frifelt den 5 Nov 1749 i Katslösa (M). Petter (son till Lars Åstradsson Frifelt och Gunnela Jönsdotter) föddes den 28 Dec 1723 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 13 Okt 1804 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Noteringar:

    Den 5 november copulerades smeden Petter Frifelt och pigan Anna Börjesdotter ifrån Warmlösa.

    Barn:
    1. Lars Pettersson föddes den 31 Dec 1750 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 30 Mar 1832 i Nr 1, Lilla Beddinge (M).
    2. Elna Pettersdotter föddes den 25 Mar 1752 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 11 Apr 1752 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
    3. Elna Pettersdotter föddes den 17 Nov 1753 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 11 Aug 1757 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
    4. Börje Pettersson föddes den 5 Sep 1755 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 15 Jan 1817 i Ekarp Nr 4, Villie (M).
    5. Hanna Pettersdotter föddes den 12 Apr 1758 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 5 Dec 1835 i Varmlösa Nr 13, Villie (M).
    6. Jöns Pettersson föddes den 5 Maj 1760 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
    7. Nils Pettersson föddes den 26 Jun 1762 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 7 Okt 1767 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
    8. Hans Pettersson föddes den 8 Jun 1764 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 2 Jan 1848 i Norra Vallösa, Sjörup (M).
    9. Elna Pettersdotter föddes den 17 Aug 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 12 Sep 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
    10. Maria Pettersdotter föddes den 17 Aug 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 20 Aug 1766 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
    11. Måns Pettersson föddes den 28 Jun 1767 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 22 Feb 1827 i Nr 6, Tullstorp (M).
    12. Ola Pettersson föddes den 3 Mar 1770 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M); dog den 31 Jan 1861 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).

Generation: 2

  1. 2.  Börje Nilsson föddes den 17 Mar 1692 i Södra Villie Nr 25, Villie (M) (son till Nils Pedersen och Anna-Christina Lehnertsdotter); dog den 22 Jul 1754 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Smed, Kyrkvärd, Åbo på Södra Villie Nr 17 och Varmlösa Nr 2, Katslösa

    Noteringar:



    BÖRGE, född i S. Villie emellan den 16 och 17 mars af föräldrar Nils Pehrsson och Anna Christina Lehnartsdotter, christnat den 20 juli. Testes: Pehr Tufvesson, Anders Tufvesson, Olof Jönsson, Tufve Pährsson, Elna Andersdotter, Karna sahl. Friderich bar barnet. Jordemoder Karna Nils Ohls i Katslösa.





    Enligt Villie kyrkoräkenskaper var B.N. kyrkvärd där mellan 1728 och 1734. Han övertog med tiden smedsysslan från sin fader och var först verksam i Villie och därefter i Varmlösa. Sedermera avlöstes han i smedjan av svärsonen, Peter Larsson Frifeldt. Av Örsjö kyrkoräkenskaper framgår att Börje Nilsson i Villie utfört en hel del reparationer i denna kyrka, bl.a. 1716: "Smeden Börie Nillss för åtskjilligt småt arbete 2:16 (daler och ören silvermynt), 18 (lispund..?) kalk 9:00, 200 taktegel 4:00, 2 staplar - 1 till kyrkioporten och 1 till wapenhusdörren 1:20".



    1723 förekommer Börje Nilsson från Södra Villie samt Matz Persson från Örsjö som faddraråt Nils Andersson och Else Jönsdotters barn i Lindby, Svenstorp. Släktforskare Sven Hansson, Malmö skrev:"Börje Nilsson föddes på kyrkogathuset nr. 25 S.Villie son till smeden Nils Persson. Hanövertog faderns syssla. Som smed gjorde han en del arbeten bl.a. i Örsjö kyrka. 1716 på nr. 25 Börje Nilsson h. flicka Ingry inhyses Bengta Nils Jöns. Flyttar strax därefter, 1726, 1728 finns han på S.Villie nr. 17 och har brodern Fredrik som dräng. År 1739 är han på Varmlösa nr. 2 i Katslösa. Efter Börjes död övertog svärsonen Peter Frifelt smedsysslan i Varmlösa by.





    Den 22 juli dödde Börie Nilsson i Warmlösa och blef begrafven den 31 ejusdem. AEt 65 år.

    Börje gift Elna Trullsdotter (före 1730). Elna (dotter till Truls Andersson och Johanna Hansdotter) föddes den 7 Jun 1699 i Nr 21, Örsjö (M); dog den 7 Jul 1751 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  2. 3.  Elna Trullsdotter föddes den 7 Jun 1699 i Nr 21, Örsjö (M) (dotter till Truls Andersson och Johanna Hansdotter); dog den 7 Jul 1751 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).

    Noteringar:



    Den 7 juli dödde Börie Nils hustru i Warmlösa och blef begrafven den 16 ejusdem, nom. Elna Trullsdotter. AEt 52 år 1 m.

    Barn:
    1. Karna Börjesdotter föddes cirka 1722 i Södra Villie Nr 17, Villie (M); dog den 16 Aug 1782 i Varmlösa, Katslösa (M).
    2. 1. Anna-Stina Börjesdotter föddes den 22 Jun 1730 i Södra Villie Nr 17, Villie (M); dog den 7 Maj 1814 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M).
    3. Anders Börjesson föddes cirka 1732 i Södra Villie Nr 17, Villie (M); dog den 1 Jan 1813 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
    4. Lennart Börjesson föddes cirka 1735 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M); dog den 29 Nov 1739 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
    5. Mätta Börjesdotter föddes cirka 1737 i Varmlösa, Katslösa (M); dog den 10 Mar 1773 i Varmlösa Nr 8, Villie (M).
    6. Truls Börjesson föddes den 7 Okt 1739 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M); dog den 13 Jul 1817 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
    7. Boel Börjesdotter föddes den 25 Nov 1741 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M); dog den 11 Dec 1741 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
    8. Ester Börjesdotter föddes den 11 Jan 1743 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M); dog den 21 Jun 1745 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
    9. Hans Börjesson föddes den 4 Jan 1745 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M); dog den 26 Nov 1745 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).


Generation: 3

  1. 4.  Nils Pedersen föddes cirka 1660 i Nr 2, Örsjö (M) (son till Peder Tuesen och N N); dog (före 1716) i Södra Villie Nr 25, Villie (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kyrkvärd och Smed på nr 25, Södra Villie

    Noteringar:



    Nils Pedersen var född i Örsjö som son till Peder Tufvesson och dess hustru (ostyrkt uppgift). Senare i livet blev Nils smed ("blacksmed" - svartsmed, grovsmed) i Villie där han bodde i ett kyrkans gathus med nummer 25 i byn. Denna fastighet tycks ha varit en anrik smedja, ty redan i Lunds Stifts Landebog av år 1569 står den noterad som den "smedie" som "aarligen till kircken giffuir landgillespendinge". Men åter till Nils Pedersen. Av allt att döma hade han ett gott anseende som smed, med tämligen nära samarbete med bland annat Villie kyrka - i flera avssenden, faktiskt. Framförallt framgår det av kyrkoräkenskaperna att han tämligen ofta anlitades för renoveringsarbeten i kyrkan men även på så sätt att Nils' svägerska, hans hustrus syster, var gift med den minst sagt danskfientlige Villieprästen Fredrik Jensen (se vidare Karen Lehnertsdotter). Nils Persson förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 7/11 1693, utdrag ur rättsprotokollet: "Per Jönsson i S.Willie efter Härads Rätten påskrifves intenfocuteric Resolution till att bevysa sin giorda beskyllning på Nembdeman Ola Jönsson Kiempe att uthskiält alla dem som i byöhlet wohro nu instämbde Nils Persson, Lars Olsson och Nils Larsson alla i S.Willie boendes att wittna i samma Sak emot hvilket wittnesmåhl Ola Jönsson Kiempe protesterade att emedan dhe alla ähro hans Sakgifvare och Skiäncka honom samma beskyllning obefogat på frya dhe dherföre ey admitterat må hvilket Rättligen pröfvar att dhe som i Styfvan wohro icke admitterade blifva. Ola Jönsson Kiempe i S.Willie att bevysa huru Per Jönsson ibm öfverfallit hans hustru i ållermansöhlet nu instämbt Nils Perssons hustru Anna Christina Lennartsdotter och Nils Jönsson ibm, att wittna sin sanningh i dy måhl. Anna Christina Lennartsdotter påropades men Abs. för den skull pliktar hon tre d. Nils Jönsson sammaledes Abs. och pliktar 3 d. Efter ventilerande af saken emedan dhe å båda syder i Dybiten om bewyst till sin sak gifvandes bestyrkiande och de äro byman sammans intet weta med hvar andra emot ähr det som ährligt och godt är altså och Emedan Per Jönsson å Egen och byamännens wägnar söckte nu förlyckning låfva och gode vänner hvar icke det skier hafva dhe sigh Lageligt Sluut och förwänta och gåfvo hvarandra händer derpå för Rätten att denna förening obrötsligen hållas skall." Vid ett ting den 29:e oktober 1695 (Ljunits härads renoverade dombok) var Nils Pedersen instämd av Segert Werre, Skivarps förste gästgivare. Denne hade enligt gällande privilegium ensamrätt ifråga om utminutering av alkohol på en viss omkrets runt gästgivaregården. Nils Pedersen anklagades nu för att på marknadsdagen i Villie, Trefaldighetsdagen år 1695, ha sålt öl och brännvin, något som han själv bestämt förnekade. I den svårlästa domboken står att läsa: "Benekandes sigh intet haft något kroghåll uthan dhå marknad der war förleden Helig Trefalldighheet Söndagh och intet öhl fants i byen annorstädes, blef öfwerluppen af der warande folcket och dhå icke kunde bortgifwa något för intet, som är en fattig man, tagandes nu hustrun till wittne att hon och hännes mann dess uthom alldrigh hålla krogh, dett åthskillige af dhem betyga." Rätten ansåg att smedmästaren och hans hustru skulle frias från anklagelsen, "så länge giästgifwaren intet kan bewijsa". Vid målet framkom dessutom att Segert Werre självsvåldigt lagt beslag på den kanna, ur vilken smedhustrun skulle ha serverat sitt brännvin, och i samband därmed "tillfogat henne någon wåldsamhet". Rätten ålade Werre att genast återlämna den beslagtagna kannan till smeden. (textavsnittet hämtat ur Peter Larssons "Från Brasan till Gästis"). Att Nils Pedersen verkligen anlitades för renoveringsarbeten i både Villie och andra kyrkor bekräftas icke minst av kyrkoräkenskaperna. I Villies kyrkoräkenskapsbok för år 1691 finns han representerad på flera poster och här bekräftas även uppgiften om att han var kyrkvärd: "Smeden Nils Persson af dito (kyrk-)värdar utj arbetslön för hängslor, stickklinkor och handgrepp till kyrkioporten, handgiordt, för des eget jern, jämwähl för 50 st. blysöm till att fästa 4 st. blyskiffwor med tillyka med mera han giordt wifordres quittens - 4 daler 6 öre." ----- "Smeden Nils Persson bekommit för des arbetslön af Cassans för 3ne par hängslor han giordt till stollsdören i kyrkan. Des quittens - 18 öre." ----- Katslösa kyrkoräkenskapsbok 1697: "Smeden Nills Persson för Skålepannan och Järnringen till klockeaxeln bekommit efter attest den 14 octob: 1695 af pastor verifierat fol - 2 daler 16 öre." Smedsysslan i Villie övertogs sedermera av Nils Pedersens son Börje.





    1684 finns han i hemmet i Örsjö, men inte 1687. Möjligen var Nils Pedersen gift 2 gånger eftersom han får barn 1685 och 1686, men det kan vara en annan Nils smed.I dödboken för Villie finns ingen notis om en annan Nils smed eller en hustru till Nils Pedersen, frågan om det första giftet får stå öppet.

    Nils gift Anna-Christina Lehnertsdotter cirka 1690. Anna-Christina (dotter till Lehnert Jensen (Lund?) och Margrete Nielsdatter) föddes den 15 Mar 1663 i Sandåkra, Skurup (M); dog (efter 1716) i Södra Villie Nr 25, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  2. 5.  Anna-Christina Lehnertsdotter föddes den 15 Mar 1663 i Sandåkra, Skurup (M) (dotter till Lehnert Jensen (Lund?) och Margrete Nielsdatter); dog (efter 1716) i Södra Villie Nr 25, Villie (M).

    Noteringar:



    Den 15 mars föddes Lehnert Jens barn i Sandagr. ANNA CHRISTINA. Faddrar: Välborne Axel Gyldenstierna, Willem Ravn, Susanna, Bente H. Peders, Malena i Kiälsö.





    Värt att notera är att den Axel Gyllenstierna som var vittne vid denna Anna-Christinas dop i mars månad 1663, själv hade en dotter med samma namn (obekräftad uppgift) - var det möjligen så att Lehnerts dotter uppkallades efter denna herrskapsfröken?. Anna-Christna Lehnertsdotter nämns vidare i något sammanhang Villie kyrkbok på datumen 27/4 1692. Dock är notisen ganska oläsbar. Anna Christina Lennartsdotter förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 7/11 1693, utdrag ur rättsprotokollet: "Per Jönsson i S.Willie efter Härads Rätten påskrifves intenfocuteric Resolution till att bevysa sin giorda beskyllning på Nembdeman Ola Jönsson Kiempe att uthskiält alla dem som i byöhlet wohro nu instämbde Nils Persson, Lars Olsson och Nils Larsson alla i S.Willie boendes att wittna i samma Sak emot hvilket wittnesmåhl Ola Jönsson Kiempe protesterade att emedan dhe alla ähro hans Sakgifvare och Skiäncka honom samma beskyllning obefogat på frya dhe dherföre ey admitterat må hvilket Rättligen pröfvar att dhe som i Styfvan wohro icke admitterade blifva. Ola Jönsson Kiempe i S.Willie att bevysa huru Per Jönsson ibm öfverfallit hans hustru i ållermansöhlet nu instämbt Nils Perssons hustru Anna Christina Lennartsdotter och Nils Jönsson ibm, att wittna sin sanningh i dy måhl. Anna Christina Lennartsdotter påropades men Abs. för den skull pliktar hon tre d. Nils Jönsson sammaledes Abs. och pliktar 3 d. Efter ventilerande af saken emedan dhe å båda syder i Dybiten om bewyst till sin sak gifvandes bestyrkiande och de äro byman sammans intet weta med hvar andra emot ähr det som ährligt och godt är altså och Emedan Per Jönsson å Egen och byamännens wägnar söckte nu förlyckning låfva och gode vänner hvar icke det skier hafva dhe sigh Lageligt Sluut och förwänta och gåfvo hvarandra händer derpå för Rätten att denna förening obrötsligen hållas skall."



    "Hur jag kom på att Anne Christine Lennartsdotters första make kanske är identisk med Börje Kock, är ganska enkelt. Jag utgick från vigseln i Skurup och antog att H. stod förHerr. Sedan var det bara att söka i Herdaminnet. Han efterlämnade änka och barn. Se Lunds stifts Herdaminne II:7, sid 490-491, "Efter B.K:s död har dennes bror, kh. Per Magirus i Snöstorp, 1689 14/6 anhållit om annus gratiae et beneficii för änkan och hennes barn." ---------------"Margrete Nielsdotters broder kan vara - styrkt till säkerhet av nedannämnda bouppt. efter deras far - kyrkoherden Påvel Nielsen på Ivö. För detta antagande måste vi gå till Margretes dotter Anne Christine Lennartsdotter. Hon vigdes som bekantmed H. Börje Pedersen d. 3 jan. 1680 i Skurup. Denne herr Börge Pedersen bör vara identisk med prästen Börje Kock ( Birgerus Petri Magirus), som 1677 fick kallelse till Föeslöv ochGrevie i Bjäre kontrakt. ( Lunds stifts herdaminne II: 10, sid. 402), men som år 1681 flyttadestill Billeberga och Tirup i Rönneberga kontrakt. Han framstår som en milt sagt, mindresympatisk man, och dog d. 28 maj 1689, efterlämnande änka och barn. Hustrun uppges i LSH. heta Anna Catharina, men är väl om mina antagande stämmer, den samma som Anne Christine Lennartsdotter.I ett brev av d. 23 apr. 1688 skriver kyrkoherden i Södervidinge Knut ChristensenHög, att Börje Kock var gift med hans svågers Cornficius Ibinsulanus syskonbarn. Cornficius var son till kyrkoherden på Ivö Påvel Nilsson. ( Luns stifts herdaminne II: 7, sid. 487-491.)Anne Christine Lennartsdotter är känd i S. Villie, Ljunits hd., från år 1692. Hon är dågift med smeden Nils Persson och de får sonen Börge detta år. I S. Villie katekismilängd 1703finns på S.Villie nr.25 gths., Nils Persson, hustru Anna Christina, dotter Ingeborg Börjesdotteroch sonen Börje Nilsson. Hon har alltså en dotter Ingeborg från sitt det tidigare äktenskapet. En son i detta första äktenskap är förmodligen Lennart billgren, f. omkr 1680, ryttare i Skånska husarregementet, avskedad p.g.av sjuklighet 1724, gift med Anna Elisabeth/ LiskenCarlsdotter i Börringe 1709. De flyttade från Börringe till S. Villie år 1726. Hustrun och derasdotter Anna Christina Lennartsdotter återfinner vi som dopvittnen på Nils Perssons och Anne Christine Lennartsdotters barnbarns dop.Tidsmässigt passar allt in med mina antagande, så också den troliga sonen Lennarts antagna namn Billgren, som kanske anspelar på födelseorten Billeberga. Det är alltsåfullt möjligt, att Cornficius Ibinsulanus och Anne Christine Lennartsdt. är syskonbarn(kusiner).Enligt Cavallins Lunds stifts herdaminne 5, var Corfits Ibinsulanus son till PaulusNicolaus Christianstadensis ( Pål/ Påvel Nilsen från Kristianstad), som blev prästvigd 1651 tillIvö och Kiaby. Påvel Nielsen dog 1679. Hans övriga barn var Henrik, Ingeborg, Brita, Margreta, Anna och Karen." --------------"Idag har jag varit på landsarkivet och sett i de brev och den bouppteckning jag nämnt tidigare. I brevet som Börje Kocks hustru nämns vid namn och som var skrivet av hans bror kyrkoherden i Snöstorp, Halland, står tyvärr, mycket klart och tydligt, Anna Cahtarina.Man tycker att Petrus Magirus borde veta vad hans svägerska heter, eller? Möjligheten finnsförstås att han inte var så bekant med henne, med tanke på avstånd och dylikt. Jag undrar också om namnet Catharina skulle kunne vara synonymt med Christina. Har ju sett Karna och Karin skrivas Katarina. Faktum kvarstår trots allt. Ingen annan Herr Börje Pedersson finns merän Börje Kock."

    Barn:
    1. 2. Börje Nilsson föddes den 17 Mar 1692 i Södra Villie Nr 25, Villie (M); dog den 22 Jul 1754 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
    2. Gertrud Nilsdotter föddes den 15 Feb 1694 i Södra Villie Nr 25, Villie (M).
    3. Nils Nilsson föddes den 21 Mar 1696 i Södra Villie Nr 25, Villie (M).
    4. Jöns Nilsson föddes den 15 Nov 1698 i Södra Villie Nr 25, Villie (M); dog den 4 Feb 1784 i Södra Villie Nr 13, Villie (M).
    5. Fredrik Nilsson föddes cirka 1705 i Södra Villie Nr 25, Villie (M); dog den 29 Feb 1785 i Grönhult, Villie (M).

  3. 6.  Truls Andersson föddes cirka 1665 i Lindby, Svenstorp (M) (son till Anders Trulsson och Anna Trulsdotter); dog cirka 1739 i Nr 21, Örsjö (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Nämndeman Åbo i Skurup och Örsjö

    Noteringar:



    Truls Andersson förekommer i Helmer Frennings forskning, från vilken merparten av nedanstående information härrör (se äv. sidan 105 i Frennings släktredovisning i Släkt &Hävd 1972:1-3). Cirka 1690 blev Truls Andersson möllare i Rödmölla, Svenstorps socken, där han 1687 står skriven som boende hos föräldrarna men 1691 som egen möllare. Senast våren 1692 blev han blev han åbo på Skurup nummer 14 (1/1 mt. frälse till Svaneholm) och 1697 blev han så rusthållare på Örsjö nummer 21. 1699-1700 nämns han som tillförordnad nämndeman i Vemmenhögs häradsrätt, den 3:e oktober 1710 blev han ordinarie nämndeman. Truls Andersson förekommer flitigt i tingsrättens (Vemmenhögs häradsrätt) domböcker, bl.a. på nedanstående datum:27/3 1699 Utses han till tillförordnad nämndeman; 19/6 1700 Avträder han förtroendeuppdraget som tf. nämndeman; 7/2 1716 instämmer han förmyndarna för sina barn av första giftet, bonden Sven Tuvesson i Sandåkra, Måns Hansson i Skurup och Måns Olufsson i Slimminge. Sven var barnens morbror och de båda andra var gifta med barnens mostrar. Sven var nu änkling för andra gången och förmyndarna fick överta egendomen för sonen Anders. och döttrarna Bereta och Elna, medan fadern själv kvarstod som förmyndare för dottern Estred; 7/6 1716 intygade en gammal Skurupsbo att församlingen varit van att ge ett lamm och engås per hemman till kyrkoherden etc.; 31/5 1720 uppges att Truls Anderssons systerdotter heter Elin Larsdotter och är gift medHans Håkansson i Solberga; 20/6 1721 krävs han av Sven Tuvessons änka, Kerstina Persdotter i Hassle Bösarp, på fyra års ränta på det barnagods som Sven haft hand om;20/10 1725 uppges att en systerdotter till honom är gift med Nils Persson i Örsjö;19/11 1728 nämns T.A. som morbror till Nils Olofssons hustru i Torsjö.16/11 1730 uppges T.A. var frånvarande från tinget på grund av sjukdom.20/6 1732 förordnades T.A. att detta år bevista lagmanstinget i Lund "såsom detta härad tillkommer nu att försända en nämndeman till bisittare".25/1 1734 förordnades Anders Nilsson i Örsjö, av sin svärfar nämndemannen T.A., till förmyndare för sina svägerskor, T.A:s döttrar. Detta sedan de föregående förmyndarna,Knut Ipsson och Nils Olsson i Torsjö, måst lämna ifrån sig uppdraget på grund av ålderdom. Nu är det inte bara inom tingsrätten som Truls Andersson figurerar med tämligen täta mellanrum. Också i Helmer Frennings målsregister över Göta Hovrätts domböcker (registret återfinnespå Landsarkivet i Lund) finner vi honom, bl.a. på följande datum: 3/10 1710, 7/2 1716, 31/51720, 20/6 1721, 20/10 1725 och den 19/11 1728. Gift 1/med Hanna HansdotterGift 2/med Kerstina Larsdotter, död i Örsjö 1712/1716gift 3/med Elna Andersdotter, född c:a 1694 och död i Örsjö 26/11 1761 (bouppt. 14/121761 räknar endast upp tre barn).Vemmenhögs härads dombok Den 7-6 1716,"Nämndeman Truls Andersson iithi Öhrsiöö hade genom laga stämning,låtit inkalla Bonden*Swän Tufvesson uti Sandåkra,Måns Hansson i Skurup och*Måns Olofsson uthi Slimminge klagandes att desamma såsom nästa anhöriga till sina barn med första giftet,och dee därhafva sig åtage *att svara till förmynderskapet icke vilka nu barnliens egendom tilltaga,beklagandes sig siälf att såsom han nu andra gången ähr änkling och har*andra barnakullen det kan han inte längre siälf hoos sig den första barnhens möderne innehafwa,så mycket mehr som tiderna ähro swåra och hans mondering kan misslyckas där igenom samteli barnen komma att lyda och der siälfwa sätter i äfventyr såsom den en gång hafwa sig förmynderskapet åtagit Swän Tufvesson i Sandåkra med Måns Olofsson i Slimminge infunno sig och sade att dee gärna willia tillåta ded faderen har siälf barnens gods hoos sig och svarer till förmynderskapet medan dee ähro Uthi Släkten närmast,såsom barnhens rätta morbroder och mostermän,Kiäranden begiärde lag tt utslag.***ResulotionHäradsrätten finner rättw~st att emedan Tröls Andersson träffat den olyckan att han nuandra gången ähr worden änkling och således har den andra barnkullen oafwittrad,hvar igenom han söker att nästa anhöriga måge den första barnhens egendom till sig taga,Allså emedanSwän Tufwesson uthi Sandåkra ähr barnliens rätta morbroder,Måns Hansson i Skurup,samt* Måns Olofsson i Slimminge deras mostermän varandes blodzförwante att tillgå såsom den och siälfva hafwe till fÖrmynderskapet samtyckt Anno 1703 wyd afwittringen Altså bör de såsom rätta förmyndare till sig taga Träls Anderssons barns egendom och för den samma efter förmynders ordning*svara näml. Swän Tufvesson som ähr morbroder åligger att mottaga sohnen Anders Trulssons egendom 35 daler smt Måns Hansson och Måns Olofsson såsom mostermän dee två flickornas Berreas och Elenas näml. 20 daler smt för hwardera medan fadern har hoos sig sielf behållit Estred Trulsdotters förmynderskap och finnerHäradsrätten siäligt att sådant bör värkställas inom en månad ifrån Dato wydd 3 daler smt. wyte för den som sig där ifrån unddrager." ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Örsjö katekismilängder år 1716.Örsjö nr. 21 Truls Andersson, dotter Estred, son Anders, dotter Elna Trulsdotter.Mantalslängder, Örsjö nr.21.År 1721 Nämndeman Truls Anders, h., dot Elna.År 1722 Truls Anders, h., dot. Elna.År 1724 Truls Anders, h., son Anders, dot Elna.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Vemmenhögs häradsrätt 1737 d. 23 febr. I nämndemannalistan upptas Truls Andersson i Örsjö och 1737 d. 14 juni meddelas att han avlidit sedan sista ting.------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Vemmenhögs hd.r. 1738 d.21 marsSal. Nämndeman Truls Anderssons son Anders ( den äldre) i Örsjö, begär att fåbesittningsrätt till kronorusthållshemmanet nr. 21 efter styvmoderns död. Rätten svarar dock att de ej kan fatta beslut i frågan.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Utdrag från resonemang på Anbytarforum, signerat Birte Boström:"Av någon anledning har jag inga anteckningar från Svenstorp katekismilängder 1684 -1689. Det måste ha saknats sidor, ev. ett mikrokort, för jag kan väl inte ha missat så mycket!Jag har nämligen endast en anteckning från 1684 och då om Truls Andersson i Lindby. Däremot har jag antecknat att i Rödemölla 1683 finns Olle Påwells med dotter Bente och 1695 Bendt Tues med familj. Nåväl, jag tror du löst problemet åt mig. För nu finns det ett band mellan Skurup, Örsjö, Rödemölla, Persemölla och Sandåkra, nämligen: 1693 - 96 då Bengt Persson i Persemölla står fadder åt Truls Anderssons barn i Skurup. 1698 då Truls Andersson från Örsjö står fadder åt Tyke Westessons barn i Sandåkra och 1689 då Tyke Westesson i Sandåkra är dopvittne åt Bengt Perssons i Persemölla barn. Eftersom Truls Andersson från Rödemölla också återfinns som dopvittne åt Tyke Westessons barn i Sandåkra år 1689 så är sannolikheten stor för att han är identisk med TrulsAndersson i Örsjö. Tyke Westessons i Sandåkra hustru nämns heta Kari Persdotter år 1698 då deras dotter Elna döps. I Solberga katekismilängder 1695 och 1701 upptas Lars Nilsson och hustru AnnaAndersdotter i Solberga. Vi har alltså tre högst sannolika syskon Arina, Anna och Truls. Deras fader måste då vara Anders Trulsson, känd i Skurup från 1691 ( kommunionl.) och avliden där 1697. Enligt "Mandtall 1676, Kontribution, Regenskaber fra midlertidigt besatte lande,Riksarkivet, Köpenhamn......". Kopia från *SGF Arkivet, nr.111. Finns i Skurup by år 1676 upptaget 13 bönder. Ingen heter Anders Trulsson. Det mesta pekar på att Helmer Frennings uppgifter är mycket trovärdiga i detta fall ochjag känner mig nöjd med att kunna sätta den omkringflyttande Anders Trulsson som fader åt min Truls Andersson i Örsjö.

    Truls gift Johanna Hansdotter cirka 1692. Johanna (dotter till Hans Nilsson och Mereda Andersdotter) föddes Sep 1673 i Skurup (M); dog den 24 Jun 1703 i Nr 21, Örsjö (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  4. 7.  Johanna Hansdotter föddes Sep 1673 i Skurup (M) (dotter till Hans Nilsson och Mereda Andersdotter); dog den 24 Jun 1703 i Nr 21, Örsjö (M).

    Noteringar:



    Utdrag ur forskning av Birte Boström, Malmö: Appropå Johanna/ Hanna Hansdotter, hustru till nämndeman Truls Andersson I Örsjö, så kommer här följande uppgifter. Skurup kommunionlängder: År 1689 Hylteberga - Hans Nilsson, h. Mereta Andersdotter. år 1690 Hylteberga - Hans Nilsson, hustr., dot. Johanna. Mogns Hansson, h. Elli 1691 Hylteberga - Hans Nilsson, hustr. Meretha, dotter Johanna, dr. Nils Jönsson. 1691 Skurup - Tröls Andersson Anders Trölsson 1692 Skurup Anders Tröls och hans son Tröls. 1692 Hylteberga - Hans Nilsson, h. Meretha, dotter Johanna. Communicate 1692 Apostel Andreas dag. Anders Trölsson, Tröls Andersson, Hans Nilsson i Hylteberga, hustrun Mereta Andersdotter, dotter Johanna, dreng Nils Jensson- 6 pers. 1693 Skurup - Tröls Andersson, hustrun Johanna Hansdotter, dr. Albrecht Jörgensson, piga Bengta Christensdotter, gårdmand Anders Trölsson. 1693 Hylteberga - Hans Nilsson, hustru Meretha Andersdotter, dr. Nils Jensson, pig. Karin Andersdotter.





    Den 24 juni begrafvdes Truls Anders hustru i Öhrsiö, Hanna Hansdotter, 30 åhr gammal mindre än 8 veckor.

    Barn:
    1. Anna Trullsdotter föddes den 14 Sep 1693 i Skurup (M).
    2. Estred Trullsdotter föddes den 14 Sep 1695 i Skurup (M); dog den 13 Jan 1770 i Nr 3, Örsjö (M).
    3. Mätta Trullsdotter föddes den 29 Jun 1696 i Skurup (M).
    4. Bereta Trullsdotter föddes cirka 1698 i Nr 21, Örsjö (M).
    5. 3. Elna Trullsdotter föddes den 7 Jun 1699 i Nr 21, Örsjö (M); dog den 7 Jul 1751 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M).
    6. Anders Trullsson föddes Feb 1703 i Nr 21, Örsjö (M); dog den 31 Maj 1742 i Örsjö (M).


Generation: 4

  1. 8.  Peder Tuesen föddes cirka 1630 i Tingaröd Nr 3, Västra Nöbbelöv (M) (son till Tue Suendsen och Dorothea Holgersdotter); dog cirka 1695 i Nr 2, Örsjö (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kronoåbo på nr 2, Örsjö

    Noteringar:



    Uppgiften om att Peder Tuesen skulle vara född i Tingaröds by i V.Nöbbelöv styrks av en notering i Villie kat-längder av år 1696, där systern Kirstena Tuesdotter finns upptagen som fattighjon i Villie by. Här står klart och tydligt att hon var barnfödd i just Tingaröd. Vidare återfinnes faktiskt familjen i längderna för Tingaröd under den tid som var aktuell. Katekismilängderna Örsjö 2: 1683: Per Tufvesson, son Nils,Mårten d.Karna, liten Anna. 1684: Per Tufvesson, son Nils,Mårten, liten Michel, d.Karna, Anna 1687: Per Tufvesson, son Tufve,Mårten,Michel, d.Karna,Anna,Töre 1691: Per Tufvesson, h.Kirstena Jacobsdotter, son Tufve,Mårten, Michel,d.Anna,Töre. 1695: Tufve Persson bröder Mårten, Michel, Gabriel,Töre,Kirstena. Alltså var det sonen Tufve som övertog föräldrahemmet efter faderns bortgång. Uppenbarligen bodde flertalet syskon också kvar.

    Peder gift N N. N dog cirka 1685. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  2. 9.  N N dog cirka 1685.
    Barn:
    1. Kari Pehrsdotter föddes från 1650 till 1655 i Nr 2, Örsjö (M); dog cirka 1711 i Sandåkra Nr 3, Skurup (M).
    2. Elna Persdotter föddes cirka 1656 i Nr 2, Örsjö (M).
    3. 4. Nils Pedersen föddes cirka 1660 i Nr 2, Örsjö (M); dog (före 1716) i Södra Villie Nr 25, Villie (M).
    4. Anna Persdotter föddes cirka 1664 i Nr 2, Örsjö (M); dog den 3 Nov 1754 i Södra Villie, Villie (M).
    5. Tufve Persson föddes i Nr 2, Örsjö (M).
    6. Mårten Persson föddes i Nr 2, Örsjö (M).
    7. Michell Persson föddes cirka 1676 i Nr 2, Örsjö (M); dog den 3 Maj 1710 i Tagmåsa, Sövde (M).
    8. Gabriel Persson föddes cirka 1680 i Nr 2, Örsjö (M).
    9. Töre Persdotter föddes i Nr 2, Örsjö (M); dog cirka 1720 i Nr 16, Örsjö (M).

  3. 10.  Lehnert Jensen (Lund?) föddes cirka 1615; dog den 10 Maj 1680 i Sandåkra, Skurup (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Ridefougd på Svaneholms slott, Skurup

    Noteringar:



    Ridefougd (Gårdsfogde) på Svaneholm. Född 1615. Död 10/5 1680 i Skurup (Sandåkra). Begravd 20/5 1680 i Skurup. Lehnert Jensen finns upptagen i decimantjordeboken 1651 på "en heell gaard under Adelens tienere" i Sandåkra by i Skurup. Dessutom brukade han, enligt 1658 års jordebok, en gård i N.Vallösa, Sjörups socken (obekräftad uppgift). Under merparten av sin livstid tjänade han adelssläkten Gyllenstierna, som ride- eller gårdsfogde på Svaneholm. I ett brev har L.J. undertecknat med efternamnet Lund. En släkt med detta namn kom från Assens på danska Fyn. Den Peder Jespersen Lund (kyrkoherde i Villie) som förekommer som fadder vid dop av Lehnerts barn är med tanke på efternamnet möjlig släkting med L.J. som också hade andra knytningar till Villies kyrkoherdar (en av Peder Lunds efterträdare var Lehnert Jensens svärson, Fredrik Jensen. Lehnert Jensen förekommer ganska högfrekvent i Vemmenhögs dombok från och med år 1674 (d.v.s. det år från vilket domböckerna är bevarade). Bland annat nämns han den 10:e januari 1676: "Enligt Hans Nadhes Her landshöffdingess order och breff till Lehnert Jenss, huör udwdj Lehnert Jenssen befalles att möde hans Högwelb: Nadhe i Ydstedh eller Trelleborg.. osv". Han förekommer även på många andra håll i Vemmenhögs dombok, bl.a. på följande datum: 1674: 9/2, 9/3, 6/7, 14/9, 12/10, 7/12 och den 21/12. 1675: 11/1, 25/1, 3/5, 21/6, 20/9, 6/12 och den 13/12. 1676: 17/1, 21/2, 10/4, 24/4, 5/6, 24/7, 19/9, 25/9, 9/10,och den 23/10. 1677: 12/2, 26/2 och den 10/9 - med flera. Lehnert Jensen dog i Skurup 1680. Utdrag ur kyrkboken: "Döde Lehnert Jensen i Sandagr och blef begraffet den 20 may i Skurups kirche, 64 åhr." Notera särskilt formuleringen "begraffet i Skurups kirche", vilken tyder på att han kan vara begravd i själva gravkoret som ännu är bevarat eller möjligen i kyrkogolvet. L.J. förekom i Vemmenhögs renoverade dombok också långt efter sin bortgång, nämligen den 19:e maj 1690 (mål 13). Bonden Tyke i "Sanagra" hade instämt bonden Nils Ohlsson från samma by för att han under förra året inhöstat en Tyke tillhörig ängelycke. Det visade sig emellertid att bemälda lycka verkligen tilhörde Nils Olsson: "Wälborne Herr Ryttmester Axel Gyllenstiernes för dheta fougde Lennart Jönsson hade dock under sin levnad tagit denna lycka från Nils Olssons gård och lagt under Tykes". Enligt ett domboksprotokoll från 1693 (Ljunits häradsrätts renoverade dombok 7/11 1693 mål nummer 04) skall Lennart Jensens gård i Sandåkra ha blivit förstörd av snapphanar. Protokollet som sådant gäller det eventuella arv som Lehnerts änka, Margareta Nilsdotter, erhållit då hon gifte om sig med Thomas Jönsson i Ystad: "Remsnidaren mäster Thomas Jönsson i Ystadh nu som sista tinget begiärt 2ne attester under 3ne mändhs: Unge Hans Stubbh, Cronoländzman Christen Persson och gamble Hans Stubbh händer dat: Snårstadh d: 27 November Ao. 1682 måtte uppläsas och påskrifwas sampt confirmeras, det han inga egodehlar med sin nu havande hustru Margerta Nilsdotter fått, som hon erfwa fått efter sin sahl. man Lennert Jenss på Swaneholm, emedan all qwarlåtenskapen hänkommen dells plundratz af ett snapphanepartie och een stor deel effter upwyst specifikation till 592 daler silvermynt skall efter hustru Margereta sahl: Lennert Jönsson underskrefne uppsatz, wahra aff Wäällborne Hr. Axel Gyllenstierna tagit till Svaneholm." Även om inget i Lehnerts dödsattest i Skurups kyrkbok på minsta stätt antyder en bråd död undrar man osökt...var det kanske till och med så illa att Lehnert fick sätta livet till i dessa snapphanefejder? Saken kan inte helt uteslutas, eftersom bland andra hans svärson, Fredrik Jensen - präst i Villie - var en i sammanhanget mycket kontroversiell och minst sagt svenskvänlig man, som mycket aktivt ställde upp på svenskarnas sida i detta svensk/danska krig. Det förekom vid denna tid diverse snapphanefejder även så långt söderut som vid Skurup: "Svaneholm intog under kriget svensk besättning våren 1677, men utrymdes liksom de öfriga adliga fästena 1678 på sommaren, då det hotades af en stark dansk ströfkår. Egaren, Axel Gyldenstierne, som stod i svensk krigstjenst, klagar tidigare på året 1678 för generalguvernören, att den svenske besättningen så våldsamt for fram med hans gård, att källrar och vindar uppbrötos och rågåkern användes till betesmark. Nu blef han efter den svenska besättningens aftåg tillfångatagen af danskarne och förd till Landskrona, men rönte den otacken, att af svenskarne misstänkas för att alldeles godvilligt ha följt med såsom förlofvad med en af Otte Lindenows döttrar, som lefde öfver på danska sidan", står att läsa i ett uppslagsverk om Skånska slott. En genomgång av Skurups kyrkbok ger vid handen att Lehnert Jensen då och då figurerade som fadder eller dopvittne vid olika barns dop, något som kan föranleda misstanke om TÄNKBART släktskap med de döpta barnens föräldrar. Det handlar om: Mons Andersen född 23/2 1651 som son till Anders Trulsen i Sandåkra, Niels Bendtsen född 7/9 1656 (död strax därpå) som son till Bent Nörregår, Niels Bendtsen född 22/10 1659 som son till Bent Nörregår, Lars Bendtsen född 6/3 1661 som son till Bent Nörregår samt obenämnd gosse född 1664 som son till Hans Monsen.Uppgiften om att Lehnert Jensen även hade efternamnet Lund kommer från ett brev (Skånska Guvernementskansliets Brevskrivarregister/LLA) daterat 12:e september 1672 som Lehnert skrivit och undertecknat med "Lehnert Jensen Lund".Lehnert Jensen finns upptagen i decimantjordeboken 1651 på "en heell gaard under Adelens tienere" i Sandåkra by i Skurup. Dessutom brukade han, enligt 1658 års jordebok, en gårdi N.Vallösa, Sjörups socken (obekräftad uppgift). Under merparten av sin livstid tjänadehan adelssläkten Gyllenstierna, som ride- eller gårdsfogde på Svaneholm. I ett brev har L.J. undertecknat med efternamnet Lund. En släkt med detta namn kom från Assens på danska Fyn. Den Peder Jespersen Lund (kyrkoherde i Villie) som förekommer som fadder vid dop av Lehnerts barn är med tanke på efternamnet möjlig släkting med L.J. som också hade andra knytningar till Villies kyrkoherdar (en av Peder Lunds efterträdare var LehnertJensens svärson, Fredrik Jensen)-----------------Gryts vigselbok 1656:""Linhardt Jenss, Margrete Nielsd: Copuleret 16 Sept:"------------------Lehnert Jensen förekommer ganska högfrekvent i Vemmenhögs dombok från och med år 1674 (d.v.s. det år från vilket domböckerna är bevarade). Bland annat nämns han den 10:ejanuari 1676: "Enligt Hans Nadhes Her landshöffdingess order och breff till Lehnert Jenss, huör udwdj Lehnert Jenssen befalles att möde hans Högwelb: Nadhe i Ydstedh eller Trelleborg...osv". Han förekommer även på många andra håll i Vemmenhögs dombok - då oftast som förtroendevald och mera sällan som svarande eller kärande i något mål: De datum å vilka han finns nämnd äro: 1674: 9/2, 9/3, 6/7, 14/9, 12/10, 7/12 och den 21/12. 1675: 11/1, 25/1, 3/5, 21/6, 20/9, 6/12 och den 13/12. 1676: 17/1, 21/2, 10/4, 24/4, 5/6, 24/7, 19/9, 25/9, 9/10,och den 23/10. 1677: 12/2, 26/2 och den 10/9 - med flera.Notera särskilt formuleringen "begraffet i Skurups kirche", vilken tyder på att han kanvara begravd i själva kyrkan. I gravkoret som ännu är bevarat ligger endast herrskapsfolk och ägare till Svaneholm. Celebre Svaneholmsintendenten och Skurupsforskaren Eric Mårtensson vet att berätta att det däremot i kyrkogolvet under tidernas lopp - bland annat på1600-talet - gravsatts andra stora män inom socknen. Med all säkerhet är det således här som Lehnert vilar.L.J. förekom i Vemmenhögs renoverade dombok också långt efter sin bortgång, nämligen den 19:e maj 1690 (mål 13). Bonden Tyke i "Sanagra" hade instämt bonden Nils Ohlsson från samma by för att han under förra året inhöstat en Tyke tillhörig ängelycke. Det visadesig emellertid att bemälda lycka verkligen tilhörde Nils Olsson: "Wälborne Herr RyttmesterAxel Gyllenstiernes för dheta fougde Lennar Jönsson hade dock under sin levnad tagit denna lycka från Nils Olssons gård och lagt under Tykes". Enligt ett domboksprotokoll från 1693 (Ljunits häradsrätts renoverade dombok 7/11 1693mål nummer 04) skall Lennart Jensens gård (i Sandåkra?) ha blivit förstörd av snapphanar. Eftersom ärendet finns upptaget i Ljunits' härads dombok förefaller det troligast att det ärLehnert Jensens gård i N.Vallösa som blivit nedbränd, och inte den i Sandåkra. Protokollet som sådant gäller det eventuella arv som Lehnerts änka, Margareta Nilsdotter, erhållit då hon gifte om sig med Thomas Jönsson i Ystad:"Remsnidaren mäster Thomas Jönsson i Ystadh nu som sista tinget begiärt 2ne attesterunder 3ne mändhs: Unge Hans Stubbh, Cronoländzman Christen Persson och gamble Hans Stubbh händer dat: Snårstadh d: 27 November Ao. 1682 måtte uppläsas och påskrifwas sampt confirmeras, det han inga egodehlar med sin nu havande hustru Margerta Nilsdotter fått, som hon erfwa fått efter sin sahl. man Lennert Jenss på Swaneholm, emedan all qwarlåtenskapen hänkommen dells plundratz af ett snapphanepartie och een stor deel effter upwyst specifikation till 592 daler silvermynt skall efter hustru Margereta sahl: Lennert Jönsson underskrefne uppsatz, wahra aff Wäällborne Hr. Axel Gyllenstierna tagit till Svaneholm."Även om inget i Lehnerts dödsattest i Skurups kyrkbok på minsta stätt antyder en bråd död undrar man osökt...var det kanske till och med så illa att Lehnert fick sätta livet tilli dessa snapphanefejder? Saken kan inte helt uteslutas, eftersom bland andra hans svärson,Fredrik Jensen - präst i Villie - var en i sammanhanget mycket kontroversiell och minst sagt svenskvänlig man, som mycket aktivt ställde upp på svenskarnas sida i detta svensk/danska krig. Det förekom vid denna tid diverse snapphanefejder även så långt söderut som vid Skurup: "Svaneholm intog under kriget svensk besättning våren 1677, men utrymdes liksom de öfriga adliga fästena 1678 på sommaren, då det hotades af en stark dansk ströfkår. Egaren, Axel Gyldenstierne, som stod i svensk krigstjenst, klagar tidigare på året 1678 för generalguvernören, att den svenske besättningen så våldsamt for fram med hans gård, att källrar och vindar uppbrötos och rågåkern användes till betesmark. Nu blef han efter den svenska besättningens aftåg tillfångatagen af danskarne och förd till Landskrona, menrönte den otacken, att af svenskarne misstänkas för att alldeles godvilligt ha följt med såsom förlofvad med en af Otte Lindenows döttrar, som lefde öfver på danska sidan". (uruppslagsverk om Skånska slott?? - kopia)En genomgång av Skurups kyrkbok ger vid handen att Lehnert Jensen då och då figurerade som fadder eller dopvittne vid olika barns dop, något som kan föranleda misstanke om TÄNKBART släktskap med de döpta barnens föräldrar. Det handlar om: Mons Andersen född 23/2 1651 som son till Anders Trulsen i Sandåkra, Niels Bendtsen född 7/9 1656 (död strax därpå) som son till Bent Nörregår, Niels Bendtsen född 22/10 1659 som son till BentNörregår, Lars Bendtsen född 6/3 1661 som son till Bent Nörregår samt obenämnd gosse född 1664 som son till Hans Monsen. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------Under kapitelrubriken "Vemmenhögsbygden under danskt välde juli-december 1676" i boken SKURUP OCH HASSLE-BÖSARP FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅRA DAGAR skriver Alf Erlandsson följande:"Vi återgår till läget sommaren 1676. Efter att man länge väntat på den danska invasionen, anföll danskarnas flotta Ystad den 27 juni 1676 under ledning av den holländske amiralen Cornelius Tromp. Staden föll snabbt, och danskarna invaderade staden och krävde, att borgerskapet skulle avlägga trohetsed till danske kungen. Ny borgmästare och andra befattningshavare i staden utsågs av amiralen. Staden undgick plundring genom att köpa sig fri. Plundringen fick anstå till juni 1678, då danskarna definitivt lämnade staden."Efter en tids strider trängde danskarna undan de svenska trupperna allt längre norrut från Ystad, och Vemmenhögsbygden blev ockuperad av danskarna, samtidigt som dessa gjort en andra landstigning vid Hälsingborg och därifrån avancerade österut.Den gamla tingboken från Vemmenhögs härad återspeglar dessa händelser på ettindirekt sätt. I ett protokoll från den 7 augusti 1676, finner vi plötsligt, och utan andrakommentarer, att med "Kongl Maj: s order" inte längre menas den svenske kungens order utan den danske kungens. Danskarna lät byta ut tingsskrivaren mot en pålitlig dansksinnad man som hette Jacob Jacobsson. Ordern där detta föreskrivas är utfärdad i fältlägret vid Landskrona den 6 augusti 1676 av "Hans Kongl Maya till Danmark och Norge" och den 18 september 1676 talas i ungboken om Hans Kmt "till Danmark och Norge våras allernådigste arve Konung . .".'- - Innevånarna i Skurup och Hassle-Bösarp hade - liksom häradets övriga innevånare - återblivit danska undersåtar. Regimförändringen kan t. o, m. avläsas i ungbokens handstilar. Frånoch med den 7 augusti 1676 har en ny hand övertagit pennan - den ovannämnde tingsskrivaren Jacob Jacobsson.I ett protokoll från början av augusti 1676 heter det, att en Peter Skomagar införtinget låtit uppläsa amiral Tromps "beskärmelsebrev" daterat Ystad den 2 juli 1676, och till yttermera visso kunde han uppvisa ett liknande dokument undertecknat av den danske kommendanten i Ystad. Det var alltså till de danska hanarna man numera fick lov att vända sig, om man ville bli skomakare i Vammenhögs härad.Men även om man till en början känt danskarnas ankomst som en befrielse från det svenska oket, blev inta situationen mycket bättre för de skånska bönderna efter danskarnasankomst. Redan den 4 september 1676 kallades alla bönder och husmän i östra delan av Vemmenhögs härad samt innevånarna i Börringe birk, att från varje gård" . . . mäta med en frisk karlmed bössa och gott gevär vid Malmö läger vid Katterup och taga häradsf ana och trumma med sig." - Allmogen kallades alltså under de danska fanorna för att hjälpa danskarm att erövra svenskarnas sista fästning, Malmöhus. - Vid samma tidpunkt gavs order från dansk sida att bönderna i Vemmenhögs härad skulle inleverera sitt bondespannmål till den danske proviantmästaren Georg Friis på fästningen i Kristianstad, ungefär samma typ avbefallning, som man redan många gånger fått av de svenska proviantmästarna. - Fabricius påpekar också,att skåningarna snart nog kom underfund med, att de danska trupperna inte bar sig stort bättre åt mot dem, än de svenska hade gjort."'- Prästen i Solberga och Hassle-Bösarp Villom Albertssen Ravn klagade över, att utsända danska ryttare trakterade bönderna i hans socknar "med hugg och slag." Skåningarna hade nu råkat i kläm mellan två sköldar, och många råkade illa ut. Gårdsfogden på Svaneholm fick sin gård nedbränd hösten 1676, vilket "tillföjet honom enstor och obotlig skada" som det heter i ungboken.*Danskarna avlägsnade givetvis även den svenska kronans främste representant i häradet, kronofogden Nils Skåning, och ersatte honom med en Kmts ride fogde - som motsvarande tjänsteman kallades på danska -vid namn Hans Nielssen. Denne uppträdde sedan på häradstinget som danske kungens representant. Sålunda infann han sig vid tinget den 27 november 1676 och gav order, att en slaktoxe från var 20:e gård skulle utlämnastill danska fältlägret. Åter skulle vedleveranser göras men nu till det danska fältlägret, och allmogen beordrades tjänstgöra som ett slags hemvärn och medverka i bevakningen av "fienden" dvs. svenskarna."---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Birte Boström i Malmö skrev i juni 2001:"Hur jag kom på att Anne Christine Lennartsdotters första make kanske är identisk med Börje Kock, är ganska enkelt. Jag utgick från vigseln i Skurup och antog att H. stod förHerr. Sedan var det bara att söka i Herdaminnet. Han efterlämnade änka och barn. Se Lunds stifts Herdaminne II:7, sid 490-491, "Efter B.K:s död har dennes bror, kh. Per Magirus i Snöstorp, 1689 14/6 anhållit om annus gratiae et beneficii för änkan och hennes barn." Se mer senare.Min första uppgift om Lennert Jensen är från Malmö Rådhusrätt d.2 apr. 1649. Saken gäller en skuld som "Beritte S. Tideman Krudmeyers" kräver utav Jep Pedersens i Vallösa dödsbo, och där Lennert Jensen möter. Vi får veta , att " Jep i Vallösa var död långt förefienden utfallt av landet, men där Lennert till Svanholm hemkom, hade samtliga arvingar varit församlat". Skiftet hade ägt rum utan Lennerts närvaro och Sal. Jeppes hustru nekade till skulden.Jag har efter detta en hel del uppgifter där Lennert Jensen förekommer i sinegenskap av ridefogde, givetvis från Vemmenhögs häradsrätt, men också från andra ställen, bl.a. i Ystad Rådhusrätt d.23 mars 1669, då " Lennert Jensen forvalter och riidefoegidt till Suanholmb" har instämt Jacob Popp för skuld denne har till Lennerts " Sallig hoesbondh Wellb. Erich Gylldenstiern till Suanholmb".I Herrrestad häradsrätt d.22 juli 1670 får vi veta att Lennert Jensen arrenderarSvaneholm. Likaså i Skånska landstinget d. 18 apr. 1672, då Lennert Jensen arrendator på Svaneholmär en av de män som utses att granska Erik Nielsens räkenskaper, vilken förvaltat Biskopens kannikegods.I Vemmenhögs häradsrätt d.25 maj 1685, omtalas att " Svanholm varit för detta bortarrenderat uti samfälte 6 år till fogden välaktade Lennert Jönsson".Jordeboken 1658, Malmöhus län, Ljunits hd., Sjörup sn., N. Vallösa : 1 hemman brukasav Lennert Jensen, ägs av Sophie Romels.Ystad Rådhusrätt, Inneliggande handlingar, d.19 aug 1672 " är utlägg gjort till dekreditorer som haver att fordra efter avl. Rådman Henrik Risoer". Utlägg görs i bl.a. skulder tillHenrik Risoer och bland dessa som var skyldiga honom pengar finns " Jacob Jensen, Lennert Jensens skolemästare på Svaneholm - 6 dlr."Ystad byting d.14 juni 1680. Henrick Castensson Bager och hans svåger Marckus Karsk, synes ha sålt Sal. Hans Kertemindes gård i Ystad till Lennert Jensen omkr. 1676. I varjefall framlades en "taxt" av d. 30 nov. 1676, lydande " det de 8 män är anbefallt att avropaSl. Hans Kiärtemindhes gård", vilken avropning " är med köpebrevet till Lennert Jensen av Marckus Karsk och Hendrick Castensson överlevererat ."Ystad Rådhusrätt, Panteboken, d.3 febr. 1679. Hederlig och vällärde Hans Eskildsen Foerbus lät införa Sal. Gabriel Gabrielsens tillfallna 100 dlr- smt., som han varförpantad uti den gård hans Sal. förman Han Gabrielsen uti bodde, som nu genom arv är tillfallen Sal. Hans Gabrielsens dotter Anne Christina Hansdotter, efter skiftebrevets förklaring, efter hennes Sal. fader. Hr. Fredrik Jensen, sockenpräst till Villie och Örsjö socknar, på sina barns vägnar, låter införa 100 dlr smt. hans barn är tillfallna uti bemälta gård efter deras Sal. moder, och är dessa för. ( förenämnda) som haver prioriteten uti bemälta gård. Lennert Jensen ridefogde till Svaneholm är och försäkrat uti bemälta Sal. Hans Gabrielsens gård, efter obligation och pantebrev, för kapital och ränta som sig bedrager efter utläggssedelns innehåll av dato d. 13 jan. 1679, lydande på 331 dlr. smt.Lennert Jensen och hans hustru Margrete Nielsdt. bör vara vigda omkr. 1658, då Margrete Lennerts är känd som dopvittne i Skurup detta år. Lennert Jensen dog ju 1680 och Margrete gifte om sig med Thomas Jensen Remsnider i Ystad, men inte i första taget. I YstadMagistrats protokoll d. 5 aug. 1689 gör Thomes Jens. Remsnider, uppå Margrete Lennert Jensens vägnar, uppbud på ett hus liggandes i Stickstredit, med tilliggande damm och hage vid ån. De är således ej vigda ännu, men har vigts före d. 7 nov. 1693. Detta datum finner vi att Thomas Jensens hustru är Margrete Nielsdt. Sal. Lennert Jensens . Ljunits häradsrätt ( ren.domb.) gällande de attester du redan känner till. Thomas Jensen Remsnider var bror tillkyrkoherden Hr. Fredrik Jensen i Villie . Belägg finns bl. a. i bouppteckningen år 1700 efter Thomas Jensen.Margrete Nielsdotters broder kan vara - styrkt till säkerhet av nedannämnda bouppt. efter deras far - kyrkoherden Påvel Nielsen på Ivö. För detta antagande måste vi gå till Margretes dotter Anne Christine Lennartsdotter. Hon vigdes som bekantmed H. Börje Pedersen d. 3 jan. 1680 i Skurup. Denne herr Börge Pedersen bör vara identisk med prästen Börje Kock ( Birgerus Petri Magirus), som 1677 fick kallelse till Föeslöv ochGrevie i Bjäre kontrakt. ( Lunds stifts herdaminne II: 10, sid. 402), men som år 1681 flyttadestill Billeberga och Tirup i Rönneberga kontrakt. Han framstår som en milt sagt, mindresympatisk man, och dog d. 28 maj 1689, efterlämnande änka och barn. Hustrun uppges i LSH. heta Anna Catharina, men är väl om mina antagande stämmer, den samma som Anne Christine Lennartsdotter.I ett brev av d. 23 apr. 1688 skriver kyrkoherden i Södervidinge Knut ChristensenHög, att Börje Kock var gift med hans svågers Cornficius Ibinsulanus syskonbarn. Cornficius var son till kyrkoherden på Ivö Påvel Nilsson. ( Luns stifts herdaminne II: 7, sid. 487-491.)Anne Christine Lennartsdotter är känd i S. Villie, Ljunits hd., från år 1692. Hon är dågift med smeden Nils Persson och de får sonen Börge detta år. I S. Villie katekismilängd 1703finns på S.Villie nr.25 gths., Nils Persson, hustru Anna Christina, dotter Ingeborg Börjesdotteroch sonen Börje Nilsson. Hon har alltså en dotter Ingeborg från sitt det tidigare äktenskapet. En son i detta första äktenskap är förmodligen Lennart billgren, f. omkr 1680, ryttare i Skånska husarregementet, avskedad p.g.av sjuklighet 1724, gift med Anna Elisabeth/ Lisken Carlsdotter i Börringe 1709. De flyttade från Börringe till S. Villie år 1726. Hustrun och derasdotter Anna Christina Lennartsdotter återfinner vi som dopvittnen på Nils Perssons och Anne Christine Lennartsdotters barnbarns dop.Tidsmässigt passar allt in med mina antagande, så också den troliga sonen Lennarts antagna namn Billgren, som kanske anspelar på födelseorten Billeberga. Det är alltsåfullt möjligt, att Cornficius Ibinsulanus och Anne Christine Lennartsdt. är syskonbarn(kusiner).Enligt Cavallins Lunds stifts herdaminne 5, var Corfits Ibinsulanus son till PaulusNicolaus Christianstadensis ( Pål/ Påvel Nilsen från Kristianstad), som blev prästvigd 1651 tillIvö och Kiaby. Påvel Nielsen dog 1679. Hans övriga barn var Henrik, Ingeborg, Brita, Margreta, Anna och Karen. Cavallin skriver att Påvel Nilsens hustru är okänd, men i Lunds stifts herdaminne II:7, sid. 337-338, har man dragit slutsatsen att hon var dotter till företrädaren på Ivö Hr, Claus Jostsen. Den enda uppgift jag har, är från Kristianstad C:I d.28 apr. 1654, då Hr.Pofvels hustru på Ivö står gudmor åt Henrik Berlins dotter Ingeborg.Märkligt i sammanhanget är uppgiften i Lunds stifts herdaminne II:5, S.Villie, sid.333, om en Poul Nielsen i Kristianstad, som 1638-39, har betalt förlöv för sin hustrus arv efter Bente Mickelsdt., Hr. Gabriels hustru i S.Villie.Det är som sagt mycket antagande,men kanske kan man hitta hållbara belägg i Kristianstad, som jag hittills bara nosat i . Cornficius/ Corfits blev dömd för dråp, menflydde fältet. Jag har f. övr. trillat över en beskrivning av honom.Hälsningar från Birte" -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Brev 2:Hej PeterTack så hemskt mycket för Lennerts brev, och för ditt.Nog ser det ut att stå Lund, även om "krummeluren" över u:et saknas.Bo Lindqvists tips om Börje Kocks företrädare är onekligen intressant. Vi får se vad detkan leda till.Appropå Lennert Jensens arrende av Svaneholm.Erik Hardenberg Gyllenstierna nämns ju salig 1669 (se mitt förra brev) och Lennert Jensenär för ett tag änkan Birgite/Birte Reedtz fogde ( Ystad byting d.29 juni 1668).Åren 1670-75 är det Ide Lindenov han svarar för. ( Herrestad häradsrätt d.22 juli,Vemmenhögs häradsrätt d. 9 mars 1674, samt d. 27 sept. och 22 nov. 1675)År 1674 d. 25 aug. i Skånska Landstingets protokoll nämns Lennert Jensen " för detta" arrendator av Svaneholm.Även om vi inte vet om arrendet löpte 6 år i följd, så är det väl sannolikt att Lennertsarrende av Svaneholm inleddes i samband med Erik H. Gyllenstiernas död.Det slår mig nu, att jag vet för lite om Erik H. Gyllenstierna och hans son Axel. Har ioch för sig läst något litet, men dumt nog inte tyckt det varit så väsentligt att göra någraanteckningar.Vad jag kan komma ihåg, så dog Erik H. Gyllenstierna 1665 och hans hustru 1668. Sonen Axel var förlovad med en Lindenov, men förblev ogift ( hur nu det hänger ihop med IdeLindenov?). Familjen ägde också godset Karsholm, någonstans i Skåne.Vi får se om jag så småningom kan hitta var jag läst detta och om det stämmer.Lennart BillgrenDet var dopvittnena på Börje Nilssons i Varmlösa barns dop, som fick mig att söka hans bakgrund i S. Villie. Vilket jag förmodar har varit fallet för alla övriga forskare medBörje N. i anorna. På sonen Truls dop, 1739 7/10, och på dottern Boels dop, 1741 25/11, står Lisken Sal. Linnards i S. Villie gudmor. Med tanke på namnet Lennart borde hon vara i släkt.Forskningen har sedan gått via kyrkoböcker, Mtl. och flyttningsattesten m.m.Innan jag redovisar vad jag funnit, så vill jag nämna, att i Ystad S.t. Petrikatekismilängd år 1691, finns skriven hos Thomas Jönsson en gosse Lennert Biörnsson ( fel för Börjesson?), och hos Thomas änka år 1702 skrivs dr. Lennert.Thomas Jönsson skrivs inte remsnider i katekismilängderna. Han var för resten gift bådeföre och efter Margareta, således 3 gånger.Börringe C:1:Vigda 1709 d. 4 nov. Lennart Billgren och Lisabeth Norling på Börringe kloster.Vemmenhögs häradsrätt d. 19 okt 1709:Ladufogden på Börringe Lennart Bilgren nämns. Enda gången. Ny ladufogde 1710.Börringe C:1, Födda:1710 d. 23 okt. Ryttaren Lennart Billgrens och Elisabeth Norlings son Sven i Håkanstorp.1713 d. 10 febr. Ryttaren Lennart Billgrens och Lisbeth Norlings son Carl.1715 d. 25 sept. Ryttaren Lennart Billgren och Lisken Carlsdotters dotter Anna Christina.1719 d. 15 jan. Ryttaren Lennart Billgrens och Lisken Carlsdotters dotter Brita Catharina- dog.1720 d.15 okt. Ryttaren Lennart Billgrens och Lisken Carlsdotters dotter Cathrina iHåkanstorp.Skånska Husarregementet 1724, Överstelöjtnants kompani, andra korpralskapet:Gylle nr. 69/38 Rusthållare Olof Jönsson - Ryttare Lennart Billgren, 44 år, 15 tjänsteår,skåning. Karlen sjuk, får avsked.Villie katekismilängd 1726-1728:S. Villie nr. 23 Lennart Billgren, hustr., son Carl, dot. Anna Stina.Mantalslängd 1727:S. Villie nr.22 " Leenhard Billgren", avskedad ryttare- fattig.Lennart Billgren är avliden före 1739 och vi möter här efter änkan Anna Elisabeth /Lisken Sal. Linnerds/ Lennarts som gudmor, inte bara hos Börje Nilsson i Varmlösa, men också hos nämndeman Jöns Nilsson i S. Villie 1740, 1744 , 1746.Villie katekismilängd 1744:S. Villie nr. 23 inhyses Elisabeth Sal. Lennarts, hos Bengt Jöransson.Villie C:3, Döda:1764 d. 30 sept. Enkan Elisabeth Linnerts i Trunnerup 84 1/2 år gl. ( dog hos dottern och svärsonen)Lennart Billgrens och Liskens barn:1) Catharina Lennartsdotter, blev gift år 1742 med dr. Lars Jönsson i Trunnerup.Catharina Lennartsdotter förekommer som dopvittne resp. gudmor hos Börje Nilsson iVarmlösa 1741, Fredrik Nilsson i Rydsgårds mölla 1741, 1745, nämndeman Jöns Nilsson i S. Villie1746.( Dessa omnämnande är bara enstaka exempel) 2) Anna Christina Lennartsdotter, blev gift med Abraham Ingemansson i S. Villie. Han ärkänd som dopvittne 1739 och 1741 hos Börje Nilsson i Varmlösa. De bor inhyses hos Börje 1743, men har flyttat till V. Vemmenhög 1744, där de återfinns detta år i Katekismil. på nr.22V. Vemmenhög. Detta år står också Anna Christina Abrahams från V. Vemmenhög gudmor åt Catharina Lennartsdotters och Lars Jönssons barn i Trunnerup.Husman Abraham Ingemansson dog 1777 i V. Vemmenhög och lämnade efter sig änkan Anna Stina Lennartsdotter utan barn. Enligt bouppteckningen hade han 3 broderbarn i " Wester Gyllen". Testamente till änkans förmån fanns dock.Abraham Ingemansson kan vara identisk med de Korpral Abraham Lindeberg, som infyttar till S. Villie 1721, men är förstås väldigt osäkert.( Villie inflyttningsattester)Lite kommentarerDet var Erik Gyllenstierna som döpte en dotter till Anne Christine år 1651 ( Skurup C:1)Anne Christine Lennartsdotter introducerades, d.v.s. kyrktogs, d. 27 apr. 1692. SonenBörje föddes emellan d. 16 och 17 mars 1692. ( Villie C:1)Det var Börge Kocks dödsdata jag avsåg, men får rätta mig lite. Han suspenderades år1688, mellan d. 21/3 och 5/7. År 1689 28/5 meddelade sockenmännen att han avlidit. Således dog Börje Kock någon gång emellan dessa data. ( LSH II: 7, sid 490)-----------------------------------------------------Brev 3 - utdrag:"Kanske kan en genomgång av Rönneberga häradsrätt för aktuell tidpunkt ge något. Likaså bör en bouppteckning i Kristianstad gällande Rådman Nils Povelsön och hustru Ingeborg Lydersdt., 1643 4/12 och 5/12, skifte 1645 2/4, undersökas. I samma bouppteckning skallen guldsmed Peder Povelsön förekomma. " (se vidare brev nedan)-------------------------------------------------------Brev 4:I boken " Skurup och Hassle Bösarps historia", som jag innehar, kan man läsa i notförteckningen till avd.III av Alf Erlandsson, not 11 sid. 271, att bouppteckningenefter Axel Gyllenstierna 1706 innehåller "en fullständig förteckning över Svaneholms godsarkiv år 1706, vari vid den tiden fanns en stor mängd medeltidsbrev rörande Svaneholm och Karsholm". Bouppteckningen skall enl. Lars-Olof Larsson avd. II, vara utgiven av G. Wallin, "Axel Gyllenstiernas Svaneholm".( Finns ej på Malmö stads bibliotek.) Enligt Alf Erlandsson finns originalet till bouppteckningen i Svaneholmsarkivet påSvaneholms museum.I Lars-Olof Larssons notförteckning, avd.II, sid. 263, not 3 m.fl.,"Ppr. brev Skurup 155813/11 Svaneholmsarkivet, Svaneholm", och sid. 265, not 26 "Perg. brev Svaneholm 1613 27/7 Svaneholms godsarkiv LLA".Det ser ut som om handligar rörande Svaneholm finns både på Svaneholms museum och på Landsarkivet. I varje fall då boken utgavs 1969.Jag är väl lite konfunderad över att Alf Erlandsson nämner Gert Tideman Krutmeijer som inspektor på Svaneholm och inte Lennert Jensen. G.T. Krutmeijer var ju ridefogde på Karsholm,( se mitt tidigare brev) och man måste fråga sig om inget av Lennert Jensenshand finns bevarat i Svaneholms arkiv. Dock fanns sådant 1685.I Vemmenhögs häradsrätt 1685 d. 25 maj nämns Lennerts räkningar rörande Svaneholm. Jag återger det här i original men med moderniserad stavning. Har också utelämnat en del somjag ansett mindre väsentligt, som presentationer, upprepningar och dyl. Mål nr.11 " Arrendator Brandenburg genom sin fullmäktige Mr. Diederich Hansson sig lagl.låtit instäma efterskrevne torpare under Svaneholm , näml. Nils i Kågen, Olle på Läret, Gierker ibm., Jöns i (Stemnerup), Hans i Judarp, Sören Skomagare i Slemminge, Sven i Hylteberg och Timmerman Hans Mörn uti Skurup s., angående förment resterande dagsverkspenningar efter upprättat kontrakt med Välb. H. Axell Gyllenstierna, och således dess inlaga uti Rätten o.s.v.)-------------------------Brev 5 - utdragI brevet som Börje Kocks hustru nämns vid namn och som var skrivet av hans bror kyrkoherden i Snöstorp, Halland, står tyvärr, mycket klart och tydligt, Anna Cahtarina.Man tycker att Petrus Magirus borde veta vad hans svägerska heter, eller? Möjligheten finnsförstås att han inte var så bekant med henne, med tanke på avstånd och dylikt. Jag undrar också om namnet Catharina skulle kunne vara synonymt med Christina. Har ju sett Karna och Karin skrivas Katarina. Vad tror du?Faktum kvarstår trots allt. Ingen annan Herr Börje Pedersson finns mer än Börje Kock.Det blev däremot bingo i bouppteckningen efter rådman Nils Povelsen och hans hustru Ingeborg. De har sonen Povel och dottern Margrete.Kristianstad stadsarkiv FIIa:1. Moderniserat utdrag ur ingressen:År 1643 d.4 och 5 dec., är inventerat, registrerat och värderat, bo och gods, ingäld och utgäld, efter avgångne S. Niels Pouelsen fordom rådman här uti Kristianstad och hans S. hustru Ingeborg Lydersdatter. Deras efterlämnade barn Pouel Nielsen, Margrette Nielsdatter,Maren Nielsdatter, vars förmyndare är välakt. Claus Kahle, "Siche" Nielsdatter, IngeborgNielsdatter, Karen Nielsdatter och Elne Nielsdatter ( Elne är nyligen död), deras förmyndare välakt.Jörgen Hansen Föch.( Datumet 1645 2/4 som jag tidigare nämnt, var endast utlägg till skulderna)Det framgår av bouppteckningen, att Niels Povelsen också var guldsmed. Boet var förmöget, med bl.a gård i Kristianstad och jord i "Neesby" och Nosaby. Totala tillgångar var 2.606dlr. "mönt", men skulderna var också mycket stora, hela 2.056 dlr."mönt". Till barnen återstod549 dlr. att dela på. Vidare framgår att Nils Povelsens bror var guldsmeden Peder Povelsen (Efter vilken skifte hölls 1643 d.14 dec..Han efterlämnade änkan Birgette. Inga barn nämns ) Troligen är också en Claus Povelsen bror till Nils P. och möjligen är Dittmer Henricksen i släkt.I bouppt. nämns också en nyligen avliden syster till Nils Povelsen, Sidsel Nielsdatter,som också nämns i brodern Peder Povelsens bouppt.Jag har gjort lite anteckningar från Kristianstad C:1, som börjar 1646. Från 1652 till1654 förekommer här en Margrete Nielsdt. som vittne på diverse dop. Ej före och ej efter. Detkan vara vår Margrete.Har vi nu tur, så kanske man kan finna Lennert Jensen ge avkall på sin hustrus arv (omdär var något kvar). Oavsett vilket, måste Kristianstads arkiv genomgås och jag kommer att ta itu med detta, men det kan ta lång tid innan något av värde dyker upp, om ens alls.Vad gäller Kyrkoherden på Ivö Påvel Nilsen och dennes eventuella hustru från Villieprästhus, så upptäckte jag något som manar till stor försiktighet i detta fall. En trolig kandidatsom svärson till Kyrkoherden Olof Mickelsen och Bente Mickelsdt. i Villie är skomakaren Povel Nielsen i Kristianstad. Skifte efter honom hölls d.29 dec. 1643 och han efterlämnade änkan Kirsten Oelesdatter och barnen Johan, Karne och Bente. (FIIa:1)--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Brev 6 -utdrag ang. Lehnerts barns dopvittnen:"Om dopvittnena kan jag t.ex. nämna att Willom Rawn var skolmästare på Svaneholm innan han blev präst i Solberga. Apelunna Jacob Rasmussons är förmodligen identisk medAppelonia Pallesdotter g.m. ridefogden på Näs, sedan Krageholm och Tosterup och slutligen på Sövdeborg, Jacob Rasmusson ( Bang). De har bl.a. barnen Rasmus, kyrkoherde i Sövestad, och Otto, kyrkoherde i Torrlösa. Uppgifterna finns att hämta i Herdaminnet. Av intresse kan kanske en uppgift i Källstorp C:1 vara, gällande en annan son till dem, näml. Holger Bang. Denne döper sonen Jacob därstädes 1692. Sist av dopvittnena nämns Christen Lunds hustru i Malmö.Jag har gått igenom lite av mina anteckningar och har lite uppgifter om en Christen Lundi Malmö och en i Kristianstad. Namnet Lund verkar för resten vara vanligt och personernamed detta namn synes oftast komma från staden Lund. Kanske skall vi söka Lennerts rötter just där. Innan jag slutar vill jag nämna att kyrkoherden i Sjörup och Katslösa Rasmus JensenHarboe var g.m. 2:a Ingeborg Cristensdt. Lund, som var dotter till kyrkoherden i V. NöbbelövChristen Jensen ( Lundensis) och hans första hustru Sissela Knudsdt., som har en son i sitt första äktenskap med kh. i V. Nöbbelöv Peder Olsen, vilken son bor i Kristianstad.( Se vidare i Heradminnet)"-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Inledningen i original till det så viktikiga beviset för oss där Lennert instämt sinhustrus förmyndare:Kristianstad byting 1658 d.12 juli" Linnert Jensen riidefougit till Suanholmb, beuiiste med stadstiennere Christen Nielsoch Fredrich Ols, som hiemblede wed deris aed, at haffue wdi gaar till idag till endeligdomb, at lade hiidsteffnet Claus Kahle, borger her ibm. anlangande hans hustroes arffuepart, nemblig Margrete Nielsdaater, som hende efter hendis foraeldre affgangne Sal. Niels Poulsenfordum raadmand her sammesteds, och hans Sal. hustroe arffueligen tilfalden er, och Claus aff formynder for, effter skiffte breffs formelding, och framb esher Linnert Jens registrering och skifftebreff efter bemelte hans hustroes Sal. foraeldre, at deraff kand erfahres huorledis der med forhandlet er. Och der efter fordrer capital - 54 dlr ./: naar den kaabe fratages somhans hustroe efter skifftebreffs forklaring strax bekommit haffuer:/ Fra skiffte breffuids dato den 2 aprilis 1645, rente och rentes rente fra forskrne. dato, naar wergemaalspenge fratages, och till den 1aprilis 1656, som da bleff fordret, mennis ingen wergemaals penge fra den tiid bör giffuis, och til di betalt bliffuer, er saa til sammen efter rigtig reigning, penge hoffuidstoell med rentes rente - 96 sl. dlr., effter som Claus Kahle saa offte er paamindt, och aff hannem löffte giort tiid efter anden at wille betalle, dog inted paa fuldt mens ophold imod rigtig tilkraff, lader frikiende, Linnert til stoer omkostning och forsommelse fra sit hus, maa lide, formener der fore at Claus Kahle bör at betalle foreskrne. summa - 96 dlr med ald paa woffuede omkostning efter en forteignelses indholde, sampt och huis herefter bekostis, inden trende sollemereker at betalla, eller lide namb wdi hans godz och boe, huar det findes efter recaes, och begierer endelig domb wden ophald"( Jag har utelämnat småmynten då jag ej kan återge tecknen för dessa ! )Claus Kahle nekade ej att betala, men ville ha värjemålspengar för hela tiden haninnehaft arvet. Dessa ville dock inte Lennert betala ifrån år 1656, som var den tid från vilkenhan utkräft arvet. Claus Kahle dömdes att utbetala arvet plus Lennerts omkostnader, vilket blev 125 sl.dlr tillsammans, men 1659 d.15 aug. har åter Lennert instämt Claus Kahle för hustruns arv, vilket nu med ytterligare ränta och omkostnader är uppe i 147 sl.dlr. Rätten dömde Claus att betala inom 3 solemärken. Förmodligen skedde också så, då saken ej återkommer mera. "-------------------------------Följande historia, hämtad från okänd källa, måste ha berört Lennart Jensen menligt, dåden utspelade sig endast några år före hans bortgång:"Den döde snapphanen i Skurups kyrkaI slutet av februari 1677 anklagades vid häradstinget bonden Anders Nielsson från Kallsjöi Skurups socken för att i hemlighet ha gömt en snapphane. Denne skulle ha hetat Rasmus Jyde och varit från Grönby. Nu hade det råkat sig så illa, att snapphanen - som tydligenvarit sårad, när han kom till Anders Nielssen - hade legat och dött i Anders hus vid juteden1676. Det hade då gällt för Anders att få snapphanen i jorden så fort som möjligt utan attavslöja, att det var fråga om en snapphane. Han hade lyckats få tag i en kista och föra honom till Skurups Kyrka. Med eget folk hade han grävt en grav på kyrkogården och sedan bett prästen att "kaste jord paa hannem". När Anders då av prästen tillfrågades, vad det var för en människa, som skulle i graven, hade Anders i Kallsjö svarat, att det var en tiggare. Prästen menade då att liket kunde få stå i graven till nästkommande söndag, som var nyårsafton. Så skedde, och Anders återkom om söndagen och begärde ånyo, att prästen skulle kasta jord på liket. Men just den söndagen kom herren till Svaneholm, Axel Gyllenstierna till Skurups kyrka. Han ville nu också ha reda på, vem det var Anders i Kalsjö ville ha begraven, och Anders uppgav åter, att det var en tidigare. Detta tycks Gyllenstierna omedelbart ha betvivlat, ty i tingboken står det lapidariskt: "Yttermera förmanade husbonden (d.v.s. Gyllensterna) honom, att han skulle bekänna saningen". Men Anders vidhöll.När gudstjänsten var över befallde Gyllenstierna, att sockenmännen skulle ta upp den döde ur graven och sätta liket i vapenhuset. Därefter lät han slå upp kistan och i mäns närvaro syna liket. Som synemän fungerade Jörgen Albertsson i Skurup, Anders Albersson i Sandåkra, Jens Nielsen i Saritslöv och Anders Hansson i Sandåkra. De kunde genast säga, att den döde var snapphanen Rasmus Jyde från Grönby. Anders i Kalvsjö erkände utan förbehåll, och snapphanen begrovs på Skurups kyrkogård. - Efter detta anklagades Anders för att han inför godsherren och prästen farit med lögn"vilket er en stoor last och syndh for Gudh", samt för att han undan dolt en snapphane i sitt hus därmed gjort sig skyldig till förräderi mot kungen:.av Sverige: "Ty han är intet bättre den där döljer, än den som gärningen gör.





    Den 10 may döde Lehnert Jensen i Sandagr och blef begrafvet den 20 may i Skurups kyrkia 64 år gammal.

    Lehnert gift Margrete Nielsdatter den 16 Sep 1656 i Gryt (L). Margrete (dotter till Niels Povelsen och Ingeborg Lydersdatter) föddes cirka 1624 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L); dog den 9 Mar 1697 i Ystads Sankt Petri (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  4. 11.  Margrete Nielsdatter föddes cirka 1624 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L) (dotter till Niels Povelsen och Ingeborg Lydersdatter); dog den 9 Mar 1697 i Ystads Sankt Petri (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Piga hos Maren Juel på Vanås slott

    Noteringar:



    Margrethe Nielsdatters andre make var remsnidare i Ystad och broder till kyrkoherden i Villie, Fredrik Jensen. Under den tid hon bodde med förste maken i Sandåkra by (Skurups s:n) var hon året 1662 fadder vid Morten Skredders barns dop i socknen. Detta var även Margaretha och Karne Michellsdotter. Även vid Anders Albrecktsens barns dop året 1663 stod hon fadder. Den 23/5 1669 var hon "H: pers. Margaretha Lehnerts" vittne till "Hr. Söffrens" barn i Skurup. Efter hennes död förrättades bouppteckning den 5/7 1697. Med sin andre make bodde hon i en gård på Stora Norregatan i Ystad, "norr om Jöns Kocks". I kyrkan hade hon stol nummer 30 (i Klosterkyrkan).



    I Kristianstad byting d.12 juli 1658 finner du Ridefogden Lennert Jensen till Svaneholm,som instämt Claus Kahle, förmyndare för Lennerts hustru Margrete Nielsdatters arvepart efter hennes föräldrar Rådman Niels Povelsen och hans hustru. Av målet framgår att Lennert och Margrete bör vara vigda omkr. 1656.Deras vigselnotis återfinnes i Gryts vigselbok just 1656:""Linhardt Jenss, Margrete Nielsd: Copuleret 16 Sept:"Margrethe Nielsdatters andre make var remsnidare i ystad och broder till kyrkoherden iVillie, Fredrik Jensen. Under den tid hon bodde med förste maken i Sandåkra by (Skurups s:n) var hon året 1662 fadder vid Morten Skredders barns dop i socknen. Detta var även Margaretha och Karne Michellsdotter. Även vid Anders Albrecktsens barns dop året 1663 stod hon fadder. Den 23/5 1669 var hon "H: pers. Margaretha Lehnerts" vittne till "Hr.Söffrens" barn i Skurup. Efter hennes död förrättades bouppteckning den 5/7 1697. Med sin andre make bodde hon i en gård på Stora Norregatan i Ystad, "norr om Jöns Kocks". I kyrkan hade hon stol nummer 30 (i Klosterkyrkan). Se avskrift av Margrethe Nilsdotters bouppteckning i Släktregisterpärm.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------NEDANSTÅENDE KORRESPONDENS LIGGER TILL GRUND FÖR SLUTSATSERNA OM MARGARETAS BAKGRUND.Birte Boström i MalmöMargrete Nielsdotters broder kan vara kyrkoherden Påvel Nielsen på Ivö. För dettaantagande måste vi gå till Margretes dotter Anne Christine Lennartsdotter. Hon vigdes som bekant med H. Börje Pedersen d. 3 jan. 1680 i Skurup. Denne herr Börge Pedersen bör vara identisk med prästen Börje Kock ( Birgerus Petri Magirus), som 1677 fick kallelse till Föeslöv och Grevie i Bjäre kontrakt. ( Lunds stifts herdaminne II: 10, sid. 402), men som år 1681 flyttades till Billeberga och Tirup i Rönneberga kontrakt. Han framstår som en milt sagt, mindresympatisk man, och dog d. 28 maj 1689, efterlämnande änka och barn. Hustrun uppges i LSH. heta Anna Catharina, men är väl om mina antagande stämmer, den samma som Anne Christine Lennartsdotter.I ett brev av d. 23 apr. 1688 skriver kyrkoherden i Södervidinge Knut ChristensenHög, att Börje Kock var gift med hans svågers Cornficius Ibinsulanus syskonbarn. Cornficius var son till kyrkoherden på Ivö Påvel Nilsson. ( Luns stifts herdaminne II: 7, sid. 487-491.)Anne Christine Lennartsdotter är känd i S. Villie, Ljunits hd., från år 1692. Hon är dågift med smeden Nils Persson och de får sonen Börge detta år. I S. Villie katekismilängd 1703finns på S.Villie nr.25 gths., Nils Persson, hustru Anna Christina, dotter Ingeborg Börjesdotteroch sonen Börje Nilsson. Hon har alltså en dotter Ingeborg från sitt det tidigare äktenskapet. En son i detta första äktenskap är förmodligen Lennart Billgren, f. omkr 1680, ryttare i Skånska husarregementet, avskedad p.g.av sjuklighet 1724, gift med Anna Elisabeth/Lisken Carlsdotter i Börringe 1709. De flyttade från Börringe till S. Villie år 1726. Hustrun och derasdotter Anna Christina Lennartsdotter återfinner vi som dopvittnen på Nils Perssons och Anne Christine Lennartsdotters barnbarns dop.Tidsmässigt passar allt in med mina antagande, så också den troliga sonen Lennarts antagna namn Billgren, som kanske anspelar på födelseorten Billeberga. Det är alltsåfullt möjligt, att Cornficius Ibinsulanus och Anne Christine Lennartsdt. är syskonbarn(kusiner). Enligt Cavallins Lunds stifts herdaminne 5, var Corfits Ibinsulanus son till PaulusNicolaus Christianstadensis ( Pål/ Påvel Nilsen från Kristianstad), som blev prästvigd 1651 tillIvö och Kiaby. Påvel Nielsen dog 1679. Hans övriga barn var Henrik, Ingeborg, Brita, Margreta, Anna och Karen.



    I bouppteckningen efter rådman Nils Povelsen och hans hustru Ingeborg framgår att de har sonen Povel och dottern Margrete. Kristianstad stadsarkiv FIIa:1. Moderniserat utdrag ur ingressen:" År 1643 d.4 och 5 dec., är inventerat, registrerat och värderat, bo och gods, ingäldoch utgäld, efter avgångne S. Niels Pouelsen fordom rådman här uti Kristianstad och hans S. hustru Ingeborg Lydersdatter. Deras efterlämnade barn Pouel Nielsen, Margrette Nielsdatter,Maren Nielsdatter, vars förmyndare är välakt. Claus Kahle, "Siche" Nielsdatter, IngeborgNielsdatter, Karen Nielsdatter och Elne Nielsdatter ( Elne är nyligen död), deras förmyndare välakt. Jörgen Hansen Föch." (Obs. att namnen Ingeborg och Karen går igen även i Margaretas senare led/P.L:s kommentar)Det framgår vidare av bouppteckningen, att Niels Povelsen också var guldsmed. Boet var förmöget, med bl.a gård i Kristianstad och jord i "Neesby" och Nosaby. Totala tillgångarvar 2.606 dlr. "mönt", men skulderna var också mycket stora, hela 2.056 dlr."mönt". Tillbarnen återstod 549 dlr. att dela på.Vidare framgår att Nils Povelsens bror var guldsmeden Peder Povelsen ( Efter vilkenskifte hölls 1643 d.14 dec..Han efterlämnade änkan Birgette. Inga barn nämns ) Troligen är också en Claus Povelsen bror till Nils P. och möjligen är Dittmer Henricksen i släkt. I bouppt.nämns också en nyligen avliden syster till Nils Povelsen, Sidsel Nielsdatter, som också nämns i brodern Peder Povelsens bouppt.I Kristianstads födelsebok C:1, som börjar 1646. Från 1652 till 1654 förekommer här en Margrete Nielsdt. som vittne på diverse dop. Möjligen denna Margareta.--------------------------------Brev från Birte Boström 25/8 2001:Senaste nytt. I Kristianstad byting d.12 juli 1658 finner du Ridefogden Lennert Jensentill Svaneholm, som instämt Claus Kahle, förmyndare för Lennerts hustru Margrete Nielsdatters arvepart efter hennes föräldrar Rådman Niels Povelsen och hans hustru. Av målet framgåratt Lennert och Margrete bör vara vigda omkr. 1656. I Kristianstad byting d.23 sept. 1650 finner du Henrik Berlin ge avkall för sin hustrus Maren Nielsdatters fäderne och mödernearv åt hennes förmyndare Claus Kahle. Henrik Berlin har förmodligen varit gift tidigare. Enligt bouppteckningsregister för Kristianstad, så hölls bouppt. efter Skräddaren Henrik Berlins hustru Karen Jensdatter år 1649. Samma år vigs Henrik Berlin och Marene Nielsdt. ( Kristianstad C:1)------------------------------------------- Enligt Lehnerts och Margaretas vigselnotis i Gryts vigselbok 1656 var Margareta piga hos Maren Juul på Vanås slott. Av allt att döma har Lehnert haft någon anknytning tillsläkten Juul, då de senare får flera barn som de döper efter deras. Också sedan Lehnert o Margareta flyttat ner till Svaneholm förekommer denna Maren Juul ständigt som dopvittne.





    Den 9 martÿ begrofs Mr. Thomas Remmars hustru Margareta Nilsdotter. och var 73 år gammal var een dygdesam from och redelig hustru lades in j S:t Pers Kyrkan, och hade alla ringningar.

    Noteringar:

    Den 16 september copulerades Linhardt Jensen och Margreta Nielsdotter.

    Barn:
    1. Karen Lehnertsdotter föddes den 20 Mar 1659 i Sandåkra, Skurup (M); dog (efter 1724) i Prästgården, Villie (M).
    2. N Lehnertsen föddes den 19 Jul 1660 i Sandåkra, Skurup (M); dog den 19 Jul 1660 i Sandåkra, Skurup (M).
    3. Malthe Lehnertsson föddes den 13 Okt 1661 i Sandåkra, Skurup (M); dog i Seeland, Danmark.
    4. 5. Anna-Christina Lehnertsdotter föddes den 15 Mar 1663 i Sandåkra, Skurup (M); dog (efter 1716) i Södra Villie Nr 25, Villie (M).

  5. 12.  Anders Trulsson föddes cirka 1625 i Skurup (M); dog den 6 Feb 1696 i Skurup (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Åbo Mjölnare på Persemölla och i Skurup

    Noteringar:



    Anders Trulsson brukade, enligt decimantjordeboken 1651 och mantalslängden 1658 ett helt frälsehemman i Skurup, där han av allt att döma bodde åtminstone under hela 1650-talet. År 1662 bodde han i Svenstorps socken, där han - troligen endast i cirka tre års tid - brukade ett kyrkans annexhemman. Det övertogs därefter av hans styvson. 1670 återfinner vid Anders Trulsson som möllare på Munkamölla i Hassle Bösarps socken. Kvarnen beskrivs 1671 som "välbyggd, gångande mest hela året med ett hjul". Den 12 juli stadde Trulsson kronokvarnen Persemölla i Svenstorps socken och den 23 februari 1675 erhöll han städja på den kronojord i Ölöv som brukats till Persemölla (Tingsboken 17/1 1676). Hösten 1675 flyttade han, vid Michaelsmäss, från Munkamölla till Persemölla. Redan påföljande året tycks han ha överlämnat Persemölla till dottern Arna och hennes man. Anders Trulsson återfinnes 1684-1691 tillsammans med sonen Truls som möllare på Rödmölla och flyttade 1691/1692 med honom till Skurups by, där han 1692 bodde inhyses på dennes hemman. Förekommer i Vemmenhögs dombok i december 1675 samt januari 1676 angående en tvist med sonen Truls. (Uppgifter från Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1-3 1972.)





    Den 6 februari om natten klockan 1 döde Anders Trölson i Skurup, begrafven den 12 dito, ålder 70 år.

    Anders gift Anna Trulsdotter den 24 Feb 1656 i Skurup (M). Anna (dotter till Truls och Estred) föddes cirka 1622 i Skurup (M); dog den 14 Maj 1692 i Skurup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  6. 13.  Anna Trulsdotter föddes cirka 1622 i Skurup (M) (dotter till Truls och Estred); dog den 14 Maj 1692 i Skurup (M).

    Noteringar:



    Hennes förste make avled 5/8 1655. Han var brukare av en hel gård i Skurups by.På Skurups kyrkogård finns - enl. gravstensinventeringen - en bevarad gravsten efter"Anders Trölsen död 6/2 1696 och Anne Trölsdatter död 1692.Förekommer i Helmer Frennings släktutredning publicerad i Släkt & Hävd 1972.





    Den 14 may döde Anders Trölsons hustru i Skurup Anna, begrafven den 18 may, hennes ålder 70 år och 8 månader

    Noteringar:

    Den 24 februari vigdes Anders Trölson och Anna Trölsdotter

    Barn:
    1. Arna Andersdotter föddes den 31 Jan 1658 i Skurup (M); dog den 27 Aug 1712 i Persemölla, Svenstorp (M).
    2. Estred Andersdotter föddes den 4 Nov 1660 i Skurup (M).
    3. Anna Andersdotter föddes cirka 1663 i Lindby, Svenstorp (M); dog cirka 1719 i Solberga (M).
    4. 6. Truls Andersson föddes cirka 1665 i Lindby, Svenstorp (M); dog cirka 1739 i Nr 21, Örsjö (M).

  7. 14.  Hans Nilsson föddes cirka 1645; dog mellan 1716 och 1720 i Nr 7, Solberga (M).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Åbo i Hylteberga, Skurup och Solberga Nr 7

    Hans gift Mereda Andersdotter den 26 Nov 1671 i Skurup (M). Mereda (dotter till Anders) föddes cirka 1627 i Skurup (M); dog cirka 1703 i Nr 7, Solberga (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  8. 15.  Mereda Andersdotter föddes cirka 1627 i Skurup (M) (dotter till Anders); dog cirka 1703 i Nr 7, Solberga (M).

    Noteringar:



    Förekommer i Helmer Frennings släktutredning i Släkt & Hävd 1972: "Merreda Andersdotter född senast c:a 1627, kanske i Skurups socken, där även brodern Adam bodde. Tack vare ett förmyndarskapsmål (Vemh. domb. 7/2 1716), där sonen Sven Tuvesson i Sandåkra och flera av hans halvsyskon nämns, kunde deras mor spåras." I första äktenskapet med Tuve föddes minst två söner. I andra äktenskapet med Nils Trölsson (f.1625 d.1668) åbo Hylteberga 1 föddes minst en son och tre döttrar. I tredje giftet är endast en dotter känd.

    Noteringar:

    Den 26 november vigdes Hans Nielsen och Merreda Andersdotter

    Barn:
    1. 7. Johanna Hansdotter föddes Sep 1673 i Skurup (M); dog den 24 Jun 1703 i Nr 21, Örsjö (M).


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.